Kommissionens förordning (EEG) nr 616/72 av den 27 mars 1972 om tillämpningsföreskrifter för exportbidrag och avgifter på olivolja
Hänvisat till av
Avis juridique important
Kommissionens förordning (EEG) nr 616/72 av den 27 mars 1972 om tillämpningsföreskrifter för exportbidrag och avgifter på olivolja Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 078 , 31/03/1972 s. 0001 - 0002 Finsk specialutgåva Område 3 Volym 4 s. 0096 Dansk specialutgåva: Serie I Område 1972(I) s. 0242 Svensk specialutgåva Område 3 Volym 4 s. 0096 Engelsk specialutgåva: Serie I Område 1972(I) s. 0246 "Grekisk specialutgåva " Område 03 Volym 7 s. 0165 Spansk specialutgåva: Område 03 Volym 5 s. 0172 Portugisisk specialutgåva: Område 03 Volym 5 s. 0172
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EEG) nr 616/72 av den 27 mars 1972 om tillämpningsföreskrifter för exportbidrag och avgifter på olivolja EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen, med beaktande av rådets förordning nr 136/66/EEG av den 22 september 1966 om den gemensamma organisationen av marknaden för oljor och fetter(1), senast ändrad genom förordning (EEG) nr 2727/71(2), med beaktande av rådets förordning nr 162/66/EEG av den 27 oktober 1966 om handeln med oljor och fetter mellan gemenskapen och Grekland(3), med beaktande av rådets förordning nr 171/67/EEG av den 27 juni 1967 om exportbidrag och avgifter på olivolja(4), senast ändrad genom förordning (EEG) nr 444/72,(5) särskilt artikel 11 i denna, och med beaktande av följande: För att säkerställa att systemet med exportbidrag tillämpas korrekt, bör oljor med en hög halt av fria fettsyror, som framställs och saluförs i mycket liten skala, uteslutas från exportbidrag. För samma ändamål bör undernummer 15.07 A II i Gemensamma tulltaxan underindelas i jungfruolja och annan olja inom samma undernummer. Om exportavgiften skall fungera effektivt, bör beloppet för denna avgift vara lika med maximibeloppen fast ställda genom artikel 10.2 i förordning nr 171/67/EEG. Avgiften fastställs emellertid endast om skillnaden mellan cif-priset och marknadens riktpris för oraffinerad olivolja kan leda till export som kan medföra störningar på gemenskapsmarknaden. Eftersom volymen av traditionell export i små behållare inte märkbart påverkas av prisutvecklingen på världsmarknaden, bör åtgärder vidtas för undantag från avgiften för denna export. Ett undantag överstigande de lägsta förpackningskostnaderna kan emellertid leda till spekulationsexport i små behållare. Undantaget bör därför begränsas till nivån för dessa kostnader. De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från Förvaltningskommittén för oljor och fetter. HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. Artikel 1 Exportbidraget skall beviljas endast för olivoljor med en halt av fria fettsyror uttryckt som oljesyra av högst 30 g per 100 g. Artikel 2 För att exportbidrag skall beviljas, skall varor enligt undernummer 15.07 A II i Gemensamma tulltaxan underindelas enligt följande: - 15.07 A II a): jungfruolja, - 15.07 A II b): annan. Artikel 3 Beloppet för exportavgifterna på olivolja skall vara lika med de maximibelopp som följer av tillämpningen av artikel 10.2 i förordning nr 171/67/EEG. Export av olivolja enligt undernummer 15.07 A I i Gemensamma tulltaxan och undernummer 15.07 A II a enligt första strecksatsen i artikel 2, i direktförpackningar som rymmer högst 5 kg, skall beviljas undantag från den avgift som uppgår till 7 beräkningsenheter per 100 kg netto av exporterad olja. Artikel 4 1. Kommissionen skall fastställa exportavgifter om den skillnad som avses i första stycket i artikel 10.2 i förordning nr 171/67/EEG är 2,5 beräkningsenheter eller mer per 100 kg. Dessa avgifter skall fastställas så ofta som det är nödvändigt för stabiliteten på gemenskapsmarknaden och så att det säkerställs att de används minst en gång i veckan. 2. Enligt föreskrifterna i punkt 1 skall de exportavgifter som tidigare fastställts förbli tillämpliga om variationer i de faktorer som används för att räkna ut den skillnad som avses i punkt 1 skulle medföra en höjning eller sänkning av dessa avgifter på mindre än en halv beräkningsenhet per 100 kg. 3. Kommissionen skall underrätta medlemsstaterna om de exportavgifter som skall tas ut per 100 kg exporterad olja så snart som dessa avgifter har fastställts. Artikel 5 Rådets förordning (EEG) nr 154/69 av den 27 januari 1969 om tillämpningsföreskrifter för exportbidrag och avgifter på olivolja(6), ändrad genom förordning 2219/70(7), skall upphöra att gälla. Artikel 6 Denna förordning träder i kraft den 1 april 1972. Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater. Utfärdad i Bryssel den 27 mars 1972. På kommissionens vägnar S. L. MANSHOLT Ordförande (1) EGT nr 172, 30.9.1966, s. 3025/66. (2) EGT nr L 282, 23.12.1971, s. 8. (3) EGT nr 197, 29.10.1966, s. 3393/66. (4) EGT nr 130, 28.6.1967, s. 2600/67. (5) EGT nr L 54, 3.3.1972, s. 6. (6) EGT nr L 22, 29.1.1969, s. 4. (7) EGT nr L 240, 31.10.1970, s. 72.
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EEG) nr 616/72 av den 27 mars 1972 om tillämpningsföreskrifter för exportbidrag och avgifter på olivolja
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen,
med beaktande av rådets förordning nr 136/66/EEG av den 22 september 1966 om den gemensamma organisationen av marknaden för oljor och fetter(1), senast ändrad genom förordning (EEG) nr 2727/71(2),
med beaktande av rådets förordning nr 162/66/EEG av den 27 oktober 1966 om handeln med oljor och fetter mellan gemenskapen och Grekland(3),
med beaktande av rådets förordning nr 171/67/EEG av den 27 juni 1967 om exportbidrag och avgifter på olivolja(4), senast ändrad genom förordning (EEG) nr 444/72,(5) särskilt artikel 11 i denna, och
med beaktande av följande:
För att säkerställa att systemet med exportbidrag tillämpas korrekt, bör oljor med en hög halt av fria fettsyror, som framställs och saluförs i mycket liten skala, uteslutas från exportbidrag. För samma ändamål bör undernummer 15.07 A II i Gemensamma tulltaxan underindelas i jungfruolja och annan olja inom samma undernummer.
Om exportavgiften skall fungera effektivt, bör beloppet för denna avgift vara lika med maximibeloppen fast ställda genom artikel 10.2 i förordning nr 171/67/EEG. Avgiften fastställs emellertid endast om skillnaden mellan cif-priset och marknadens riktpris för oraffinerad olivolja kan leda till export som kan medföra störningar på gemenskapsmarknaden.
Eftersom volymen av traditionell export i små behållare inte märkbart påverkas av prisutvecklingen på världsmarknaden, bör åtgärder vidtas för undantag från avgiften för denna export. Ett undantag överstigande de lägsta förpackningskostnaderna kan emellertid leda till spekulationsexport i små behållare. Undantaget bör därför begränsas till nivån för dessa kostnader.
De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från Förvaltningskommittén för oljor och fetter.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Exportbidraget skall beviljas endast för olivoljor med en halt av fria fettsyror uttryckt som oljesyra av högst 30 g per 100 g.
Artikel 2
För att exportbidrag skall beviljas, skall varor enligt undernummer 15.07 A II i Gemensamma tulltaxan underindelas enligt följande:
- 15.07 A II a): jungfruolja,
- 15.07 A II b): annan.
Artikel 3
Beloppet för exportavgifterna på olivolja skall vara lika med de maximibelopp som följer av tillämpningen av artikel 10.2 i förordning nr 171/67/EEG.
Export av olivolja enligt undernummer 15.07 A I i Gemensamma tulltaxan och undernummer 15.07 A II a enligt första strecksatsen i artikel 2, i direktförpackningar som rymmer högst 5 kg, skall beviljas undantag från den avgift som uppgår till 7 beräkningsenheter per 100 kg netto av exporterad olja.
Artikel 4
1. Kommissionen skall fastställa exportavgifter om den skillnad som avses i första stycket i artikel 10.2 i förordning nr 171/67/EEG är 2,5 beräkningsenheter eller mer per 100 kg. Dessa avgifter skall fastställas så ofta som det är nödvändigt för stabiliteten på gemenskapsmarknaden och så att det säkerställs att de används minst en gång i veckan.
2. Enligt föreskrifterna i punkt 1 skall de exportavgifter som tidigare fastställts förbli tillämpliga om variationer i de faktorer som används för att räkna ut den skillnad som avses i punkt 1 skulle medföra en höjning eller sänkning av dessa avgifter på mindre än en halv beräkningsenhet per 100 kg.
3. Kommissionen skall underrätta medlemsstaterna om de exportavgifter som skall tas ut per 100 kg exporterad olja så snart som dessa avgifter har fastställts.
Artikel 5
Rådets förordning (EEG) nr 154/69 av den 27 januari 1969 om tillämpningsföreskrifter för exportbidrag och avgifter på olivolja(6), ändrad genom förordning 2219/70(7), skall upphöra att gälla.
Artikel 6
Denna förordning träder i kraft den 1 april 1972.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 27 mars 1972.
På kommissionens vägnar
S. L. MANSHOLT
Ordförande
(1) EGT nr 172, 30.9.1966, s. 3025/66.
(2) EGT nr L 282, 23.12.1971, s. 8.
(3) EGT nr 197, 29.10.1966, s. 3393/66.
(4) EGT nr 130, 28.6.1967, s. 2600/67.
(5) EGT nr L 54, 3.3.1972, s. 6.
(6) EGT nr L 22, 29.1.1969, s. 4.
(7) EGT nr L 240, 31.10.1970, s. 72.