Uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen

Konstitutionsutskottets betänkande 2024/25:KU5

Uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen

Sammanfattning

Enligt riksdagsordningen ska konstitutionsutskottet en gång om året göra en uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen. I detta betänkande redovisas resultatet av uppföljningen för 2023. Under 2023 subsidiaritetsprövade riksdagen totalt 132 förslag och lämnade sju motiverade yttranden till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande. Miljö- och jordbruksutskottet, finansutskottet, näringsutskottet och trafikutskottet prövade tillsammans nästan 60 procent av förslagen. Förslagen gällde bl.a. tillnärmning av lagstiftning som rör den inre marknaden, miljöpolitik, transportpolitik och etableringsrätt. Skatteutskottet, justitieutskottet, utbildningsutskottet, trafikutskottet och miljö- och jordbruksutskottet har yttrat sig inom ramen för uppföljningen. Yttrandena innehåller intressanta iakttagelser bl.a. om utvecklingen inom olika politikområden och om hur utrymmet för nationella åtgärder inom olika politikområden har påverkats till följd av utkast till lagstiftningsakter från EU. Vid den förra uppföljningen uppmärksammade konstitutionsutskottet att få nationella parlament använder sig av subsidiaritetsmekanismen. I en rapport om EU:s framtida konkurrenskraft föreslås att en EU-utredning tillsätts för att analysera varför de nationella parlamenten inte använder sig av sin möjlighet att subsidiaritetspröva förslag till EU-lagstiftning. Utskottet avser att bevaka hur rapporten kommer att hanteras inom EU. Utskottet noterar att kommissionen i sin årsrapport 2023 om tillämpningen av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna endast räknar med fem av sju motiverade yttranden som riksdagen lämnade under 2023. Någon förklaring till detta lämnas inte i rapporten. Utskottet anser att kommissionen borde ha redovisat skälen till varför man inte räknar med två av riksdagens motiverade yttranden.

2024/25:KU5

Utskottets anmälan

Konstitutionsutskottet anmäler härmed för riksdagen resultatet av den uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen som redovisas i detta betänkande enligt 7 kap. 8 § andra stycket riksdagsordningen. Stockholm den 10 december 2024 På konstitutionsutskottets vägnar Ida Karkiainen Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Ida Karkiainen (S), Louise Meijer (M), Matheus Enholm (SD), Hans Ekström (S), Mirja Räihä (S), Ulrik Nilsson (M), Malin Danielsson (L), Amalia Rud Stenlöf (S), Susanne Nordström (M), Jessica Wetterling (V), Gudrun Brunegård (KD), Malin Björk (C), Lars Engsund (M), Jan Riise (MP), Lars Johnsson (M) och Lars Andersson (SD).

2024/25:KU5

1 Redogörelse för ärendet

1.1 Ärendet och dess beredning

Lissabonfördraget trädde i kraft den 1 december 2009. Sedan dess har riksdagen enligt 9 kap. 20 § andra stycket riksdagsordningen (RO) i uppgift att pröva om ett utkast till en av unionens lagstiftningsakter strider mot 1 subsidiaritetsprincipen. Subsidiaritetsprövningen utförs av utskotten i riksdagen. Konstitutionsutskottet ska därutöver enligt 7 kap. 8 § andra stycket RO följa tillämpningen i riksdagen av subsidiaritetsprincipen och en gång om året meddela kammaren sina iakttagelser. Utskottet meddelar kammaren sina iakttagelser genom ett betänkande (KU5). I detta betänkande redogörs för uppföljningen av de subsidiaritetsprövningar som genomfördes i riksdagen under tiden den 1 januari–31 december 2023. Även det samlade utfallet av subsidiaritetsprövningar sedan Lissabonfördraget trädde i kraft uppmärksammas. Subsidiaritetsprövningar som inleddes under hösten 2023 men avslutades först under våren 2024 ingår inte i den här uppföljningen utan tas istället upp vid nästa uppföljning. Årets 2 uppföljning är den femtonde i ordningen. Som ett led i beredningen av ärendet gav konstitutionsutskottet övriga utskott tillfälle att yttra sig över iakttagelserna i en promemoria som hade upprättats inom utskottet. Konstitutionsutskottet önskade särskilt

– en kommentar till det samlade utfallet av genomförda subsidiaritets-

prövningar på olika politikområden sedan Lissabonfördragets ikraftträdande både generellt och när det gäller de motiverade yttranden som utskottet lämnat

– en samlad bedömning av dels i vilken utsträckning utrymmet för nationella

åtgärder på olika politikområden inom utskottets beredningsområde minskat till följd av utkast till lagstiftningsakter från EU som subsidiaritetsprövats av utskottet sedan Lissabonfördraget trädde i kraft, dels hur den sammantagna utvecklingen på olika politikområden förhåller sig till upprätthållandet av subsidiaritetsprincipen

– en kommentar till kommissionens motiveringar avseende subsidiaritets-

principen

– kommentarer om i vilken utsträckning utskottet använder sig av

Interparliamentary EU information exchange (Ipex) och kontakter med riksdagens representant vid EU:s institutioner eller om utskottet haft några

1 En ny riksdagsordning trädde i kraft den 1 september 2014. Fram till den 31 augusti 2014 fanns bestämmelsen i 10 kap. 6 § åttonde stycket RO. 2 För tidigare uppföljningar, se bet. 2010/11:KU18, bet. 2011/12:KU4 och bet. 2012/13:KU8. Fr.o.m. riksmötet 2013/14 redovisas uppföljningen årligen i betänkande KU5.

2024/25:KU5 1 R EDOGÖRELSE FÖR ÄRENDET

kontakter med sina motsvarigheter i andra nationella parlament för inhämtande och utlämnande av information

– kommentarer i övrigt om hur utskottet anser att subsidiaritetsprövningarna

fungerar och eventuella förslag eller önskemål om förbättringar. Yttranden har kommit in från skatteutskottet, justitieutskottet, utbildningsutskottet, trafikutskottet och miljö- och jordbruksutskottet (bilaga 1–5). Till betänkandet bifogas en förteckning över de subsidiaritetsärenden som avgjordes i riksdagen under 2023 (bilaga 6). Av denna förteckning framgår vilka utkast till lagstiftningsakter som prövades av riksdagens utskott under 2023. Vidare bifogas en förteckning över avgjorda subsidiaritetsärenden per politikområde under 2023 (bilaga 7). Denna förteckning innehåller uppgifter om vilken rättslig grund i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) som kommissionen i huvudsak har angett ligger till grund för de olika utkasten och vilket politikområde utkasten i huvudsak gäller. En sammanställning över det totala antalet utkast till lagstiftningsakter som prövades av riksdagens utskott under 2010–2023 uppdelat per politikområde och rättslig grund i EUF-fördraget finns i bilaga 8. Till betänkandet bifogas även en förteckning över det totala antalet motiverade yttranden som lämnats av riksdagen uppdelat per politikområde och rättslig grund i EUF-fördraget under 2010–2023 (bilaga 9).

1.2 Bakgrund

1.2.1 Inriktningen på uppföljningen

Utskottets uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen består av två delar. En del avser den rent formella hanteringen i riksdagen av utkast till lagstiftningsakter. Uppföljningen i denna del gäller vilka subsidiaritetsprövningar som har genomförts i riksdagen och vilka metoder som har använts vid dessa subsidiaritetsprövningar. Enbart en sådan formellt inriktad uppföljning torde dock inte svara fullt ut mot den uppgift som konstitutionsutskottet är avsett att ha enligt förarbetena. Utredningen som lade fram förslaget till ändringar i riksdagsordningen ansåg det värdefullt om ett organ följer utvecklingen av riksdagens subsidiaritetskontroll och samlar erfarenheter från olika områden (framst. 2008/09:RS4 s. 53). Utredningen ansåg att konstitutionsutskottet var bäst lämpat att fylla det behov som Riksdagskommittén tidigare hade pekat ut av ett organ med ett ”helikopterperspektiv” på tillämpningen av subsidiaritetsprincipen (framst. 2008/09:RS4 s. 53; se även framst. 2005/06:RS3 s. 59). Om det uttalade behovet av ett helikopterperspektiv på tillämpningen av subsidiaritetsprincipen ska kunna tillgodoses bör uppföljningen även uppmärksamma utfallet av genomförda subsidiaritetsprövningar. Samtidigt bör uppföljningen inte innebära att konstitutionsutskottet genomför nya subsidiaritetskontroller i varje enskilt ärende. Det skulle knappast vara lämpligt i konstitutionellt hänseende, och det skulle inte heller vara förenligt

1 R EDOGÖRELSE FÖR ÄRENDET 2024/25:KU5

med uppfattningen i förarbetena, dvs. att det är respektive utskott som är bäst lämpat att genomföra kontrollen (framst. 2008/09:RS4 s. 52, bet. 2009/10:KU2 s. 13). Mot denna bakgrund avser uppföljningen i den andra delen utfallet av genomförda subsidiaritetsprövningar på en övergripande nivå. Detta görs genom sammanställningar av hur subsidiaritetsprövningar har utfallit på olika politikområden, vilka sedan på sikt kommer att kunna relateras till olika mål. Mål kan finnas både på EU-nivå, t.ex. i fördragen, och på nationell nivå, t.ex. i grundlag eller vanlig lag eller i form av särskilda riksdagsbeslut på ett område. På sikt kan man få en bild av hur utvecklingen av kompetensfördelningen mellan EU och medlemsstaterna har påverkat förutsättningarna för att uppfylla de befintliga målen. I uppföljningen kan uppmärksammas om det t.ex. förekommer flera förslag som visserligen inte var för sig innebär att subsidiaritetsprincipen träds för när men som sammantagna kan peka på en tendens att subsidiaritetsprincipen är i fara. Vid sina tidigare uppföljningar har konstitutionsutskottet uppmärksammat vissa brister i kommissionens motiveringar när det gäller subsidiaritetsprincipen. Mot denna bakgrund görs även i denna uppföljning en översiktlig genomgång av kommissionens motiveringar i fråga om subsidiaritetsprincipen.

1.2.2 Subsidiaritetskontrollen enligt Lissabonfördraget

Subsidiaritetsprincipen

Lissabonfördraget ger de nationella parlamenten en särskild roll när det gäller kontrollen av tillämpningen av subsidiaritetsprincipen. Innebörden av subsidiaritetsprincipen framgår av artikel 5.3 i fördraget om Europeiska unionen (förkortas EU-fördraget): Enligt subsidiaritetsprincipen ska unionen på de områden där den inte har exklusiv befogenhet vidta en åtgärd endast om och i den mån som målen för den planerade åtgärden inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna […] och därför, på grund av den planerade åtgärdens omfattning eller verkningar, bättre kan uppnås på unionsnivå. Subsidiaritetsprincipen gäller således inte på de områden där unionen har exklusiv befogenhet, dvs. områden där unionen ensam har beslutanderätten. Sådana områden är tullunionen, vissa konkurrensregler, den gemensamma handelspolitiken och den monetära politiken för medlemsstater som har euron som valuta (se artikel 3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, förkortas EUF-fördraget). För övriga områden inom unionssamarbetet där befogenheten är delad mellan unionen och medlemsstaterna gäller att subsidiaritetsprincipen ska tillämpas.

2024/25:KU5 1 R EDOGÖRELSE FÖR ÄRENDET

Delade befogenheter

Enligt artikel 4 i EUF-fördraget ska unionen ha delad befogenhet med medlemsstaterna om den genom fördragen tilldelas en befogenhet som inte omfattas av de områden som omfattas av artiklarna 3 och 6 i EUF-fördraget. Det gäller således bl.a. den inre marknaden, socialpolitik, miljö, konsumentskydd, transport, energi och området med frihet, säkerhet och rättvisa. Enligt artikel 6 i EUF-fördraget har unionen befogenhet att vidta stödjande åtgärder t.ex. i fråga om industripolitik, kultur och turism. Av artikel 2 i EUF-fördraget framgår vidare att när fördragen tilldelar unionen en befogenhet som ska delas med medlemsstaterna på ett visst område, får unionen och medlemsstaterna lagstifta och anta rättsligt bindande akter på detta område. Medlemsstaterna ska utöva sin befogenhet om unionen inte har utövat sin befogenhet. När det gäller de delade kompetenserna anses den nödvändiga kompetensöverföringen äga rum i och med att fördragen ratificeras och en stat överlåter suveränitetsrättigheter (Melin & Nergelius, EU:s konstitution, Maktfördelningen mellan den europeiska unionen, medlemsstaterna och medborgarna, 7:e uppl., 2012, s. 31). På dessa områden har EU och medlemsstaterna en samtidig kompetens. Varje gång som rådet och Europaparlamentet utfärdar en rättsakt i ett givet ämne upphör medlemsstaternas rätt att lagstifta på ett sätt som står i strid med eller kan påverka den gemensamma rättsaktens tillämpning (Melin & Nergelius, s. 31 f.). Det som sker kan beskrivas som att unionen successivt utnyttjar den fördragsgivna kompetensen i takt med att rättsakter beslutas. I samma takt upphör den tidigare samtidiga kompetensen hos medlemsstaterna. Detta brukar kallas lagstiftningsutrymmets upptagenhet eller EU-rättens spärrverkan. I den utsträckning som gemensamma normer beslutas blir utrymmet för nationell lagstiftning upptaget eller intecknat (Melin & Nergelius, s. 31; se även Bernitz & Kjellgren, Europarättens grunder, 6:e uppl., 2018, s. 41).

EU-institutionernas och de nationella parlamentens roll

Enligt artikel 5.3 i EU-fördraget ska å ena sidan unionens institutioner tillämpa subsidiaritetsprincipen i enlighet med protokoll nr 2 om tillämpningen av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna (förkortas protokoll nr 2). De nationella parlamenten ska å andra sidan se till att subsidiaritetsprincipen följs i enlighet med det förfarande som anges i protokollet. Enligt artikel 5 i protokoll nr 2 ska utkasten till lagstiftningsakter motiveras med avseende på subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna. Detta gäller oavsett om kommissionen eller i förekommande fall någon annan är förslagsställare. Kommissionen, och i förekommande fall andra förslagsställare, ska översända sina utkast till lagstiftningsakter och sina ändrade utkast till de nationella parlamenten. Efter att utkasten har översänts till de nationella parlamenten får varje nationellt parlament (eller kammare i ett sådant

1 R EDOGÖRELSE FÖR ÄRENDET 2024/25:KU5

parlament som har två kammare) lämna ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande med skälen till att det anser att det aktuella utkastet inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen. De nationella parlamenten har åtta veckor på sig från den dagen då utkasten översänds att lämna ett sådant motiverat yttrande. Europaparlamentet, rådet och kommissionen ska ta hänsyn till alla motiverade yttranden från de nationella parlamenten.

Gula kortet

Varje nationellt parlament har två röster, vilket innebär att det – efter Storbritanniens utträde – finns totalt 54 röster inom EU. I de länder som har tvåkammarsystem har kamrarna en röst vardera. Om minst en tredjedel av det totala antalet röster som tilldelats de nationella parlamenten, dvs. 18 röster, står bakom uppfattningen att ett lagstiftningsutkast strider mot subsidiaritetsprincipen ska utkastet omprövas av kommissionen eller i förekommande fall av en annan förslagsställare (det gula kortet). För ett utkast till lagstiftningsakt som avser straffrättsligt samarbete och polissamarbete är tröskeln en fjärdedel, dvs. något lägre (14 röster). Efter omprövningen kan kommissionen eller någon annan förslagsställare besluta att antingen vidhålla utkastet, ändra det eller dra tillbaka det. Detta beslut ska vara motiverat.

Orange kortet

Inom ramen för det ordinarie lagstiftningsförfarandet kan ett förslag till lagstiftningsakt, som lett till att minst en enkel majoritet av de nationella parlamentens röster har ställt sig bakom kritiska yttranden, få ytterligare konsekvenser under lagstiftningsprocessen (det orange kortet). Efter omprövningen kan kommissionen besluta att antingen vidhålla förslaget, ändra det eller dra tillbaka det. Om kommissionen väljer att vidhålla förslaget, ska den i ett motiverat yttrande ange skälen till varför den anser att förslaget är förenligt med subsidiaritetsprincipen. Före den första behandlingen ska Europaparlamentet och rådet ta ställning till om lagstiftningsförslaget är förenligt med subsidiaritetsprincipen och ska då särskilt beakta de motiveringar som angetts och delas av majoriteten av de nationella parlamenten samt kommissionens motiverade yttrande. Om rådet med en majoritet på 55 procent av rådsmedlemmarna eller Europaparlamentet med en majoritet av de avgivna rösterna anser att lagstiftningsförslaget inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen, ska förslaget inte behandlas vidare.

Ogiltighetstalan enligt Lissabonfördraget

Enligt artikel 263 i EUF-fördraget ska EU-domstolen granska lagenligheten av sådana lagstiftningsakter som antas av rådet, kommissionen eller Europeiska centralbanken och som inte är rekommendationer eller yttranden. EU-domstolen ska också granska lagenligheten av sådana rättsakter som antas av Europaparlamentet eller Europeiska rådet och som ska ha rättsverkan i

2024/25:KU5 1 R EDOGÖRELSE FÖR ÄRENDET

förhållande till tredje man och sådana akter som antas av unionens organ eller byråer som är avsedda att ha rättsverkan i förhållande till tredje man. För detta ändamål ska domstolen vara behörig att pröva talan som väcks av en medlemsstat, Europaparlamentet, rådet eller kommissionen om bristande behörighet, åsidosättande av väsentliga formföreskrifter eller åsidosättande av fördragen eller av någon rättsregel som gäller dess tillämpning eller maktmissbruk. En talan som avses i denna artikel ska väckas inom två månader från den dag då åtgärden offentliggjordes eller delgavs klaganden eller, om så inte skett, från den dag då klaganden fick kännedom om åtgärden, allt efter omständigheterna. Enligt artikel 8 i protokoll nr 2 är EU-domstolen bl.a. behörig att pröva en talan om åsidosättande av subsidiaritetsprincipen genom en lagstiftningsakt som i enlighet med artikel 263 i EUF-fördraget har väckts av en medlemsstat eller som i enlighet med denna medlemsstats rättsordning har överlämnats av denna på dess nationella parlaments vägnar eller för en kammare i detta parlament.

Utskottens roll i den fortsatta lagstiftningsprocessen

Lissabonutredningen påminde i sin rapport om vikten av att riksdagen genom det berörda utskottet bevakar subsidiaritetsprincipens hantering i den fortsatta lagstiftningsprocessen. Om riksdagen har lämnat ett motiverat yttrande i frågan är det enligt utredningen särskilt viktigt att denna del av frågan bevakas (framst. 2008/09:RS4 s. 55). Om den föreslagna rättsakten antas utan att riksdagens synpunkter beaktats av EU:s institutioner ansåg utredningen att det kan finnas anledning att överväga om ytterligare åtgärder bör vidtas. Protokollet ger, som nämnts, de nationella parlamenten en möjlighet att via sina regeringar väcka en ogiltighetstalan i EU-domstolen inom två månader efter det att rättsakten antagits. Riksdagen kan genom ett tillkännagivande uppmana regeringen att väcka en fråga av detta slag vid domstolen. Initiativ till ett sådant tillkännagivande får tas antingen genom en motion eller i form av ett utskottsinitiativ. Konstitutionsutskottet gjorde inte något uttalande om detta i sitt betänkande Tillämpningen av Lissabonfördraget i riksdagen (bet. 2009/10:KU2). Utskottet har dock senare gjort vissa uttalanden om denna fråga. Vid uppföljningen 2012 uttalade konstitutionsutskottet att rutiner borde införas för att följa upp hur riksdagens invändningar mot subsidiaritetsprincipens tillämpning har tillgodosetts i den antagna lagstiftningen. Utskottet konstaterade då att riksdagen saknade sådana fasta rutiner för information om när lagstiftningsförslagen antagits (bet. 2012/13:KU8 s. 52). Vid uppföljningen 2013 vidhöll utskottet att det skulle vara ett stöd för utskotten om man centralt inom Riksdagsförvaltningen bevakade när lagstiftningsförslag antas av rådet och i förekommande fall Europaparlamentet (bet. 2013/14:KU5 s. 39). Bevakningen borde också inbegripa kommissionens tillbakadraganden

1 R EDOGÖRELSE FÖR ÄRENDET 2024/25:KU5

av förslag. Utskottet ansåg att informationen ska förmedlas till utskotten. Enligt konstitutionsutskottet är det sedan utskottens uppgift att följa upp hur riksdagens invändningar mot subsidiaritetsprincipens tillämpning har tillgodosetts i den antagna lagstiftningen. Den analys som behöver utföras bör således utskotten stå för. Konstitutionsutskottet ansåg det vara naturligt att uppföljningen fokuserar på de fall där riksdagen lämnat ett motiverat yttrande.

EU-samordningens roll att bevaka när lagstiftningsakter antas

Sedan våren 2014 bevakar EU-samordningen inom Riksdagsförvaltningen när lagstiftningsförslag som subsidiaritetsprövats antas och underrättar därefter utskotten. Det görs genom att EU-samordningen via e-post meddelar det berörda utskottskansliet när en lagstiftningsakt antas.

1.2.3 Subsidiaritetsprövningen i riksdagen

Enligt 9 kap. 20 § andra stycket RO ska riksdagen pröva om ett utkast till en av unionens lagstiftningsakter strider mot subsidiaritetsprincipen. Riksdagen prövar samtliga utkast till lagstiftningsakter som översänds i enlighet med protokoll nr 2 om tillämpningen av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna. Efter att ett utkast till lagstiftningsärende mottagits i riksdagen hänvisar kammaren utkastet till det utskott vars beredningsområde ärendet gäller. Detta utskott har sedan i uppgift att pröva om utkastet strider mot subsidiaritetsprincipen och, om det anser att så är fallet, avge ett utlåtande till kammaren med förslag till ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande (10 kap. 3 § RO). Utskottet ska också avge ett utlåtande om minst fem ledamöter av utskottet begär det. I annat fall ska utskottet genom ett protokollsutdrag anmäla till kammaren att utkastet inte strider mot subsidiaritetsprincipen. Ett beslut i kammaren om ett motiverat yttrande ska meddelas Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande genom en riksdagsskrivelse (11 kap. 21 § andra stycket RO). Under beredningen av subsidiaritetsärendena har det beredande utskottet möjlighet att inhämta yttranden från andra utskott enligt bestämmelserna i 10 kap. 7 § RO. Detta innebär att ett utskott vid behov kan begära ett yttrande från konstitutionsutskottet om ett utskott vid prövningen av subsidiaritetsfrågan i ett visst fall känner tvekan om subsidiaritetsprincipens innebörd och dess tillämpning i praxis (se framst. 2008/09:RS4 s. 53, bet. 2009/10:KU2 s. 14). Ett utskott kan även begära att regeringen lämnar information om sin bedömning av tillämpningen av subsidiaritetsprincipen (10 kap. 10 § andra stycket RO). Sådan information ska lämnas inom två veckor från den dag då utskottet begär det och kan lämnas antingen skriftligen eller muntligen av ett statsråd eller en statssekreterare, eller undantagsvis av en annan tjänsteman från det berörda departementet.

2024/25:KU5 1 R EDOGÖRELSE FÖR ÄRENDET

1.2.4 Konstitutionsutskottets tidigare uttalanden om subsidiaritetsprövningen

Konstitutionsutskottet har uttalat att uppföljningen kommer att kunna ge utskotten vägledning i subsidiaritetskontrollen och också påmint om att utskotten vid behov kan inhämta konstitutionsutskottets synpunkter i fråga om tillämpningen av subsidiaritetsprincipen genom möjligheten för det beredande utskottet att inhämta yttranden från andra utskott i ärendet (bet. 2009/10:KU2 s. 14). I det följande beskrivs några av konstitutionsutskottets tidigare uttalanden om subsidiaritetsprövningen.

En lämplighetsprövning

Vid behandlingen av riksdagsstyrelsens framställning Tillämpningen av Lissabonfördraget i riksdagen uttalade konstitutionsutskottet att subsidiaritetsprövningen i huvudsak är en lämplighetsprövning och att denna därför ska utföras av det utskott som innehar sakkunskapen på området i fråga (framst. 2008/09:RS4, bet. 2009/10:KU2 s. 13). Konstitutionsutskottet underströk att prövningen handlar om att fastställa på vilken nivå – unionsnivå eller någon nationell nivå – den föreslagna åtgärden ska vidtas, inte huruvida den föreslagna åtgärden ska vidtas eller inte. Vid denna prövning bör utskotten hämta vägledning från de riktlinjer som alltsedan subsidiaritetsprincipen infördes i EU-fördraget 1992 varit vägledande vid tillämpningen av subsidiaritetsprincipen, och som Lissabonutredningen hänvisat till (se framst. 2008/09:RS4 s. 52). Först ställs frågan om det är möjligt att uppnå målen för den föreslagna åtgärden genom att den vidtas på nationell, regional eller lokal nivå. Om svaret är nekande ska åtgärden vidtas på unionsnivå. Om svaret är jakande ska frågan ställas om målen för åtgärden kan uppnås bättre genom att den vidtas på unionsnivå. För att besvara den sistnämnda frågan bör följande följdfrågor ställas:

– Finns det viktiga gränsöverskridande aspekter på den föreslagna åtgärden

som inte på ett tillfredsställande sätt kan regleras genom åtgärder av medlemsstaterna?

– Skulle underlåtenhet att handla på unionsnivå stå i strid med fördragets

krav eller på annat sätt avsevärt skada medlemsstaternas intressen?

– Skulle en åtgärd på unionsnivå på grund av sin omfattning eller sina

verkningar innebära klara fördelar jämfört med en åtgärd på medlemsstatsnivå? Denna metod att fastställa på vilken nivå en åtgärd bör vidtas har utskottet sedermera valt att kalla tvåstegsmetoden (bet. 2010/11:KU18 s. 22).

1 R EDOGÖRELSE FÖR ÄRENDET 2024/25:KU5

Kan en subsidiaritetsprövning inkludera en proportionalitetsbedömning?

Vid sin första uppföljning hösten 2010 av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen noterade konstitutionsutskottet att det av fördragens och protokollets ordalydelser inte följer någon skyldighet för de nationella parlamenten att följa proportionalitetsprincipens tillämpning (bet. 2010/11:KU18 s. 22). Av detta torde dock inte, ansåg utskottet, motsatsvis kunna dras någon slutsats om att de nationella parlamenten inte får eller bör göra en sådan prövning inom ramen för subsidiaritetsprövningen. Tvärtom ansåg utskottet det finnas visst stöd i litteraturen och i EU-domstolens praxis (se nedan) för att ett visst mått av proportionalitetsbedömning kan anses ingå inom ramen för subsidiaritetsprövningen. Utskottet anförde att utgångspunkten är att beslut ska fattas på nationell, regional eller lokal nivå. Unionen ska på de områden där den inte har exklusiv befogenhet vidta en åtgärd endast om och i den mån som målen för den planerade åtgärden inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna själva och därför bättre kan uppnås på EU-nivå. Av orden ”endast om och i den mån” fick det, enligt utskottet, anses framgå att subsidiaritetsprövningen innefattar ett proportionalitetskriterium och att det därav följer att den föreslagna åtgärden inte får gå utöver vad som är nödvändigt för att uppnå de eftersträvade målen. Utskotten torde således vara oförhindrade att göra en sådan form av proportionalitetstest inom ramen för subsidiaritetsprövningen. Utskottet underströk dock att subsidiaritetsprövningen handlar om att avgöra om en åtgärd bör vidtas på medlemsstatsnivå eller unionsnivå, inte om att framföra synpunkter i sak på den föreslagna åtgärden. Utskottet fann stöd för sitt ställningstagande bl.a. i en dom från EU- 3 domstolen från 2002. I avgörandet som gällde giltigheten av direktivet om tobaksmärkning hade domstolen bl.a. att ta ställning till frågan huruvida direktivet hade antagits med iakttagande av subsidiaritetsprincipen. För att besvara frågan måste det enligt domstolen först undersökas om målet för den planerade åtgärden bättre kunde uppnås på gemenskapsnivå. Domstolen fann att så var fallet. Därefter anförde domstolen följande: Det skall för det andra konstateras att omfattningen av den åtgärd som vidtagits av gemenskapen i det förevarande fallet även uppfyller kraven enligt subsidiaritetsprincipen genom att den […] inte går längre än vad som är nödvändigt för att uppnå de eftersträvade målen. Det har med hänvisning till avgörandet ansetts att subsidiaritetsbedömningen innefattar såväl ett effektivitets- som ett proportionalitetstest och att EUdomstolen utför proportionalitetsbedömningen inom ramen för subsidiaritetsbedömningen (Hettne, Subsidiaritetsprincipen: Politisk granskning eller

3 EG-domstolens dom av den 10 december 2002 i mål C-491/01 British American Tobacco (Investments) Ltd och Imperial Tobacco Ltd, REG 2002, s. I-11453.

2024/25:KU5 1 R EDOGÖRELSE FÖR ÄRENDET

juridisk kontroll?, Sieps 2003:4, s. 29; se även rapport 2013/14:RFR10 Subsidiaritet i EU efter Lissabon av Hettne m.fl., s. 26 f.).

Bemyndiganden att anta s.k. delegerade akter eller genomförandeakter

Finansutskottet har i flera yttranden till konstitutionsutskottet ansett att det skulle kunna vara av värde att konstitutionsutskottet tar upp frågan om vilken betydelse möjligheten till s.k. delegerade akter och genomförandeakter i utkast till lagstiftningsakter bör ha vid subsidiaritetsprövningar. Mot bakgrund av finansutskottets väckta fråga framhöll konstitutionsutskottet följande vid uppföljningen 2018 (bet. 2018/19:KU5 s. 83 f.).

Det är en mycket intressant men komplex fråga som finansutskottet väckt. Frågan rör tolkningen av EU-fördragens bestämmelser om subsidiaritetsprincipen och nationella parlaments befogenhet att pröva om ett utkast till lagstiftningsakt är förenligt med principen. Möjligheten att bemyndiga kommissionen att anta delegerade akter och genomförandeakter framgår av artiklarna 290 och 291 i EUFfördraget. Bestämmelser med sådana bemyndiganden tas in i särskilda artiklar i utkasten till lagstiftningsakter. Nationella parlaments subsidiaritetsprövning enligt protokoll nr 2 om tillämpningen av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna begränsas till prövningen av utkast till lagstiftningsakter. Nationella parlament prövar således inte de delegerade akter eller genomförandeakter som kan komma att antas med stöd av ett bemyndigande i en lagstiftningsakt. Inledningsvis kan konstateras att den parlamentariska EU-kommittén uppmanade utskotten att beakta de angivna ramarna för subsidiaritetsprövningen och hänvisade till möjligheten att kanalisera synpunkter som inte direkt hänför sig till subsidiaritetsprincipens tillämpning genom överläggningar med regeringen (2017/18:URF1 s. 192 och 269). Konstitutionsutskottet har även framhållit att det inte handlar om att framföra synpunkter i sak på den föreslagna åtgärden inom ramen för subsidiaritetsprövningen. Som nämnts inledningsvis i detta betänkande handlar subsidiaritetsprövningen om att fastställa på vilken nivå – unionsnivå eller nationell nivå – den föreslagna åtgärden ska företas, inte om den bör företas eller inte. Frågan som först måste ställas är om det är möjligt att uppnå målen för den föreslagna åtgärden på nationell nivå. Om så inte bedöms vara fallet kan det från subsidiaritetssynpunkt i princip inte ha någon betydelse om åtgärden regleras i en lagstiftningsakt, delegerad akt eller genomförandeakt, så länge regleringen är på EU-nivå. I den mån ett utskott har invändningar mot att en åtgärd föreslås regleras i en delegerad akt eller i en genomförandeakt i stället för i lagstiftningsakten, är det således en synpunkt som bör föras fram inom ramen för överläggningar med regeringen och inte inom ramen för prövningen av om utkastet till lagstiftningsakt är förenligt med subsidiaritetsprincipen. Utifrån de avgränsningar som ställs upp i artiklarna 290 och 291 i EUFfördraget torde i regel ett bemyndigande i en lagstiftningsakt inte heller i övrigt, såvitt utskottet kan bedöma, innebära att lagstiftningsakten kan ifrågasättas ur subsidiaritetssynpunkt. Det kan dock inte uteslutas att ett bemyndigande någon gång bedöms innebära stöd för en framtida reglering av åtgärder vars mål bättre tillgodoses på nationell nivå. I sådana fall torde en invändning kunna göras inom ramen för subsidiaritetsprövningen. Det

1 R EDOGÖRELSE FÖR ÄRENDET 2024/25:KU5

är då viktigt att utskottet motiverar varför det anser att bemyndigandet medför att utkastet till lagstiftningsakt strider mot subsidiaritetsprincipen.

Information om andra nationella parlaments subsidiaritetsprövningar

Konstitutionsutskottet har vid flera tillfällen betonat värdet av informationsutbyte mellan de nationella parlamenten (se bet. 2010/11:KU18 s. 36 och bet. 2013/14:KU5 s. 74). Utskottet har anfört att syftet med samarbetet mellan parlamenten inom EU bl.a. är att säkra det effektiva utövandet av de parlamentariska befogenheterna i unionsfrågorna, särskilt när det gäller övervakningen av subsidiaritetsprincipen. I uppföljningen under riksmötet 2011/12 konstaterade utskottet att några kontakter med andra nationella parlament – med undantag för finansutskottet – inte föreföll ha tagits under den aktuella perioden. Som en möjlig förklaring angavs att utskotten helt enkelt inte ansett sig ha behov av informationsutbyte med andra länders parlament. Utskottet framhöll dock värdet av sådana kontakter när det gäller övervakningen av subsidiaritetsprincipen, och om möjligt på politisk nivå. Ett syfte kan vara att rent allmänt skaffa information om vilka synpunkter som kan anläggas i fråga om ett förslags förenlighet med subsidiaritetsprincipen. Ett annat syfte kan vara att göra andra länder uppmärksamma på synpunkter som ett utskott i riksdagen har eller att samla många länder för att uppnå de tröskelvärden som anges i protokollet för att få ett förslag omprövat. Om sådana kontakter tas på tjänstemannanivå ansåg dock utskottet att de först bör vara förankrade i utskottet (bet. 2011/12:KU4 s. 47). Vid riksmötet 2014/15 pekade utskottet på att det finns möjligheter till informationsutbyte exempelvis inom ramen för Konferensen mellan de parlamentariska organen för EU-frågor (Cosac) och andra interparlamentariska möten (bet. 2014/15:KU5 s. 79). För att ett sådant möte ska bidra till informationsutbyte som leder till ett gult kort måste det dock infalla under åttaveckorsfristen, vilket sällan torde vara fallet, påpekade utskottet. Utskottet ansåg det inte vara möjligt att inom den då aktuella uppföljningen besvara frågan om hur ett närmare samarbete mellan de nationella parlamenten ska kunna komma till stånd, men ansåg att frågan måste börja diskuteras. Utskottet ansåg att det möjligen kan finnas skäl för självrannsakan när det gäller hur samarbetet hittills har fungerat. Vid ett antal uppföljningar har utskottet framhållit att flera av utskotten har goda erfarenheter av den möjlighet till informationsutbyte som riksdagens representant vid EU:s institutioner kan erbjuda (se t.ex. bet. 2012/13:KU8 s 55 f., bet. 2015/16:KU5 s. 66, bet. 2019/20:KU5 s. 95). Riksdagens representant träffar sina motsvarigheter vid regelbundna möten och är därför en värdefull ingång vid informationsutbyte. Konstitutionsutskottet har vidare vid upprepade tillfällen konstaterat att det finns en förbättringspotential i fråga om i vilken omfattning information laddas upp på Ipex webbplats och att den laddas upp på ett språk som är tillgängligt för andra parlament (se t.ex. bet. 2016/17:KU5 s. 55, bet. 2021/22:KU5 s. 88 och bet. 2022/23:KU5 s. 84). Utskottet har också uttalat att riksdagen bör

2024/25:KU5 1 R EDOGÖRELSE FÖR ÄRENDET

verka för att Ipex utvecklas till att bli ett effektivare verktyg för informationsutbyte mellan de nationella parlamenten (bet. 2015/16:KU5 s. 66 och bet. 2016/17:KU5 s. 55). I juli 2021 lanserades en ny version av Ipex webbplats. Syftet med den nya versionen har bl.a. varit att det ska bli lättare för de nationella parlamenten att ladda upp information på webbplatsen. Förhoppningen med denna förändring var att benägenheten att över huvud taget ladda upp information skulle öka. Konstitutionsutskottet har ställt sig positivt till alla förbättringar som kan leda till att informationen på Ipex webbplats är uppdaterad och så fullständig som möjligt. Vid de senaste uppföljningarna har utskottet dock ansett att det varit för tidigt att avgöra om den nya versionen har lett till en ökad benägenhet att ladda upp information (bet. 2021/22:KU5 s. 88 och bet. 2022/23:KU5 s. 84). Vid uppföljningen under riksmötet 2018/19 nämnde utskottet när det gäller frågan om samarbete med andra parlament bl.a. att den parlamentariska EUkommittén ansåg att riksdagen bör samarbeta mer med andra nationella parlament och uppmuntrade till kompletterande informationsutbyte på politisk nivå baserat på vad som med någorlunda rimlighet kan förutses bli utskottets slutsats i subsidiaritetsprövningen (2017/18:URF1 s. 193). Förutom den tidsmässiga fördelen att inte avvakta ett faktiskt beslut ansåg EU-kommittén att sådant informationsutbyte har den fördelen att den sker på politisk nivå. EU-kommittén framhöll att det bör överlåtas åt utskotten att utforma rutiner för att sprida information på politisk nivå till andra nationella parlament. Konstitutionsutskottet delade EU-kommitténs uppfattning i dessa frågor (bet. 2018/19:KU5 s. 85). Utskottsavdelningen inom Riksdagsförvaltningen har tagit fram exempel på föredragningspromemorior som utskotten kan använda vid beredningen av subsidiaritetsärendena och exempel på rutiner för utskottens informationsutbyte med andra nationella parlament vid motiverade yttranden (se även nedan). Promemoriorna har diskuterats och förankrats vid ordförandekonferensen.

1.2.5 Den parlamentariska EU-kommittén

Den parlamentariska EU-kommittén överlämnade i februari 2018 betänkandet EU-arbetet i riksdagen (2017/18:URF1). I framställningen 2017/18:RS8 EUarbetet i riksdagen föreslog riksdagsstyrelsen ändringar i riksdagsordningen och offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), som grundade sig på kommitténs lagförslag. På förslag av konstitutionsutskottet biföll riksdagen lagförslagen (bet. 2018/19:KU7, rskr. 2018/19:22 och 23). Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2019. EU-kommitténs uppdrag var att se över riksdagens arbete med EU-frågor. När det gäller riksdagens subsidiaritetskontroll gjorde EU-kommittén flera uttalanden (se bl.a. 2017/18:URF1 s. 187 f.). Kommittén ansåg att riksdagens subsidiaritetskontroll är meningsfull och att formen för den är ändamålsenlig. Utskotten ansågs ha goda och tillräckliga möjligheter att fokusera sina

1 R EDOGÖRELSE FÖR ÄRENDET 2024/25:KU5

ansträngningar på de mer komplicerade ärendena. EU-kommittén framhöll att subsidiaritetsärenden bör behandlas inom åttaveckorsfristen och att detta medges under rådande förutsättningar för riksdagsarbetet. Ändrade majoritetsförhållanden efter riksdagsval kan få genomslag genom att ett utlåtande i ett subsidiaritetsärende återförvisas till ett av den nyvalda riksdagens utskott för ytterligare beredning. Kommittén gjorde bedömningen att resultatet av riksdagens subsidiaritetsprövning påverkar regeringens handlingsutrymme enbart om det vävs in i resultaten av överläggningar och samråd. Kommittén uttalade vidare att den kunde se att det ligger i sakens natur att den politiska subsidiaritetsprövningen inte enkelt låter sig begränsas. Kommittén uppmanade dock utskotten att beakta de angivna ramarna för subsidiaritetsprövningen och hänvisade till möjligheten att kanalisera synpunkter som inte direkt hänför sig till subsidiaritetsprincipens tillämpning genom överläggningar med regeringen. Uppmaningen att beakta de angivna ramarna för subsidiaritetsprövningen upprepades i avsnittet om funktionsfördelningen mellan regering och riksdag. Kommittén uttalade att det kan ifrågasättas om en alltför extensiv syn på subsidiaritetsprövningen och vad som kan framföras i ett motiverat yttrande är förenlig med den tänkta funktionsfördelningen där regeringen företräder Sverige och den svenska ståndpunkten i förhandlingarna inom EU (se 2018/19:URF1 s. 268 f.). Kommittén framhöll vidare att utskotten bör använda riksdagens representant vid EU:s institutioner för att sprida information till de andra nationella parlamenten. Utskotten bör också utforma rutiner för ett kompletterande informationsutbyte på politisk nivå. Riksdagsstyrelsen gav i juni 2018 riksdagsdirektören i uppdrag att analysera behovet av ytterligare åtgärder med anledning av den parlamentariska EU-kommitténs rekommendationer, i förekommande fall bereda och om lämpligt genomföra sådana åtgärder, samt redovisa detta uppdrag för riksdagsstyrelsen senast i februari 2019. Riksdagsdirektören beslutade i sin tur i juni 2018 att ge avdelningschefen för utskottsavsdelningen och t.f. sekretariatschefen för EU-samordningen i uppdrag att analysera, bereda och genomföra de åtgärder som är motiverade av riksdagsstyrelsens uppdrag i fråga om den parlamentariska EU-kommitténs rekommendationer samt utarbeta en rapport för riksdagsdirektörens redovisning av sitt uppdrag till styrelsen. Uppdraget redovisades till riksdagsdirektören i januari 2019 (dnr 2144-2017/18). Riksdagsdirektören redovisade sitt uppdrag till riksdagsstyrelsen i februari 2019 (dnr 966-2017/18). Som tidigare har nämnts har det inom utskottsavdelningen vid Riksdagsförvaltningen tagits fram vägledningar för utskottens subsidiaritetsprövningar och informationsutbyte med andra nationella parlament.

2024/25:KU5 1 R EDOGÖRELSE FÖR ÄRENDET

1.2.6 Konstitutionsutskottets reflektioner om subsidiaritetsmekanismen

Vid förra årets uppföljning under riksmötet 2023/24 gjorde utskottet vissa allmänna reflektioner om subsidiaritetsmekanismen (bet. 2023/24:KU5 s. 98 f.). Utskottet konstaterade inledningsvis att det är en fördragsenlig skyldighet för de nationella parlamenten att kontrollera att subsidiaritetsprincipens följs, men att det också är en möjlighet för de nationella parlamenten att utöva inflytande under EU:s beslutsprocess. Utskottet ställde sig frågan om de nationella parlamenten har tagit vara på denna möjlighet och därmed har fått det inflytande som är önskvärt. Utskottet uttalade vidare bl.a. följande (bet. 2023/24:KU5 s. 98 f.):

På EU-nivå lämnade de nationella parlamenten totalt 32 motiverade yttranden under 2022. Inget förslag samlade tillräckligt med invändningar för att uppnå tröskeln för ett gult kort. Av kommissionens årsrapport om tillämpningen av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna och om förbindelserna med de nationella parlamenten framgår att riksdagen under 2022 ensam stod för drygt 40 procent av de motiverade yttranden som de nationella parlamenten lämnade inom EU, vilket kan tyckas anmärkningsvärt. Utskottet noterar samtidigt att endast ett begränsat antal nationella parlament har lämnat motiverade yttranden under senare år. Efter 2016 när 26 av 41 nationella parlament lämnade motiverade yttranden, minskade antalet successivt fram till 2021, när endast 7 av 39 nationella parlament lämnade motiverade yttranden. Under 2022 ökade antalet nationella parlament som lämnade motiverade yttranden något, men trots detta var det fortfarande endast 13 av 39 nationella parlament som lämnade 7 motiverade yttranden. Samtidigt kan konstateras att de flesta nationella parlament lämnar yttranden inom ramen för den s.k. politiska dialogen. Av den senaste rapporten från kommissionen framgår att 30 av de nationella parlamenten deltog i den politiska dialogen. En förklaring till det höga antalet motiverade yttranden från Sveriges riksdag kan vara att riksdagen tar ställning till samtliga förslag som översänds för subsidiaritetsprövning och att samtliga utskott har i uppgift att pröva förslag inom ramen för sina beredningsområden. De flesta andra parlament gör någon form av urval av vilka förslag som ska subsidiaritetsprövas. En annan förklaring skulle kunna vara att riksdagen endast i begränsad utsträckning deltar i den politiska dialogen (2017/18:URF1 s. 181 f.). Den obalans och de skillnader som tycks finnas mellan i vilken utsträckning de nationella parlamenten använder sig av subsidiaritetsmekanismen väcker enligt utskottet en rad frågor. En fråga är om de nationella parlamenten som inte framställer några invändningar inom ramen för subsidiaritetsmekanismen inte gör det för att de inte har några invändningar eller om det t.ex. beror på att subsidiaritetsmekanismen inte upplevs som effektiv eller ändamålsenlig.

– – –

Utskottet anser att det från ett demokratiskt perspektiv är bekymmersamt om endast ett begränsat antal nationella parlament tillvaratar möjligheten att kontrollera tillämpligheten av subsidiaritetsprincipen inom ramen för

1 R EDOGÖRELSE FÖR ÄRENDET 2024/25:KU5

det särskilda förfarandet. De nationella parlamentens subsidiaritetskontroll är ett viktigt demokratiskt instrument inom ramen för EU:s beslutsfattande. Utskottet gjorde liknande reflektioner i ett granskningsutlåtande om kommissionens årsrapport 2022 om tillämpningen av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna och om förbindelserna med de nationella parlamenten (utl. 2023/24:KU19, COM(2023) 640). Kommissionen har lämnat ett svar med anledning av utskottets granskningsutlåtande (C(2024) 5649). I sitt svar anför kommissionen bl.a. följande. Kommissionen har i ett drygt decennium arbetat för att konsolidera strategin för bättre lagstiftning, inklusive efterlevnaden av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna. För att stärka tillämpningen av dessa principer antog kommissionen 2021 reviderade riktlinjer och en reviderad verktygslåda för bättre lagstiftning, som föreskriver att tabellen för subsidiaritetsbedömning ska bifogas till alla politiskt känsliga och viktiga förslag, åtföljd av en konsekvensbedömning. Den oberoende nämnden för lagstiftningskontroll lägger särskilt stor vikt vid granskningen av denna som en del av kvalitetskontrollen av utkast till konsekvensbedömningar. Kommissionen ser ett samband mellan att de nationella parlamenten lämnar färre motiverade yttranden samtidigt som utskottet (i sitt utlåtande) påtalar tydliga förbättringar av kommissionens motiveringar av subsidiaritetsprincipen. Kommissionen anser att minskningen av antalet motiverade yttranden också beror på att kommissionen nu till fullo tillämpar dagordningen och verktygen för bättre lagstiftning som inbegriper en subsidiaritetsprövning av nya förslag. Som svar på utskottets fråga om vad skälet är till att de nationella parlamenten inte framställer några invändningar framhåller kommissionen att merparten av de yttranden som nationella parlament utfärdat inom ramen för den politiska dialogen under de senaste tre åren har innehållit förslag som omfattas av subsidiaritetsprövningen. Därmed förefaller minskningen av antalet motiverade yttranden inte vara resultatet av en motsvarande minskning av de nationella parlamentens subsidiaritetsprövningar. Kommissionen understryker vidare att den ser minskningen som ett tecken på att subsidiaritetskontrollen som genomförs som en del av dagordningen för bättre lagstiftning innan lagstiftningsförslag antas fungerar väl. Kommissionen anser att detta bekräftas av det faktum att en stor andel av de motiverade yttranden som inkommer inte tar upp konkreta överträdelser av subsidiaritetsprincipen, utan används för att påtala att kommissionen inte genomfört ingående bedömningar av konsekvenserna på nationell nivå som skulle göra det möjligt för de nationella parlamenten att till fullo bedöma om subsidiaritetsprincipen efterlevts på nationell nivå. Kommissionen anför också att den lägger mycket stor vikt vid den politiska dialogen med de nationella parlamenten som infördes 2006. Den gör det möjligt för de nationella parlamenten att bidra med yttranden om kommissionens politiska initiativ och lagstiftningsinitiativ och med yttranden på eget initiativ på politikområden där kommissionen har befogenhet att agera.

2024/25:KU5 1 R EDOGÖRELSE FÖR ÄRENDET

Enligt statistiken har 90–95 procent av yttrandena på senare år utfärdats inom ramen för den politiska dialogen. Kommissionen har nyligen konstaterat att allt fler nationella parlament vill delta i den politiska processen eller lagstiftningsprocessen i ett tidigare skede. Antalet nationella parlament som valt att yttra sig om kommissionens arbetsprogram och upplysa kommissionen om sina egna nationella prioriteringar bland de viktigaste initiativen på EU-nivå har ökat avsevärt på senare år.

1.2.7 Rapport om EU:s framtida konkurrenskraft

Under 2023 fick Mario Draghi, tidigare ordförande för Europeiska centralbanken, i uppdrag av EU-kommissionen att utarbeta en rapport om sin vision om framtiden för EU:s konkurrenskraft. Den 9 september 2024 presenterade Draghi sin rapport om EU:s framtida konkurrenskraft. Rapporten innehåller ett avsnitt om subsidiaritetsprincipens tillämpning och de nationella parlamentens granskande roll (s. 310 f.). Under rubriken Refocusing the work of the EU framhåller Draghi bl.a. följande. EU:s politik och lagstiftningsåtgärder bör fokusera på de områden där åtgärder på EU-nivå har ett större mervärde än åtgärder på nationell, lokal eller regional nivå, i linje med subsidiaritetsprincipen. EU-domstolen, medlemsstaterna och de nationella parlamenten men också regionerna har i detta sammanhang en avgörande roll att granska EU-lagstiftningsförslag. Det finns bevis för att de nationella parlamenten i begränsad utsträckning använder sig av sin rätt att kontrollera att EU:s lagstiftning är förenlig med subsidiaritetsprincipen. Detta kan ha bidragit till regeltillväxten på EU-nivå. Mot bakgrund av det successivt minskande antalet motiverade yttranden föreslår Draghi att en EU-utredning tillsätts för att analysera varför de nationella parlamenten inte mer aktivt använder sin möjlighet att subsidiaritetspröva förslag till EU-lagstiftning. Med utgångspunkt från utredningens slutsatser föreslås att åtgärder vidtas i syfte stärka de nationella parlamentens möjligheter att bidra till att subsidiaritetsprincipen efterlevs inom EU.

2024/25:KU5

2 Utskottets överväganden

2.1 Iakttagelser i konstitutionsutskottets promemoria

2.1.1 Ärendenas formella hantering m.m.

Subsidiaritetsprövningar som genomfördes i riksdagen under 2023

Riksdagen prövar, till skillnad från många andra länders parlament, samtliga utkast till lagstiftningsakter som översänds av kommissionen eller någon av de andra initiativtagarna enligt protokoll nr 2 om tillämpningen av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna. Under 2023 genomförde riksdagens utskott totalt 132 subsidiaritetsprövningar (se förteckningen över avgjorda subsidiaritetsärenden i riksdagen 2023, bilaga 6). Kommissionen var initiativtagare till alla utkast till lagstiftningsakter, utom i ett fall. EU-domstolen begärde i ett fall med stöd av artikel 281 andra stycket i EUF-fördraget en ändring av protokollet om stadgan för Europeiska unionens domstol. Förslaget subsidiaritetsprövades av justitieutskottet (ST 15936/22). Av förteckningen framgår det också vilka utkast som varit föremål för en subsidiaritetsprövning under 2023 och vilka utskott som genomfört subsidiaritetsprövningarna. Vidare anges tidpunkterna för beslut i utskotten och i förekommande fall beslut i kammaren. Av förteckningen framgår det även vilka utlåtanden som har lämnats av utskotten och i vilka fall motiverade yttranden har lämnats till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande. Inget förslag samlade tillräckligt många invändningar för ett gult kort på EU-nivå. En översikt av fördelningen av antalet utkast till lagstiftningsakter, utlåtanden och motiverade yttranden under 2023 per utskott framgår av tabell 1 nedan.

2024/25:KU5 2 U TSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Tabell 1 Antalet utkast till lagstiftningsakter, utlåtanden och motiverade yttranden under 2023

Utskott Utkast till lagstiftningsakter Utlåtanden Motiverade yttranden

I tabell 2 nedan finns en sammanställning över det totala antalet utkast till lagstiftningsakter fördelat per utskott sedan Lissabonfördraget trädde i kraft. Fram till utgången av 2023 subsidiaritetsprövades totalt 1 305 utkast till lagstiftningsakter av riksdagen. Miljö- och jordbruksutskottet är det utskott som har prövat allra flest utkast (215), vilket är drygt 16 procent av de utkast som prövats av riksdagen sedan Lissabonfördraget trädde i kraft. Finansutskottet har prövat 201 utkast, vilket är drygt 15 procent av utkasten. Trafikutskottet har prövat 171 utkast, vilket är drygt 13 procent av utkasten. Näringsutskottet har prövat 139 utkast, vilket är knappt 11 procent av utkasten. Justitieutskottet har prövat 131 av utkasten. Skatteutskottet har prövat 96 utkast. Civilutskottet har prövat 68 utkast och socialförsäkringsutskottet 56 utkast. Socialutskottet har prövat 48 utkast medan utrikesutskottet har prövat 44 utkast. Arbetsmarknadsutskottet har prövat 41 utkast och utbildningsutskottet 29. Försvarsutskottet har prövat 27 och konstitutionsutskottet 26 utkast. Kulturutskottet har prövat 13 utkast.

2 U TSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2024/25:KU5

Tabell 2 Antalet utkast till lagstiftningsakter per utskott 2010–2023

2024/25:KU5 2 U TSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Utlåtanden från utskotten

I det följande redogörs för de sju utlåtanden med förslag till motiverade yttranden som lämnades av konstitutionsutskottet, finansutskottet, skatteutskottet, justitieutskottet och civilutskottet under 2023.

Konstitutionsutskottet

Konstitutionsutskottet subsidiaritetsprövade ett utkast till lagstiftningsakt under 2023 och lämnade ett utlåtande med förslag till motiverat yttrande. Utlåtandet gällde kommissionens förslag till förordning om fastställande av ytterligare förfaranderegler avseende verkställighet av förordning (EU) 2016/679, dvs. dataskyddsförordningen (COM(2023) 348, utl. 2023/24:KU4). Den 31 augusti 2023 hänvisade kammaren förslaget till utskottet för subsidiaritetsprövning. Utskottet ifrågasatte inte behovet av en förbättrad reglering på unionsnivå när det gäller förfarandet i gränsöverskridande ärenden enligt dataskyddsförordningen och såg positivt på en reform som förbättrar effektiviteten i sådana ärenden. Utskottet ville dock framhålla vikten av att en reglering på unionsnivå inte kommer i konflikt med nationella grundlagar och att den respekterar grunderna i medlemsstaternas nationella förvaltningsmodeller. Enligt utskottet borde behovet av harmoniserade förfaranderegler på unionsnivå vägas mot intresset av att värna grundläggande strukturer och vedertagna juridiska begrepp i medlemsstaternas nationella förvaltningsrättsliga regelverk. Utskottet noterade att unionen på de områden där den inte har exklusiv kompetens ska vidta en åtgärd endast om och i den mån som målen för den planerade åtgärden inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och därför, på grund av den planerade åtgärdens omfattning eller verkningar, bättre kan uppnås på unionsnivå. Enligt vad utskottet tidigare uttalat fick det av orden ”endast om och i den mån” anses framgå att subsidiaritetsprövningen innefattar ett proportionalitetskriterium och att det därav följer att den föreslagna åtgärden inte får gå utöver vad som är nödvändigt för att uppnå de eftersträvade målen. Utskottet konstaterade att förslaget innehåller detaljerade regler om bl.a. handlingsoffentlighet och partsinsyn. Dessutom innehåller förslaget ingående bestämmelser om konfidentialitet. Utskottet bedömde att förslaget, särskilt när det gäller bestämmelserna om tillgång till allmänna handlingar, i vissa delar är svårförenligt med svenska grundlagar samt med grundläggande strukturer och vedertagna juridiska begrepp i det svenska förvaltningsrättsliga regelverket. Enligt utskottet var den föreslagna regleringen alltför detaljerad och mer långtgående än vad som är nödvändigt för att uppnå dess syfte. Målen med regleringen borde kunna nås genom mer generella bestämmelser på unionsnivå och med kompletterande bestämmelser på nationell nivå som kan

2 U TSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2024/25:KU5

utformas utifrån de konstitutionella och förvaltningsrättsliga förutsättningarna i respektive medlemsstat. Mot denna bakgrund ansåg utskottet att förslaget inte i alla delar var förenligt med subsidiaritetsprincipen. Utskottet föreslog därför att riksdagen skulle lämna ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande. Riksdagen biföll utskottets förslag (rskr. 2023/24:5).

Finansutskottet

Finansutskottet subsidiaritetsprövade 23 utkast till lagstiftningsakter under 2023 och lämnade ett utlåtande med förslag till motiverat yttrande. Utlåtandet gällde kommissionens förslag till en ny ändring av beslut (EU, Euratom) 2020/2053 om systemet för Europeiska unionens egna medel (COM(2023) 331, utl. 2023/24:FiU17). Kammaren hänvisade förslaget till finansutskottet den 15 september 2023. Utskottet konstaterade att det huvudsakliga målet med kommissionens nya förslag är att finansiera återbetalningen av EU:s skuld för finansieringen av det europeiska återhämtningsinstrumentet. Det nya förslaget motiveras även med att en överenskommelse har nåtts inom klimatpaketet Fit for 55. Utskottet bedömde att kommissionens föreslagna åtgärder går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå de eftersträvade målen med förslaget. Utskottet bedömde att det är särskilt långtgående att införa ett nytt eget medel baserat på en ny skattebas. Utskottet ansåg att det därtill är problematiskt att besluta om ett eget medel som i framtiden ska baseras på ett förslag som ännu inte är färdigförhandlat. Utskottet påminde även om att det ansåg att de tre tidigare förslag till nya egna medel som kommissionen hade lagt fram inte var förenliga med subsidiaritetsprincipen (utl. 2017/18:FiU51, utl. 2019/20:FiU63 och utl. 2021/22:FiU31). Utskottet ansåg att kommissionens förslag innehöll bestämmelser som var alltför långtgående för att nå målen med förslagen. Mot bakgrund av detta ansåg utskottet att kommissionens förslag till ny ändring av systemet för Europeiska unionens egna medel inte kunde anses vara förenligt med subsidiaritetsprincipen. Utskottet föreslog därför att riksdagen skulle lämna ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande. Riksdagen biföll utskottets förslag (rskr. 2023/24:4).

Skatteutskottet

Skatteutskottet prövade sju utkast till lagstiftningsakter under 2023 och lämnade tre utlåtanden med förslag till motiverade yttranden. Det första utlåtandet gällde kommissionens förslag till ändring av direktiv 2011/16/EU om administrativt samarbete i fråga om beskattning (COM(2022) 707, utl. 2022/23:SkU23). Kammaren hänvisade förslaget till skatteutskottet den 8 februari 2023.

2024/25:KU5 2 U TSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Utskottet ansåg att det har hög politisk prioritet att motverka skatteflykt, skatteundandragande och skadlig skattekonkurrens. Utskottet var därför på en övergripande nivå positivt till kommissionens förslag. Utskottet konstaterade dock att förslaget också innehåller förslag på ändringar av reglerna om sanktioner för hela ramverket om administrativt samarbete i fråga om beskattning som innebär att unionsgemensamma sanktioner införs vid bristande efterlevnad. Utskottet ville understryka att grundprincipen om skattesuveränitet för medlemsstaterna måste värnas när det gäller direkta skatter. Utskottet ansåg att utformningen av sanktionssystemet måste göras på ett sådant sätt att det finns ett utrymme för varje enskild medlemsstat att beakta nationella förutsättningar. Nyttan av att ha harmoniserade regler måste därför vägas mot medlemsstaternas befogenheter och möjligheten att kunna införa och behålla egna nationella regler. Sammanfattningsvis ansåg utskottet att medlemsstaten är mer lämpad att avgöra hur sanktionssystemet bör utformas och att det faller inom varje medlemsstats kompetens att utforma de sanktioner som ska vara tillämpliga vid överträdelser av nationella regler som har antagits i enlighet med direktivet. Mot bakgrund av det anförda ansåg utskottet att kommissionens förslag i denna del strider mot subsidiaritetsprincipen. Utskottet föreslog därför att riksdagen skulle lämna ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande. Riksdagen biföll utskottets förslag (rskr. 2022/23:157). Det andra utlåtandet gällde kommissionens förslag till förordning om fastställande av unionens tullkodex och inrättande av Europeiska unionens tullbyrå och om upphävande av förordning (EU) nr 952/2013 (COM(2023) 258, utl. 2023/24:SkU9). Förslaget hänvisades till utskottet den 3 oktober 2023. Utskottet ansåg att det är viktigt med en väl fungerande tullunion som en förutsättning för den inre marknaden och handeln med omvärlden, och var därför positivt till förslag som bidrar till att uppfylla den målsättningen. Utskottet var dock inte övertygat om att det behövs en så genomgripande förändring av tullunionen som kommissionens förslag innebär. Utskottet ansåg vidare att kommissionen inte hade visat att målen för den gemensamma regleringen av icke-straffrättsliga sanktioner bättre kan uppnås på unionsnivå än av medlemsstaterna. Utskottet menade att medlemsstaten är bättre lämpad att avgöra hur sanktionssystemet bör utformas med beaktande av nationella förutsättningar. Vidare ansåg utskottet att kommissionen inte hade visat att det är nödvändigt att införa en gemensam reglering av sanktioner för att uppnå de eftersträvade målen med förslaget. Utskottet påminde även om att det har ansett att ett tidigare förslag till nya tullrättsliga överträdelser och sanktioner som kommissionen lagt fram i vissa delar inte var förenligt med subsidiaritetsprincipen (utl. 2013/14:SkU35) Mot bakgrund av det anförda ansåg utskottet att förslaget i vissa delar strider mot subsidiaritetsprincipen. Utskottet föreslog därför att riksdagen

2 U TSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2024/25:KU5

skulle lämna ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande. Riksdagen biföll utskottets förslag (rskr. 2023/24:11). Det tredje utlåtandet gällde kommissionens förslag till direktiv om inrättande av ett huvudkontorsbaserat skattesystem för mikroföretag samt små och medelstora företag och om ändring av direktiv 2011/16/EU (COM(2023) 528, utl. 2023/24:SkU10). Förslaget hänvisades till utskottet den 8 november 2023. Utskottet var på ett övergripande plan positivt till kommissionens ambition att underlätta och förenkla för små och medelstora företag som bedriver gränsöverskridande verksamhet i andra medlemsstater. Utskottet ville dock inledningsvis betona att grundprincipen om medlemsstaternas befogenhet på skatteområdet måste värnas när det gäller direkta skatter. Utskottet konstaterade vidare att förslaget innebär ett avsteg från en allmänt vedertagen princip inom internationell beskattning som innebär att ett fast driftställe ska beskattas i det land där verksamheten bedrivs. Utskottet konstaterade också att förslaget innebär att fasta driftställen som är verksamma i en och samma medlemsstat kommer att beskattas olika beroende på var företagen är hemmahörande och vilken beskattningsmodell som tillämpas. Enligt utskottet innebar förslaget även att det finns en risk för att företagen kommer att välja att etablera sig där de mest förmånliga bolagsskattesystemen finns och att det i sin tur kan leda till ökade möjligheter till skatteplanering och en snedvridning av konkurrensen. Mot bakgrund av det anförda ansåg utskottet att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen. Utskottet föreslog därför att riksdagen skulle lämna ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande. Riksdagens biföll utskottets förslag (rskr. 2023/24:114).

Justitieutskottet

Justitieutskottet subsidiaritetsprövade elva utkast till lagstiftningsakter och lämnade ett utlåtande med förslag till motiverat yttrande. Utlåtandet gällde kommissionens förslag till direktiv om bekämpande av korruption, om ersättande av rådets rambeslut 2003/568/RIF och konventionen om kamp mot korruption som tjänstemän i Europeiska gemenskaperna eller Europeiska unionens medlemsstater är delaktiga i och om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371 (COM(2023 234, utl. 2022/23:JuU33). Förslaget hänvisades till justitieutskottet den 1 juni 2023. Utskottet välkomnade att åtgärder vidtas för att förebygga och bekämpa korruption. Utskottet anförde att korruption har en gränsöverskridande dimension, vilket medför ett ökat behov av samarbete över nationsgränserna. Enligt utskottets bedömning hade förslaget också i stora delar fått en utformning som är förenlig med subsidiaritetsprincipen. Utskottet ansåg dock att den föreslagna bestämmelsen om kompletterande påföljder eller åtgärder, som innebär att en fysisk person som har dömts för brott ska kunna förbjudas

2024/25:KU5 2 U TSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

att ställa upp i val uppenbart strider mot subsidiaritetsprincipen. Som utskottet tidigare anfört, i samband med att liknande krav på kompletterande sanktioner vid viss brottslighet varit föremål för subsidiaritetsprövning, måste det vara upp till varje medlemsstat att avgöra om man vill införa en sådan ordning (se utl. 2021/22:JuU48). Enligt utskottet gick förslaget i denna del uppenbart långt utöver vad som är nödvändigt för att uppnå det eftersträvade målet med åtgärden. Utskottet ifrågasatte även om EU har straffrättslig lagstiftningskompetens som sträcker sig så långt som till villkoren för demokratin i nationella val i medlemsstaterna. Utskottet ställde sig även tveksamt till om förslaget att införa kompletterande sanktioner om upphörande av eller förbud mot att inneha en offentlig anställning fullt ut är förenligt med subsidiaritetsprincipen. Utskottet ansåg att förslaget inte i alla delar är förenligt med subsidiaritetsprincipen och föreslog därför att riksdagen skulle lämna ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande. Riksdagen biföll utskottets förslag (rskr. 2022/23:257).

Civilutskottet

Civilutskottet subsidiaritetsprövade 13 utkast till lagstiftningsakter och lämnade ett utlåtande med förslag till motiverat yttrande. Utlåtandet gällde kommissionens förslag till förordning om bekämpande av sena betalningar vid affärstransaktioner (COM(2023) 533, utl. 2023/24:CU18). Förslaget hänvisades till utskottet den 6 oktober 2023. Utskottet ifrågasatte i och för sig inte behovet av en reglering på EU-nivå för att främja snabbare betalningar. Liksom regeringen ifrågasatte dock utskottet om det är motiverat med en förordning på området. Kommissionen föreslår bl.a. en tvingande betalningstid om 30 dagar och en fast räntesats för dröjsmålsränta. Utskottet konstaterade att detta skulle begränsa avtalsfriheten genom att inskränka möjligheten för företag att sinsemellan avtala om betalningstiden och räntesatsen för dröjsmålsräntan. Enligt utskottet var förslaget i denna del alltför långtgående, dvs. åtgärden gick utöver vad som är nödvändigt för att uppnå de angivna målen. Därmed ansåg utskottet att förslaget inte i alla delar var förenligt med subsidiaritetsprincipen. Utskottet föreslog därför att riksdagen skulle lämna ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande. Riksdagen biföll utskottets förslag (rskr. 2023/24:38).

Motiverade yttranden från riksdagen

Som nämnts subsidiaritetsprövade riksdagen 132 utkast till lagstiftningsakter och lämnade sju motiverade yttranden till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande under 2023. Sedan Lissabonfördraget trädde i kraft den 1 december 2009 och fram t.o.m. den 31 december 2023 har riksdagen prövat totalt 1 305 utkast till lagstiftningsakter och lämnat 100 motiverade yttranden till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande. Detta innebär att riksdagen har haft

2 U TSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2024/25:KU5 invändningar mot knappt 8 procent av samtliga utkast som översänts för subsidiaritetsprövning (se tabell 3 nedan).

Tabell 3 Antalet utkast till lagstiftningsakter och antalet motiverade yttranden i riksdagen 2010–2023

*Motiverade yttranden som procentuell andel av antalet utkast till lagstiftningsakter. Antalet motiverade yttranden per utskott t.o.m. utgången av 2023 framgår av tabell 4 nedan. Finansutskottet har lämnat 20 förslag till motiverade yttranden, skatteutskottet 19 och trafikutskottet och miljö- och jordbruksutskottet vardera 10 motiverade yttranden. Tillsammans har dessa fyra utskott stått för nästan 60 procent av förslagen till motiverade yttranden. Utrikesutskottet, socialförsäkringsutskottet, kulturutskottet och utbildningsutskottet har ännu inte lämnat några förslag till motiverade yttranden. Övriga utskott har vardera lämnat mellan två och nio förslag till motiverade yttranden.

2 U TSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2024/25:KU5

Kommissionens årsrapport för 2023 om tillämpningen av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna

I kommissionens årsrapport för 2023 om tillämpningen av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna och om förbindelserna med de nationella parlamenten (COM(2024) 493 och bilagor) framhåller kommissionen bl.a. följande. Under 2023 mottog kommissionen 22 motiverade yttranden från de nationella parlamenten. Detta var en tredjedel färre än de 32 som mottogs 2022, i linje med en långsiktig nedåtgående trend i antalet yttranden överlag och särskilt i antalet motiverade yttranden. Den nedåtgående trenden för motiverade yttranden blir ännu tydligare om antalet motiverade yttranden uttrycks som andel av det totala antalet yttranden. Av rapporten framgår att det totala antalet yttranden var 402, dvs. inklusive yttranden inom ramen för den politiska dialogen, och att andelen motiverade yttranden var drygt 5 procent. Under 2023, liksom under 2022, kom de flesta motiverade yttranden från ett enda nationellt parlament. Under 2023 lämnade det italienska parlamentet 9 motiverade yttranden: 6 från Camera dei Deputati och 3 från Senato della Repubblica. Enligt kommissionen lämnade Sveriges riksdag 5 motiverade yttranden under 2023, vilket motsvarade 23 procent av det totala antalet 4 motiverade yttranden. Under 2022 lämnade riksdagen 14 motiverade yttranden, mer än 40 procent av alla motiverade yttranden. Tillsammans lämnade dessa två parlament två tredjedelar av alla motiverade yttranden som mottogs 2023. Övriga motiverade yttranden under 2023 lämnades av Frankrikes Sénat (3) och av Tjeckiens Poslanecká sněmovna, Ungerns Országgyűlés, Cyperns Vouli ton Antiprosopon, Nederländernas Eerste Kamer och Nederländernas Tweede Kamer (1 vardera). Detta innebär att 9 av de 39 nationella parlamenten eller kamrarna från sju medlemsstater lämnade motiverade yttranden 2023 (13 under 2022, 7 under 2021 och 8 under 2020). Ur ett tematiskt perspektiv var de 22 motiverade yttranden som inkom under 2023 glest fördelade och avsåg 14 olika kommissionsförslag, varav inget fick fler än 3 motiverade yttranden.

4 Noteras kan att kommissionen endast räknar med fem motiverade yttranden från Sveriges riksdag. Riksdagen lämnade dock sju motiverade yttranden under 2023. Av bilaga 1 till rapporten framgår att kommissionen inte har räknat med de motiverade yttranden som riksdagen lämnat när det gäller kommissionens förslag till förordning om fastställande av unionens tullkodex och inrättande av Europeiska unionens tullbyrå m.m., COM(2023) 258 och kommissionens förslag till en ändring av beslut (EU, Euratom) 2020/2053 om systemet för Europeiska unionens egna medel, COM(2023) 331.

2024/25:KU5 2 U TSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

2.1.2 Samlat utfall av genomförda subsidiaritetsprövningar sedan 2009

Inledning

I det följande redogörs för det samlade utfallet av de genomförda subsidiaritetsprövningarna sedan Lissabonfördraget trädde i kraft. Detta görs genom sammanställningar av hur subsidiaritetsprövningarna har utfallit på 5 olika politikområden under tiden 2010–2023. Redogörelsen görs per utskott i den ordning som utskotten anges i riksdagsordningen. Till betänkandet bifogas en förteckning över avgjorda subsidiaritetsärenden i riksdagen under 2023 (bilaga 6). Av denna förteckning framgår vilka utkast till lagstiftningsakter som prövades av riksdagens utskott under 2023. Vidare bifogas en förteckning över avgjorda subsidiaritetsärenden per politikområde under 2023 (bilaga 7). Denna förteckning innehåller uppgifter om vilken rättslig grund i EUF-fördraget som kommissionen i huvudsak har angett ligger till grund för de olika utkasten och vilket politikområde utkasten i huvudsak 6 gäller. En sammanställning över det totala antalet utkast till lagstiftningsakter som prövades av riksdagens utskott under 2010–2023 uppdelat per politikområde 7 och rättslig grund i EUF-fördraget finns i bilaga 8. Till betänkandet bifogas även en sammanställning över det totala antalet motiverade yttranden som prövades av riksdagens utskott under tiden 2010– 2023 uppdelat per politikområde och rättslig grund finns (bilaga 9). Tabellerna nedan under respektive avsnitt per utskott innehåller en uppdelning på politikområde, rättslig grund i EUF-fördraget och uppgift om antalet motiverade yttranden som lämnats av riksdagen på förslag av respektive utskott.

Konstitutionsutskottet

Konstitutionsutskottet prövade ett utkast till lagstiftningsakt under 2023. Utskottet ansåg att utkastet strider mot subsidiaritetsprincipen och lämnade ett utlåtande med förslag till ett motiverat yttrande. Av sammanställningarna framgår att utkastet gällde skydd av personuppgifter. Totalt under tiden den 1 december 2009–31 december 2023 prövade konstitutionsutskottet 26 utkast till lagstiftningsakter. Av sammanställningarna framgår att den rättsliga grunden för sju av utkasten var artikel 114 i EUF-fördraget, dvs. tillnärmning av lagstiftning som rör den inre

5 Inga subsidiaritetsprövningar genomfördes under 2009. 6 För motsvarande förteckningar över de utkast som prövats av utskotten under 2010–2019 hänvisas till utskottets tidigare betänkanden, se bet. 2010/11:KU18, bet. 2011/12:KU4 och bet. 2012/13:KU8. Fr.o.m. riksmötet 2013/14 hänvisas till betänkande KU5 för respektive riksmöte. 7 Till grund för redogörelsen ligger även en bilaga med tabeller över antalet utkast till lagstiftningsakter under 2010–2023 per politikområde, rättslig grund och utskott. Bilagan har av utrymmesskäl inte tagits med i betänkandet.

2 U TSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2024/25:KU5

marknaden. Sex av utkasten gällde skydd för personuppgifter. Fem utkast vardera rörde etableringsrätt och fri rörlighet för tjänster. Lika många utkast gällde folkhälsa. Fyra utkast vardera rörde jordbruk och fiskeri, transportpolitik, miljöpolitik och gemensam handelspolitik. Fyra av utkasten gällde institutionella bestämmelser och lika många grundade sig på artikel 352 i EUF-fördraget, dvs. flexibilitetsklausulen. Tre utkast vardera rörde tullsamarbete, transeuropeiska nät och statistik. Två utkast vardera gällde fri rörlighet för unionsmedborgare och rösträtt för unionsmedborgare. Två utkast gällde kapital och betalningar. Vidare gällde vardera två utkast socialpolitik och humanitärt bistånd. Två utkast gällde ändringar i valrättsakten. Övriga utkast gällde offentlighet (1), bekämpning av diskriminering (1), medborgarinitiativ (1), civilrättsligt samarbete (1), konkurrensregler (1), statligt stöd (1), kulturpolitik (1), konsumentskydd (1) och bekämpning av bedrägeri (1). Vissa av utkasten som prövades under perioden rörde flera politikområden. Utskottet har lämnat fem utlåtanden med förslag till motiverade yttranden sedan Lissabonfördraget trädde i kraft (se tabell 5 nedan). Under 2012 lämnade utskottet ett utlåtande om kommissionens förslag till förordning om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter, den s.k. allmänna uppgiftsskyddsförordningen (COM(2012) 11, utl. 2011/12:KU25). Detta förslag rörde skyddet för personuppgifter och grundade sig även på artikel 114 i EUF-fördraget, dvs. tillnärmning av lagstiftning som rör den inre marknaden. Riksdagen biföll utskottets förslag och ett motiverat yttrande lämnades till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande (rskr. 2011/12:178). Under 2016 lämnade utskottet ett utlåtande om förslaget till ändringar av valrättsakten om val till Europaparlamentet (P8_TA(2015)0395, utl. 2015/16:KU27). Förslaget grundade sig på artikel 223 i EUF-fördraget. Enligt denna artikel ska Europaparlamentet utarbeta utkast till nödvändiga bestämmelser om val av dess ledamöter genom allmänna val enligt en i alla medlemsstater enhetlig ordning. Initiativtagare till förslaget var Europaparlamentet som överlämnade förslaget till riksdagen den 11 december 2015. Förslaget prövades av konstitutionsutskottet trots att det inte fanns någon information från Europaparlamentet om att förfarandet enligt protokoll nr 2 hade inletts. På förslag av utskottet lämnade riksdagen ett motiverat yttrande om förslaget till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande (rskr. 2015/16:135). Under 2018 lämnade utskottet ett utlåtande med förslag till motiverat yttrande om kommissionens förslag till direktiv om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten, det s.k. visselblåsardirektivet (COM(2018) 218, utl. 2017/18:KU48). Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut (rskr. 2017/18:421). Förslaget rörde skydd för personuppgifter, tullsamarbete, jordbruk och fiskeri, etableringsrätt, fri rörlighet för tjänster, transportpolitik, konkurrensregler, statligt stöd, tillnärmning av lagstiftning,

2024/25:KU5 2 U TSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

folkhälsa, konsumentskydd, miljöpolitik, gemensam handelspolitik och bekämpning av bedrägeri. Utskottet lämnade även under 2022 ett utlåtande med förslag till motiverat yttrande om Europaparlamentets förslag till förordning om allmänna direkta val av ledamöter av Europaparlamentet (P9_TA(2022)0129, utl. 2021/22:KU45). Den rättsliga grunden för förslaget var artikel 223 i EUFfördraget. Enligt denna artikel ska Europaparlamentet, som nämnts, utarbeta utkast till nödvändiga bestämmelser om val av dess ledamöter genom allmänna val enligt en i alla medlemsstater enhetlig ordning. Förslaget prövades av konstitutionsutskottet trots att det inte fanns någon information från Europaparlamentet om att förfarandet enligt protokoll nr 2 hade inletts. Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut (rskr. 2021/22:458). Under 2023 lämnade utskottet, som tidigare nämnts, ett utlåtande med förslag till motiverat yttrande om kommissionens förslag till förordning om fastställande av ytterligare förfaranderegler avseende verkställighet av förordning (EU) 2016/679, dvs. dataskyddsförordningen (COM(2023) 348, utl. 2023/24:KU4). Den rättsliga grunden för förslaget var artikel 16 i EUFfördraget, dvs. förslaget rörde skyddet för personuppgifter. Riksdagen biföll utskottets förslag (rskr. 2023/24:5).

2 U TSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2024/25:KU5

Tabell 5 Uppdelning per politikområde, rättslig grund och antalet motiverade yttranden inom konstitutionsutskottets område

val till Europaparlamentet Bekämpning av bedrägeri Art. 325 0 0 0 0 0 0 0 0 1 0 0 0 0 0 1 * Vissa av utkasten som lett till motiverade yttranden berör flera politikområden, vilket innebär att summan av antalet motiverade yttranden i tabellen är större än antalet lämnade motiverade yttranden (jämför tabell 4).

2024/25:KU5 2 U TSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Finansutskottet

Finansutskottet prövade 23 utkast till lagstiftningsakter under 2023. Utskottet ansåg att ett av utkasten strider mot subsidiaritetsprincipen och lämnade ett utlåtande med förslag till ett motiverat yttrande. Utskottet ansåg att övriga utkast inte strider mot subsidiaritetsprincipen, vilket meddelades kammaren genom protokollsutdrag. Av sammanställningarna framgår att den rättsliga grunden för 14 av utkasten var artikel 114 i EUF-fördraget, dvs. tillnärmning av lagstiftning som rör den inre marknaden. Fem utkast gällde etableringsrätt. Tre utkast gällde statistik. Två utkast gällde ekonomisk och monetär politik. Övriga gällde fri rörlighet för tjänster (1), industripolitik (1), strukturfonder (1) och unionens egna medel (1). Fyra av utkasten rörde flera politikområden. Totalt under tiden den 1 december 2009–31 december 2023 prövade finansutskottet 201 utkast till lagstiftningsakter. Om man ser till de huvudsakliga politikområdena finner man att mer än hälften av utkasten (110) grundade sig på artikel 114 i EUF-fördraget, dvs. tillnärmning av lagstiftning som rör den inre marknaden. Därefter följer 39 utkast som gällde etableringsrätt, 24 utkast som innehöll förslag om statistik och 16 utkast som gällde strukturfonder. 13 utkast gällde fri rörlighet för tjänster och 12 gällde ekonomisk och monetär politik. Åtta utkast gällde industripolitik. Fem utkast rörde unionens egna medel. Fyra utkast gällde transeuropeiska nät. Lika många gällde forskning och teknisk utveckling. Fyra utkast grundade sig på den s.k. flexibilitetsklausulen. Tre utkast vardera gällde administrativt samarbete, utvecklingssamarbete och ekonomiskt, finansiellt och tekniskt samarbete med tredjeländer. Tre utkast innehöll förslag om finansiella regler. Övriga utkast gällde jordbruk och fiskeri (1), straffrättsligt samarbete (1), konsumentskydd (1), miljöpolitik (1) och energipolitik (1). Vissa av utkasten som prövades under denna period rörde flera politikområden. Finansutskottet har lämnat totalt 20 utlåtanden med förslag till motiverade yttranden sedan Lissabonfördraget trädde i kraft (se tabell 6 nedan). Riksdagen har bifallit utskottets förslag i samtliga fall. Under 2010 och 2011 grundade sig tre av de utkast som ledde till utlåtanden från finansutskottet, och där riksdagen lämnade motiverade yttranden på artikel 53 i EUF-fördraget, dvs. etableringsrätt. Det gäller dels kommissionens förslag till direktiv om insättningsgarantisystem (COM(2010) 368, utl. 2009/10:FiU42, rskr. 2010/11:1) och kommissionens förslag om ändring av direktivet om system för ersättning till investerare (COM(2010) 371, utl. 2009/10:FiU43, rskr. 2010/11:2), dels kommissionens förslag till direktiv om kreditinstitut och värdepappersföretag (COM(2011) 453, utl. 2011/12:FiU17, rskr. 2011/12:16).

2 U TSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2024/25:KU5

Ytterligare ett utkast som prövades under 2011 och som ledde till ett motiverat yttrande från riksdagen på förslag från finansutskottet grundade sig på artikel 114 i EUF-fördraget, dvs. förslagen gällde tillnärmning av lagstiftning som rör den inre marknaden. Det gäller kommissionens förslag till förordning om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag (COM(2011) 452, utl. 2011/12:FiU29, rskr. 2011/12:111). Under 2012 lämnade finansutskottet sju utlåtanden med förslag till motiverade yttranden. Av dessa grundade sig tre utkast på artikel 114 i EUFfördraget, dvs. förslagen gällde tillnärmning av lagstiftning som rör den inre marknaden. Det gäller dels kommissionens förslag till ändring av förordning om kreditvärderingsinstitut (COM(2011) 747, utl. 2011/12:FiU34, rskr. 2011/12:114), dels kommissionens förslag till ändring av direktiv om vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn (COM(2011) 877, utl. 2011/12:FiU36, rskr. 2011/12:128). Det gäller också kommissionens förslag till direktiv om inrättande av en ram för återhämtning och rekonstruktion av kreditinstitut och värdepappersföretag m.m. (COM(2012) 280, utl. 2011/12:FiU12, rskr. 2012/13:1). Under 2012 lämnade finansutskottet vidare två utlåtanden med förslag till motiverade yttranden inom området för ekonomisk och monetär politik. Det gäller kommissionens förslag till förordning om gemensamma bestämmelser för övervakning och bedömning av utkast till budgetplaner och säkerställande av korrigering av alltför stora underskott i medlemsstater i euroområdet (COM(2011) 821, utl. 2011/12:FiU33, rskr. 2011/12:118) och kommissionens förslag till förordning om tilldelning av särskilda uppgifter till Europeiska centralbanken i fråga om politiken för tillsyn över kreditinstitut (COM(2012) 511, utl. 2012/13:FiU18, rskr. 2012/13:27). Utskottet lämnade även två utlåtanden som rörde flera politikområden, nämligen etableringsrätt, fri rörlighet för tjänster och tillnärmning av lagstiftning. Det gäller kommissionens förslag till direktiv om upphandling av enheter som är verksamma på områdena vatten m.m. (COM(2011) 895, utl. 2011/12:FiU45, rskr. 2011/12:143) och kommissionens förslag till direktiv om offentlig upphandling (COM(2011) 896, utl. 2011/12:FiU50, rskr. 2011/12:142). Under 2013 lämnade utskottet ett utlåtande med förslag till motiverat yttrande om kommissionens förslag till förordning om fastställande av enhetliga regler och ett enhetligt förfarande för rekonstruktion av kreditinstitut och vissa värdepappersföretag inom ramen för en gemensam rekonstruktionsmekanism och gemensam bankrekonstruktionsfond (COM(2013) 520, utl. 2013/14:FiU13, rskr. 2013/14:12). Den rättsliga grunden var artikel 114 i EUF-fördraget, dvs. tillnärmning av lagstiftning som rör den inre marknaden. Under 2016 lämnade utskottet ett utlåtande om kommissionens förslag till förordning om fastställande av en gemensam ram för europeisk statistik om personer och hushåll, som grundas på uppgifter på individnivå som samlas in genom urvalsundersökningar (COM(2016) 551, utl. 2016/17:FiU18, rskr. 2016/17:29). Utkastet innehöll förslag om statistik.

2024/25:KU5 2 U TSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Under 2017 lämnade finansutskottet tre utlåtanden med förslag till motiverade yttranden. I ett utlåtande subsidiaritetsprövades två utkast (utl. 2016/17:FiU38). Det var kommissionens förslag till ändring i den s.k. tillsynsförordningen (COM(2016) 850), som grundade sig på artikel 114 i EUFfördraget, dvs. tillnärmning av lagstiftning som rör den inre marknaden, och kommissionens förslag till ändring i det s.k. kapitaltäckningsdirektivet (COM(2016) 854) som rörde etableringsrätt. Riksdagen biföll utskottets förslag (rskr. 2016/17:155). Finansutskottet lämnade även ett utlåtande med förslag till motiverat yttrande om kommissionens förslag till ändring av förordning (EU) nr 1095/2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten) och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 vad gäller förfarandena för och de myndigheter som ska delta i auktorisationen av centrala motparter samt om kraven för godkännande av centrala motparter från tredjeland (COM(2017) 331, utl. 2017/18:FiU7, rskr. 2017/18:9). Utskottet lämnade även ett utlåtande om kommissionens förslag om översyn av de europeiska tillsynsmyndigheterna, Esa-myndigheterna (COM(2017) 536, utl. 2017/18:FiU31, rskr. 2017/18:126). Båda dessa förslag grundade sig på artikel 114 i EUF-fördraget, dvs. tillnärmning av lagstiftning som rör den inre marknaden. Under 2018 lämnade utskottet ett utlåtande med förslag till ett motiverat yttrande med anledning av två förslag från kommissionen (utl. 2017/18:FiU51). Det var kommissionens förslag till rådets beslut om systemet för Europeiska unionens egna medel (COM(2018) 325) och kommissionens förslag till rådets förordning om genomförandebestämmelser till systemet för Europeiska unionens egna medel (COM(2018) 327). Båda dessa förslag rörde unionens egna medel. Riksdagen biföll utskottets förslag (rskr. 2017/18:445). Under 2020 lämnade finansutskottet också ett utlåtande med förslag till motiverat yttrande. Det gällde kommissionens ändrade förslag till rådets beslut om systemet för Europeiska unionens egna medel (COM(2020) 445, utl. 2019/20:FiU63, rskr. 2019/20:367). Förslaget rörde unionens egna medel, och den rättsliga grunden för förslaget var artikel 311 i EUF-fördraget. Under 2022 lämnade utskottet ett utlåtande med förslag till motiverat yttrande om kommissionens förslag till ändring av beslut (EU, Euratom) 2020/2053 om systemet för Europeiska unionens egna medel (COM(2021) 570, utl. 2021/22:FiU31, rskr. 2021/22:180). Förslaget rörde unionens egna medel och den rättsliga grunden för förslaget var artikel 311 i EUF-fördraget. Under 2023 lämnade utskottet, som nämnts, ett utlåtande med förslag till motiverat yttrande om det ändrade förslaget till rådets beslut om ändring av beslut (EU, Euratom) 2020/2053 om systemet för Europeiska unionens egna medel (COM(2023) 331, utl. 2023/24:FiU17, rskr. 2023/24:4). Även detta förslag rörde unionens egna medel, och den rättsliga grunden för förslaget var artikel 311 i EUF-fördraget.

2 U TSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2024/25:KU5

Tabell 6 Uppdelning per politikområde, rättslig grund och antalet motiverade yttranden inom finansutskottets område

Politikområde Rättslig grund i Antalet motiverade yttranden* EUF-fördraget

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 Totalt

* Vissa av utkasten som lett till motiverade yttranden berör flera politikområden, vilket innebär att summan av antalet motiverade yttranden i tabellen är större än antalet lämnade motiverade yttranden (jämför tabell 4).

2024/25:KU5 2 U TSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Skatteutskottet

Skatteutskottet prövade sju utkast till lagstiftningsakter under 2023. Utskottet ansåg att tre av utkasten strider mot subsidiaritetsprincipen och lämnade tre utlåtanden med förslag till motiverade yttranden. Utskottet ansåg att övriga utkast inte strider mot subsidiaritetsprincipen, vilket meddelades kammaren genom protokollsutdrag. Av sammanställningarna framgår att den rättsliga grunden för fyra av utkasten var artikel 113 i EUF-fördraget, dvs. harmonisering av indirekta skatter. Tre av utkasten grundade sig på artikel 115 i EUF-fördragen, dvs. tillnärmning av lagstiftning som direkt inverkar på den inre marknadens upprättande eller funktion. Ett utkast gällde tullsamarbete, gemensam handelspolitik och tillnärmning av lagstiftning grundad på artikel 114 i EUFfördraget. Två av utkasten rörde flera politikområden. Totalt under tiden den 1 december 2009–31 december 2023 prövade skatteutskottet 96 utkast till lagstiftningsakter. Den rättsliga grunden för majoriteten av utkasten (51) var artikel 113 i EUF-fördraget, dvs. harmonisering av indirekta skatter, och 23 av utkasten grundade sig på artikel 115 i EUFfördraget, dvs. tillnärmning av lagstiftning som direkt inverkar på den inre marknadens upprättande eller funktion. Den rättsliga grunden för 17 av utkasten var artikel 349 i EUF-fördraget som innebär att rådet kan anta särskilda åtgärder till förmån för de yttersta randområdena inom EU. Åtta av utkasten innehöll förslag om tullsamarbete och lika många gällde tillnärmning av lagstiftning grundad på artikel 114 i EUF-fördraget. Fyra rörde gemensam handelspolitik och två gällde miljöpolitik. Ett utkast gällde administrativt samarbete och ett gällde bekämpning av bedrägeri. Vissa av utkasten rörde flera politikområden. Totalt har skatteutskottet lämnat 19 utlåtanden med förslag till motiverade yttranden sedan Lissabonfördraget trädde i kraft (se tabell 7 nedan). Under 2011 lämnade skatteutskottet två utlåtanden med förslag till motiverade yttranden (utl. 2010/11:SkU37 och utl. 2011/12:SkU12). Riksdagen biföll båda dessa förslag (rskr. 2010/11:244 och rskr. 2011/12:53). Det första utkastet som ledde till ett motiverat yttrande gällde kommissionens förslag till direktiv om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas, även kallad CCCTB (COM(2011) 121) och grundade sig på artikel 115 i EUFfördraget, dvs. tillnärmning av lagstiftning som direkt inverkar på den inre marknadens upprättande eller funktion. Det andra av de utkast som ledde till ett motiverat yttrande gällde kommissionens förslag till direktiv om ett gemensamt system för en skatt på finansiella transaktioner (COM(2011) 594). Förslaget grundade sig på artikel 113 i EUF-fördraget och innehöll förslag om en harmonisering av medlemsstaternas skatter på finansiella transaktioner. Utskottet lämnade vidare ett utlåtande under 2013 som gällde harmonisering av indirekta skatter. Det gällde kommissionens förslag till

2 U TSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2024/25:KU5

rådets direktiv om genomförande av det fördjupade samarbetet på området för skatt på finansiella transaktioner (COM(2013) 71, utl. 2012/13:SkU33). Utskottets majoritet ansåg att förslaget inte var förenligt med subsidiaritetsprincipen och föreslog därför att riksdagen skulle lämna ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande. I utlåtandet fanns en reservation (MP, V). Riksdagen biföll utskottsmajoritetens förslag och ett motiverat yttrande lämnades till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande (rskr. 2012/13:188). Under 2014 lämnade skatteutskottet två utlåtanden med förslag till motiverade yttranden. Det gällde kommissionens förslag till ändring i rådets direktiv 2011/96/EU om ett gemensamt beskattningssystem för moderbolag och dotterbolag hemmahörande i olika medlemsstater (COM(2013) 814), som grundade sig på artikel 115 i EUF-fördraget (utl. 2013/14:SkU23). Riksdagen biföll utskottets förslag, och ett motiverat yttrande lämnades till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande (rskr. 2013/14:145). Det gällde vidare kommissionens förslag till direktiv om en unionsrättslig ram för tullrättsliga överträdelser och sanktioner (COM(2013) 884) som rörde tullsamarbete (utl. 2013/14:SkU35). Riksdagen biföll utskottets förslag, och ett motiverat yttrande lämnades till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande (rskr. 2013/14:370). Under 2015 lämnade utskottet ett utlåtande med förslag till motiverat yttrande (utl. 2014/15:SkU26). Det gällde kommissionens förslag till ändring av direktiv 2011/16/EU vad gäller obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar i fråga om beskattning (COM(2015) 135), som grundade sig på artikel 115 i EUF-fördraget. Riksdagen biföll utskottets förslag och överlämnade ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande (rskr. 2014/15:198). Under 2016 lämnade utskottet sex utlåtanden med förslag till motiverade yttranden. Riksdagen biföll utskottets förslag i samtliga fall och överlämnade motiverade yttranden till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande. Följande fem utkast som ledde till utlåtanden gällde förslag om tillnärmning av lagstiftning som direkt inverkar på den inre marknadens upprättande eller funktion (artikel 115 i EUF-fördraget):

– kommissionens förslag till direktiv om fastställande av regler mot

skatteflyktsmetoder som direkt påverkar den inre marknadens funktion (COM(2016) 26, utl. 2015/16:SkU28, rskr. 2015/16:183)

– kommissionens förslag till rådets direktiv om en gemensam konsoliderad

bolagsskattebas (COM(2016) 683, utl. 2016/17:SkU17, rskr. 2016/17:110)

– kommissionens förslag till rådets direktiv om en gemensam

bolagsskattebas (COM(2016) 685, utl. 2016/17:SkU16, rskr. 2016/17:109)

– kommissionens förslag till direktiv om tvistlösningsmekanismer vid

dubbelbeskattning i Europeiska unionen (COM(2016) 686, utl. 2016/17:SkU18, rskr. 2016/17:111)

2024/25:KU5 2 U TSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

– kommissionens förslag till ändring av direktiv (EU) 2016/1164 vad gäller

hybrida missmatchningar med tredjeländer (COM(2016) 687, utl. 2016/17:SkU19, rskr. 2016/17:112).

Därutöver grundade sig ett utkast som ledde till ett utlåtande under 2016 både på artikel 115 i EUF-fördraget, dvs. tillnärmning av lagstiftning, och artikel 113 i EUF-fördraget, dvs. harmonisering av indirekta skatter. Det var kommissionens förslag till ändring av direktiv 2011/16/EU vad gäller obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar i fråga om beskattning (COM(2016) 25, utl. 2015/16:SkU27, rskr. 2015/16:182). Utskottet lämnade även ett utlåtande med förslag till motiverat yttrande under 2021. Det gällde kommissionens förslag till ändring av direktiv 2006/112/EG vad gäller att tilldela kommissionen genomförandebefogenheter för att fastställa innebörden av termer som används i vissa bestämmelser i det direktivet (COM(2020) 749, utl. 2020/21:SkU33). Förslaget grundade sig på artikel 113 i EUF-fördraget, dvs. harmonisering av regler på området för indirekta skatter. Riksdagen biföll utskottets förslag, och ett motiverat yttrande lämnades till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande (rskr. 2020/21:218). Under 2022 lämnade utskottet tre utlåtanden med förslag till motiverade yttranden. Riksdagen biföll utskottets förslag i samtliga fall. Det första utlåtandet gällde kommissionens förslag till direktiv om säkerställande av en global minimiskatt för multinationella företagsgrupper i unionen (COM(2021) 823, utl. 2021/22:SkU12, rskr. 2021/22:208). Det andra utlåtandet gällde kommissionens förslag till direktiv om fastställande av regler för att förhindra missbruk av företag utan substans för skatteändamål och om ändring av direktiv 2011/16/EU (COM(2021) 565, utl. 2021/22:SkU32, rskr. 2021/22:209). Det tredje utlåtandet gällde direktiv om fastställande av regler om ett avdrag i syfte att minska skattefördelen för finansiering med lån jämfört med finansiering med eget kapital och om begränsning av ränteavdragen i samband med bolagsbeskattning (COM(2022) 216, utl. 2021/22:SkU34, rskr. 2021/22:457). Den rättsliga grunden för dessa tre förslag var artikel 115 i EUF-fördraget, dvs. tillnärmning av lagstiftning som direkt inverkar på den inre marknadens upprättande eller funktion. Under 2023 lämnade utskottet, som nämnts, tre utlåtanden med förslag till motiverade yttranden. Riksdagen biföll utskottets förslag i samtliga fall. Det första utlåtandet gällde kommissionens förslag till ändring av direktiv 2011/16/EU om administrativt samarbete i fråga om beskattning (COM(2022) 707, utl. 2022/23:SkU23, rskr. 2022/23:157). Förslaget grundade sig på artikel 113 i EUF-fördraget, dvs. harmonisering av regler på området för indirekta skatter, och artikel 115 i EUF-fördraget, dvs. tillnärmning av lagstiftning som direkt inverkar på den inre marknadens upprättande eller funktion. Det andra utlåtandet gällde kommissionens förslag till förordning om fastställande av unionens tullkodex och inrättande av Europeiska unionens tullbyrå och om upphävande av förordning (EU) nr 952/2013 (COM(2023) 258, utl.

2 U TSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2024/25:KU5

2023/24:SkU9, rskr. 2023/24:11). Detta förslag gällde tullsamarbete, gemensam handelspolitik och tillnärmning av lagstiftning enligt artikel 114 i EUF-fördraget. Det tredje utlåtandet gällde kommissionens förslag till direktiv om inrättande av ett huvudkontorsbaserat skattesystem för mikroföretag samt små och medelstora företag och om ändring av direktiv 2011/16/EU (COM(2023) 528, utl. 2023/24:SkU10, rskr. 2023/24:114). Förslaget grundade sig på artikel 115 i EUF-fördraget.

2024/25:KU5 2 U TSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Tabell 7 Uppdelning per politikområde, rättslig grund och antalet motiverade yttranden inom skatteutskottets område

Politikområde Rättslig grund i Antalet motiverade yttranden* EUF-fördraget

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 Totalt

Tullsamarbete Art. 33 0 0 0 0 1 0 0 0 0 0 0 0 0 1 2 Skatter och avgifter Art. 113 0 1 0 1 0 0 1 0 0 0 0 1 0 1 5 (harmonisering av indirekta skatter)

* Vissa av utkasten som lett till motiverade yttranden berör flera politikområden, vilket innebär att summan av antalet motiverade yttranden i tabellen är större än antalet lämnade motiverade yttranden (jämför tabell 4).

2 U TSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2024/25:KU5

Justitieutskottet

Justitieutskottet prövade elva utkast till lagstiftningsakter under 2023. Utskottet ansåg att ett av utkasten strider mot subsidiaritetsprincipen och lämnade ett utlåtande med förslag till motiverat yttrande. Utskottet ansåg att övriga utkast inte strider mot subsidiaritetsprincipen, vilket meddelades kammaren genom protokollsutdrag. Av sammanställningarna framgår att sju utkast gällde straffrättsligt samarbete. Övriga utkast gällde skydd för personuppgifter (1), gränskontroll (1), invandringspolitik (1), polissamarbete (1) och transportpolitik (1). Ett utkast gällde ändring av stadgan för Europeiska unionens domstol. Två av utkasten rörde flera politikområden. Totalt under tiden den 1 december 2009–31 december 2023 prövade justitieutskottet 131 utkast till lagstiftningsakter. En majoritet av utkasten gällde förslag inom området för frihet, säkerhet och rättvisa, varav 57 utkast gällde straffrättsligt samarbete, 28 polissamarbete, 27 gränskontroll, 14 invandringspolitik, 10 civilrättsligt samarbete och 7 asylpolitik. Tio utkast gällde administrativt samarbete inom området och ett förslag gällde utvärdering av EU:s politik inom området. Utöver detta gällde elva utkast skydd för personuppgifter och sju utkast bekämpning av bedrägeri och fem gällde tillnärmning av lagstiftning som rör den inre marknaden. Ytterligare fyra grundade sig på flexibilitetsklausulen. Tre utkast gällde transportpolitik. Två utkast rörde fri rörlighet för unionsmedborgare och lika många gällde tullsamarbete. Två utkast gällde ändring av stadgan för Europeiska unionens domstol. Övriga utkast gällde förslag till bekämpning av diskriminering (1), konsulärt skydd för unionsmedborgare (1), etableringsrätt (1), fri rörlighet för tjänster (1), ekonomisk och monetär politik (1), folkhälsa (1), konsumentskydd (1), administrativt samarbete (1), gemensam handelspolitik (1) och statistik (1). Vissa av utkasten rörde flera politikområden. Justitieutskottet har lämnat nio utlåtanden med förslag till motiverade yttranden sedan Lissabonfördraget trädde i kraft (se tabell 8 nedan). Riksdagen har bifallit utskottets förslag i samtliga fall. Av de utkast som ledde till utlåtanden kan särskilt framhållas kommissionens förslag till rådets förordning om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten (COM(2013) 534, utl. 2013/14:JuU13, rskr. 2013/14:25) som gällde straffrättsligt samarbete. Detta förslag prövades under 2013. På EU-nivå ledde utkastet till att ett gult kort utfärdades till följd av att tröskelvärdet uppnåddes. Det var andra gången sedan Lissabonfördraget trädde i kraft som ett gult kort utfärdades. Under 2011 lämnade utskottet ett utlåtande med förslag till motiverat yttrande om kommissionens förslag till ändring av en förordning i syfte att införa gemensamma regler för tillfälligt återinförande av gränskontroller vid de inre gränserna vid exceptionella omständigheter (COM(2011) 560, utl.

2024/25:KU5 2 U TSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

2011/12:JuU13, rskr. 2011/12:22). Förslaget gällde politikområdet gränskontroller. Under 2012 lämnade utskottet tre utlåtanden med förslag till motiverade yttranden. Utskottet lämnade ett utlåtande om kommissionens förslag om inrättande av ett europeiskt gränsövervakningssystem (Eurosur) (COM(2011) 873, utl. 2011/12:JuU29, rskr. 2011/12:156) som gällde gränskontroll. Utskottet lämnade också ett utlåtande om kommissionens förslag till direktiv om skydd av personuppgifter på det brottsbekämpande området (COM(2012) 10, utl. 2011/12:JuU31, rskr. 2011/12:175). Detta utkast gällde skydd för personuppgifter. Ytterligare ett utlåtande lämnades om kommissionens förslag till direktiv om bekämpning genom straffrättsliga bestämmelser av bedrägerier som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen (COM(2012) 363, utl. 2012/13:JuU8, rskr. 2012/13:8). Detta förslag gällde bekämpning av bedrägeri. Under 2016 lämnade justitieutskottet ett utlåtande om kommissionens förslag till ändring av rådets direktiv 91/477/EEG om kontroll av förvärv och innehav av vapen (COM(2015) 750, utl. 2015/16:JuU26, rskr. 2015/16:131). Den rättsliga grunden för förslaget var artikel 114 i EUF-fördraget, dvs. tillnärmning av lagstiftning som rör den inre marknaden. Justitieutskottet lämnade två utlåtanden med förslag till motiverade yttranden under 2022. Det gällde kommissionens förslag till förordning om åtgärder mot transportföretag som underlättar eller ägnar sig åt människohandel eller smuggling av migranter i samband med olaglig inresa till Europeiska unionens territorium (COM(2021) 753, utl. 2021/22:JuU50, rskr. 2021/22:149). Den rättsliga grunden för detta förslag var artikel 91 och 100 i EUF-fördraget, dvs. förslaget gällde transportpolitik. Det gällde även kommissionens förslag till direktiv om skydd för miljön genom straffrättsliga bestämmelser och om upphävande av direktiv (EG) 2008/99/EG (COM (2021) 851, utl. 2021/22:JuU48, rskr. 2021/22:193). Den rättsliga grunden var artikel 83 i EUF-fördraget, dvs. förslaget gällde straffrättsligt samarbete. Utskottet lämnade, som nämnts, ett utlåtande med förslag till motiverat yttrande under 2023. Det gällde kommissionens förslag till direktiv om bekämpande av korruption, om ersättande av rådets rambeslut 2003/568/RIF och konventionen om kamp mot korruption som tjänstemän i Europeiska gemenskaperna eller Europeiska unionens medlemsstater är delaktiga i och om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371 (COM(2023) 234, utl. 2022/23:JuU33, rskr. 2022/23:257). Förslaget gällde straffrättsligt samarbete.

2 U TSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2024/25:KU5

Tabell 8 Uppdelning per politikområde, rättslig grund och antalet motiverade yttranden inom justitieutskottets område

Politikområde Rättslig grund i Antalet motiverade yttranden EUF-fördraget

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 Totalt

2024/25:KU5 2 U TSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Civilutskottet

Civilutskottet prövade 13 utkast till lagstiftningsakter under 2023. Utskottet ansåg att ett av utkasten strider mot subsidiaritetsprincipen och lämnade ett utlåtande med förslag till motiverat yttrande. Utskottet ansåg att övriga utkast inte strider mot subsidiaritetsprincipen, vilket meddelades kammaren genom protokollsutdrag. Av sammanställningarna framgår att den rättsliga grunden för nio av utkasten var artikel 114 i EUF-fördraget, dvs. förslaget gällde tillnärmning av lagstiftning som rör den inre marknaden. Tre av utkasten gällde etableringsrätt och två gällde civilrättsligt samarbete. Ett utkast gällde miljöpolitik. Två av utkasten rörde flera politikområden. Totalt prövade civilutskottet 68 utkast till lagstiftningsakter under tiden den 1 december 2009–31 december 2023. Av sammanställningarna framgår att av de utkast som prövades av utskottet grundade sig 36 på artikel 114 i EUFfördraget, dvs. tillnärmning av lagstiftning som rör den inre marknaden. Därefter följer 14 utkast som innehöll förslag om etableringsrätt. Lika många rörde civilrättsligt samarbete. Två utkast grundade sig på artikel 67 i EUFfördraget. Enligt denna artikel ska unionen underlätta tillgången till rättsväsendet, särskilt genom principen om ömsesidigt erkännande av avgöranden på det civila området. Vidare gällde två utkast transportpolitik och lika många gällde energipolitik. Två utkast grundade sig på flexibilitetsklausulen. Övriga utkast gällde fri rörlighet för unionsmedborgare (1), socialpolitik (1), konsumentskydd (1) och miljöpolitik (1). Vissa av utkasten berörde flera politikområden. Sedan Lissabonfördraget trädde i kraft har civilutskottet lämnat åtta utlåtanden som dock endast lett till sex motiverade yttranden från riksdagen (se tabell 9 nedan). Det första utlåtandet lämnades under 2011 på begäran av en minoritet i civilutskottet. Minoriteten begärde att ett utlåtande skulle lämnas i fråga om kommissionens förslag till förordning om en gemensam europeisk köplag (COM(2011) 635, utl. 2011/12:CU11). Förslaget grundade sig på artikel 114 i EUF-fördraget, dvs. tillnärmning av lagstiftning. Utskottet ansåg dock inte att förslaget stred mot subsidiaritetsprincipen, och föreslog att utlåtandet skulle läggas till handlingarna. Riksdagen biföll utskottets förslag, och lämnade således inte något motiverat yttrande över detta förslag (prot. 2011/12:44). Det andra utlåtandet (utl. 2011/12:CU21), som lämnades under 2012, behandlade två utkast till lagstiftningsakter. Det gällde kommissionens förslag till ändring av direktiv om lagstadgad revision av årsbokslut och sammanställd redovisning (COM(2011) 778) och kommissionens förslag till förordning om särskilda krav avseende lagstadgad revision av företag av allmänt intresse (COM(2011) 779). Det första av dessa förslag gällde etableringsrätt och det andra tillnärmning av lagstiftning. Utskottet föreslog att riksdagen skulle lämna ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och

2 U TSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2024/25:KU5

kommissionens ordförande. Riksdagen biföll förslaget (rskr. 2011/12:124). Det tredje utlåtandet lämnades också under 2012 och gällde kommissionens förslag till direktiv om en jämnare könsfördelning bland icke verkställande styrelseledamöter i börsnoterade företag och därmed sammanhängande åtgärder (COM(2012) 614, utl. 2012/13:CU14). Förslaget gällde socialpolitik. På förslag av utskottet lämnade riksdagen ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande (rskr. 2012/13:138). Under 2016 lämnade civilutskottet ett utlåtande med förslag till motiverat yttrande om kommissionens förslag till förordning om samarbete mellan de nationella myndigheter som ansvarar för genomdrivandet av konsumentskyddslagstiftningen (COM(2016) 283, utl. 2015/16:CU26). Förslaget gällde tillnärmning av lagstiftning. Riksdagen biföll utskottets förslag, och ett motiverat yttrande lämnades till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande (rskr. 2015/16:321). Utskottet lämnade även ett utlåtande (utl. 2015/16:CU25) om kommissionens förslag till ändring av direktiv 2013/34/EU vad gäller offentliggörande av inkomstskatteuppgifter för vissa företag och filialer (COM(2016) 198). Riksdagen biföll utskottets förslag (rskr. 2015/16: 274). Detta utkast gällde etableringsrätt. Under 2018 lämnade civilutskottet ett utlåtande (utl. 2017/18:CU33) med förslag till motiverat yttrande som gällde dels kommissionens förslag till direktiv om grupptalan för att skydda konsumenters kollektiva intressen m.m. (COM(2018) 184), dels kommissionens förslag till ändring av rådets direktiv 93/13/EEG, Europaparlamentets och rådets direktiv 98/6/EG, Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/29/EG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/83/EU vad gäller bättre tillsyn och modernisering av EU:s konsumentskyddsregler (COM(2018) 185). Båda dessa förslag grundade sig på artikel 114 i EUF-fördraget, dvs. tillnärmning av lagstiftning som rör den inre marknaden. Riksdagen biföll utskottets förslag (rskr. 2017/18:423). Utskottet lämnade även ett utlåtande med förslag till motiverat yttrande under 2022. Utlåtandet lämnades på begäran av en minoritet i utskottet och gällde kommissionens förslag till direktiv om byggnaders energiprestanda (omarbetning) (COM(2021) 802, utl. 2021/22:CU34). Förslaget gällde energipolitik. Utskottet ansåg dock inte att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen och föreslog därför att utlåtandet skulle läggas till handlingarna. Riksdagen biföll utskottets förslag och lämnade således inte något motiverat yttrande över förslaget (prot. 2011/12:90). Under 2023 lämnade, som tidigare nämnts, utskottet ett utlåtande med förslag till motiverat yttrande om kommissionens förslag till förordning om bekämpande av sena betalningar vid affärstransaktioner (COM(2023) 533, utl. 2023/24:CU18, rskr. 2023/24:38). Förslaget grundade sig på artikel 114 i EUF-fördraget, dvs. tillnärmning av lagstiftning som rör den inre marknaden.

2024/25:KU5 2 U TSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Tabell 9 Uppdelning per politikområde, rättslig grund och antalet motiverade yttranden inom civilutskottets område

Politikområde Rättslig grund i Antalet motiverade yttranden* EUF-fördraget

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 Totalt

* Ett av utkasten som lett till motiverade yttranden berör flera politikområden, vilket innebär att summan av antalet motiverade yttranden i tabellen är större än antalet lämnade motiverade yttranden (jämför tabell 4).

2 U TSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2024/25:KU5

Utrikesutskottet

Utrikesutskottet prövade tre utkast till lagstiftningsakter under 2023. Utskottet ansåg att utkasten inte strider mot subsidiaritetsprincipen, vilket meddelades kammaren genom protokollsutdrag. Av sammanställningarna framgår att tre av utkasten gällde ekonomiskt, finansiellt och tekniskt samarbete med tredjeländer. Ett av utkasten gällde även finansiella regler. Totalt under tiden den 1 december 2009–31 december 2023 prövade utrikesutskottet 44 utkast till lagstiftningsakter. En majoritet av utkasten (34) gällde ekonomiskt, finansiellt och tekniskt samarbete med tredjeländer och 13 utkast gällde utvecklingssamarbete med tredjeländer. Två av utkasten rörde associering av utomeuropeiska länder och territorier och lika många rörde humanitärt bistånd till tredjeländer. Två av utkasten gällde gemensam handelspolitik. Två av utkasten gällde finansiella regler. Övriga utkast gällde konsulärt skydd för unionsmedborgare i ett tredje land (1), jordbruk och fiskeri (1), transportpolitik (1), industripolitik (1), forskning och teknisk utveckling (1) och rymdpolitik (1). Vissa av utkasten rörde flera politikområden. Utrikesutskottet har inte lämnat några utlåtanden sedan Lissabonfördraget trädde i kraft.

Försvarsutskottet

Försvarsutskottet prövade fyra utkast till lagstiftningsakter under 2023. Utskottet ansåg att utkasten inte strider mot subsidiaritetsprincipen, vilket meddelades kammaren genom ett protokollsutdrag. Av sammanställningarna framgår att den rättsliga grunden för två av utkasten var artikel 114 i EUF-fördraget, dvs. tillnärmning av lagstiftning som rör den inre marknaden. Ett av dessa utkast gällde även industripolitik. Ett utkast gällde industripolitik och finansiella regler. Ytterligare ett gällde civilskydd. Totalt under tiden den 1 december 2009–31 december 2023 prövade försvarsutskottet 27 utkast. Av sammanställningarna framgår att elva av utkasten gällde tillnärmning av lagstiftning som rör den inre marknaden. Sex gällde industripolitik. Fem utkast gällde civilskydd. Tre utkast gällde strukturfonder. Två utkast gällde forskning och teknisk utveckling och lika många rörde miljöpolitik. Två utkast gällde ekonomiskt, finansiellt och tekniskt samarbete med tredjeländer och lika många gällde finansiella regler. Ett utkast gällde associering av utomeuropeiska länder och territorier. Vissa av utkasten rörde flera politikområden. Försvarsutskottet har lämnat två utlåtanden med förslag till motiverade yttranden sedan Lissabonfördraget trädde i kraft (se tabell 10 nedan). Under 2013 lämnade utskottet ett utlåtande med förslag till motiverat yttrande om kommissionens förslag till direktiv om åtgärder för att säkerställa

2024/25:KU5 2 U TSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

en hög gemensam nivå av nät- och kommunikationssäkerhet i hela unionen (COM(2013) 48, utl. 2012/13:FöU11). Riksdagen biföll utskottets förslag (rskr. 2012/13:185). Förslaget grundade sig på artikel 114 i EUF-fördraget, dvs. tillnärmning av lagstiftning som rör den inre marknaden. Utskottet lämnade även ett utlåtande med förslag till motiverat yttrande under 2022 om kommissionens förslag till förordning om inrättande av instrumentet för förstärkning av den europeiska försvarsindustrin genom gemensam upphandling (COM(2022) 349, utl. 2022/23:FöU2). Riksdagen biföll utskottets förslag (rskr. 2022/23:1). Förslaget gällde industripolitik.

2 U TSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2024/25:KU5

Tabell 10 Uppdelning per politikområde, rättslig grund och antalet motiverade yttranden inom försvarsutskottets område

Politikområde Rättslig grund i Antalet motiverade yttranden EUF-fördraget

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 Totalt

Tillnärmning av lagstiftning Art. 114 0 0 0 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 Industripolitik Art. 173 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 0 1

2024/25:KU5 2 U TSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Socialförsäkringsutskottet

Socialförsäkringsutskottet prövade två utkast till lagstiftningsakter under 2023. Utskottet ansåg att utkasten inte strider mot subsidiaritetsprincipen, vilket meddelades kammaren genom protokollsutdrag. Av sammanställningarna framgår att båda utkasten gällde gränskontroller. Totalt under tiden den 1 december 2009–31 december 2023 prövade socialförsäkringsutskottet 56 utkast till lagstiftningsakter. Av dessa utkast rörde 25 invandringspolitik, 24 asylpolitik, och 21 gränskontroller. Fem utkast gällde polissamarbete. Tre utkast gällde fri rörlighet för arbetstagare (social trygghet). Övriga utkast rörde skydd för personuppgifter (1), straffrättsligt samarbete (1) och administrativt samarbete inom området för frihet, säkerhet och rättvisa (1). Vissa av utkasten berörde flera politikområden. Socialförsäkringsutskottet har inte lämnat några utlåtanden sedan Lissabonfördraget trädde i kraft.

Socialutskottet

Socialutskottet prövade sju utkast till lagstiftningsakter under 2023. Utskottet ansåg inte att utkasten strider mot subsidiaritetsprincipen, vilket meddelades kammaren genom ett protokollsutdrag. Av sammanställningarna framgår att den rättsliga grunden för fem av utkasten var artikel 114 i EUF-fördraget, dvs. tillnärmning av lagstiftning som rör den inre marknaden. Fyra av dessa utkast gällde även folkhälsa. Ett utkast gällde fri rörlighet för unionsmedborgare, etableringsrätt, fri rörlighet för tjänster och transportpolitik. Ett utkast gällde invandringspolitik. Fem av utkasten rörde flera politikområden. Totalt under tiden den 1 december 2009–31 december 2023 prövade socialutskottet 48 utkast till lagstiftningsakter. En majoritet av utkasten (30) gällde tillnärmning av lagstiftning som rör den inre marknaden och 28 utkast gällde folkhälsa. Tre utkast gällde strukturfonder. Tre utkast gällde fri rörlighet för unionsmedborgare och två utkast gränskontroll. Övriga utkast gällde skydd för personuppgifter (1), etableringsrätt (1), fri rörlighet för tjänster (1), invandringspolitik (1), transportpolitik (1) och socialpolitik (1). Vissa av utkasten rörde flera politikområden. Socialutskottet har lämnat tre utlåtanden med förslag till motiverade yttranden sedan Lissabonfördraget trädde i kraft (se tabell 11 nedan). Riksdagen har bifallit utskottets förslag i samtliga fall. Det första utlåtandet lämnades under 2012 och gällde kommissionens ändrade förslag till förordning om ändring av förordning vad gäller information till allmänheten om receptbelagda humanläkemedel (COM(2012) 49, utl. 2011/12:SoU18, rskr. 2011/12:177). Förslaget rörde folkhälsa och tillnärmning av lagstiftning. Det andra utlåtandet lämnades också under 2012 och gällde kommissionens förslag till förordning om fonden för europeiskt

2 U TSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2024/25:KU5

bistånd till dem som har det sämst ställt (COM(2012) 617, utl. 2012/13:SoU8, rskr. 2012/13:117) och rörde strukturfonder. Det tredje utlåtandet, som lämnades under 2013, gällde kommissionens förslag till revideringar av tobaksproduktsdirektivet (COM(2012) 788, utl. 2012/13:SoU17, rskr. 2012/13:158). och grundade sig på artikel 114 i EUFfördraget, dvs. tillnärmning av lagstiftning som rör den inre marknaden.

2024/25:KU5 2 U TSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Tabell 11 Uppdelning per politikområde, rättslig grund och antalet motiverade yttranden inom socialutskottets område

Politikområde Rättslig grund i Antalet motiverade yttranden* EUF-fördraget

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 Totalt

Tillnärmning av lagstiftning Art. 114 0 0 1 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 2 Folkhälsa Art. 168 0 0 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 Ekonomisk, social och Art. 175 0 0 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 territoriell sammanhållning (strukturfonder) * Ett av utkasten som lett till motiverade yttranden berör flera politikområden, vilket innebär att summan av antalet motiverade yttranden i tabellen är större än antalet lämnade motiverade yttranden (jämför tabell 4).

2 U TSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2024/25:KU5

Kulturutskottet

Kulturutskottet prövade inga utkast till lagstiftningsakter under 2023. Totalt under tiden den 1 december 2009–31 december 2023 prövade kulturutskottet 13 utkast. Av sammanställningarna framgår att åtta av utkasten gällde kulturpolitik och fyra gällde utbildning. Två utkast gällde industripolitik. Ett utkast grundade sig på artikel 114 i EUF-fördraget, dvs. tillnärmning av lagstiftning som rör den inre marknaden, och ett på flexibilitetsklausulen. Ett utkast rörde humanitärt bistånd. Vissa av utkasten berörde flera politikområden. Kulturutskottet har inte lämnat något utlåtande sedan Lissabonfördragets trädde i kraft.

Utbildningsutskottet

Utbildningsutskottet prövade två utkast till lagstiftningsakter under 2023. Utskottet ansåg att utkasten inte strider mot subsidiaritetsprincipen, vilket meddelades kammaren genom ett protokollsutdrag. Av sammanställningarna framgår att ett av utkasten gällde forskning och teknisk utveckling. Ett utkast gällde flera politikområden, nämligen fri rörlighet för arbetstagare, etableringsrätt och fri rörlighet för tjänster. Totalt under tiden den 1 december 2009–31 december 2023 prövade utbildningsutskottet 29 utkast till lagstiftningsakter. Tolv av utkasten gällde forskning och teknisk utveckling och åtta gällde industripolitik. Fem gällde utbildning. Tre utkast rörde rymdpolitik. Tre utkast gällde fri rörlighet för arbetstagare och lika många gällde etableringsrätt. Tre utkast gällde fri rörlighet för tjänster. Två utkast grundade sig på artikel 114 i EUF-fördraget, dvs. tillnärmning av lagstiftning som rör den inre marknaden. Lika många gällde sysselsättning. Vissa av utkasten under perioden berörde flera politikområden. Utbildningsutskottet har inte lämnat några utlåtanden sedan Lissabonfördraget trädde i kraft.

Trafikutskottet

Trafikutskottet prövade 15 utkast till lagstiftningsakter under 2023. Utskottet ansåg att utkasten inte strider mot subsidiaritetsprincipen, vilket meddelades kammaren genom protokollsutdrag. Av sammanställningarna framgår att elva utkast gällde transportpolitik. Ett av dessa utkast gällde även miljöpolitik. Två grundade sig på artikel 114 i EUF-fördraget, dvs. tillnärmning av lagstiftning som rör den inre marknaden. Lika många gällde transeuropeiska nät. Ett av utkasten rörde flera politikområden. Totalt prövade trafikutskottet 171 utkast till lagstiftningsakter under tiden den 1 december 2009–31 december 2023. Av sammanställningarna framgår att 101 utkast, dvs. knappt 60 procent av utkasten gällde transportpolitik.

2024/25:KU5 2 U TSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Därefter följer 41 utkast som grundade sig på artikel 114 i EUF-fördraget, dvs. tillnärmning av lagstiftning som rör den inre marknaden. 18 utkast gällde transeuropeiska nät och 8 miljöpolitik. Fyra utkast gällde statistik. Tre utkast innehöll förslag om skydd för personuppgifter. Lika många gällde industripolitik. Vardera två utkast gällde jordbruk och fiskeri och energipolitik. Övriga utkast gällde administrativt samarbete inom området för frihet, säkerhet och rättvisa (1), gränskontroll (1), statligt stöd (1), socialpolitik (1), strukturfonder (1), forskning och teknisk utveckling (1), rymdpolitik (1) och turism (1). Vissa av utkasten berörde flera politikområden. Trafikutskottet har lämnat totalt tio utlåtanden med förslag till motiverade yttranden sedan Lissabonfördraget trädde i kraft (se tabell 12 nedan). Riksdagen har bifallit utskottets förslag i samtliga fall. Ett utlåtande lämnades under 2012 om kommissionens förslag till förordning om periodisk provning av motorfordons och tillhörande släpvagnars trafiksäkerhet m.m. (COM(2012) 380, utl. 2012/13:TU3, rskr. 2012/13:9). Det utkastet gällde transportpolitik. Utskottet lämnade vidare fyra utlåtanden med förslag till motiverade yttranden under 2013. I ett av utlåtandena behandlades fem utkast till lagstiftningsakter som rörde kommissionens förslag i det fjärde järnvägspaketet (COM(2013) 27, COM(2013) 28, COM(2013) 29, COM(2013) 30 och COM(2013) 31, utl. 2012/13:TU13, rskr. 2012/13:178). Fyra av utkasten gällde transportpolitik. Ett av utkasten gällde både transportpolitik och transeuropeiska nät. Det var kommissionens förslag till direktiv om driftskompatibiliteten hos järnvägssystemet inom Europeiska unionen (COM(2013) 30). Ett utlåtande lämnades vidare om kommissionens förslag till förordning om åtgärder för att minska kostnaderna för utbyggnad av höghastighetsnät för elektronisk kommunikation (COM(2013) 147, utl. 2012/13:TU20, rskr. 2012/13:255). Förslaget grundade sig på artikel 114 i EUF-fördraget, dvs. tillnärmning av lagstiftning som rör den inre marknaden. Ett utlåtande lämnades även om kommissionens förslag till förordning om åtgärder för att fullborda den europeiska inre marknaden för elektronisk kommunikation och upprätta en uppkopplad kontinent (COM(2013) 627, utl. 2013/14:TU5, rskr. 2013/14:35). Även detta förslag grundade sig på artikel 114 i EUF-fördraget. Slutligen lämnades ett utlåtande om kommissionens förslag till förordning om inrättande av en ram för tillträde till marknaden för hamntjänster och för finansiell insyn i hamnar (COM(2013) 296, utl. 2012/13:TU21, rskr. 2012/13:302). Det förslaget gällde transportpolitik. Under 2016 lämnade trafikutskottet två utlåtanden. Det gäller för det första kommissionens förslag till ändring av förordningarna vad gäller främjande av internetkonnektivitet i lokala samhällen (COM(2016) 589, utl. 2016/17:TU7, rskr. 2016/17:67) som rörde transeuropeiska nät. Det gäller för det andra kommissionens förslag till direktiv om inrättande av en europeisk kodex för elektronisk kommunikation (COM(2016) 590, utl. 2016/17:TU8, rskr.

2 U TSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2024/25:KU5

2016/17:130), som grundade sig på artikel 114 i EUF-fördraget, dvs. tillnärmning av lagstiftning som rör den inre marknaden. Under 2018 lämnade utskottet tre utlåtanden med förslag till motiverade yttranden. Det första utlåtandet lämnades om kommissionens förlag till ändring av direktiv 92/106/EEG om gemensamma regler för vissa former av kombinerad transport av gods mellan medlemsstaterna (COM(2017) 648, utl. 2017/18:TU8, rskr. 2017/18:137) och gällde transportpolitik. Det andra utlåtandet lämnades om kommissionens förslag till ändring av direktiv 2008/96/EG om förvaltning av vägars säkerhet (COM(2018) 274, utl. 2017/18:TU20, rskr. 2017/18:446) och gällde också transportpolitik. Det tredje lämnades om kommissionens förslag till förordning om rationaliseringsåtgärder för att påskynda förverkligandet av det transeuropeiska transportnätet (COM(2018) 277, utl. 2017/18:TU21, rskr. 2017/18:447) och gällde transeuropeiska nät.

2024/25:KU5 2 U TSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Tabell 12 Uppdelning per politikområde, rättslig grund och antalet motiverade yttranden inom trafikutskottets område

* Vissa av utkasten som lett till motiverade yttranden berör flera politikområden, vilket innebär att summan av antalet motiverade yttranden i tabellen är större än antalet lämnade motiverade yttranden (jämför tabell 4).

2 U TSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2024/25:KU5

Miljö- och jordbruksutskottet

Miljö- och jordbruksutskottet prövade 25 utkast till lagstiftningsakter under 2023. Utskottet ansåg att utkasten inte strider mot subsidiaritetsprincipen, vilket meddelades kammaren genom protokollsutdrag. Av sammanställningarna framgår att elva utkast gällde miljöpolitik. Nio utkast gällde jordbruk och fiskeri. Lika många grundade sig på artikel 114 i EUF-fördraget, dvs. tillnärmning av lagstiftning som rör den inre marknaden. Två av utkasten gällde folkhälsa. Fyra av utkasten berörde flera politikområden. Totalt under tiden den 1 december 2009–31 december 2023 prövade miljöoch jordbruksutskottet 215 utkast till lagstiftningsakter, vilket utgör drygt 16 procent av alla utkast som prövades i riksdagen under denna period. Knappt hälften av utkasten (104 av 215) gällde jordbruk och fiskeri. Därefter följer 79 utkast som gällde miljöpolitik och 43 utkast som grundade sig på artikel 114 i EUF-fördraget, dvs. tillnärmning av lagstiftning som rör den inre marknaden. Tolv utkast gällde folkhälsa. Sju utkast gällde statistik. Fem utkast gällde transportpolitik. Vardera fem utkast gällde strukturfonder och energipolitik. Fyra utkast grundade sig på artikel 118 i EUF-fördraget, dvs. tillnärmning av lagstiftning som rör immateriella rättigheter. Tre utkast gällde gemensam handelspolitik. Vardera tre utkast gällde forskning och teknisk utveckling och turism. Tre utkast gällde särskilda åtgärder till skydd för de yttersta randområdena. Två gällde industripolitik. Övriga utkast gällde etableringsrätt (1), socialpolitik (1) och associering av utomeuropeiska länder och territorier (1). Ett utkast grundade sig på flexibilitetsklausulen. Vissa av utkasten berörde flera politikområden. Totalt har miljö- och jordbruksutskottet lämnat elva utlåtanden med förslag till motiverade yttranden sedan Lissabonfördraget trädde i kraft, varav tio utlåtanden har lett till motiverade yttranden från riksdagen (se tabell 13 nedan). Under 2010 lämnade utskottet ett utlåtande med förslag till motiverat yttrande om kommissionens förslag till ändring av förordningar när det gäller utdelning av livsmedel till de sämst ställda i unionen (COM(2010) 486, utl. 2010/11:MJU7). Riksdagen biföll utskottets förslag (rskr. 2010/11:3). Förslaget gällde jordbruk och fiskeri. Utskottet lämnade i februari 2011 ett utlåtande med förslag till motiverat yttrande om kommissionens förslag till förordning om en samlad marknadsordning (COM(2010) 799, utl. 2010/11:MJU21). Riksdagen biföll utskottets förslag (rskr. 2010/11:181). Detta utkast rörde jordbruk och fiskeri. I det aktuella förslaget hade det tidigare förslaget om ändring av förordningar när det gäller utdelning av livsmedel till de sämst ställda i unionen (COM(2010) 486) inarbetats. Utskottet lämnade även ett utlåtande med förslag till motiverat yttrande i november 2011 om det ändrade förslaget till förordning om ändring av förordningar vad gäller utdelning av livsmedel till de sämst ställda i unionen (COM(2011) 634, utl. 2011/12:MJU8). Riksdagen biföll utskottets förslag

2024/25:KU5 2 U TSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

(rskr. 2011/12:52). Förslaget gällde jordbruk och fiskeri och även ekonomisk, social och territoriell sammanhållning. Miljö- och jordbruksutskottet lämnade ett utlåtande med förslag till motiverat yttrande under 2012 om kommissionens förslag till förordning om tillträde till genetiska resurser samt rimlig och rättvis fördelning av den nytta som uppstår vid deras användning i unionen (COM(2012) 576, utl. 2012/13:MJU6). Riksdagen biföll utskottets förslag (rskr. 2012/13:131). Förslaget gällde miljöpolitik. Under 2013 lämnade utskottet ett utlåtande med förslag till motiverat yttrande om kommissionens förslag till direktiv om upprättandet av en ram för fysisk planering i kust- och havsområden och integrerad förvaltning av kustområden (COM(2013) 133, utl. 2012/13:MJU20). Riksdagen biföll utskottets förslag (rskr. 2012/13:203). Förslaget gällde jordbruk och fiskeri, transportpolitik, miljöpolitik och energipolitik. Under 2018 lämnade utskottet ett utlåtande med förslag till motiverat yttrande om kommissionens förslag till direktiv om otillbörliga handelsmetoder mellan företag i livsmedelskedjan (COM(2018) 173, utl. 2017/18:MJU25) som rörde jordbruk och fiskeri. Riksdagen biföll utskottets förslag (rskr. 2017/18:400). Utskottet lämnade även två utlåtanden under 2021. Det första av dessa utlåtanden gällde kommissionens förslag till ändring av förordningarna (EU) 2018/841 vad gäller omfattning, förenkling av regler för efterlevnadskontroll, fastställande av medlemsstaternas mål för 2030 och åtaganden för att kollektivt uppnå klimatneutralitet 2035 i sektorn för markanvändning, skogsbruk och jordbruk m.m. (COM(2021) 554, utl. 2021/22:MJU10). Förslaget gällde miljöpolitik. Utlåtandet lämnades på begäran av en minoritet i utskottet. Riksdagen biföll utskottets förslag och något motiverat yttrande lämnades därför inte till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande (prot. 2021/22:23). Det andra utlåtandet med förslag till motiverat yttrande som lämnades under 2021 gällde kommissionens förslag till förordning om inrättande av en social klimatfond (COM(2021) 568, utl. 2021/22:MJU11). Förslaget grundade sig på artiklarna 91, 192 och 194 i EUF-fördraget, dvs. gällde transportpolitik, miljöpolitik och energipolitik. Riksdagen biföll utskottets förslag (rskr. 2021/22:26). Miljö- och jordbruksutskottet lämnade tre utlåtanden med förslag till motiverade yttranden under 2022. Den rättsliga grunden för samtliga förslag var artikel 192 i EUF-fördraget, dvs. miljöpolitik. Det första utlåtandet gällde kommissionens förslag till förordning om utsläpp på unionens marknad och export från unionen av vissa råvaror och produkter som är förknippade med avskogning och skogsförstörelse och om upphävande av förordning (EU) nr 995/2010 (COM(2021) 706, utl. 2021/22:MJU19). Riksdagen biföll utskottets förslag (rskr. 2021/22:183). Det andra utlåtandet gällde kommissionens förslag till förordning om restaurering av natur (COM(2022) 304, utl. 2021/22:MJU32). Riksdagen biföll utskottets förslag (rskr. 2021/22:473). Det

2 U TSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2024/25:KU5

tredje utlåtandet gällde kommissionens förslag till förordning om hållbar användning av växtskyddsmedel och om ändring av förordning (EU) 2021/2115 (COM(2022) 305, utl. 2021/22:MJU33). Utskottet ansåg att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen och föreslog därför att riksdagen skulle lämna ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande. Även Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna ansåg att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen men lämnade i en reservation ett förslag till ett motiverat yttrande med en annan lydelse (reservation 1). Riksdagen biföll reservanternas förslag (rskr. 2021/22:474).

2024/25:KU5 2 U TSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Tabell 13 Uppdelning per politikområde, rättslig grund och antalet motiverade yttranden inom miljö- och jordbruksutskottets område

Politikområde Rättslig grund i Antalet motiverade yttranden* EUF-fördraget 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 Totalt

Jordbruk och fiskeri Art. 42, 43 1 2 0 1 0 0 0 0 1 0 0 0 0 0 5 Transportpolitik Art. 91, 100 0 0 0 1 0 0 0 0 0 0 0 1 0 0 2 Ekonomisk, social och Art. 175 0 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 territoriell sammanhållning (strukturfonder) Miljöpolitik Art. 192 0 0 1 1 0 0 0 0 0 0 0 1 3 0 6 Energipolitik Art. 194 0 0 0 1 0 0 0 0 0 0 0 1 0 0 2 * Vissa av utkasten som lett till motiverade yttranden berör flera politikområden, vilket innebär att summan av antalet motiverade yttranden i tabellen är större än antalet lämnade motiverade yttranden (jämför tabell 4).

2 U TSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2024/25:KU5

Näringsutskottet

Näringsutskottet prövade 16 utkast till lagstiftningsakter under 2023. Utskottet ansåg att förslagen inte strider mot subsidiaritetsprincipen, vilket meddelades kammaren genom protokollsutdrag. Av sammanställningarna framgår att den rättsliga grunden för tio av utkasten var artikel 114 i EUF-fördraget, dvs. tillnärmning av lagstiftning som rör den inre marknaden. Tre utkast grundade sig på artikel 118 i EUFfördraget, dvs. tillnärmning av lagstiftning som rör immateriella rättigheter. Två utkast gällde energipolitik. Övriga utkast gällde fri rörlighet för unionsmedborgare (1), etableringsrätt (1), socialpolitik (1), Europeiska socialfonden (1), folkhälsa (1), industripolitik (1), gemensam handelspolitik (1) och ekonomisk, social och territoriell sammanhållning (1). Tre av utkasten rörde flera politikområden. Totalt under tiden den 1 december 2009–31 december 2023 prövade näringsutskottet 139 utkast till lagstiftningsakter. Av sammanställningarna framgår det att den rättsliga grunden för 55 av utkasten var artikel 114 i EUFfördraget, dvs. tillnärmning av lagstiftning som rör den inre marknaden. 39 rörde ekonomisk, social och territoriell sammanhållning och 30 energipolitik. Nio utkast grundade sig på artikel 118 i EUF-fördraget, dvs. tillnärmning av lagstiftning som rör immateriella rättigheter. Sju utkast gällde särskilda åtgärder till förmån för de yttersta randområdena. Lika många gällde gemensam handelspolitik. Sex gällde etableringsrätt. Fem utkast gällde jordbruk och fiskeri. Fem utkast gällde finansiella regler. Fyra utkast gällde fri rörlighet för tjänster. Fyra utkast vardera gällde industripolitik och miljöpolitik. Tre utkast gällde fri rörlighet för unionsmedborgare. Vardera tre utkast gällde utvecklingssamarbete och ekonomiskt, finansiellt och tekniskt samarbete med tredjeländer. Lika många gällde statistik. Två utkast vardera gällde transportpolitik, konkurrensregler och transeuropeiska nät. Lika många gällde folkhälsa. Två utkast rörde inhämtande av information. Övriga utkast gällde tullsamarbete (1), fri rörlighet för arbetstagare (1), social trygghet för arbetstagare (1), socialpolitik (1), Europeiska socialfonden (1), forskning och teknisk utveckling (1) och turism (1). Vissa av utkasten rörde flera politikområden. Totalt har näringsutskottet lämnat elva utlåtanden sedan Lissabonfördraget trädde i kraft, varav åtta utlåtanden har lett till att riksdagen lämnat motiverade yttranden (se tabell 14 nedan). Under 2011 lämnade näringsutskottet ett utlåtande med förslag till motiverat yttrande om kommissionens förslag till direktiv om energieffektivitet m.m. (COM(2011) 370, utl. 2011/12:NU8, rskr. 2011/12:8). Förslaget gällde energipolitik. Under 2012 lämnade utskottet ett utlåtande om kommissionens förslag till förordning om inrättande av program för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag (COM(2011) 834, utl. 2011/12:NU17, rskr.

2024/25:KU5 2 U TSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

2011/12:127). Detta förslag gällde industripolitik och turism. Utskottet lämnade även ett utlåtande om kommissionens förslag till direktiv om kollektiv förvaltning av upphovsrätt och närstående rättigheter och gränsöverskridande licensiering av rättigheter till musikaliska verk för användning på nätet på den inre marknaden (COM(2012) 372, utl. 2012/13:NU5, rskr. 2012/13:14). Förslaget gällde etableringsrätt och fri rörlighet för tjänster. Under 2018 lämnade utskottet ett utlåtande om kommissionens förslag till förordning om fastställande av regler och förfaranden för överensstämmelse med och genomdrivande av unionens harmoniseringslagstiftning för produkter m.m. (COM(2017) 795, utl. 2017/18:NU26, rskr. 2017/18:196). Förslaget rörde tullsamarbete, tillnärmning av lagstiftning som rör den inre marknaden och gemensam handelspolitik. Utskottet lämnade även ett utlåtande om kommissionens förslag till förordning om en mekanism för lösning av rättsliga och administrativa problem i ett gränsöverskridande sammanhang (COM(2018) 373, utl. 2017/18:NU28, rskr. 2017/18:448). Förslaget rörde strukturfonder. Utskottet lämnade även ett utlåtande med förslag till motiverat yttrande under 2021. Utlåtandet gällde kommissionens förslag till ändring av direktiv (EU) 2018/2001, förordning (EU) 2018/1999 och direktiv 98/70/EG vad gäller främjande av energi från förnybara energikällor och om upphävande av rådets direktiv (EU) 2015/652 (COM(2021) 557, utl. 2012/22:NU9). Förslaget grundade sig på artiklarna 114 och 194 i EUF-fördraget, dvs. tillnärmning av lagstiftning som rör den inre marknaden och energipolitik. Riksdagen biföll utskottets förslag och ett motiverat yttrande lämnades till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande (rskr. 2021/22:25). Utskottet lämnade tre utlåtanden under 2022, varav följande två ledde till motiverade yttranden från riksdagen. Ett utlåtande gällde kommissionens förslag till direktiv om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet och om ändring av direktiv (EU) 2019/1937 (COM(2022) 71, utl. 2021/22:NU28). Riksdagen biföll utskottets förslag (rskr. 2021/22:312). Förslaget gällde etableringsrätt och tillnärmning av lagstiftning som rör den inre marknaden. Ett annat utlåtande gällde kommissionens förslag till förordning om inrättande av ett krisinstrument för den inre marknaden och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 2679/98 (COM(2022) 459, utl. 2022/23:NU10). Riksdagen biföll utskottets förslag (rskr. 2022/23:100). Förslaget gällde fri rörlighet för unionsmedborgare, fri rörlighet för arbetstagare och tillnärmning av lagstiftning som rör den inre marknaden. Under 2022 lämnade utskottet även ett utlåtande på begäran av en minoritet i utskottet. Riksdagen biföll utskottets förslag och utlåtandet lades till handlingarna (prot. 2021/22:135). Det gällde kommissionens förslag till ändring av direktiv (EU) 2018/2001 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor, direktiv 2010/31/EU om byggnaders energiprestanda och direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet (COM(2022) 222, utl. 2021/22:NU29). Förslaget gällde miljöpolitik och energipolitik.

2 U TSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2024/25:KU5

Utöver detta har två utlåtanden lämnats på begäran av en minoritet i utskottet. Det första av dessa utlåtanden lämnades 2011 och gällde kommissionens förslag till förordning om riktlinjer för transeuropeiska energiinfrastrukturer m.m. (COM(2011) 658, utl. 2011/12:NU15). Förslaget gällde transeuropeiska nät. Utskottet ansåg inte att förslaget stred mot subsidiaritetsprincipen och föreslog att riksdagen skulle lägga utlåtandet till handlingarna. Riksdagen biföll utskottets förslag, vilket innebar att något motiverat yttrande inte lämnades till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande (prot. 2011/12:52). Det andra utlåtandet lämnades 2014 och gällde kommissionens förslag till direktiv om skydd för företagshemligheter (COM(2013) 813, utl. 2013/14:NU28). Detta förslag grundade sig på artikel 114 i EUF-fördraget, dvs. tillnärmning av lagstiftning som rör den inre marknaden. Riksdagen biföll även i detta fall utskottets förslag, vilket innebar att utlåtandet lades till handlingarna (prot. 2013/14:62).

2024/25:KU5 2 U TSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Tabell 14 Uppdelning per politikområde, rättslig grund och antalet motiverade yttranden inom näringsutskottets område

Politikområde Rättslig grund i Antalet motiverade yttranden* EUF-fördraget

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 Totalt

Unionsmedborgarskap Art. 21 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 0 1 (fri rörlighet)

territoriell sammanhållning (strukturfonder)

* Vissa av utkasten som lett till motiverade yttranden berör flera politikområden, vilket innebär att summan av antalet motiverade yttranden i tabellen är större än antalet lämnade motiverade yttranden (jämför tabell 4).

2 U TSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2024/25:KU5

Arbetsmarknadsutskottet

Arbetsmarknadsutskottet prövade tre utkast till lagstiftningsakter under 2023. Utskottet ansåg att förslagen inte strider mot subsidiaritetsprincipen, vilket meddelades kammaren genom protokollsutdrag. Av sammanställningarna framgår att två av utkasten gällde socialpolitik och ett gällde bekämpning av diskriminering. Totalt under tiden den 1 december 2009–31 december 2023 prövade arbetsmarknadsutskottet 41 utkast till lagstiftningsakter. Av sammanställningarna framgår det att 21 av utkasten gällde socialpolitik. Åtta utkast gällde strukturfonder. Sju utkast gällde fri rörlighet för arbetstagare. Fem utkast gällde sysselsättning och lika många gällde Europeiska socialfonden. Tre utkast gällde etableringsrätt. Två utkast gällde fri rörlighet för tjänster. Vidare gällde två utkast särskilda åtgärder till skydd för de yttersta randområdena och lika många grundade sig på flexibilitetsklausulen. Övriga utkast gällde skydd för personuppgifter (1), bekämpning av diskriminering (1), jordbruk och fiskeri (1), fri rörlighet för arbetstagare (social trygghet) (1), transportpolitik (1), tillnärmning av lagstiftning som rör den inre marknaden (1) och folkhälsa (1). Vissa av utkasten rörde flera politikområden. Arbetsmarknadsutskottet har lämnat totalt tio utlåtanden sedan Lissabonfördraget trädde i kraft, varav åtta har lett till motiverade yttranden från riksdagen (se tabell 15 nedan). Under 2011 lämnade arbetsmarknadsutskottet ett utlåtande med förslag till motiverat yttrande om kommissionens förslag till förordning om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (COM(2011) 608, utl. 2011/12:AU3). Detta utkast gällde jordbruk och fiskeri och strukturfonder. Utskottet lämnade också ett utlåtande med förslag till motiverat yttrande om kommissionens förslag till förordning om Europeiska unionens program för social förändring och social innovation (COM(2011) 609, utl. 2011/12:AU4). Detta utkast innehöll förslag om fri rörlighet för arbetstagare, sysselsättning, socialpolitik och strukturfonder. Riksdagen biföll utskottets förslag i båda dessa fall (rskr. 2011/12:54 och 55). Under 2012 lämnade utskottet även ett utlåtande med förslag till motiverat yttrande om kommissionens förslag till förordning om utövandet av rätten att vidta kollektiva åtgärder i samband med etableringsfriheten och friheten att tillhandahålla tjänster, den s.k. Monti II-förordningen (COM(2012) 130, utl. 2011/12:AU14). Utkastet grundade sig på artikel 352 i EUF-fördraget, dvs. flexibilitetsklausulen. Riksdagen biföll utskottets förslag (rskr. 2011/12:214). På EU-nivå uppnåddes tröskeln för ett gult kort, vilket var första gången. Till följd av detta drog kommissionen tillbaka sitt förslag. I detta sammanhang kan nämnas att totalt tre gula kort har delats ut sedan Lissabonfördraget trädde i kraft. Det gäller utöver den s.k. Monti IIförordningen (se ovan) ett förslag till en ny europeisk åklagarmyndighet

2024/25:KU5 2 U TSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

(COM(2013) 534), som prövades av justitieutskottet under 2013, och det s.k. utstationeringsdirektivet (COM(2016) 128) som prövades av arbetsmarknadsutskottet under 2016. Arbetsmarknadsutskottet ansåg inte att förslaget stred mot subsidiaritetsprincipen, vilket meddelades kammaren genom ett protokollsutdrag. På EU-nivå uppnåddes dock tröskeln för ett gult kort. Under 2017 lämnade arbetsmarknadsutskottet på begäran av en minoritet i utskottet ett utlåtande om kommissionens förslag till direktiv om balans mellan arbete och privatliv för föräldrar och anhörigvårdare m.m. (COM(2017) 253, utl. 2016/17:AU17). Förslaget gällde socialpolitik. Utskottet ansåg inte att förslaget stred mot subsidiaritetsprincipen, och föreslog att riksdagen skulle lägga utlåtandet till handlingarna. I utlåtandet fanns två reservationer (M, C och KD samt SD). Riksdagen biföll utskottets förslag, vilket innebar att något motiverat yttrande inte lämnades till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande och att utlåtandet lades till handlingarna (prot. 2016/17:129). Under 2018 lämnade utskottet tre utlåtanden med förslag till motiverade yttranden. Riksdagen biföll utskottets förslag i samtliga fall. Det var kommissionens förslag till direktiv om tydliga och förutsägbara arbetsvillkor i Europeiska unionen (COM(2017) 797, utl. 2017/18:AU11, rskr. 2017/18:167) som rörde socialpolitik. Utskottet lämnade även ett utlåtande om kommissionens förslag till förordning om inrättande av Europeiska arbetsmyndigheten (COM(2018) 131, utl. 2017/18:AU17, rskr. 2017/18:292) som rörde fri rörlighet för arbetstagare, social trygghet, etableringsrätt, fri rörlighet för tjänster och transportpolitik. Utskottet lämnade även ett utlåtande om kommissionens förslag till förordning om inrättande av Europeiska fonden för justering av globaliseringseffekter (COM(2018) 380, utl. 2017/18:AU19, rskr. 2017/18:444) som rörde strukturfonder. Under 2020 lämnade utskottet ett utlåtande med förslag till motiverat yttrande om kommissionens förslag till direktiv om tillräckliga minimilöner i Europeiska unionen (COM(2020) 682, utl. 2020/21:AU6). Förslaget gällde socialpolitik och grundade sig på artikel 153 i EUF-fördraget. Riksdagen biföll utskottets förslag (rskr. 2020/21:138). Arbetsmarknadsutskottet lämnade under 2021 även ett utlåtande på begäran av en minoritet i utskottet. Utlåtandet gällde kommissionens förslag till direktiv om stärkt tillämpning av principen om lika lön för kvinnor och män för lika eller likvärdigt arbete tack vare insyn i lönesättningen och efterlevnadsmekanismer (COM(2021) 93, utl. 2020/21:AU15). Förslaget gällde socialpolitik och grundade sig på artikel 157 i EUF-fördraget. Utskottet ansåg inte att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen och föreslog att utlåtandet skulle läggas till handlingarna. En minoritet i utskottet reserverade sig (M, SD, KD) och föreslog att riksdagen skulle lämna ett motiverat yttrande. Reservanterna ansåg att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen. Riksdagen biföll utskottets förslag, vilket innebar att riksdagen inte lämnade något motiverat yttrande och att utlåtandet lades till handlingarna (prot. 2020/21:115).

2 U TSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2024/25:KU5

Under 2022 lämnade utskottet ett utlåtande med förslag till motiverat yttrande. Det gällde kommissionens förslag till direktiv om bättre arbetsvillkor för plattformsarbete (COM(2021) 762, utl. 2021/22:AU16). Förslaget gällde skydd för personuppgifter och socialpolitik. Riksdagen biföll utskottets förslag (rskr. 2021/22:184).

2024/25:KU5 2 U TSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Tabell 15 Uppdelning per politikområde, rättslig grund och antalet motiverade yttranden inom arbetsmarknadsutskottets område

(social trygghet) Etableringsrätt Art. 53 0 0 0 0 0 0 0 0 1 0 0 0 0 0 1 Fri rörlighet för tjänster Art. 62 0 0 0 0 0 0 0 0 1 0 0 0 0 0 1 Transportpolitik Art. 91 0 0 0 0 0 0 0 0 1 0 0 0 0 0 1 Sysselsättning Art. 149 0 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 Socialpolitik Art. 153, 157 0 1 0 0 0 0 0 0 1 0 1 0 1 0 4 Ekonomisk, social och Art. 175, 177 0 2 0 0 0 0 0 0 1 0 0 0 0 0 3 territoriell sammanhållning (strukturfonder) Flexibilitetsklausulen Art. 352 0 0 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 * Vissa av utkasten som lett till motiverade yttranden berör flera politikområden, vilket innebär att summan av antalet motiverade yttranden i tabellen är större än antalet lämnade motiverade yttranden (jämför tabell 4).

2 U TSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2024/25:KU5

2.1.3 Kommissionens motiveringar av subsidiaritetsprincipen

Enligt artikel 5 i protokoll nr 2 om tillämpningen av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna ska utkasten till lagstiftningsakter motiveras när det gäller subsidiaritetsprincipen. Detta gäller oavsett om kommissionen eller någon annan är förslagsställare. I utkasten till lagstiftningsakter finns som regel en särskild rubrik, Subsidiaritetsprincipen, under vilken kommissionen brukar lämna sin motivering i fråga om subsidiaritetsprincipen. I vissa av förslagen finns det även en motivering i ingressen till själva förslaget till rättsakt. I 11 av de 119 utkast som subsidiaritetsprövades under 2022, dvs. i 9 procent av de utkast som prövades, saknades en motivering eller bedömdes motiveringen som otillfredsställande (bet. 2023/24:KU5 s. 85 f.). En översiktlig genomgång har även gjorts av motiveringarna av subsidiaritetsprincipen i de utkast till lagstiftningsakter som prövades under 2023. Motiveringarna är ibland kortfattade, vilket har kunnat konstateras även i tidigare uppföljningar. Av de 132 utkast till lagstiftningsakter som subsidiaritetsprövades under 2023 saknas en motivering eller bedöms motiveringen som otillfredsställande i fyra av förslagen, dvs. i 3 procent av de förslag som prövades.

Tabell 16 Utkast till lagstiftningsakter som saknar tillfredsställande subsidiaritetsmotiveringar

Utskott Dokument Utkast till lagstiftningsakt

FiU COM(2023) 331 Ändrat förslag till rådets beslut om ändring av beslut (EU, Euratom) 2020/2053 om systemet för Europeiska unionens egna medel SkU COM(2023) 258 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om fastställande av unionens tullkodex och inrättande av Europeiska unionens tullbyrå och om upphävande av förordning (EU) nr 952/2013 JuU ST 15936/22 Ändring av protokoll nr 3 om stadgan för Europeiska unionens domstol SoU COM(2023) 122 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om särskilda regler för humanläkemedel som är avsedda att släppas ut på marknaden i Nordirland

2024/25:KU5 2 U TSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

2.2 Yttranden från andra utskott

2.2.1 Skatteutskottets yttrande

Skatteutskottet framhåller bl.a. följande i sitt yttrande (bilaga 1). Utskottets beredningsområde har direkt anknytning till EU:s regelverk. På skatteområdet krävs enighet bland medlemsstaterna, vilket kan medföra justeringar och fördröjningar av förslagen innan dessa blir EU-lagstiftning. Medlemsstaterna har således möjlighet att bättre värna sin suveränitet på detta område än inom andra politikområden. Utskottet lämnade emellertid under 2019 kritiska synpunkter på kommissionens meddelande om ett mer effektivt och demokratiskt beslutsfattande inom EU:s skattepolitik. Kommissionen föreslog ett ändrat beslutsfattande i skattefrågor genom en övergång från beslutsfattande med enhällighet enligt det särskilda lagstiftningsförfarandet till kvalificerad majoritet enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Enligt utskottets mening skulle detta innebära att den nationella suveräniteten i skattefrågor luckrades upp, vilket utskottet även fortsättningsvis motsätter sig. Utskottet har sedan dess upprepat sin kritiska inställning både 2020 och 2021. Utskottet anser att det är viktigt att nyttan av att ha harmoniserade skatteregler på direktbeskattningens område vägs mot den inskränkning av medlemsstaternas möjligheter att införa och behålla egna nationella skatteregler som en harmonisering medför, vilket ställer höga krav på utformningen av unionens lagstiftningsförslag för att avgöra om målet för den föreslagna åtgärden inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna själva. Informationen i Ipex har använts vid något enstaka tillfälle, men den är i regel varken fullständig eller särskilt relevant när utskottet behandlar subsidiaritetsärenden. Utskottet håller löpande kontakt med riksdagens representant vid EU:s institutioner och anser att denna möjlighet att skaffa information är värdefull. Riksdagen kan behöva öka sitt engagemang för att förbättra möjligheterna att nå tröskeln för en omprövning av ett lagstiftningsutkast i de fall riksdagen har lämnat ett motiverat yttrande om att utkastet strider mot subsidiaritetsprincipen. På grund av den tidsram som åttaveckorsfristen utgör ser utskottet emellertid en utmaning i att informera övriga nationella parlament medan det fortfarande finns tid för dem att i sin tur agera.

2.2.2 Justitieutskottets yttrande

Justitieutskottet hänvisar i sitt yttrande till vad utskottet anförde vid en tidigare uppföljning i yttrande 2023/24:JuU1y (bilaga 2). I det tidigare yttrandet anförde utskottet bl.a. följande. Det är viktigt att frågan om subsidiaritet ges särskild uppmärksamhet när det handlar om lagstiftningsförslag inom det straff- och processrättsliga området. Dessa frågor är en central del i varje stats funktion och legitimitet och är av särskild betydelse eftersom de återspeglar grundläggande värden, seder och bruk i medlemsländerna. Därför är det viktigt att lagstiftning på EU-

2 U TSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2024/25:KU5

nivå inom det straff- och processrättsliga området endast initieras om det står klart att sådan lagstiftning bidrar till ett betydande mervärde. Utskottet konstaterar att det samarbete som finns på det straffrättsliga området innebär att delar av den nationella kompetensen förts över till EU, vilket medför att lagstiftningen på EU-nivå stärks och att utrymmet för nationell lagstiftning minskar i motsvarande utsträckning. Samtidigt framhöll utskottet att det kan vara motiverat med gemensamma åtgärder på EU-nivå i de fall det har ett betydande mervärde för att t.ex. bekämpa gränsöverskridande brottslighet. Ett rättssäkert arbete och utbyte av information är viktiga aspekter i ett effektivt samarbete mellan medlemsstater. Det är viktigt att uppmärksamma den samlade effekten av olika förslag, vilken kan vara svår att överblicka vid enskilda förslag.

2.2.3 Utbildningsutskottets yttrande

Utbildningsutskottet framhåller bl.a. följande i sitt yttrande (bilaga 3). Utskottets uppfattning är liksom tidigare att behandlingen av subsidiaritetsärenden i huvudsak fungerat väl, men att tidigare och mer detaljerad information från kommissionen om dess planering för enskilda lagstiftningsförslag skulle förbättra möjligheten till planering av arbetet med subsidiaritetsärenden. Mot bakgrund av utskottets förhållandevis få subsidiaritetsärenden som samtidigt är fördelade på ett relativt stort antal politikområden, varav ett politikområde – utbildning – inte får harmoniseras, kan utskottet inte dra några mer övergripande slutsatser när det gäller konstitutionsutskottets fråga om i vilken utsträckning utrymmet för nationella åtgärder inom olika politikområden inom utskottets beredningsområde minskat till följd av EUförslag som subsidiaritetsprövats. Utskottet fann informationen på webbplatsen Ipex av liten eller ingen relevans för relevans för behandlingen av utkasten under 2023. Den löpande rapporteringen från riksdagens representant vid EU:s institutioner utgör ett värdefullt kunskapsunderlag, och representanten kontaktas när det bedöms relevant. Utskottet har hittills inte sett något behov av att hämta in information från andra nationella parlament före prövningarna.

2.2.4 Trafikutskottets yttrande

Trafikutskottet anför bl.a. följande i sitt yttrande (bilaga 4). Transport- och digitaliseringspolitiken har i många fall en gränsöverskridande dimension, vilket medför att utskottet har ett förhållandevis stort antal utkast till lagstiftningsakter att subsidiaritetspröva varje år. För utskottet är det därför av stort intresse att subsidiaritetsprincipen tillämpas på rätt sätt och att EU:s lagstiftning är i linje med den grundidé om vertikal maktdelning som subsidiaritetsprincipen är ett uttryck för.

2024/25:KU5 2 U TSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

EU har getts betydande beslutskompetens på både transportområdet och telekommunikationsområdet, vilket innebär att utrymmet för nationell lagstiftning inom utskottets beredningsområde, till viss del, redan är upptaget eller intecknat. Utskottets genomgång av utkasten till ny EU-lagstiftning under 2023 visar att tre av förslagen innebar att nya politikområden introducerades i EU-lagstiftningen. Förslagen rörde digital interoperabilitet, unionsomfattande verkan av vissa kördiskvalifikationer och redovisning av växthusgasutsläpp från transporttjänster. Tolv utkast innebar att existerande lagstiftning ändrades, även om detta i vissa fall innebar att lagstiftningsramen utökades. I två fall innebar utkasten att EU-regleringar upphörde att gälla. Utskottets samlade bedömning är att det nationella handlingsutrymmet oundvikligen minskat över tid till följd av att gemensamma EU-bestämmelser införts, men att utrymmet för nationella åtgärder inom beredningsområdet inte minskat nämnvärt under året som gått. Sex av de prövade utkasten under 2023 innebar att kommissionen gavs eller behöll befogenheten att anta s.k. delegerade akter. Utskottet vill göra gällande att utgångspunkten bör vara den som följer av EU-fördragen, dvs. att all EU:s lagstiftning på områden med delad kompetens rent principiellt bör underställas en prövning mot subsidiaritetsprincipen i de nationella parlamenten. Utskottet ser således med viss oro på det faktum att kommissionen i allt större utsträckning får befogenhet att anta lagar som inte blir föremål för parlamentarisk granskning i de nationella parlamenten. För utskottet är det viktigt att delegerade akter inte används på ett sätt som försvagar den demokratiska kontrollen i EU, t.ex. möjligheten att pröva hur väl lagändringar överensstämmer med subsidiaritetsprincipen. Utskottet anser att en mer konsekvent tillämpning av bl.a. vilken information som läggs in i Ipex och på vilket språk informationen läggs in skulle behövas för att informationen ska vara till nytta för utskottets prövningar. Utskottets kansli tar löpande kontakt med riksdagens representant vid EU:s institutioner och med företrädare för andra nationella parlament, i den mån det är nödvändigt, och anser att detta fungerar väl. Utskottet vill understryka att det är viktigt med god framförhållning i subsidiaritetsärenden eftersom tidsfristen ofta är relativt knapp och att kommissionen tidigt tillhandahåller pålitlig och detaljerad information om planeringen för varje enskilt initiativ.

2.2.5 Miljö- och jordbruksutskottets yttrande

Miljö- och jordbruksutskottet framhåller bl.a. följande i sitt yttrande (bilaga 5). Det kan konstateras att den formella nationella handlingsfriheten inom utskottets beredningsområde i betydande utsträckning var begränsad av EGrätten redan före EU-inträdet. När det gäller kemikalieområdet kan utrymmet för nationella åtgärder inte sägas ha förändrats i nämnvärd omfattning sedan 2009. Även inom jordbrukspolitiken började svenska regler att anpassas till EG-rätten redan under 1970-talet. Inte desto mindre krävde anslutningen en

2 U TSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2024/25:KU5

harmonisering av svensk rätt på jordbruks- och livsmedelsområdet. De förändringar i EU-rätten som skett därefter, bl.a. genom Lissabonfördraget, har inte påverkat harmoniseringsgraden i nämnvärd omfattning. Den senaste reformen för programperioden 2021–2027 innebar snarare en ”utökad subsidiaritet” genom att medlemsstaterna i större utsträckning än tidigare ansvarar för hur de överenskomna målen ska nås. Utvecklingen inom miljöpolitiken har haft en indirekt effekt på områden där medlemsstaterna inte har delegerat beslutandemakt till EU-nivån. Det tydligaste exemplet härrör från skogspolitiken. Samtidigt som skogen har en central roll i EU:s klimatmål nämns inte någon gemensam skogspolitik i EUFfördraget. Utskottet har av denna anledning vid ett flertal tillfällen markerat betydelsen av det nationella självbestämmandet i skogliga frågor. När det gäller Ipex anförs att de flesta andra parlament inte lägger upp information om hur de ser på de aktuella förslagen; den eventuella information som läggs upp finns inte översatt till engelska och när information läggs upp sker det vanligtvis mot slutet av tidsfristen, vilket innebär att den inte finns tillgänglig i anslutning till utskottets beredning. Det finns ett uppenbart värde i att dels informera sig om hur andra parlament avser att agera i ett givet ärende, dels sprida information om vilken bedömning utskottet och riksdagen har gjort. Detta kan dock försvåras till följd av tidsbrist. En kontakt med riksdagens representant, och i förlängningen andra parlament, är relevant i de fall utkastet till lagstiftningsförslag på något sätt är komplicerat i förhållande till subsidiaritetsprincipen. Utskottet får framför allt information om hur andra länder ställer sig till olika förslag genom sin kontakt med regeringen. Utifrån de reflektioner om subsidiaritetsmekanismen som konstitutionsutskottet gjorde under förra riksmötet konstaterar miljö- och jordbruksutskottet att riksdagen är ett av få aktiva parlament i detta avseende; endast ett begränsat antal andra nationella kammare har lämnat motiverade yttranden under senare år. Utskottet ser också skäl att reflektera över det faktum att tröskeln för ett s.k. gult kort som tvingar kommissionen att ompröva sitt förslag endast uppnåtts tre gånger. Den obalans och de skillnader som tycks finnas mellan i vilken utsträckning de nationella parlamenten använder sig av subsidiaritetsmekanismen, och i vilken utsträckning gult kort kan sägas ha effekt, väcker även enligt miljö- och jordbruksutskottet en rad frågor. Samtidigt som utskottet ser värnandet av subsidiaritetsprincipen som grundläggande för kvaliteten på EU:s lagstiftningsprocess, vill utskottet påpeka betydelsen av att riksdagens resurser används effektivt och ändamålsenligt. Den tolkning av protokoll nr 2 som kommer till uttryck i riksdagsordningen innebär att samtliga förslag där kompetensen är delad mellan EU och nationell nivå ska underställas en prövning. Utskottet konstaterar att de flesta andra parlament gör någon form av urval av vilka förslag som är aktuella att pröva. Enligt utskottet finns det anledning att överväga huruvida även riksdagen bör överväga en sådan ordning. Det skulle innebära att resurser koncentreras till de ärenden där det enligt utskottens bedömning finns ett genuint behov av en subsidiaritetsprövning. Detta torde särskilt vara fallet när

2024/25:KU5 2 U TSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

frågan om på vilken nivå en föreslagen åtgärd ska regleras inte tidigare har varit föremål för riksdagens bedömning, t.ex. när det rör sig om helt ny lagstiftning.

2.3 Utskottets ställningstagande

Subsidiaritetsprövningarna och den årliga uppföljningen

Enligt riksdagsordningen ska varje utskott i riksdagen subsidiaritetspröva utkast till lagstiftningsakter inom sina respektive beredningsområden. Konstitutionsutskottet ska därutöver göra en uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen en gång om året. Syftet är att följa utvecklingen över tid på en mer övergripande nivå och att samla erfarenheter från olika politikområden. Genom uppföljningen kan den samlade effekten av olika förslag uppmärksammas. Det är värdefullt att övriga utskott yttrar sig inom ramen för uppföljningen. Ju fler utskott som yttrar sig, desto mer heltäckande blir bilden av utvecklingen inom olika politikområdena. I yttrandena som kommit in från skatteutskottet, justitieutskottet, utbildningsutskottet, trafikutskottet och miljö- och jordbruksutskottet görs många intressanta iakttagelser bl.a. om utvecklingen inom olika politikområden och om hur utrymmet för nationella åtgärder inom olika politikområden har påverkats till följd av utkast till lagstiftningsakter från EU (se ovan och bilaga 1–5).

Samlat utfall av genomförda subsidiaritetsprövningar

Under 2023 subsidiaritetsprövade riksdagen totalt 132 utkast till lagstiftningsakter och lämnade sju motiverade yttranden till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande. Miljö- och jordbruksutskottet, finansutskottet, näringsutskottet och trafikutskottet prövade tillsammans nästan 60 procent av utkasten. Civilutskottet prövade därutöver 13 utkast, vilket är det högsta antalet utkast som civilutskottet prövat sedan Lissabonfördraget trädde i kraft. Ett flertal av utkasten (52) som riksdagen subsidiaritetsprövade gällde tillnärmning av lagstiftning som rör den inre marknaden (artikel 114 i EUF-fördraget), 13 utkast vardera gällde miljöpolitik och transportpolitik och 11 gällde etableringsrätt. De motiverade yttrandena lämnades på förslag av konstitutionsutskottet, finansutskottet, skatteutskottet, justitieutskottet och civilutskottet. Sedan Lissabonfördraget trädde i kraft och fram t.o.m. utgången av 2023 har riksdagen subsidiaritetsprövat totalt 1 305 utkast till lagstiftningsakter och lämnat 100 motiverade yttranden, vilket innebär att riksdagen haft invändningar mot knappt 8 procent av utkasten som subsidiaritetsprövats av riksdagen. En översiktlig genomgång av utkasten som subsidiaritetsprövats visar att ca 27 procent gällde tillnärmning av lagstiftning som rör den inre

2 U TSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2024/25:KU5

marknaden (artikel 114 i EUF-fördraget). Därefter följer utkast som gäller transportpolitik, jordbruk och fiskeri och miljöpolitik. Finansutskottet, skatteutskottet, trafikutskottet och miljö- och jordbruksutskottet har tillsammans stått för nästan 60 procent av antalet motiverade yttranden som lämnats sedan 2009. Utrikesutskottet, socialförsäkringsutskottet, kulturutskottet och utbildningsutskottet har ännu inte lämnat några förslag till motiverade yttranden. Övriga utskott har lämnat förslag till mellan två och nio motiverade yttranden vardera. En översiktlig genomgång av de utkast till lagstiftningsakter som riksdagen har haft invändningar mot visar att omkring 28 procent av utkasten grundar sig på artikel 114 i EUF-fördraget, dvs. gäller tillnärmning av lagstiftning som rör den inre marknaden. Därefter följer utkast som grundar sig på artikel 115 i EUF-fördraget, dvs. tillnärmning av lagstiftning som direkt inverkar på den inre marknadens upprättande eller funktion, etableringsrätt och transportpolitik.

Reflektioner om subsidiaritetsmekanismen

Ökat engagemang för att nå tröskeln för gult kort

Skatteutskottet anför i sitt yttrande att riksdagen kan behöva öka sitt engagemang för att förbättra möjligheterna att nå tröskeln för en omprövning, dvs. tröskeln för ett gult kort, av ett utkast till lagstiftningsakt i de fall riksdagen har lämnat ett motiverat yttrande om att utkastet strider mot subsidiaritetsprincipen. På grund av den tidsram som åttaveckorsfristen utgör ser utskottet emellertid en utmaning i att informera övriga nationella parlament medan det fortfarande finns tid för dem att i sin tur agera. Värdet av samarbete och informationsutbyte med andra nationella parlament har återkommande framhållits. Det har även övervägts hur ett sådant samarbete kan komma till stånd och vilka hinder som kan finnas för ett samarbete. En värdefull väg till ett informationsutbyte mellan de nationella parlamenten under beredningen av ett pågående subsidiaritetsärende är, som konstitutionsutskottet tidigare framhållit, kontakter via riksdagens representant vid EU:s institutioner. Denna väg används av utskotten. Den parlamentariska EU-kommittén som hade i uppgift att se över riksdagens arbete med EU-frågor ansåg också att riksdagen borde samarbeta mer med andra nationella parlament. EU-kommittén uppmuntrade till ett kompletterande informationsutbyte på politisk nivå baserat på vad som med någorlunda rimlighet kan förutses bli utskottets slutsats i subsidiaritetsprövningen. Förutom den tidsmässiga fördelen av att inte avvakta ett faktiskt beslut skulle ett sådant informationsutbyte enligt kommittén ha den ytterligare fördelen att det sker direkt mellan beslutsfattarna (2017/18:URF1 s. 193). Av det begränsade underlag som konstitutionsutskottet har går det inte att dra några slutsatser om och i vilken utsträckning det förekommer kontakter på politisk nivå.

2024/25:KU5 2 U TSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Urval av vilka utkast som ska subsidiaritetsprövas?

Även miljö- och jordbruksutskottet reflekterar i sitt yttrande över tröskeln för ett s.k. gult kort som tvingar kommissionen att ompröva sitt förslag och konstaterar att det endast uppnåtts tre gånger. Samtidigt konstaterar miljö- och jordbruksutskottet att de flesta andra parlament gör någon form av urval av vilka förslag som är aktuella att pröva, och menar att det finns anledning att överväga huruvida även riksdagen bör överväga en sådan ordning. Det skulle innebära att resurser koncentreras till de ärenden där det enligt utskottens bedömning finns ett genuint behov av en subsidiaritetsprövning. Med anledning av detta vill konstitutionsutskottet framhålla att utskottet tidigare har haft anledning att överväga huruvida riksdagen borde införa någon form av urval av vilka utkast till lagstiftningsakter som ska prövas (bet. 2012/13:KU8 s. 29 f.). Utskottet fann att övervägande skäl talar för att behålla den rådande ordningen. EU-kommittén bedömde att den modell som valts för kontrollen är ändamålsenlig och framhöll värdet av den systematiska ansatsen där samtliga lagstiftningsutkast kontrolleras. Den systematiska kontrollen innebär dock inte att alla ärenden måste ägnas samma omsorg och beredas på samma sätt. Kommittén ansåg tvärtom att utskotten har goda och tillräckliga möjligheter att fokusera på de ärenden som kräver mer ingående analys och såg därför inte skäl att föreslå någon central funktion för att välja ut ärenden som ska prioriteras för behandling, på det sätt som sker i flera andra nationella parlament (2017/18:URF1 s. 188). Riksdagsstyrelsen delade kommitténs bedömning (framst. 2017/18:RS8 s. 25).

Få nationella parlament använder sig av subsidiaritetsmekanismen

Vid den förra uppföljningen noterade utskottet att endast ett begränsat antal nationella parlament har lämnat motiverade yttranden under senare år, samtidigt som de flesta nationella parlament har lämnat yttranden inom ramen för den s.k. politiska dialogen. Utskottet ansåg att de skillnader som tycks finnas mellan i vilken utsträckning de nationella parlamenten använder sig av subsidiaritetsmekanismen väcker en rad frågor. En fråga är om de nationella parlament som inte framställer några invändningar inom ramen för subsidiaritetsmekanismen inte gör det för att de inte har några invändningar eller om det t.ex. beror på att subsidiaritetsmekanismen inte upplevs som effektiv eller ändamålsenlig (bet. 2023/24:KU5 s. 98 f.). Utskottet gjorde liknande reflektioner i ett granskningsutlåtande om kommissionens årsrapport 2022 om tillämpningen av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna och om förbindelserna med de nationella parlamenten (utl. 2023/24:KU19, COM(2023) 640). Av kommissionens årsrapport för 2023 om tillämpningen av subsidiaritetsoch proportionalitetsprinciperna och om förbindelserna med de nationella parlamenten (COM(2024) 493) framgår att endast 9 av 39 av de nationella parlamenten eller kamrarna lämnade motiverade yttranden under 2023, vilket

2 U TSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2024/25:KU5

är en minskning jämfört med 2022 då 13 av 39 nationella parlament eller kamrar lämnade motiverade yttranden. I rapporten om EU:s framtida konkurrenskraft konstaterar även Mario Draghi att de nationella parlamenten i begränsad utsträckning använder sig av sin rätt att kontrollera att EU:s lagstiftning är förenlig med subsidiaritetsprincipen. Mot bakgrund av det successivt minskande antalet motiverade yttranden från de nationella parlamenten föreslår Mario Draghi att en EUutredning tillsätts för att analysera varför de nationella parlamenten inte använder sig av sin möjlighet att subsidiaritetspröva förslag till EU-lagstiftning. Konstitutionsutskottet avser att bevaka hur rapporten kommer att hanteras inom EU.

Kommissionens statistik om riksdagens motiverade yttranden

Av kommissionens årsrapport 2023 om tillämpningen av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna och om förbindelserna med de nationella parlamenten framgår att kommissionen i sin statistik endast räknar med fem av sju motiverade yttranden som riksdagen lämnade under 2023. Kommissionen har inte räknat med de motiverade yttranden som gällde kommissionens förslag till förordning om fastställande av unionens tullkodex och inrättande av Europeiska unionens tullbyrå m.m. (COM(2023) 258) och kommissionens förslag till en ändring av beslut (EU, Euratom) 2020/2053 om systemet för Europeiska unionens egna medel (COM(2023) 331). Dessa utkast har subsidiaritetsprövats av skatteutskottet respektive finansutskottet. Kommissionen lämnar ingen förklaring i rapporten till varför man inte räknat med dessa motiverade yttranden, vilket är otillfredsställande. Det väcker frågan om det är av förbiseende eller om det ligger något annat skäl bakom. Noteras kan att när utkasten översändes till riksdagen åtföljdes inte utkasten av någon underrättelse om att tidsfristen för subsidiaritetsprövning inleds, vilket skulle kunna tyda på att kommissionen inte har ansett att utkasten borde ha subsidiaritetsprövas. Det förekommer dock ibland att någon underrättelse av misstag inte översänds. Det kan i sammanhanget även framhållas att det förekommer att riksdagen gör en annan bedömning än kommissionen och att riksdagen ibland subsidiaritetsprövar förslag som kommissionen inte anser omfattas av subsidiaritetskontroll, vilket synes ha varit fallet när det gäller de aktuella förslagen. Konstitutionsutskottet anser under alla förhållanden att kommissionen borde ha redovisat skälen till varför man inte räknar med två av riksdagens motiverade yttranden.

2024/25:KU5

B ILAGA 1

Skatteutskottets yttrande 2024/25:SkU4y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2024/25:S K U4 Y B ILAGA 1 2024/25:KU5

2024/25:KU5 B ILAGA 1 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2024/25:S K U4 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2024/25:S K U4 Y B ILAGA 1 2024/25:KU5

2024/25:KU5 B ILAGA 1 S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2024/25:S K U4 Y

S KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2024/25:S K U4 Y B ILAGA 1 2024/25:KU5

2024/25:KU5

B ILAGA 2

Justitieutskottets protokollsutdrag 2024/25:4

2024/25:KU5 B ILAGA 3 Utbildningsutskottets yttrande 2024/25:UbU2y

2024/25:KU5 B ILAGA 3 U TBILDNINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2024/25:U B U2 Y

U TBILDNINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2024/25:U B U2 Y B ILAGA 3 2024/25:KU5

2024/25:KU5 B ILAGA 3 U TBILDNINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2024/25:U B U2 Y

U TBILDNINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2024/25:U B U2 Y B ILAGA 3 2024/25:KU5

2024/25:KU5

B ILAGA 4

Trafikutskottets yttrande 2024/25:TU2y

T RAFIKUTSKOTTETS YTTRANDE 2024/25:TU2 Y B ILAGA 4 2024/25:KU5

2024/25:KU5 B ILAGA 4 T RAFIKUTSKOTTETS YTTRANDE 2024/25:TU2 Y

T RAFIKUTSKOTTETS YTTRANDE 2024/25:TU2 Y B ILAGA 4 2024/25:KU5

2024/25:KU5 B ILAGA 4 T RAFIKUTSKOTTETS YTTRANDE 2024/25:TU2 Y

T RAFIKUTSKOTTETS YTTRANDE 2024/25:TU2 Y B ILAGA 4 2024/25:KU5

2024/25:KU5 B ILAGA 4 T RAFIKUTSKOTTETS YTTRANDE 2024/25:TU2 Y

T RAFIKUTSKOTTETS YTTRANDE 2024/25:TU2 Y B ILAGA 4 2024/25:KU5

2024/25:KU5 B ILAGA 4 T RAFIKUTSKOTTETS YTTRANDE 2024/25:TU2 Y

T RAFIKUTSKOTTETS YTTRANDE 2024/25:TU2 Y B ILAGA 4 2024/25:KU5

2024/25:KU5 B ILAGA 5 Miljö- och jordbruksutskottets yttrande 2024/25:MJU3y

M ILJÖ - OCH JORDBRUKSUTSKOTTETS YTTRANDE 2024/25:MJU3 Y B ILAGA 5 2024/25:KU5

2024/25:KU5 B ILAGA 5 M ILJÖ - OCH JORDBRUKSUTSKOTTETS YTTRANDE 2024/25:MJU3 Y

M ILJÖ - OCH JORDBRUKSUTSKOTTETS YTTRANDE 2024/25:MJU3 Y B ILAGA 5 2024/25:KU5

2024/25:KU5 B ILAGA 5 M ILJÖ - OCH JORDBRUKSUTSKOTTETS YTTRANDE 2024/25:MJU3 Y

M ILJÖ - OCH JORDBRUKSUTSKOTTETS YTTRANDE 2024/25:MJU3 Y B ILAGA 5 2024/25:KU5

2024/25:KU5 B ILAGA 5 M ILJÖ - OCH JORDBRUKSUTSKOTTETS YTTRANDE 2024/25:MJU3 Y

M ILJÖ - OCH JORDBRUKSUTSKOTTETS YTTRANDE 2024/25:MJU3 Y B ILAGA 5 2024/25:KU5

2024/25:KU5 B ILAGA 5 M ILJÖ - OCH JORDBRUKSUTSKOTTETS YTTRANDE 2024/25:MJU3 Y

2024/25:KU5

B ILAGA 6

Avgjorda subsidiaritetsärenden i riksdagen under 2023

Utskott Dokument Utkast till lagstiftningsakt Beslut i utskott Beslut i Motiverat kammaren yttrande

KU COM(2023) 348 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om fastställande 2023-09-28 2023-10-04 Ja av ytterligare förfaranderegler avseende verkställighet av förordning utl. 2023/24:KU4 (EU) 2016/679 FiU COM(2022) 697 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning av den [xxxx] 2023-02-16 om ändring av förordningarna (EU) 648/2012, (EU) nr 575/2013 och (EU) 2017/1131 vad gäller åtgärder för att minska alltför stora exponeringar mot centrala motparter i tredjeland och effektivisera unionens clearingmarknader COM(2022) 698 Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv av den [xxxx] om 2023-02-16 ändring av direktiven 2009/65/EU, 2013/36/EU och (EU) 2019/2034 vad gäller behandlingen av koncentrationsrisk mot centrala motparter och motpartsrisk i centralt clearade derivattransaktioner COM(2022) 760 Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av 2023-02-16 direktiv 2014/65/EU för att göra de offentliga kapitalmarknaderna i unionen attraktivare för företag och ge små och medelstora företag enklare tillgång till kapital och om upphävande av direktiv 2001/34/EG COM(2022) 762 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av 2023-02-16 förordningarna (EU) 2017/1129, (EU) nr 596/2014 och (EU) nr 600/2014 för att göra offentliga kapitalmarknader i unionen mer attraktiva för företag och för att underlätta tillgången till kapital för små och medelstora företag COM(2023) 31 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om europeisk 2023-03-07 statistik om befolkning och bostäder, om ändring av förordning (EG) nr 862/2007 och om upphävande av förordningarna (EG) nr 763/2008 och (EU) nr 1260/2013

2024/25:KU5 B ILAGA 6 A VGJORDA SUBSIDIARITETSÄRENDEN I RIKSDAGEN UNDER 2023

Utskott Dokument Utkast till lagstiftningsakt Beslut i utskott Beslut i Motiverat kammaren yttrande

COM(2023) 226 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av 2023-09-14 förordning (EU) nr 806/2014 vad gäller åtgärder för tidigt ingripande, villkor för resolution och finansiering av resolutionsåtgärder COM(2023) 227 Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av 2023-09-14 direktiv 2014/59/EU vad gäller åtgärder för tidigt ingripande, villkor för resolution och finansiering av resolutionsåtgärder COM(2023) 228 Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av 2023-09-14 direktiv 2014/49/EU vad gäller insättningsgarantins omfattning, användning av medel från insättningsgarantisystem, gränsöverskridande samarbete och transparens COM(2023) 229 Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av 2023-06-09 direktiv 2014/59/EU och förordning (EU) nr 806/2014 vad gäller vissa aspekter av minimikravet för kapitalbas och kvalificerade skulder COM(2023) 240 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om en effektiv 2023-06-14 samordning av den ekonomiska politiken och multilateral budgetövervakning samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1466/97 COM(2023) 241 Förslag till rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 2023-06-14 1467/97 om påskyndande och klargörande av genomförandet av förfarandet vid alltför stora underskott COM(2023) 278 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av 2023-09-14 förordning (EG) nr 1286/2014 vad gäller moderniseringen av faktabladet COM(2023) 279 Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av 2023-09-14 direktiven (EU) 2009/65/EG, 2009/138/EG, 2011/61/EU, 2014/65/EU och (EU) 2016/97 vad gäller unionens regler om skydd för ickeprofessionella investerare COM(2023) 314 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om transparens 2023-09-14 och integritet i klassificeringsverksamhet avseende miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning (ESG-betyg)

A VGJORDA SUBSIDIARITETSÄRENDEN I RIKSDAGEN UNDER 2023 B ILAGA 6 2024/25:KU5

Utskott Dokument Utkast till lagstiftningsakt Beslut i utskott Beslut i Motiverat kammaren yttrande

COM(2023) 331 Ändrat förslag till rådets beslut om ändring av beslut (EU, Euratom) 2023-09-26 2023-09-27 Ja 2020/2053 om systemet för Europeiska unionens egna medel utl. 2023/24:FiU17

COM(2023) 360 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om en ram för 2023-09-26 åtkomst till finansdata och om ändring av förordningarna (EU) nr 1093/2010, (EU) nr 1094/2010, (EU) nr 1095/2010 och (EU) 2022/2554 COM(2023) 366 Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om betaltjänster 2023-09-26 och e-penningtjänster på den inre marknaden, om ändring av direktiv 98/26/EG och om upphävande av direktiven (EU) 2015/2366 och 2009/110/EG COM(2023) 367 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om betaltjänster 2023-09-26 på den inre marknaden och om ändring av förordning (EU) nr 1093/2010 COM(2023) 368 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om 2023-09-14 tillhandahållande av tjänster i digital euro av betaltjänstleverantörer registrerade i medlemsstater som inte har euron som valuta och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1230 COM(2023) 402 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av 2023-09-14 förordning (EG) nr 223/2009 om europeisk statistik COM(2023) 459 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om EU:s 2023-10-03 arbetsmarknadsstatistik om företag och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 530/1999 och Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 450/2003 och (EG) nr 453/2008 COM(2023) 593 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av 2023-12-07 förordningarna (EU) nr 1092/2010, (EU) nr 1093/2010, (EU) nr 1094/2010, (EU) nr 1095/2010 och (EU) 2021/523 vad gäller vissa rapporteringskrav på områdena finansiella tjänster och investeringsstöd

2024/25:KU5 B ILAGA 6 A VGJORDA SUBSIDIARITETSÄRENDEN I RIKSDAGEN UNDER 2023

Utskott Dokument Utkast till lagstiftningsakt Beslut i utskott Beslut i Motiverat kammaren yttrande

COM(2023) 660 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av 2023-12-12 förordning (EU) 2016/1011 vad gäller tillämpningsområdet för reglerna för referensvärden, användningen i unionen av referensvärden som tillhandahålls av en administratör belägen i ett tredjeland och vissa rapporteringskrav SkU COM(2022) 701 Förslag till rådets direktiv om ändring av direktiv 2006/112/EG vad 2023-02-16 gäller mervärdesskatteregler för den digitala tidsåldern COM(2022) 703 Förslag till rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 2023-02-16 904/2010 vad gäller de arrangemang för administrativt samarbete på mervärdesskatteområdet som krävs för den digitala tidsåldern COM(2022) 707 Förslag till rådets direktiv om ändring av direktiv 2011/16/EU om 2023-03-21 2023-03-29 Ja administrativt samarbete i fråga om beskattning utl. 2022/23:SkU23

COM(2023) 258 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om fastställande 2023-10-19 2023-10-25 Ja av unionens tullkodex och inrättande av Europeiska unionens tullbyrå utl. 2023/24:SkU9 och om upphävande av förordning (EU) nr 952/2013 COM(2023) 262 Förslag till rådets direktiv om ändring av direktiv 2006/112/EG vad 2023-09-14 gäller mervärdesskatteregler för beskattningsbara personer som möjliggör distansförsäljning av importerade varor och tillämpningen av den särskilda ordningen för distansförsäljning av varor importerade från ett tredjeterritorium eller ett tredjeland och särskilda ordningar för deklaration och betalning av mervärdesskatt vid import COM(2023) 324 Förslag till rådets direktiv om snabbare och säkrare skattelättnad för 2023-09-14 överskjutande källskat COM(2023) 528 Förslag till rådets direktiv om inrättande av ett huvudkontorsbaserat 2023-12-14 2023-12-20 Ja skattesystem för mikroföretag samt små och medelstora företag och utl. 2023/24:SkU10 om ändring av direktiv 2011/16/EU JuU COM(2022) 684 Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om fastställandet 2023-01-17 av brottsrekvisit och påföljder med avseende på överträdelser av unionens restriktiva åtgärder

A VGJORDA SUBSIDIARITETSÄRENDEN I RIKSDAGEN UNDER 2023 B ILAGA 6 2024/25:KU5

Utskott Dokument Utkast till lagstiftningsakt Beslut i utskott Beslut i Motiverat kammaren yttrande

COM(2022) 729 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om insamling 2023-03-09 och överföring av förhandsinformation om passagerare (APIuppgifter) för att förbättra och underlätta kontrollerna vid de yttre gränserna, om ändring av förordning (EU) 2019/817 och förordning (EU) 2018/1726 och om upphävande av rådets direktiv 2004/82/EG COM(2022) 731 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om insamling 2023-03-09 och överföring av förhandsinformation om passagerare för att förebygga, förhindra, upptäcka, utreda och lagföra terroristbrott och grov brottslighet, och om ändring av förordning (EU) 2019/818 COM(2022) 732 Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av 2023-02-23 direktiv 2011/36/EU om förebyggande och bekämpande av människohandel och om skydd av dess offer ST 15936/22 Ändring av protokoll nr 3 om stadgan för Europeiska unionens 2023-02-23 domstol COM(2023) 126 Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av 2023-04-13 direktiv (EU) 2015/413 om underlättande av gränsöverskridande informationsutbyte om trafiksäkerhetsrelaterade brott COM(2023) 185 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om överföring 2023-05-25 av straffrättsliga förfaranden COM(2023) 234 Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om bekämpande 2023-06-15 2023-06-21 Ja av korruption, om ersättande av rådets rambeslut 2003/568/RIF och utl. 2022/23:JuU33 konventionen om kamp mot korruption som tjänstemän i Europeiska gemenskaperna eller Europeiska unionens medlemsstater är delaktiga i och om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371 COM(2023) 244 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av 2023-09-07 rådets beslut 2009/917/RIF vad gäller dess anpassning till unionens bestämmelser om skydd av personuppgifter COM(2023) 424 Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av 2023-09-21 direktiv 2012/29/EU om fastställande av miniminormer för brottsoffers rättigheter och för stöd till och skydd av dem samt om ersättande av rådets rambeslut 2001/220/RIF

2024/25:KU5 B ILAGA 6 A VGJORDA SUBSIDIARITETSÄRENDEN I RIKSDAGEN UNDER 2023

Utskott Dokument Utkast till lagstiftningsakt Beslut i utskott Beslut i Motiverat kammaren yttrande

COM(2023) 582 Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om ändring av 2023-11-09 direktiv 2014/62/EU vad gäller vissa rapporteringskrav CU COM(2022) 695 Förslag till rådets förordning om behörighet, tillämplig lag, 2023-02-02 erkännande av domar samt godkännande av officiella handlingar i samband med föräldraskap och om införande av ett europeiskt intyg om föräldraskap COM(2022) 702 Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om harmonisering 2023-02-02 av vissa delar av insolvensrätten COM(2022) 761 Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om strukturer med 2023-02-16 aktier med utvidgad rösträtt i företag som ansöker om att få sina aktier upptagna till handel på en tillväxtmarknad för små och medelstora företag COM(2023) 155 Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om gemensamma 2023-05-02 regler för att främja reparation av varor och om ändring av förordning (EU) 2017/2394 och direktiven (EU) 2019/771 och (EU) 2020/1828 COM(2023) 166 Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om styrkande och 2023-06-01 framförande av uttryckliga miljöpåståenden (direktivet om miljöpåståenden) COM(2023) 177 Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av 2023-05-09 direktiven 2009/102/EG och (EU) 2017/1132 vad gäller att ytterligare utvidga och uppgradera användningen av digitala verktyg och förfaranden inom bolagsrätten COM(2023) 280 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om behörighet, 2023-08-31 tillämplig lag, erkännande och verkställighet av åtgärder samt samarbete i frågor som rör skydd för vuxna COM(2023) 462 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om leksakers 2023-09-28 säkerhet och om upphävande av direktiv 2009/48/EG COM(2023) 533 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om 2023-11-16 2023-11-22 Ja bekämpande av sena betalningar vid affärstransaktioner utl. 2023/24:CU18

A VGJORDA SUBSIDIARITETSÄRENDEN I RIKSDAGEN UNDER 2023 B ILAGA 6 2024/25:KU5

Utskott Dokument Utkast till lagstiftningsakt Beslut i utskott Beslut i Motiverat kammaren yttrande

COM(2023) 584 Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om ändring av 2023-11-23 direktiv 2007/2/EG vad gäller vissa rapporteringskrav för infrastrukturer för rumslig information COM(2023) 596 Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om ändring av 2023-11-23 direktiv 2013/34/EU vad gäller tidsfristerna för antagande av standarder för hållbarhetsrapportering för vissa sektorer och vissa tredjelandsföretag COM(2023) 647 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om upphävande 2023-12-07 av förordning (EU) nr 524/2013 och om ändring av förordningarna (EU) 2017/2394 och (EU) 2018/1724 vad gäller stängning av den europeiska plattformen för tvistlösning online COM(2023) 649 Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av 2023-12-07 direktiv 2013/11/EU om alternativ tvistlösning vid konsumenttvister samt direktiven (EU) 2015/2302, (EU) 2019/2161 och (EU) 2020/1828 UU COM(2023) 53 Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om ändring av beslut 2023-02-16 (EU) 2022/563 vad gäller beloppet för det makroekonomiska stödet till Republiken Moldavien COM(2023) 74 Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om 2023-03-23 makroekonomiskt stöd till Republiken Nordmakedonien COM(2023) 338 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande 2023-09-14 av Ukrainafaciliteten FöU COM(2023) 194 Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om ändring av beslut 2023-05-04 nr 1313/2013/EU om en civilskyddsmekanism för unionen COM(2023) 208 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av 2023-05-30 förordning (EU) 2019/881 vad gäller hanterade säkerhetstjänster COM(2023) 209 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om åtgärder för 2023-05-30 att stärka solidariteten och kapaciteten i unionen att upptäcka, förbereda sig inför och hantera cyberhot och cybersäkerhetsincidenter COM(2023) 237 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande 2023-05-11 av en akt till stöd för ammunitionstillverkning

2024/25:KU5 B ILAGA 6 A VGJORDA SUBSIDIARITETSÄRENDEN I RIKSDAGEN UNDER 2023

Utskott Dokument Utkast till lagstiftningsakt Beslut i utskott Beslut i Motiverat kammaren yttrande

SfU COM(2023) 642 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av 2023-11-09 förordning (EU) 2018/1806 vad gäller översyn av upphävandemekanismen COM(2023) 733 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av 2023-12-12 förordning (EU) 2018/1806 vad gäller innehavare av serbiska pass som har utfärdats av det serbiska samordningsdirektoratet (Koordinaciona uprava) SoU COM(2022) 721 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om de avgifter 2023-02-16 som ska betalas till Europeiska läkemedelsmyndigheten, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/745 och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 297/95 och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 658/2014 COM(2023) 10 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av 2023-01-31 förordningarna (EU) 2017/745 och (EU) 2017/746 vad gäller övergångsbestämmelser för vissa medicintekniska produkter och medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik COM(2023) 122 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om särskilda 2023-04-13 regler för humanläkemedel som är avsedda att släppas ut på marknaden i Nordirland COM(2023) 192 Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om unionsregler 2023-10-17 för humanläkemedel och om upphävande av direktiv 2001/83/EG och direktiv 2009/35/EG COM(2023) 193 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande 2023-10-17 av unionsförfaranden för godkännande av och tillsyn över humanläkemedel och om fastställande av regler för Europeiska läkemedelsmyndigheten samt om ändring av förordning (EG) nr 1394/2007 och förordning (EU) nr 536/2014 och om upphävande av förordning (EG) nr 726/2004, förordning (EG) nr 141/2000 och förordning (EG) nr 1901/2006 COM(2023) 512 Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om inrättande av 2023-10-05 EU-intyget om funktionsnedsättning och EU-parkeringstillståndet för personer med funktionsnedsättning

A VGJORDA SUBSIDIARITETSÄRENDEN I RIKSDAGEN UNDER 2023 B ILAGA 6 2024/25:KU5

Utskott Dokument Utkast till lagstiftningsakt Beslut i utskott Beslut i Motiverat kammaren yttrande

COM(2023) 698 Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om utvidgning av 2023-12-14 direktiv [XXXX] till att omfatta tredjelandsmedborgare som är lagligen bosatta i en medlemsstat UbU COM(2023) 359 Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om ändring av beslut 2023-09-14 (EU) 2017/1324 vad gäller unionens fortsatta deltagande i partnerskapet för forskning och innovation i Medelhavsområdet (Prima) inom ramen för Horisont Europa COM(2023) 502 Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring och 2023-09-14 rättelse av direktiv 2005/36/EG vad gäller erkännande av yrkeskvalifikationer för sjuksköterskor med ansvar för allmän hälsooch sjukvård som utbildats i Rumänien TU COM(2022) 384 Ändrat förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om 2023-01-17 unionens riktlinjer för utbyggnad av det transeuropeiska transportnätet, om ändring av förordning (EU) 2021/1153 och förordning (EU) nr 913/2010 och om upphävande av förordning (EU) nr 1315/2013 COM(2022) 586 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om 2023-01-17 typgodkännande av motorfordon och motorer samt av system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana fordon med avseende på utsläpp och batteriers hållbarhet (Euro 7) och om upphävande av förordningarna (EG) nr 715/2007 och (EG) nr 595/2009 COM(2022) 720 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om åtgärder för 2023-01-17 en hög nivå av interoperabilitet inom den offentliga sektorn i hela unionen (akten om ett interoperabelt Europa) COM(2023) 94 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om åtgärder för 2023-04-18 att minska kostnaderna för utbyggnad av gigabitnät för elektronisk kommunikation och om upphävande av direktiv 2014/61/EU (Gigabitinfrastrukturakten)

2024/25:KU5 B ILAGA 6 A VGJORDA SUBSIDIARITETSÄRENDEN I RIKSDAGEN UNDER 2023

Utskott Dokument Utkast till lagstiftningsakt Beslut i utskott Beslut i Motiverat kammaren yttrande

COM(2023) 127 Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om körkort och om 2023-04-25 ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2022/2561 och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1724 samt om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/126/EG och kommissionens förordning (EU) nr 383/2012 COM(2023) 128 Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om den 2023-04-25 unionsomfattande verkan av vissa kördiskvalifikationer COM(2023) 189 Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av 2023-05-23 direktiv 1999/62/EG, rådets direktiv 1999/37/EG och direktiv (EU) 2019/520 vad gäller koldioxidutsläppsklassen för tunga fordon med släpfordon COM(2023) 256 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av 2023-06-01 förordning (EG) nr 561/2006 vad gäller minimikrav på minimigränser för raster och dygns- och veckovila inom sektorn för tillfällig persontransport COM(2023) 269 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om Europeiska 2023-09-14 sjösäkerhetsbyrån och om upphävande av förordning (EG) nr 1406/2002 COM(2023) 273 Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av 2023-09-14 direktiv 2005/35/EG om föroreningar förorsakade av fartyg och om införande av sanktioner, inbegripet straffrättsliga sanktioner, för föroreningsbrott COM(2023) 441 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om redovisning 2023-10-03 av växthusgasutsläpp från transporttjänster COM(2023) 443 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om utnyttjande 2023-10-17 av järnvägsinfrastrukturkapacitet i det gemensamma europeiska järnvägsområdet, om ändring av direktiv 2012/34/EU och om upphävande av förordning (EU) nr 913/2010 COM(2023) 445 Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av 2023-10-03 rådets direktiv 96/53/EG om största tillåtna dimensioner i nationell och internationell trafik och högsta tillåtna vikter i internationell trafik för vissa vägfordon som framförs inom gemenskapen

A VGJORDA SUBSIDIARITETSÄRENDEN I RIKSDAGEN UNDER 2023 B ILAGA 6 2024/25:KU5

Utskott Dokument Utkast till lagstiftningsakt Beslut i utskott Beslut i Motiverat kammaren yttrande

COM(2023) 591 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av 2023-10-26 förordningarna (EG) nr 80/2009, (EU) nr 996/2010 och (EU) nr 165/2014 vad gäller vissa rapporteringskrav inom vägtransporter och luftfart COM(2023) 592 Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om ändring av 2023-10-26 Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/12/EG, 2009/33/EG och (EU) 2022/1999 samt rådets direktiv 96/67/EG vad gäller vissa rapporteringskrav inom vägtransporter och luftfart MJU COM(2022) 540 Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av 2023-01-26 direktiv 2000/60/EG om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område, direktiv 2006/118/EG om skydd för grundvatten mot föroreningar och försämring och direktiv 2008/105/EG om miljökvalitetsnormer inom vattenpolitikens område COM(2022) 541 Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om rening av 2023-02-07 avloppsvatten från tätbebyggelse (omarbetning) COM(2022) 542 Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om luftkvalitet och 2023-01-31 renare luft i Europa (omarbetning) COM(2022) 659 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om märkning av 2023-01-19 ekologiskt sällskapsdjursfoder COM(2022) 672 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande 2023-03-09 av en unionsram för certifiering av koldioxidupptag COM(2022) 677 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om 2023-03-16 förpackningar och förpackningsavfall, om ändring av förordning (EU) 2019/1020 och direktiv (EU) 2019/904 och om upphävande av direktiv 94/62/EG COM(2022) 748 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av 2023-02-23 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar COM(2023) 63 Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av 2023-03-16 direktiv 2012/19/EU om avfall som utgörs av eller innehåller elektrisk och elektronisk utrustning (WEEE)

2024/25:KU5 B ILAGA 6 A VGJORDA SUBSIDIARITETSÄRENDEN I RIKSDAGEN UNDER 2023

Utskott Dokument Utkast till lagstiftningsakt Beslut i utskott Beslut i Motiverat kammaren yttrande

COM(2023) 88 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av 2023-04-13 förordning (EU) 2019/1242 vad gäller skärpning av normerna för koldioxidutsläpp från nya tunga fordon och införande av rapporteringsskyldigheter samt om upphävande av förordning (EU) 2018/956 COM(2023) 98 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av 2023-03-23 förordning (EU) 2019/1009 vad gäller den digitala märkningen av EU-gödselprodukter COM(2023) 124 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om särskilda 2023-03-23 regler om införsel till Nordirland från andra delar av Förenade kungariket av vissa sändningar av detaljhandelsvaror, växter för plantering, utsädespotatis, maskiner och vissa fordon som har använts för jordbruks- eller skogsbruksändamål samt om förflyttning utan kommersiellt syfte av vissa sällskapsdjur till Nordirland COM(2023) 201 Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av 2023-05-04 rådets direktiv 2001/110/EG om honung, 2001/112/EG om fruktjuice och vissa liknande produkter avsedda som livsmedel, 2001/113/EG om sylt, gelé och marmelad samt sötad kastanjepuré avsedda som livsmedel och 2001/114/EG om vissa former av hållbarhetsbehandlad, helt eller delvis dehydratiserad mjölk avsedd som livsmedel COM(2023) 217 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om tvätt- och 2023-06-13 rengöringsmedel och ytaktiva ämnen, om ändring av förordning (EU) 2019/1020 och om upphävande av förordning (EG) nr 648/2004 COM(2023) 395 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av 2023-09-14 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/852 av den 17 maj 2017 om kvicksilver vad gäller tandamalgam och andra produkter med kvicksilver tillsatt som omfattas av tillverknings-, import- och exportrestriktioner COM(2023) 411 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om växter som 2023-09-28 framställts med vissa nya genomiska metoder och därav framställda livsmedel och foder samt om ändring av förordning (EU) 2017/625

A VGJORDA SUBSIDIARITETSÄRENDEN I RIKSDAGEN UNDER 2023 B ILAGA 6 2024/25:KU5

Utskott Dokument Utkast till lagstiftningsakt Beslut i utskott Beslut i Motiverat kammaren yttrande

COM(2023) 414 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om produktion 2023-10-26 och saluföring av växtförökningsmaterial i unionen, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) 2016/2031, 2017/625 och 2018/848 samt om upphävande av rådets direktiv 66/401/EEG, 66/402/EEG, 68/193/EEG, 2002/53/EG, 2002/54/EG, 2002/55/EG, 2002/56/EG, 2002/57/EG, 2008/72/EG och 2008/90/EG (förordningen om växtförökningsmaterial) COM(2023) 415 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om produktion 2023-10-26 och saluföring av skogsodlingsmaterial, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) 2016/2031 och (EU) 2017/625 och om upphävande av rådets direktiv 1999/105/EG (förordning om skogsodlingsmaterial) COM(2023) 416 Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om 2023-10-17 markövervakning och markresiliens (lag om markövervakning) COM(2023) 420 Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av 2023-10-17 direktiv 2008/98/EG om avfall COM(2023) 451 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om 2023-10-26 cirkularitetskrav för fordonskonstruktion och hantering av uttjänta fordon, om ändring av förordningarna (EU) 2018/858 och 2019/1020 och om upphävande av direktiven 2000/53/EG och 2005/64/EG COM(2023) 639 Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av 2023-11-23 direktiven 1999/2/EG, 2000/14/EG, 2011/24/EU och 2014/53/EU vad gäller vissa rapporteringskrav på områdena livsmedel och livsmedelsingredienser, buller utomhus, patienträttigheter och radioutrustning COM(2023) 643 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av 2023-11-07 Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1379/2013, (EU) nr 167/2013 och (EU) nr 168/2013 vad gäller vissa rapporteringskrav COM(2023) 645 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om 2023-12-07 förebyggande av förluster av plastpellets i syfte att minska mikroplastförorening

2024/25:KU5 B ILAGA 6 A VGJORDA SUBSIDIARITETSÄRENDEN I RIKSDAGEN UNDER 2023

Utskott Dokument Utkast till lagstiftningsakt Beslut i utskott Beslut i Motiverat kammaren yttrande

COM(2023) 661 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av 2023-11-16 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/2031 vad gäller fleråriga inventeringsprogram, anmälningar om förekomst av reglerade icke-karantänskadegörare, tillfälliga undantag från importförbud och från särskilda importkrav samt fastställande av förfaranden för att bevilja dessa, tillfälliga importkrav för högriskväxter, högriskväxtprodukter och andra högriskföremål, fastställande av förfaranden för förtecknande av högriskväxter, innehållet i sundhetscertifikat, användning av växtpass samt vad gäller vissa rapporteringskrav för avgränsade områden och inventeringar av skadegörare COM(2023) 727 Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om ändring av rådets 2023-12-19 beslut 89/367/EEG om inrättande av en ständig kommitté för skogsbruk NU COM(2022) 666 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av 2023-01-26 rådets förordning (EG) nr 6/2002 om gemenskapsformgivning och om upphävande av kommissionens förordning (EG) nr 2246/2002 COM(2022) 667 Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om formskydd 2023-01-26 (omarbetning) COM(2023) 147 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av 2023-04-20 förordningarna (EU) nr 1227/2011 och (EU) 2019/942 för att förbättra unionens skydd mot otillbörlig marknadspåverkan på grossistmarknaden för energi COM(2023) 148 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av 2023-04-20 förordningarna (EU) 2019/943 och (EU) 2019/942 samt direktiven (EU) 2018/2001 och (EU) 2019/944 för att förbättra utformningen av unionens elmarknad COM(2023) 160 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande 2023-05-25 av en ram för säkerställande av trygg och hållbar försörjning av kritiska råvaror och om ändring av förordningarna (EU) 168/2013, (EU) 2018/858, 2018/1724 och (EU) 2019/1020

A VGJORDA SUBSIDIARITETSÄRENDEN I RIKSDAGEN UNDER 2023 B ILAGA 6 2024/25:KU5

Utskott Dokument Utkast till lagstiftningsakt Beslut i utskott Beslut i Motiverat kammaren yttrande

COM(2023) 161 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande 2023-05-25 av en åtgärdsram för att stärka Europas ekosystem för tillverkning av nettonollteknikprodukter (rättsakt om nettonollindustrin) COM(2023) 178 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om 2023-05-04 godkännande och marknadskontroll av mobila maskiner som inte är avsedda att användas för transporter på väg som framförs på allmän väg och om ändring av förordning (EU) 2019/1020 COM(2023) 221 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om enhetligt 2023-08-31 tilläggsskydd för växtskyddsmedel COM(2023) 222 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om enhetligt 2023-08-31 tilläggsskydd för läkemedel och om ändring av förordningarna (EU) 2017/1001, (EG) nr 1901/2006 och (EU) nr 608/2013 COM(2023) 223 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om 2023-08-31 tilläggsskydd för växtskyddsmedel (omarbetning) COM(2023) 224 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om 2023-06-08 tvångslicensiering för krishantering och om ändring av förordning (EG) nr 816/2006 COM(2023) 231 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om 2023-08-31 tilläggsskydd för läkemedel (omarbetning) COM(2023) 232 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om 2023-06-20 standardessentiella patent och om ändring av förordning (EU) 2017/1001 COM(2023) 335 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande 2023-09-14 av den europeiska plattformen för strategisk teknik (STEP) och om ändring av direktiv 2003/87/EG och förordningarna (EU) 2021/1058, (EU) 2021/1056, (EU) 2021/1057, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) 2021/1060, (EU) 2021/523, (EU) 2021/695, (EU) 2021/697 och (EU) 2021/241

2024/25:KU5 B ILAGA 6 A VGJORDA SUBSIDIARITETSÄRENDEN I RIKSDAGEN UNDER 2023

Utskott Dokument Utkast till lagstiftningsakt Beslut i utskott Beslut i Motiverat kammaren yttrande

COM(2023) 515 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av 2023-10-17 förordningarna (EU) nr 1024/2012 och (EU) 2018/1724 vad gäller användning av informationssystemet för den inre marknaden och den gemensamma digitala ingången för vissa krav som föreskrivs i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) .../... om europeiska gränsöverskridande sammanslutningar (COM[2023] 516) COM(2023) 516 Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om europeiska 2023-10-17 gränsöverskridande sammanslutningar AU COM(2022) 688 Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om standarder för 2023-01-19 likabehandlingsorgan på området likabehandling av och lika möjligheter för kvinnor och män i fråga om anställning och yrke och om strykning av artikel 20 i direktiv 2006/54/EG och artikel 11 i direktiv 2010/41/EU COM(2022) 689 Förslag till rådets direktiv om standarder för likabehandlingsorgan på 2023-01-19 området likabehandling av personer oavsett ras eller etniskt ursprung, likabehandling vad gäller anställning och yrke oavsett personers religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuella läggning, likabehandling av kvinnor och män i fråga om social trygghet och tillgång till och tillhandahållande av varor och tjänster och om strykning av artikel 13 i direktiv 2000/43/EG och artikel 12 i direktiv 2004/113/EG COM(2023) 71 Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av 2023-03-28 rådets direktiv 98/24/EG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/37/EG vad gäller gränsvärdena för bly och dess oorganiska föreningar och för diisocyanater

2024/25:KU5

B ILAGA 7

Avgjorda subsidiaritetsärenden under 2023 – per politikområde

Utskott Dokument Rättslig grund i Politikområde Beslut i utskott Beslut i Motiverat EUF-fördraget kammaren yttrande

KU COM(2023) 348 Art. 16 Skydd för personuppgifter 2023-09-28 2023-10-04 Ja utl. 2023/24:KU4 FiU COM(2022) 697 Art. 114 Tillnärmning av lagstiftning 2023-02-16 COM(2022) 698 Art. 53 Etableringsrätt 2023-02-16 COM(2022) 760 Art. 50, 53, 114 Etableringsrätt, tillnärmning av lagstiftning 2023-02-16 COM(2022) 762 Art. 114 Tillnärmning av lagstiftning 2023-02-16 COM(2023) 31 Art. 338 Statistik 2023-03-07 COM(2023) 226 Art. 114 Tillnärmning av lagstiftning 2023-09-14 COM(2023) 227 Art. 114 Tillnärmning av lagstiftning 2023-09-14 COM(2023) 228 Art. 53 Etableringsrätt 2023-09-14 COM(2023) 229 Art. 114 Tillnärmning av lagstiftning 2023-06-09 COM(2023) 240 Art. 121 Ekonomisk och monetär politik 2023-06-14 COM(2023) 241 Art. 126 Ekonomisk och monetär politik 2023-06-14 COM(2023) 278 Art. 114 Tillnärmning av lagstiftning 2023-09-14 COM(2023) 279 Art. 53, 62 Etableringsrätt, fri rörlighet för tjänster 2023-09-14 COM(2023) 314 Art. 114 Tillnärmning av lagstiftning 2023-09-14 COM(2023) 331 Art. 311 Unionens egna medel 2023-09-26 2023-09-27 Ja utl. 2023/24:FiU17 COM(2023) 360 Art. 114 Tillnärmning av lagstiftning 2023-09-26 COM(2023) 366 Art. 53, 114 Etableringsrätt, tillnärmning av lagstiftning 2023-09-26 COM(2023) 367 Art. 114 Tillnärmning av lagstiftning 2023-09-26 COM(2023) 368 Art. 114 Tillnärmning av lagstiftning 2023-09-14 COM(2023) 402 Art. 338 Statistik 2023-09-14

2024/25:KU5 B ILAGA 7 A VGJORDA SUBSIDIARITETSÄRENDEN UNDER 2023 – PER POLITIKOMRÅDE

Utskott Dokument Rättslig grund i Politikområde Beslut i utskott Beslut i Motiverat EUF-fördraget kammaren yttrande

COM(2023) 459 Art. 338 Statistik 2023-10-03 COM(2023) 593 Art. 114, 173, Tillnärmning av lagstiftning, industripolitik, 2023-12-07 175 ekonomisk, social och territoriell sammanhållning (strukturfonder) COM(2023) 660 Art. 114 Tillnärmning av lagstiftning 2023-12-12 SkU COM(2022) 701 Art. 113 Skatter och avgifter (harmonisering av indirekta 2023-02-16 skatter) COM(2022) 703 Art. 113 Skatter och avgifter (harmonisering av indirekta 2023-02-16 skatter) COM(2022) 707 Art. 113, 115 Skatter och avgifter (harmonisering av indirekta 2023-03-21 2023-03-29 Ja skatter), tillnärmning av lagstiftning utl. 2022/23:SkU23 COM(2023) 258 Art. 33, 114, 207 Tullsamarbete, tillnärmning av lagstiftning, 2023-10-19 2023-10-25 Ja gemensam handelspolitik utl. 2023/24:SkU9 COM(2023) 262 Art. 113 Skatter och avgifter (harmonisering av indirekta 2023-09-14 skatter) COM(2023) 324 Art. 115 Tillnärmning av lagstiftning 2023-09-14

A VGJORDA SUBSIDIARITETSÄRENDEN UNDER 2023 – PER POLITIKOMRÅDE B ILAGA 7 2024/25:KU5

Utskott Dokument Rättslig grund i Politikområde Beslut i utskott Beslut i Motiverat EUF-fördraget kammaren yttrande

COM(2023) 424 Art. 82 Straffrättsligt samarbete 2023-09-21 COM(2023) 582 Art. 83 Straffrättsligt samarbete 2023-11-09 CU COM(2022) 695 Art. 81 Civilrättsligt samarbete 2023-02-02 COM(2022) 702 Art. 114 Tillnärmning av lagstiftning 2023-02-02 COM(2022) 761 Art. 50, 114 Etableringsrätt, tillnärmning av lagstiftning 2023-02-16 COM(2023) 155 Art. 114 Tillnärmning av lagstiftning 2023-05-02 COM(2023) 166 Art. 114 Tillnärmning av lagstiftning 2023-06-01 COM(2023) 177 Art. 50, 114 Etableringsrätt, tillnärmning av lagstiftning 2023-05-09 COM(2023) 280 Art. 81 Civilrättsligt samarbete 2023-08-31 COM(2023) 462 Art. 114 Tillnärmning av lagstiftning 2023-09-28 COM(2023) 533 Art. 114 Tillnärmning av lagstiftning 2023-11-16 2023-11-22 Ja utl. 2023/24:CU18 COM(2023) 584 Art. 192 Miljöpolitik 2023-11-23 COM(2023) 596 Art. 50 Etableringsrätt 2023-11-23 COM(2023) 647 Art. 114 Tillnärmning av lagstiftning 2023-12-07 COM(2023) 649 Art. 114 Tillnärmning av lagstiftning 2023-12-07 UU COM(2023) 53 Art. 212 Ekonomiskt, finansiellt och tekniskt samarbete 2023-02-16 med tredjeländer COM(2023) 74 Art. 212 Ekonomiskt, finansiellt och tekniskt samarbete 2023-03-23 med tredjeländer COM(2023) 338 Art. 212, 322 Ekonomiskt, finansiellt och tekniskt samarbete 2023-09-14 med tredjeländer, finansiella regler FöU COM(2023) 194 Art. 196 Civilskydd 2023-05-04

2024/25:KU5 B ILAGA 7 A VGJORDA SUBSIDIARITETSÄRENDEN UNDER 2023 – PER POLITIKOMRÅDE

Utskott Dokument Rättslig grund i Politikområde Beslut i utskott Beslut i Motiverat EUF-fördraget kammaren yttrande

COM(2023) 733 Art. 77 Gränskontroll 2023-12-12 SoU COM(2022) 721 Art. 114, 168 Tillnärmning av lagstiftning, folkhälsa 2023-02-16

COM(2023) 502 Art. 46, 53, 62 Fri rörlighet för arbetstagare, etableringsrätt, fri 2023-09-14 rörlighet för tjänster TU COM(2022) 384 Art. 170–172 Transeuropeiska nät 2023-01-17 COM(2022) 586 Art. 114 Tillnärmning av lagstiftning 2023-01-17 COM(2022) 720 Art. 172 Transeuropeiska nät 2023-01-17 COM(2023) 94 Art. 114 Tillnärmning av lagstiftning 2023-04-18 COM(2023) 127 Art. 91 Transportpolitik 2023-04-25 COM(2023) 128 Art. 91 Transportpolitik 2023-04-25 COM(2023) 189 Art. 91 Transportpolitik 2023-05-23

A VGJORDA SUBSIDIARITETSÄRENDEN UNDER 2023 – PER POLITIKOMRÅDE B ILAGA 7 2024/25:KU5

Utskott Dokument Rättslig grund i Politikområde Beslut i utskott Beslut i Motiverat EUF-fördraget kammaren yttrande

COM(2023) 592 Art. 91, 100, 192 Transportpolitik, miljöpolitik 2023-10-26 MJU COM(2022) 540 Art. 192 Miljöpolitik 2023-01-26 COM(2022) 541 Art. 192 Miljöpolitik 2023-02-07 COM(2022) 542 Art. 192 Miljöpolitik 2023-01-31 COM(2022) 659 Art. 43 Jordbruk och fiskeri 2023-01-19 COM(2022) 672 Art. 192 Miljöpolitik 2023-03-09 COM(2022) 677 Art. 114 Tillnärmning av lagstiftning 2023-03-16 COM(2022) 748 Art. 114 Tillnärmning av lagstiftning 2023-02-23 COM(2023) 63 Art. 192 Miljöpolitik 2023-03-16 COM(2023) 88 Art. 192 Miljöpolitik 2023-04-13 COM(2023) 98 Art. 114 Tillnärmning av lagstiftning 2023-03-23 COM(2023) 124 Art. 43, 114, 168 Jordbruk och fiskeri, tillnärmning av lagstiftning, 2023-03-23 folkhälsa COM(2023) 201 Art. 43 Jordbruk och fiskeri 2023-05-04 COM(2023) 217 Art. 114 Tillnärmning av lagstiftning 2023-06-13 COM(2023) 395 Art. 192 Miljöpolitik 2023-09-14 COM(2023) 411 Art. 43, 114, 168 Jordbruk och fiskeri, tillnärmning av lagstiftning, 2023-09-28 folkhälsa COM(2023) 414 Art. 43 Jordbruk och fiskeri 2023-10-26 COM(2023) 415 Art. 43 Jordbruk och fiskeri 2023-10-26 COM(2023) 416 Art. 192 Miljöpolitik 2023-10-17 COM(2023) 420 Art. 192 Miljöpolitik 2023-10-17 COM(2023) 451 Art. 114 Tillnärmning av lagstiftning 2023-10-26 COM(2023) 639 Art. 114 Tillnärmning av lagstiftning 2023-11-23 COM(2023) 643 Art. 43, 114 Jordbruk och fiskeri, tillnärmning av lagstiftning 2023-11-07 COM(2023) 645 Art. 192 Miljöpolitik 2023-12-07 COM(2023) 661 Art. 43 Jordbruk och fiskeri 2023-11-16

2024/25:KU5 B ILAGA 7 A VGJORDA SUBSIDIARITETSÄRENDEN UNDER 2023 – PER POLITIKOMRÅDE

Utskott Dokument Rättslig grund i Politikområde Beslut i utskott Beslut i Motiverat EUF-fördraget kammaren yttrande

COM(2023) 727 Art. 43, 192 Jordbruk och fiskeri, miljöpolitik 2023-12-19 NU COM(2022) 666 Art. 118 Tillnärmning av lagstiftning (immateriella 2023-01-26 rättigheter) COM(2022) 667 Art. 114 Tillnärmning av lagstiftning 2023-01-26 COM(2023) 147 Art. 194 Energipolitik 2023-04-20 COM(2023) 148 Art. 194 Energipolitik 2023-04-20 COM(2023) 160 Art. 114 Tillnärmning av lagstiftning 2023-05-25 COM(2023) 161 Art. 114 Tillnärmning av lagstiftning 2023-05-25 COM(2023) 178 Art. 114 Tillnärmning av lagstiftning 2023-05-04 COM(2023) 221 Art. 118 Tillnärmning av lagstiftning (immateriella 2023-08-31 rättigheter) COM(2023) 222 Art. 118 Tillnärmning av lagstiftning (immateriella 2023-08-31 rättigheter)

COM(2023) 335 Art. 153, 164, Socialpolitik, Europeiska socialfonden, folkhälsa, 2023-09-14 168, 173, 175, industripolitik, ekonomisk, social och territoriell

2024/25:KU5

B ILAGA 8

Antalet utkast till lagstiftningsakter under 2010–2023 – per politikområde

diskriminering Unionsmedborgarskap Art. 21 0 1 1 1 0 0 0 1 2 0 0 1 2 2 11 (fri rörlighet) Unionsmedborgarskap Art. 22 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 2 0 2 (rösträtt) Unionsmedborgarskap Art. 23 0 0 1 0 0 0 0 0 1 0 0 0 0 0 2 (konsulärt skydd)

(social trygghet)

rättsliga avgöranden Utvärdering av EU:s politik Art.70 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 0 0 1 (frihet, säkerhet och rättvisa)

2024/25:KU5 B ILAGA 8 A NTALET UTKAST TILL LAGSTIFTNINGSAKTER UNDER 2010–2023 – PER POLITIKOMRÅDE

Politikområde Rättslig grund i Antalet utkast till lagstiftningsakter* EUF-fördraget 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 Totalt

Administrativt samarbete Art. 74 3 0 0 2 0 0 0 1 5 0 0 1 0 0 12 (inom området för frihet, säkerhet och rättvisa) Gränskontroll Art. 77 6 5 4 5 4 1 5 4 6 1 1 1 5 3 51 Asylpolitik Art. 78 2 0 3 0 2 2 7 1 6 0 5 1 2 0 31 Invandringspolitik Art. 79 3 0 3 1 1 0 6 3 9 0 5 1 6 2 40 Civilrättsligt samarbete Art. 81 1 5 1 4 0 0 3 1 4 0 0 1 3 2 25 Straffrättsligt samarbete Art. 82–86 9 4 4 4 3 2 2 6 5 1 1 2 9 7 59 Polissamarbete Art. 87–89 1 1 2 1 3 2 2 3 5 1 2 4 5 1 33 Transportpolitik Art. 91, 100 3 4 9 22 1 0 6 14 11 5 14 8 10 13 120 Konkurrensregler Art. 103 0 0 0 1 0 0 0 1 1 0 0 0 0 0 3 Statligt stöd Art. 109 0 0 0 1 0 0 0 0 1 0 0 0 0 0 2 Skatter och avgifter Art. 113 1 3 2 3 0 0 3 8 10 4 6 4 3 4 51 (harmonisering av indirekta skatter)

(immateriella rättigheter) Ekonomisk och monetär Art. 121, 126, 5 0 3 0 0 0 0 0 2 1 0 0 0 2 13 politik 127, 133, 136 Sysselsättning Art. 149 0 1 0 1 0 0 1 0 1 1 1 0 1 0 7 Socialpolitik Art. 153, 157 1 2 2 4 1 0 3 3 3 0 3 1 2 3 28 Europeiska socialfonden Art. 164 0 1 0 1 0 1 0 0 1 0 1 0 0 1 6 Utbildning m.m. Art. 165, 166 0 0 2 0 0 0 2 1 2 1 0 1 0 0 9 Kulturpolitik Art. 167 1 0 2 0 0 0 2 1 2 0 1 0 0 0 9 Folkhälsa Art. 168 0 2 10 8 3 0 1 1 5 0 3 5 4 7 49 Konsumentskydd Art. 169 0 1 1 0 0 0 1 0 1 0 0 0 0 0 4

A NTALET UTKAST TILL LAGSTIFTNINGSAKTER UNDER 2010–2023 – PER POLITIKOMRÅDE B ILAGA 8 2024/25:KU5

Politikområde Rättslig grund i Antalet utkast till lagstiftningsakter* EUF-fördraget 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 Totalt

Transeuropeiska nät Art. 170–172 1 4 2 5 1 1 2 1 5 0 1 1 1 2 27 Industripolitik Art. 173 1 4 3 1 1 1 1 1 9 2 3 0 3 4 34 Ekonomisk, social och Art. 175, 177, 2 12 1 6 0 2 3 2 14 4 19 1 7 2 75 territoriell sammanhållning 178 (strukturfonder) Forskning och teknisk Art. 182, 183, 1 2 2 5 0 1 2 0 5 0 2 1 2 1 24 utveckling 185, 188 Rymdpolitik Art. 189 0 0 0 2 0 0 0 0 1 0 0 0 2 0 5 Miljöpolitik Art. 192 1 5 16 10 4 1 6 7 12 1 4 12 9 13 101 Energipolitik Art. 194 2 3 2 3 0 1 2 10 5 0 0 3 7 2 40

utomeuropeiska länder och territorier

tekniskt samarbete med tredjeländer

(stadga) Unionens egna medel Art. 311 0 0 0 0 0 0 0 0 2 0 1 0 1 1 5 Finansiella regler Art. 322 0 0 0 0 0 0 0 0 2 0 6 1 1 2 12

2024/25:KU5 B ILAGA 8 A NTALET UTKAST TILL LAGSTIFTNINGSAKTER UNDER 2010–2023 – PER POLITIKOMRÅDE

för de yttersta randområdena Flexibilitetsklausulen Art. 352 2 1 5 2 1 0 1 0 2 2 2 0 0 0 18 * Eftersom vissa av utkasten till lagstiftningsakter berör flera politikområden är summan av antalet utkast i många fall större än antalet prövade utkast.

2024/25:KU5

B ILAGA 9

Antalet motiverade yttranden under 2010–2023 – per politikområde

(fri rörlighet)

(harmonisering av indirekta skatter)

2024/25:KU5 B ILAGA 9 A NTALET MOTIVERADE YTTRANDEN UNDER 2010–2023 – PER POLITIKOMRÅDE

Politikområde Rättslig grund i Antalet motiverade yttranden* EUF-fördraget 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 Totalt

Konsumentskydd Art. 169 0 0 0 0 0 0 0 0 1 0 0 0 0 0 1 Transeuropeiska nät Art. 170–172 0 0 0 1 0 0 1 0 1 0 0 0 0 0 3 Industripolitik Art. 173 0 0 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 0 2 Ekonomisk, social och Art. 175, 177 0 3 1 0 0 0 0 0 2 0 0 0 0 0 6 territoriell sammanhållning (strukturfonder)

val till Europaparlamentet

*Eftersom vissa av utkasten till lagstiftningsakter som har lett till motiverade yttranden berör flera politikområden, är summan av antalet motiverade yttranden större än antalet lämnade motiverade yttranden (jämför tabell 4).

140 Tryck: Elanders Sverige AB, Vällingby 2024