Rådets förordning (EG) nr 27/2005 av den 22 december 2004 om fastställande för år 2005 av fiskemöjligheter och därmed förbundna villkor för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i gemenskapens vatten och, för gemenskapens fartyg, i andra vatten där fångstbegränsningar krävs
Hänvisat till av
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,
med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2371/2002 av den 20 december 2002 om bevarande och hållbart utnyttjande av fiskeresurserna inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken, särskilt artikel 20,
med beaktande av rådets förordning (EG) nr 423/2004 av den 26 februari 2004 om åtgärder för återhämtning av torskbestånd, särskilt artiklarna 6 och 8,
med beaktande av rådets förordning (EG) nr 811/2004 av den 21 april 2004 om åtgärder för återhämtning av det nordliga kummelbeståndet, särskilt artikel 5,
med beaktande av kommissionens förslag, och
1 Enligt artikel 4 i förordning (EG) nr 2371/2002 skall rådet anta de bestämmelser som krävs för att säkerställa tillträdet till vatten och resurser och för att se till att fiskeverksamheten sker på ett hållbart sätt med beaktande av tillgängliga vetenskapliga utlåtanden, särskilt den rapport som utarbetats av den vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen.
2 Enligt artikel 20 i förordning (EG) nr 2371/2002 åligger det rådet att fastställa totala tillåtna fångstmängder (TAC) för varje fiske eller grupp av fisken. Fiskemöjligheterna bör fördelas mellan medlemsstaterna och tredjeländer i enlighet med de kriterier som fastställs i artikel 20 i den förordningen.
3 För att se till att de totala tillåtna fångstmängderna och kvoterna förvaltas på ett ändamålsenligt sätt bör det fastställas särskilda villkor för fisket.
4 Det bör fastställas principer och vissa förfaranden för fiskeförvaltningen på gemenskapsnivå så att medlemsstaterna kan förvalta de fartyg som för deras flagg.
5 Enligt artikel 2 i rådets förordning (EG) nr 847/96 av den 6 maj 1996 om att införa ytterligare villkor för förvaltning av totala tillåtna fångstmängder (TAC) och kvoter med fördelning mellan åren måste det anges vilka bestånd som skall omfattas av de olika åtgärder som fastställs i den förordningen.
6 I enlighet med förfarandet i avtalen eller protokollen om fiskeförbindelser har gemenskapen hållit samråd om fiskerättigheter med Norge, Färöarna och Grönland.
7 Enligt artikel 6 i 2003 års anslutningsakt skall gemenskapen förvalta de fiskeavtal som Lettland och Litauen har ingått med tredjeländer. Gemenskapen har samrått med Ryska federationen, i enlighet med dessa avtal.
8 Gemenskapen är avtalsslutande part i flera regionala fiskeriorganisationer. Dessa fiskeriorganisationer har rekommenderat fångstbegränsningar och andra bevarandeföreskrifter för vissa arter. Gemenskapen bör därför följa dessa rekommendationer.
9 Vid sitt årliga möte i juni 2004 antog Interamerikanska kommissionen för tropisk tonfisk (IATTC) fångstbegränsningar för gulfenad tonfisk, storögd tonfisk och bonit samt tekniska bestämmelser för behandlingen av bifångster. Även om gemenskapen inte är medlem av IATTC bör dessa bestämmelser genomföras för att säkra en hållbar förvaltning av de bestånd som omfattas av denna organisations jurisdiktion.
10 Vid sitt årliga möte 2004 antog Internationella kommissionen för bevarande av tonfisk i Atlanten (ICCAT) tabeller som visar de i ICCAT avtalsslutande parternas över- respektive underutnyttjande av sina fiskemöjligheter. I detta sammanhang antog ICCAT ett beslut som visar att Europeiska gemenskapen under 2003 underutnyttjade sina kvoter för flera bestånd.
11 För att de justeringar av gemenskapens kvoter som fastställts av ICCAT skall kunna iakttas, är det nödvändigt att fördelningen av fiskemöjligheterna till följd av underutnyttjandet sker på grundval av medlemsstaternas respektive bidrag till underutnyttjandet utan ändringar av den fördelningsnyckel som fastställs i den här förordningen om den årliga tilldelningen av TAC:er.
12 Vid sitt årliga möte antog ICCAT en rad tekniska bestämmelser för bevarande av vissa fiskbestånd av långvandrande arter i Atlanten och Medelhavet, där det bl. a. fastställs en ny minimistorlek för tonfisk, begränsningar av fisket inom vissa områden och perioder för att skydda storögd tonfisk, bestämmelser om sport- och fritidsfiske i Medelhavet samt inrättande av ett provtagningsprogram för att bedöma storleken på den tonfisk som fångas. För att bidra till fiskbeståndets bevarande är det nödvändigt att genomföra dessa bestämmelser under 2005 i avvaktan på antagandet av rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 973/2001 av den 14 maj 2001 om tekniska bestämmelser för bevarande av vissa fiskbestånd av långvandrande arter.
13 Vid sitt årliga möte 2004 antog Nordostatlantiska fiskerikommissionen (NEAFC) en rekommendation om att begränsa fisket inom vissa områden för att skydda känsliga djuphavsmiljöer. Denna rekommendation bör genomföras av gemenskapen.
14 Som en tillfällig åtgärd bör fångster av sill i blandade fisken enligt artikel 2 i förordning (EG) nr 973/2001 dras av från den tillämpliga kvoten för sill.
15 Som en tillfällig åtgärd bör fiskeansträngningen när det gäller vissa djuphavsarter minskas i enlighet med vetenskapliga utlåtanden från Internationella havsforskningsrådet (ICES).
16 Fiskemöjligheterna bör verkställas i enlighet med gemenskapslagstiftningen, särskilt kommissionens förordning (EEG) nr 1381/87 av den 20 maj 1987 om fastställande av närmare bestämmelser avseende märkning och dokumentation av fiskefartyg, kommissionens förordning (EEG) nr 2807/83 av den 22 september 1983 om närmare bestämmelser för registrering av uppgifter om medlemsstaternas fångster av fisk, rådets förordning (EEG) nr 2847/93 av den 12 oktober 1993 om införande av ett kontrollsystem för den gemensamma fiskeripolitiken, rådets förordning (EG) nr 1954/2003 av den 4 november 2003 om förvaltningen av fiskeansträngningen för vissa fiskezoner och fisketillgångar inom gemenskapen, rådets förordning (EG) nr 1626/94 av den 27 juni 1994 om vissa tekniska åtgärder för bevarande av fiskeresurserna i Medelhavet, rådets förordning (EG) nr 1627/94 av den 27 juni 1994 om allmänna bestämmelser för särskilda fisketillstånd, rådets förordning (EG) nr 601/2004 av den 22 mars 2004 om fastställande av vissa kontrollåtgärder för fiskeriverksamhet i det område som omfattas av konventionen om bevarande av marina levande tillgångar i Antarktis, rådets förordning (EG) nr 88/98 av den 18 december 1997 om fastställande av vissa tekniska åtgärder för bevarande av fiskeresurserna i Östersjön, Bälten och Öresund, rådets förordning (EG) nr 850/98 av den 30 mars 1998 för bevarande av fiskeresurserna genom tekniska åtgärder för skydd av unga exemplar av marina organismer, rådets förordning (EG) nr 1434/98 av den 29 juni 1998 om att fastställa villkor för landning av sill i andra industriella syften än för att konsumeras direkt, rådets förordning (EG) nr 423/2004 av den 26 februari 2004 om åtgärder för återhämtning av torskbestånd, kommissionens förordning (EG) nr 2244/2003 av den 18 december 2003 om närmare föreskrifter för det satellitbaserade övervakningssystemet för fartyg, rådets förordning (EEG) nr 2930/86 av den 22 september 1986 om definition av fiskefartygs egenskaper, rådets förordning (EG) nr 973/2001 av den 14 maj 2001 om tekniska bestämmelser för bevarande av vissa fiskbestånd av långvandrande arter, rådets förordning (EG) nr 2347/2002 av den 16 december 2002 om särskilda tillträdeskrav och därmed förbundna villkor vid fiske efter djuphavsbestånd samt rådets förordning (EG) nr 2270/2004 av den 22 december 2004 om fastställande för 2005 och 2006 av fiskemöjligheter för gemenskapens fiskefartyg när det gäller vissa djuphavsbestånd.
17 Vissa kompletterande kontrollåtgärder och tekniska villkor för fiske bör införas under 2005 som ett bidrag till bevarandet av fiskbestånden.
18 För bestånden av tunga i västra delen av Engelska kanalen samt för bestånden av sydlig kummel och havskräfta är det nödvändigt att tillämpa ett tillfälligt system för förvaltning av ansträngningen. För bestånden av torsk i Kattegatt, Nordsjön, Skagerrak, västra delen av Engelska kanalen, Irländska sjön och vattnen väster om Skottland behöver det befintliga systemet för förvaltning av ansträngningen anpassas.
19 Enligt artikel 20 i förordning (EG) nr 2371/2002 åligger det rådet att besluta om villkoren i samband med fångstbegränsningar och/eller begränsningar av fiskeansträngningen. Vetenskapliga utlåtanden visar att fångster som betydligt överstiger de överenskomna totala tillåtna fångstmängderna är till förfång för ett hållbart fiske. Det bör därför införas villkor i samband med dessa begränsningar som leder till en förbättrad tillämpning av de överenskomna fiskemöjligheterna.
20 I enlighet med rekommendationerna från ICES bör det tillämpas ett tillfälligt system för förvaltningen av fiskeansträngningen inom industrifisket efter tobisfiskar i ICES-delområde IV och sektion IIIa norra.
21 Vetenskapliga utlåtanden visar att beståndet av rödspätta i Nordsjön inte fiskas på ett hållbart sätt och att en stor mängd fisk kastas överbord. Vetenskapliga utlåtanden och utlåtanden från den regionala rådgivande nämnden för Nordsjön visar att fiskemöjligheterna bör anpassas i fråga om fiskeansträngningen för fartyg som ägnar sig åt fiske efter rödspätta.
22 När det gäller anpassningen av begränsningen av fiskeansträngningen för torsk i enlighet med förordning (EG) nr 423/2004 föreslås det, i enlighet med artikel 8.3 i nämnda förordning, alternativa arrangemang för att förvalta fiskeansträngningen i överensstämmelse med de totala tillåtna fångstmängderna.
23 Vid sitt 25:e årliga möte den 15–19 september 2003 antog Nordvästatlantiska fiskeriorganisationen (NAFO) en återuppbyggnadsplan för liten hälleflundra i NAFO:s delområde 2 och sektionerna 3KLMNO. I återuppbyggnadsplanen föreskrivs en minskning av de totala tillåtna fångstmängderna fram till 2007 och tilläggsbestämmelser för att den skall vara effektiv. Planen bör genomföras under 2005 i avvaktan på antagandet av en rådsförordning om genomförande av fleråriga åtgärder för återuppbyggnad av beståndet av liten hälleflundra.
24 Vid sitt 26:e årliga möte den 13–17 september 2004 antog NAFO förvaltningsåtgärder för en rad bestånd som tidigare inte varit reglerade, nämligen rockor i sektion 3LNO, kungsfisk i sektion 3O och vit kummel i sektion 3NO. Dessa åtgärder bör därför genomföras och det bör fastställas en fördelning mellan medlemsstaterna.
25 Som avtalsslutande part i konventionen för bevarande av marina levande tillgångar i Antarktis (CCAMLR) har gemenskapen ett internationellt åtagande som innefattar skyldigheten att tillämpa de åtgärder som antagits av CCAMLR-kommissionen. De totala tillåtna fångstmängder som antas av den kommissionen för 2004–2005 och motsvarande fångstdatum bör tillämpas.
26 Vid sitt 23:e årliga möte 2004 antog CCAMLR lämpliga fångstbegränsningar för bestånd som får fiskas av etablerade fiskare från de länder som är medlemmar av CCAMLR. CCAMLR godkände också att gemenskapens fiskefartyg deltar i vetenskapligt fiske efter Dissostichus spp. i delområdet FAO 88.1 och i sektionerna 58.4.1, 58.4.2, 58.4.3a och 58.4.3b och fastställde begränsningar för fångst och bifångst samt vissa tekniska bestämmelser. Även dessa begränsningar och tekniska bestämmelser bör tillämpas.
27 För att trygga försörjningen för gemenskapens fiskare är det viktigt att dessa fisken öppnas den 1 januari 2005. Med tanke på frågans brådskande karaktär måste ett undantag medges från den sexveckorsperiod som anges i punkt I.3 i protokollet om de nationella parlamentens roll i Europeiska unionen, som är fogat till Fördraget om Europeiska unionen och Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
KAPITEL I TILLÄMPNINGSOMRÅDE OCH DEFINITIONER
Artikel 1 – Syfte
I denna förordning fastställs fiskemöjligheterna för 2005 för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd samt de särskilda villkor som skall gälla för utnyttjandet av dessa fiskemöjligheter.
För vissa bestånd i Antarktis fastställs emellertid fiskemöjligheterna och de särskilda villkoren för de perioder som anges i bilaga IF.
Artikel 2 – Tillämpningsområde
Denna förordning skall tillämpas på
a gemenskapens fiskefartyg (gemenskapsfartyg) och
b fiskefartyg som för ett tredjelands flagg och är registrerade i ett tredjeland (tredjelands fartyg) i vatten som faller under medlemsstaternas överhöghet eller jurisdiktion (gemenskapens vatten).
Artikel 3 – Definitioner
I denna förordning avses med
a fiskemöjligheter:
b internationella vatten: vatten som inte omfattas av någon stats överhöghet eller jurisdiktion,
c NAFO:s regleringsområde: den del av NAFO:s (Nordvästatlantiska fiskeriorganisationen) konventionsområde som ligger utanför de områden som lyder under kuststaternas överhöghet eller jurisdiktion,
d Skagerrak: det område som avgränsas i väst av en linje från Hanstholms fyr till Lindesnes fyr och i söder av en linje från Skagens fyr till Tistlarnas fyr och därifrån till den närmaste punkten på den svenska kusten,
e Kattegatt: det område som avgränsas i norr av en linje från Skagens fyr till Tistlarnas fyr och därifrån till den närmaste punkten på den svenska kusten och i söder av en linje från Hasenøre till Gnibens Spids, från Korshage till Spodsbjerg och från Gilbjerg Hoved till Kullen,
f Nordsjön: det område som omfattar ICES-delområde IV och den del av ICES-sektion IIIa som inte ingår i definitionen av Skagerrak i led d,
g Rigabukten: det område som avgränsas i väster av en linje som går från Ovisi fyr (57°34.1234′N, 21°42.9574′O) på Lettlands västkust till södra delen av Loode neem (57° 57.4760′N, 21° 58.2789′O) på ön Saaremaa, sedan söderut till den södra spetsen på halvön Sõrve och sedan i nordostlig riktning längs Saaremaas östkust, och i norr av en linje från 58°30.0′N 23°13.2′O till 58°30.0′N 23°41′1O.
h Cadizbukten: det område i ICES-delområde IXa som ligger öster om longitud 7°23′48″ V.
Artikel 4 – Fiskezoner
I denna förordning avses med
a ICES-områden: områden som fastställts av Internationella havsforskningsrådet och som definieras i förordning (EEG) nr 3880/91 av den 17 december 1991 om avlämnande av statistikuppgifter om nominell fångst för medlemsstater som bedriver fiske i Nordatlantens östra del;
b CECAF-områden: områden som fastställts av kommittén för östra centrala Atlanten eller FAO:s stora fiskeområde 34 och som definieras i förordning (EG) nr 2597/95 av den 23 oktober 1995 om avlämnande av statistikuppgifter över nominell fångst för medlemsstater som bedriver fiske i vissa områden, andra än dem i Nordatlanten,
c NAFO-områden: områden som fastställts av Nordvästatlantiska fiskeriorganisationen och som definieras i förordning (EEG) nr 2018/93 av den 30 juni 1993 om rapportering av statistikuppgifter om medlemsstaternas fångster och fiskeriaktiviteter i Nordatlantens västra del,
d CCAMLR-områden: områden som fastställts av konventionen för bevarande av marina levande tillgångar i Antarktis och som definieras i förordning (EG) nr 601/2004.
KAPITEL II FISKEMÖJLIGHETER OCH DÄRMED FÖRBUNDNA VILLKOR FÖR GEMENSKAPSFARTYG
Artikel 5 – Fiskemöjligheter och tilldelningar
1 Fiskemöjligheterna för gemenskapens fartyg i gemenskapens vatten eller i vissa andra vatten än gemenskapsvatten samt tilldelningen av sådana fiskemöjligheter bland medlemsstaterna skall vara de som fastställs i bilaga I.
2 Gemenskapens fartyg tillåts härmed att ta fångster, inom de kvotgränser som anges i bilaga I, i vatten som lyder under Färöarnas, Grönlands och Norges fiskerijurisdiktion samt i fiskezonen omkring Jan Mayen, på de villkor som anges i artiklarna 9, 16 och 17.
3 Så snart den totala tillåtna fångstmängden (TAC) för lodda i zonerna V och XIV (Grönlands vatten) har fastställts, skall kommissionen fastställa fiskemöjligheterna för gemenskapen motsvarande 7,7 % av den totala tillåtna fångstmängden för lodda.
4 Fiskemöjligheter när det gäller bestånd av blåvitling i zonerna I–XIV (gemenskapens vatten och internationella vatten) och sill i zonerna I och II (gemenskapens vatten och internationella vatten) får utökas av kommissionen enligt förfarandet i artikel 30.2 i förordning (EG) nr 2371/2002 när tredjeländer inte respekterar en ansvarsfull förvaltning av dessa bestånd.
Artikel 6 – Särskilda bestämmelser och tilldelningar
Fördelningen mellan medlemsstaterna av fiskemöjligheterna enligt bilaga I skall göras utan att det påverkar tillämpningen av
a byten enligt artikel 20.5 i förordning (EG) nr 2371/2002,
b nya tilldelningar enligt artiklarna 21.4, 23.1 och 32.2 i förordning (EEG) nr 2847/93,
c ytterligare landningar som tillåts enligt artikel 3 i förordning (EG) nr 847/96,
d de mängder som hålls inne i enlighet med artikel 4 i förordning (EG) nr 847/96,
e avdrag enligt artikel 5 i förordning (EG) nr 847/96.
Artikel 7 – Kvotflexibilitet
För år 2005 skall det som anges i bilaga I till den här förordningen gälla för följande bestånd:
a De bestånd som omfattas av försiktighets-TAC eller analytisk TAC.
b De bestånd för vilka flexibilitet mellan åren enligt artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 gäller.
c De bestånd som omfattas av avdragskoefficienter enligt artikel 5.2 i samma förordning.
Artikel 8 – Villkor för landning av fångster och bifångster
1 Det är förbjudet att behålla ombord eller landa fångster från bestånd för vilka fiskemöjligheter har fastställts, om inte något av följande villkor uppfylls:
a Fångsterna har gjorts av fartyg från en medlemsstat som har en kvot som inte är uttömd.
b Fångsterna utgör en del av en gemenskapsandel av den totala tillåtna fångstmängden som inte har tilldelats medlemsstaterna med hjälp av kvoter och som inte är uttömd.
c Fångsterna är, när det gäller alla andra arter än sill/strömming och makrill, blandade med andra arter och har tagits med nät med en maskstorlek mindre än 32 mm i enlighet med artikel 4 i förordning (EG) nr 850/98, och sorteras varken ombord eller vid landning.
d Fångsterna av sill och strömming görs enligt bestämmelserna i punkt 12 i bilaga III.
e Fångsterna av makrill är blandade med taggmakrill eller sardiner och andelen makrill överstiger inte 10 % av den totala vikten av makrill, taggmakrill och sardiner ombord och fångsterna sorteras varken ombord eller vid landning.
f Fångsterna har tagits samtidigt som vetenskapliga undersökningar har genomförts enligt förordning (EG) nr 850/98 eller förordning (EG) nr 88/98.
2 Alla landningar skall räknas av mot kvoten eller, om gemenskapsandelen inte har fördelats mellan medlemsstaterna med hjälp av kvoter, mot gemenskapsandelen, utom för de fångster som gjorts enligt de villkor som anges under 1 c, e och f.
3 Om en medlemsstats fiskemöjligheter för sill i delområdena II (gemenskapens vatten), III, IV och sektion VII d är uttömda skall det, trots vad som sägs i punkt 1, vara förbjudet för fartyg som för den medlemsstatens flagg, är registrerade i gemenskapen och är verksamma inom de fisken där de aktuella fångstbegränsningarna gäller att landa osorterade fångster som innehåller sill.
4 Procentsatser för bifångster och deras avyttring skall fastställas i enlighet med artiklarna 4 och 11 i förordning (EG) nr 850/98 och artiklarna 2 och 3 i förordning (EG) nr 88/98.
Artikel 9 – Begränsat tillträde
Gemenskapens fartyg får inte bedriva fiske i Skagerrak inom en zon på 12 nautiska mil utanför de norska baslinjerna. Fartyg som för dansk eller svensk flagg får emellertid fiska fram till fyra nautiska mil utanför de norska baslinjerna.
Artikel 10 – Särskilda villkor för landningar av osorterade fångster från delområdena IIa (gemenskapens vatten), III, IV och VIId
Åtgärderna i bilaga II skall tillämpas när det gäller landning av osorterade fångster från delområdena IIa (gemenskapens vatten), III, IV och VIId.
Artikel 11 – Andra tekniska åtgärder och kontrollåtgärder
De tekniska åtgärderna i bilaga III skall under 2005 tillämpas utöver de åtgärder som fastställs i förordningarna (EG) nr 850/98, (EG) nr 88/98, (EG) nr 1626/94 och (EG) nr 973/2001.
Närmare bestämmelser för genomförande av punkt 10 i bilaga III får antas enligt det förfarande som fastställs i artikel 30.2 i förordning (EG) nr 2371/2002.
Artikel 12 – Begränsningar av ansträngningen och därmed förbundna villkor för förvaltningen av bestånd
1 För förvaltningen av torskbestånden i Kattegatt, Nordsjön, östra delen av Engelska kanalen, Skagerrak, vattnen väster om Skottland och Irländska sjön under perioden 1-31 januari 2005 skall de begränsningar av fiskeansträngningen och därmed förbundna villkor som fastställs i punkterna 1-5, 6a, 6c, 6d, 6e och 7-22 i bilaga V till förordning (EG) nr 2287/2003 av den 19 december 2003 om fastställande för år 2004 av fiskemöjligheter och därmed förbundna villkor för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i gemenskapens vatten och, för gemenskapens fartyg, i andra vatten där fångstbegränsningar krävs tillämpas.
2 För förvaltningen av de torskbestånd som anges i punkt 1 skall under perioden 1 februari 2005–31 december 2005 de begränsningar av fiskeansträngningen och därmed förbundna villkor som fastställs i bilaga IVa tillämpas.
3 Från och med den 1 februari 2005 skall de begränsningar av fiskeansträngningen och därmed förbundna villkor som fastställs i bilaga IVb tillämpas på förvaltningen av fiskena i Kantabriska sjön och i vattnen väster om Iberiska halvön.
4 Från och med den 1 februari 2005 skall de begränsningar av fiskeansträngningen och därmed förbundna villkor som fastställs i bilaga IVc tillämpas på förvaltningen av beståndet av tunga i västra delen av Engelska kanalen.
5 De begränsningar av fiskeansträngningen och därmed förbundna villkor som fastställs i bilaga V skall tillämpas på förvaltningen av tobisfiskbestånden i Skagerrak och Nordsjön.
6 Kommissionen skall fastställa den slutliga fiskeansträngningen för 2005 för fisket efter tobisfisk i områdena IIa, IIIa och IV i enlighet med bestämmelserna i punkt 6 i bilaga V.
7 Alla fartyg som använder de redskap som räknas upp i punkt 4 i bilagorna IVa, IVb respektive IVc och som fiskar i områden som fastställs i punkt 2 i bilagorna IVa, IVb respektive IVc skall inneha ett särskilt fisketillstånd som utfärdats i enlighet med artikel 7 i förordning (EG) nr 1627/94.
8 Medlemsstaterna skall se till att fiskeansträngningen under 2005, mätt i kilowattdagar ute ur hamn, av fartyg som innehar djuphavsfisketillstånd inte överstiger 90 % av den genomsnittliga fiskeansträngningen för den medlemsstatens fartyg år 2003 på fiskeresor med djuphavsfisketillstånd och då arter av djuphavsfiskar, enligt förteckningen i bilagorna I och II till rådets förordning (EG) nr 2347/2002, med undantag av guldlax, fångades.
KAPITEL III FISKEMÖJLIGHETER OCH DÄRMED FÖRBUNDNA VILLKOR FÖR TREDJELÄNDERS FARTYG
Artikel 13 – Tillstånd
Fartyg som för Barbados, Guyanas, Japans, Sydkoreas, Norges, Surinams, Trinidad och Tobagos samt Venezuelas flagg och fartyg som är registrerade i Färöarna får ta fångster i gemenskapens vatten inom de kvotgränser som fastställs i bilaga I och på de villkor som anges i artiklarna 14, 15, 18, 19, 20, 21, 22, 23 och 24.
Artikel 14 – Geografiska restriktioner
Fiske som bedrivs av fartyg som
a för norsk flagg eller är registrerade i Färöarna skall begränsas till de delar av fiskezonen på 200 nautiska mil som ligger mer än 12 nautiska mil utanför medlemsstaternas baslinjer i Nordsjön, Kattegatt och Atlanten norr om 43°00′N, utom det område som nämns i artikel 18 i förordning (EG) nr 2371/2002; fiske i Skagerrak med fartyg som för norsk flagg är tillåtet i områden som ligger mer än fyra nautiska mil utanför Danmarks och Sveriges baslinjer,
b som för Barbados, Guyanas, Japans, Sydkoreas, Surinams, Trinidad och Tobagos eller Venezuelas flagg skall begränsas till de delar av fiskezonen på 200 nautiska mil som ligger mer än 12 nautiska mil utanför det franska departementet Guyanas baslinjer.
Artikel 15 – Villkor för landning av fångster och bifångster
Fisk från bestånd för vilka fiskemöjligheter har fastställts får endast behållas ombord eller landas om fångsterna har tagits av fartyg från ett tredjeland med en kvot som inte är uttömd.
KAPITEL IV LICENSSYSTEM FÖR GEMENSKAPSFARTYG
Artikel 16 – Licences and associated conditions
1 Trots de allmänna reglerna om fiskelicenser och särskilda fisketillstånd i förordning (EG) nr 1627/94 skall det för fiske i tredjeländers vatten krävas en licens som utfärdats av tredjelandets myndigheter.
2 Det högsta antalet licenser och andra därmed förbundna villkor skall fastställas enligt del I i bilaga VI. Ansökan om licens skall inlämnas av medlemsstaternas myndigheter till kommissionen och innehålla uppgift om typ av fiske samt namn och kännetecken för de fartyg för vilka licenser skall utfärdas. Kommissionen skall vidarebefordra dessa ansökningar till myndigheterna i det berörda tredjelandet.
3 Gemenskapens fartyg skall följa de bevarande- och kontrollföreskrifter och alla övriga bestämmelser som reglerar fisket i den zon där de bedriver fiske.
Artikel 17 – Färöarna
Gemenskapsfartyg med licens att bedriva riktat fiske efter en art i färöiska vatten får bedriva riktat fiske efter en annan art, förutsatt att de i förväg underrättar de färöiska myndigheterna om ändringen.
KAPITEL V LICENSSYSTEM FÖR TREDJELANDS FARTYG
Artikel 18 – Skyldighet att inneha licens och särskilt fisketillstånd
1 Trots artikel 28b i förordning (EG) nr 2847/93 skall fartyg som för norsk flagg på mindre än 200 GT undantas från skyldigheten att ha licens och fisketillstånd.
2 Fiskelicensen och det särskilda fisketillståndet skall förvaras ombord. Fartyg som är registrerade i Färöarna eller i Norge skall dock undantas från denna skyldighet.
3 Fartyg från tredjeländer som den 31 december 2004 har tillstånd att bedriva fiske får fortsätta att fiska från och med den 1 januari 2005 och till dess att förteckningen över de fartyg som har tillstånd att bedriva fiske lämnas in till och godkänns av kommissionen.
Artikel 19 – Ansökan om licens och särskilt fisketillstånd
En ansökan till kommissionen om licens och särskilt fisketillstånd från ett tredjelands myndighet skall åtföljas av följande uppgifter:
a Fartygets namn.
b Registreringsnummer.
c Distriktsbeteckning.
d Hemmahamn.
e Ägarens eller befraktarens namn och adress.
f Bruttodräktighet (GT) och total längd.
g Maskinstyrka.
h Anropssignal och radiofrekvens.
i Planerad fångstmetod.
j Planerat fiskeområde.
k Arter som fisket planeras avse.
l Period för vilken licens begärs.
Artikel 20 – Antal licenser
Antalet licenser och särskilda därmed förbundna villkor skall fastställas enligt del II i bilaga VI.
Artikel 21 – Indragna och återkallade licenser
1 Licenser och särskilda fisketillstånd kan dras in i samband med utfärdande av nya licenser och särskilda fisketillstånd. Sådana indragningar skall träda i kraft dagen innan kommissionen utfärdar de nya licenserna och de särskilda fisketillstånden. Nya licenser och särskilda fisketillstånd skall gälla från utfärdandedagen.
2 Licenser och särskilda fisketillstånd skall helt eller delvis återkallas innan de löper ut om de kvoter som fastställs i bilaga I för det berörda beståndet har uttömts.
3 Licenser och särskilda fisketillstånd skall återkallas vid eventuell underlåtenhet att fullgöra skyldigheterna enligt denna förordning.
Artikel 22 – När reglerna inte följs
1 Under en tid av högst tolv månader skall varken licens eller särskilt fisketillstånd utfärdas för fartyg som inte har fullgjort de skyldigheter som fastställs i denna förordning.
2 Kommissionen skall meddela myndigheterna i det berörda tredjelandet namn och kännetecken för de fartyg som till följd av överträdelse av gällande bestämmelser inte kommer att tillåtas att fiska i gemenskapens fiskezon påföljande månad eller månader.
Artikel 23 – Licensinnehavarens skyldigheter
1 Tredjelands fartyg skall följa de bevarande- och kontrollföreskrifter och alla övriga bestämmelser som reglerar gemenskapsfartygens fiske i den zon där de bedriver fiske, särskilt föreskrifterna i förordningarna (EEG) nr 2847/93, (EG) nr 1627/94, (EG) nr 88/98, (EG) nr 850/98, (EG) nr 1434/98 och (EEG) nr 1381/87.
2 De fartyg som avses i punkt 1 skall föra en loggbok i vilken de uppgifter som anges i del I i bilaga VII införs.
3 I enlighet med bestämmelserna i bilaga VIII skall tredjelands fartyg, utom fartyg som för norsk flagg, som bedriver fiske i ICES-sektion IIIa, sända de uppgifter som anges i den bilagan till kommissionen.
Artikel 24 – Särskilda bestämmelser för det franska departementet Guyana
1 Fiskelicenser för det franska departementet Guyanas vatten skall beviljas på villkor att det berörda fartygets ägare på kommissionens begäran tillåter en observatör att komma ombord.
2 Befälhavaren på fartyg som har fiskelicens för fenfisk eller tonfisk i det franska departementet Guyanas vatten skall, vid landning av fångsten efter varje fiskeresa, till de franska myndigheterna lämna en deklaration innehållande uppgifter om vilka mängder räkor som fångats och förvarats ombord sedan den senaste deklarationen. Deklarationen skall göras på den blankett vars förlaga återfinns i del III i bilaga VI. Befälhavaren ansvarar för att deklarationen är korrekt. De franska myndigheterna skall vidta alla lämpliga åtgärder för att kontrollera deklarationernas riktighet genom att jämföra dem främst med den loggbok som avses i artikel 23.2. Efter kontroll skall deklarationen undertecknas av den behörige tjänstemannen. Före varje månadsslut skall de franska myndigheterna sända alla deklarationer för den föregående månaden till kommissionen.
3 Vid fiske i det franska departementet Guyanas vatten skall loggboken föras enligt förlagan i del II i bilaga VII. En kopia av denna loggbok skall inom 30 dagar efter den sista dagen i varje fiskeresa sändas till kommissionen via de franska myndigheterna.
4 Om kommissionen under en månad inte får in uppgifter om ett fartyg som har fiskelicens för det franska departementet Guyanas vatten skall det fartygets licens återkallas.
KAPITEL VI SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR GEMENSKAPSFARTYG SOM FISKAR I NAFO:S REGLERINGSOMRÅDE
AVSNITT 1 Gemenskapens deltagande
Artikel 25 – Förteckning över fartyg
1 Endast gemenskapsfartyg på över 50 GT som innehar ett särskilt fisketillstånd som utfärdats av den medlemsstat vars flagg de för, och som är upptagna i NAFO:s fartygsregister, har tillåtelse att, på de villkor som anges i tillståndet, fiska, bevara ombord, lasta om och landa fiskeresurser från NAFO:s regleringsområde.
2 Medlemsstaterna skall, minst 15 dagar innan det nya fartyget anländer till NAFO:s regleringsområde, underrätta kommissionen i dataläsbart format om eventuella ändringar i deras förteckning över fartyg som för deras flagg, är registrerade i gemenskapen och har tillstånd att fiska i NAFO:s regleringsområde. Kommissionen skall utan dröjsmål översända dessa uppgifter till NAFO:s sekretariat.
3 De uppgifter som avses i punkt 2 skall omfatta följande:
a Fartygets interna nummer enligt bilaga I till kommissionens förordning (EG) nr 26/2004 av den 30 december 2003 om registret över gemenskapens fiskeflotta.
b Internationellt radioanrop.
c Fartygets befraktare, om tillämpligt.
d Fartygstyp.
4 För fartyg som tillfälligt för en medlemsstats flagg (uthyrning av obemannat fartyg) skall följande uppgifter lämnas:
a Den dag från och med vilken fartyget har tillstånd att föra en medlemsstats flagg.
b Den dag från och med vilken fartyget har medlemsstatens tillstånd att inleda fiskeverksamhet i NAFO:s regleringsområde.
c Namnet på det land där fartyget är registrerat eller tidigare var registrerat och den dag från och med vilken fartyget slutade föra det landets flagg.
d Fartygets namn.
e Det officiella registreringsnummer som fartyget har tilldelats av de behöriga nationella myndigheterna.
f Fartygets hemmahamn efter överföringen.
g Namn på fartygets ägare eller befraktare.
h En förklaring om att fartygets befälhavare har mottagit ett exemplar av de bestämmelser som gäller i NAFO:s regleringsområde.
i De viktigaste arter som kan fiskas av fartyget i NAFO:s regleringsområde.
j De delområden där fartyget kan förväntas fiska.
AVSNITT 2 Tekniska åtgärder
Artikel 26 – Maskstorlekar
1 Det är förbjudet att bedriva riktat fiske efter de bottenlevande arter som avses i bilaga IX med trålar som i någon sektion har nätmaskor som är mindre än 130 mm. Denna maskstorlek får som minst vara 60 mm vid riktat fiske efter kortfenad tioarmad bläckfisk (Illex illecebrosus). För riktat fiske efter rockor (Rajidae) skall denna maskstorlek ökas till minst 280 mm i lyftet och 220 mm i alla andra delar av trålen.
2 Fartyg som fiskar efter nordhavsräka (Pandalus borealis) skall använda nät med en maskstorlek på minst 40 mm.
Artikel 27 – Anordningar på näten
1 Det är förbjudet att använda andra anordningar och tillbehör än de som beskrivs i denna artikel för att spärra eller minska maskorna i ett redskap.
2 Segelduk, nät eller annat material får monteras på undersidan av lyftet för att minska eller förhindra skada.
3 Anordningar får monteras på ovansidan av lyftet, under förutsättning att de inte spärrar maskorna i lyftet. Endast de övre slitskydd som förtecknas i bilaga X får användas.
4 Fartyg som fiskar efter nordhavsräka (Pandalus borealis) skall använda sorteringsgaller eller galler med högst 22 mm mellan stängerna. Fartyg som fiskar efter nordhavsräka i sektion 3L skall också ha distanskedjor som är minst 72 cm långa i enlighet med tillägg 4 till bilaga III.
Artikel 28 – Bifångster
1 Fartygens befälhavare får inte bedriva riktat fiske efter arter som omfattas av bifångstbegränsningar. Riktat fiske efter en viss art bedrivs när den arten i vikt utgör den största procentandelen av fångsten i ett drag.
2 Bifångster av arter förtecknade i bilaga ID, för vilka gemenskapen i en viss del av NAFO:s regleringsområde inte fastställt några kvoter, får när de tas inom riktat fiske efter en viss art i denna del inte i fråga om någon art överstiga 10 viktprocent av den totala fångsten ombord och får aldrig utgöra mer än 2500 kg. Om bifångsten tas i en del av regleringsområdet där riktat fiske efter vissa arter är förbjudet eller en kvot för övriga arter har utnyttjats fullt ut, får bifångsterna av de arter som anges i bilaga ID emellertid inte överstiga 1250 kg eller 5 %.
3 Om de totala fångsterna av de arter som omfattas av bifångstbegränsningar i ett drag överstiger de gränser som fastställs i punkt 2, oavsett vilken bestämmelse det rör sig om, skall fartygen omedelbart flytta sig minst fem nautiska mil från den position där det tidigare draget skedde. Om de totala fångsterna av arter som omfattas av bifångstbegränsningar i ett följande drag ännu en gång överstiger ovannämnda gränser, skall fartygen återigen omedelbart flytta sig minst fem nautiska mil från den position där det tidigare draget skedde och får inte återvända till området på minst 48 timmar.
4 Om ett fartyg som fiskar efter nordhavsräka (Pandalus borealis) i ett drag får över 5 viktprocent i total bifångst av alla de arter som anges i bilaga ID i sektion 3M och 2,5 viktprocent i sektion 3L, skall fartyget omedelbart flytta sig minst fem nautiska mil från den position där det tidigare draget skedde.
5 Fångster av räka skall inte tas med i beräkningen av bifångster för bottenlevande arter.
Artikel 29 – Minsta fiskstorlek
Fisk från NAFO:s regleringsområde som inte uppfyller storlekskraven i bilaga XI får inte beredas, behållas ombord, omlastas, landas, transporteras, lagras, säljas, presenteras för eller bjudas ut till försäljning utan skall omedelbart kastas överbord. Om den mängd fångad fisk som inte uppfyller storlekskraven överstiger 10 % av den totala fångstmängden, skall fartyget förflytta sig minst fem nautiska mil från den position där det tidigare draget skedde innan det fortsätter att fiska. Beredd fisk som är av en art för vilken det finns bestämmelser om minsta storlek och som är mindre än den längd som anges i bilaga XI skall anses härröra från fisk som understiger den minsta storleken.
AVSNITT 3 Kontrollåtgärder
Artikel 30 – Produktmärkning och separat förvaring
1 All beredd fisk som härrör från NAFO:s regleringsområde skall märkas på ett sådant sätt att varje art och produktkategori kan identifieras. Av märkningen skall det också framgå att fisken har fångats i NAFO:s regleringsområde.
2 Alla räkor som fångats i sektion 3L och all liten hälleflundra som fångats i delområde 2 och sektionerna 3KLMNO skall märkas med uppgift om att de fångats i dessa respektive områden.
3 Fångster av samma art skall förvaras tydligt åtskilda från fångster av andra arter. Alla fångster som görs inom NAFO:s regleringsområde skall förvaras åtskilda från fångster som tagits upp utanför detta område.
Artikel 31 – Produktionsloggbok och lastplan
1 Befälhavarna på fartygen skall förutom att följa bestämmelserna i artiklarna 6, 8, 11 och 12 i förordning (EEG) nr 2847/93 i loggboken föra in de uppgifter som anges i bilaga XII till denna förordning.
2 Varje medlemsstat skall, före den 15 i varje månad, i dataläsbart format meddela kommissionen de kvantiteter av de bestånd som anges i bilaga XIII som har landats under föregående månad och meddela eventuella uppgifter som berör artiklarna 11 och 12 i förordning (EEG) nr 2847/93.
3 Befälhavaren på ett gemenskapsfartyg skall med avseende på fångster av de arter som anges i bilaga ID
a i en produktionsloggbok föra in den sammanlagda produktionen för varje art,
b i en lastplan ange var i lastrummet de olika arterna är placerade, och hur stora mängder det finns ombord av dessa arter uttryckt i kg produktvikt.
4 Den produktionsloggbok och den lastplan som avses i punkt 3 skall uppdateras dagligen med uppgifter om den föregående dagen från kl. 00.00 (UTC) till kl. 24.00 (UTC) och skall förvaras ombord till dess att fartyget har lossat hela sin last.
5 Befälhavaren skall ge den hjälp som behövs för att de kvantiteter som har förts in i loggboken och de beredda produkter som lagras ombord skall kunna kontrolleras.
Artikel 32 – Nät
Fartyg som bedriver riktat fiske efter en eller flera av de arter som anges i bilaga IX får inte föra med sig nät med en mindre maskstorlek än den som anges i artikel 26. Fartyg som under samma resa bedriver fiske i andra områden än NAFO:s regleringsområde får emellertid förvara sådana nät ombord, förutsatt att näten är säkert surrade och stuvade och inte är tillgängliga för omedelbar användning, vilket innebär att
a redskapen skall vara lossade från trålborden, från sina bogserlinor och från sin trålvarp, och
b redskap som fraktas på eller ovanför däck skall vara säkert surrade vid en del av överbyggnaden.
Artikel 33 – Omlastning
Gemenskapsfartyg får endast lasta om i NAFO:s regleringsområde om de har fått förhandstillstånd från sina behöriga myndigheter.
Artikel 34 – Övervakning av fiskeansträngningen
1 Varje medlemsstat skall vidta nödvändiga åtgärder för att se till att den fiskeansträngning av dess fartyg som avses i artikel 25 motsvarar de fiskemöjligheter som är tillgängliga för den medlemsstaten i NAFO:s regleringsområde.
2 Senast den 31 januari 2005, eller efter detta datum minst 30 dagar innan fisket av arter i NAFO:s regleringsområde avses börja, skall medlemsstaterna till kommissionen överlämna fångstplanen för detta fiske. Fångstplanen skall bland annat innehålla uppgifter om det eller de fartyg som skall bedriva fisket och om det planerade antalet fiskedagar i NAFO:s regleringsområde.
AVSNITT 4 Särskilda bestämmelser för nordhavsräka
Artikel 35 – Fiske efter nordhavsräka
Varje medlemsstat skall dagligen rapportera till kommissionen om de kvantiteter nordhavsräka (Pandalus borealis) som fångas i sektion 3L i NAFO:s regleringsområde av fartyg som för dess flagg och är registrerade i gemenskapen. Allt fiske skall ske på minst 200 meters djup och skall vara begränsat till ett fartyg för varje medlemsstats tilldelning vid ett och samma tillfälle.
AVSNITT 5 Särskilda bestämmelser om återhämtningsplan för liten hälleflundra
Artikel 36 – Förbud beträffande liten hälleflundra
Det är förbjudet för gemenskapens fiskefartyg att fiska liten hälleflundra i NAFO:s delområde 2 och sektionerna 3KLMNO eller att förvara ombord, omlasta eller landa liten hälleflundra som fångats i det området om fartygen inte har ett särskilt fisketillstånd som utfärdats av deras flaggmedlemsstat.
Artikel 37 – Förteckning över fartyg
1 Medlemsstaterna skall se till att fartyg till vilka det har utfärdats det särskilda fisketillstånd som avses i artikel 36 tas upp i en förteckning med uppgifter om fartygets namn och interna registreringsnummer enligt definitionen i bilaga I till förordning (EG) nr 26/2004. Medlemsstaterna får inte utfärda det särskilda fisketillståndet förrän fartyget har tagits upp i NAFO:s fartygsregister.
2 Alla medlemsstater skall översända den förteckning som avses i punkt 1 samt alla efterföljande ändringar i dataläsbart format till kommissionen.
3 Ändringar i förteckningen enligt punkt 1 skall meddelas kommissionen senast fem dagar före den dag då det nya fartyg som uppförts i förteckningen går in i delområde 2 och sektionerna 3KLMNO. Kommissionen skall utan dröjsmål översända ändringarna till NAFO:s sekretariat.
4 Varje medlemsstat skall vidta nödvändiga åtgärder för att fördela sin kvot för liten hälleflundra mellan de fartyg som finns med i den förteckning som avses i punkt 1. Medlemsstaterna skall underrätta kommissionen om kvotfördelningen senast femton dagar efter denna förordnings ikraftträdande.
Artikel 38 – Rapporter
1 Befälhavarna på de fartyg som avses i artikel 37.2 skall översända följande rapporter till flaggmedlemsstaten:
a De kvantiteter liten hälleflundra som behålls ombord när gemenskapsfartyget ankommer till delområde 2 och sektionerna 3KLMNO. Rapporten skall sändas tidigast 12 timmar och senast 6 timmar före ankomsten till området.
b Veckofångster av liten hälleflundra. Rapporten skall översändas första gången senast i slutet av den sjunde dagen efter fartygets ankomst till delområde 2 och sektionerna 3KLMNO eller, om fiskeresan varar mer än sju dagar, senast på måndagen för fångster som har tagits i delområde 2 och sektionerna 3KLMNO under den föregående vecka som slutar vid midnatt på söndagen.
c De kvantiteter liten hälleflundra som finns ombord när gemenskapsfartyget lämnar delområde 2 och sektionerna 3KLMNO. Rapporten skall sändas tidigast 12 timmar och senast 6 timmar innan fartyget lämnar området och skall innehålla uppgifter om antal fiskedagar och totala fångster i området.
d De kvantiteter som lastats och lossats vid varje omlastning av liten hälleflundra under fartygets vistelse i delområde 2 och sektionerna 3KLMNO. Rapporterna skall sändas senast 24 timmar efter det att omlastningen avslutats.
2 När medlemsstaterna har mottagit de rapporter som nämns i punkt 1 a, c och d skall de vidarebefordra dem till kommissionen.
3 När fångster av liten hälleflundra som rapporterats i enlighet med punkt 2 anses ha uttömt 70 % av medlemsstatens kvottilldelning, skall befälhavarna sända rapporterna enligt punkt 1 b var tredje dag.
Artikel 39 – Utsedda hamnar
1 Det är förbjudet att landa hälleflundra någon annanstans än i de hamnar som angivits av de avtalsslutande parterna i NAFO. Det är förbjudet att landa liten hälleflundra i icke-avtalsslutande parters hamnar.
2 Medlemsstaterna skall utse de hamnar där liten hälleflundra får landas och skall besluta om inspektions- och övervakningsförfaranden för detta, däribland villkor för registrering och rapportering av kvantiteten liten hälleflundra för varje landning.
3 Medlemsstaterna skall inom 15 dagar efter det att denna förordning har trätt i kraft till kommissionen översända en förteckning över utsedda hamnar och inom 15 dagar därefter de inspektions- och övervakningsförfaranden som avses i punkt 2. Kommissionen skall utan dröjsmål översända dessa uppgifter till NAFO:s sekretariat.
4 Kommissionen skall utan dröjsmål översända en förteckning över de hamnar som avses i punkt 2 samt hamnar som utsetts av andra avtalsslutande parter i NAFO till samtliga medlemsstater.
Artikel 40 – Kontroll i hamn
1 Medlemsstaterna skall se till att alla fartyg som anlöper en angiven hamn för att landa eller omlasta liten hälleflundra som fångats i NAFO:s delområde 2 och sektionerna 3KLMNO kontrolleras i hamn i enlighet med NAFO:s regler för hamnkontroll.
2 Det är förbjudet att lossa och/eller omlasta fångster från fartyg som avses i punkt 1 innan inspektörerna har anlänt.
3 Alla kvantiteter som lossas skall vägas varje art för sig innan de transporteras till kyl- eller fryshus eller annan destination.
4 Medlemsstaterna skall översända hamnkontrollrapporten till NAFO:s sekretariat, med kopia till kommissionen, inom sju arbetsdagar efter den dag då kontrollen utfördes.
Artikel 41 – Förbud mot landning och omlastning för fartyg tillhörande icke-avtalsslutande parter
Medlemsstaterna skall förbjuda landningar och omlastningar av liten hälleflundra från fartyg tillhörande icke-avtalsslutande parter som har fiskat i NAFO:s regleringsområde.
Artikel 42 – Uppföljning av fiskeverksamhet
Medlemsstaterna skall senast den 31 december 2005 översända en rapport till kommissionen om genomförandet av åtgärderna i artiklarna 36–41 och det totala antalet fiskedagar.
AVSNITT 6 Särskilda bestämmelser för kungsfisk
Artikel 43 – Fiske efter kungsfisk
1 Varannan måndag skall befälhavaren på gemenskapsfartyg som bedriver fiske efter kungsfisk i delområde 2 och sektionerna IF, 3K och 3M i NAFO:s regleringsområde till de behöriga myndigheterna i den medlemsstat vars flagg de för eller där de är registrerade, anmäla vilka mängder kungsfisk som har fångats i de områdena under den tvåveckorsperiod som avslutades klockan 24.00 föregående söndag.
2 Medlemsstaterna skall varannan tisdag före klockan 12.00 för den fjortondagarsperiod som avslutades klockan 24.00 föregående söndag till kommissionen rapportera vilka mängder kungsfisk som fångats i delområde 2 och i sektionerna IF, 3K och 3M i NAFO:s regleringsområde av fartyg som för deras flagg och är registrerade på deras territorium.
KAPITEL VII SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR GEMENSKAPSFARTYG SOM FISKAR I CCAMLR-OMRÅDET
AVSNITT 1 Restriktioner och krav beträffande fartygsuppgifter
Artikel 44 – Förbud och fångstbegränsningar
1 Riktat fiske efter arterna i bilaga XIV är förbjudet i de zoner och under de perioder som anges i den bilagan.
2 För nytt fiske och fiske i vetenskapligt syfte skall de fångst- och bifångstbegränsningar som fastställs i bilaga XV gälla i de delområden som nämns i den bilagan.
Artikel 45 – Krav på upplysningar om fartyg som har tillstånd att fiska i CCAMLR-området
1 Utöver de upplysningar om fartyg med fisketillstånd som krävs enligt artikel 3.2 i förordning (EG) nr 601/2004 skall medlemsstaterna från och med den 1 augusti 2005 för dessa fartyg meddela kommissionen följande:
a Fartygets eventuella IMO-nummer.
b Eventuell tidigare flagg.
c Internationell radioanropssignal.
d Redarens/redarnas namn och adress och eventuell(a) förmånsägares namn och adress, om dessa är kända.
e Fartygstyp.
f Byggplats och byggår.
g Längd.
h Färgfoton av fartyget bestående av följande:
i Åtgärder som gör det omöjligt att manipulera det satellitövervakningssystem som är installerat ombord.
2 Från och med den 1 augusti 2005 skall medlemsstaterna, så långt det är praktiskt möjligt, även meddela kommissionen följande uppgifter om fartyg som har tillstånd att fiska i CCAMLR-området:
a Fartygsansvariges namn och adress, om denne inte är ägaren.
b Befälhavarens namn och nationalitet och eventuellt fiskeskepparens.
c Fångstmetod(er).
d Fartygsbredd (m).
e Bruttoregisterton.
f Typ av kommunikationssystem och -nummer (INMARSAT A, B och C-nummer).
g Normal besättningsstorlek.
h Huvudmaskinens eller maskinernas effekt (kW).
i Lastkapacitet (ton), antal lastrum för fisk och deras kapacitet (m3).
j Andra uppgifter (t.ex. isklassifikation) som anses relevanta.
AVSNITT 2 Fiske i vetenskapligt syfte
Artikel 46 – Deltagande i fiske i vetenskapligt syfte
1 Fiskefartyg som för spansk flagg och är registrerade i Spanien och som har anmälts till CCAMLR i enlighet med artikel 7 i förordning (EG) nr 601/2004 får delta i fiske med långrev i vetenskapligt syfte efter Dissostichus spp. i FAO:s delområde 88.1 och i sektionerna 58.4.1, 58.4.2 och 58.4.3a utanför områden under nationell jurisdiktion samt 58.4.3b utanför områden under nationell jurisdiktion.
2 I sektionerna 58.4.3a och 58.4.3b får högst ett fartyg åt gången fiska.
3 När det gäller delområde 88.1 och sektionerna 58.4.1 och 58.4.2 anges de sammanlagda fångst- och bifångstbegränsningarna per delområde och sektion, samt deras fördelning per småskalig forskningsenhet (SSRU) inom vart och ett av dessa områden i bilaga XV. Fisket i en småskalig forskningsenhet skall upphöra när de rapporterade fångsterna når den angivna gränsen och fiske i den enheten skall vara förbjudet under resten av säsongen.
4 Fisket skall ske med så stor geografisk och batymetrisk spridning som möjligt så att man får de uppgifter som behövs för att avgöra fiskepotential och undvika en alltför stor koncentration av fångst och fiskeansträngning. I sektionerna 58.4.1 och 58.4.2 är det dock förbjudet att fiska i vatten som är mindre än 550 meter djupa.
Artikel 47 – Rapporteringssystem
Fiskefartyg som deltar i fiske i vetenskapligt syfte enligt artikel 46 skall omfattas av följande rapporteringssystem för fångst och ansträngning:
a Rapportsystemet för fångst och fiskeansträngning under femdagarsperioder enligt artikel 12 i förordning (EG) nr 601/2004, bortsett från att medlemsstaterna, senast två arbetsdagar efter utgången av varje rapporteringsperiod, skall översända rapporter om fångst och fiskeansträngning till kommissionen, vilka sedan utan dröjsmål skall vidarebefordras till CCAMLR. I delområde 88.1 och i sektionerna 58.4.1 och 58.4.2 skall uppgifterna rapporteras in per småskalig forskningsenhet.
b Systemet för finskalig rapportering av månatlig fångst och fiskeansträngning enligt artikel 13 i förordning (EG) nr 601/2004.
c Det totala antalet och den totala vikten av Dissostichus eleginoides och Dissostichus mawsoni som kastats överbord, inklusive dem med jellymeat-tillstånd, skall rapporteras.
Artikel 48 – Särskilda krav
1 Det fiske i vetenskapligt syfte som avses i artikel 46 skall genomföras i enlighet med artikel 8 i rådets förordning (EG) nr 600/2004 av den 22 mars 2004 om fastställande av vissa tekniska åtgärder för fiskeriverksamhet i det område som omfattas av konventionen om bevarande av marina levande tillgångar i Antarktis när det gäller tillämpliga åtgärder för att minska dödligheten bland sjöfåglar på grund av olyckshändelser under fiske med långrev. Därutöver gäller följande:
a Det är förbjudet att kasta avfall överbord i samband med detta fiske.
b Fartyg som deltar i fiske i vetenskapligt syfte i sektionerna 58.4.1 och 58.4.2 och som uppfyller kraven i CCAMLR-protokollen (A, B eller C) beträffande förtyngda långrevar skall undantas från kravet på utsättning på natten. Fartyg som fångar sammanlagt tre (3) sjöfåglar skall dock omedelbart återgå till utsättning på natten i enlighet med artikel 8 i förordning (EG) nr 601/2004.
c Fartyg som deltar i fiske i vetenskapligt syfte i delområde 88.1 och sektionerna 58.4.3a och 58.4.3b och som fångar sammanlagt tre (3) sjöfåglar skall omedelbart upphöra med fisket och skall inte tillåtas fiska utanför den normala fiskesäsongen under resten av fiskesäsongen 2004/2005.
2 För fiskefartyg som deltar i fiske i vetenskapligt syfte i FAO:s delområde 88.1 gäller dessutom följande:
a Fartygen får inte kasta följande överbord:
b Inga levande fjäderfän eller andra levande fåglar får föras in i delområde 88.1 och styckhanterade fjäderfän som inte konsumerats skall avlägsnas från delområde 88.1.
c Det är förbjudet att fiska efter Dissostichus spp. i delområde 88.1 inom 10 nautiska mil från Ballenyöarnas kust.
Artikel 49 – Definition av drag
1 I detta avsnitt skall med ett drag avses att en eller flera revar sätts ut på ett och samma fångstställe. För rapportering om fångst och ansträngning skall dragets exakta geografiska placering fastställas med hjälp av mittpunkten för den rev eller de revar som placerats ut.
2 För att anses som forskningsdrag skall
a varje forskningsdrag äga rum minst 5 nautiska mil från varje annat forskningsdrag och avståndet skall mätas från den geografiska mittpunkten av varje forskningsdrag,
b varje drag omfatta minst 3500 krokar och högst 10000 krokar; flera separata revar får användas på samma ställe,
c varje drag med långrev ligga kvar i vattnet i minst sex timmar, mätt från den tidpunkt då draget placerats ut helt och hållet till dess att det börjar tas ombord.
Artikel 50 – Forskningsplaner
Fiskefartyg som deltar i vetenskapligt fiske enligt artikel 46 skall verkställa forskningsplaner i samtliga småskaliga forskningsenheter som FAO:s delområde 88.1 och sektionerna 58.4.1 och 58.4.2 är indelade i. Forskningsplanen skall verkställas enligt följande:
a När fartyget första gången anländer till en småskalig forskningsenhet skall de första tio dragen, kallade första serien, benämnas forskningsdrag och de måste uppfylla kriterierna i artikel 49.2.
b Nästa tio drag eller tio ton fångst, beroende på vad som först uppnås, skall benämnas andra serien. Befälhavaren kan besluta att dragen i den andra serien fiskas som en del av normalt fiske i vetenskapligt syfte. Om de uppfyller kraven i artikel 49.2 får de också benämnas forskningsdrag.
c När den första och andra serien drag har genomförts måste fartyget, om befälhavaren vill fortsätta att fiska i den småskaliga forskningsenheten, fortsätta med en tredje serie, vilket innebär att sammanlagt 20 forskningsdrag görs i de tre serierna. Den tredje serien drag skall genomföras under samma vistelse i den småskaliga forskningsenheten som den första och andra serien.
d När 20 forskningsdrag i den tredje serien gjorts får fartyget fortsätta att fiska i den småskaliga forskningsenheten.
e I de småskaliga forskningsenheterna A, B, C, E och G i delområde 88.1 där arean på den havsbotten där det går att bedriva bottenfiske utan att skada den marina miljön är mindre än 15000 km2, skall punkterna b, c och d inte gälla och efter det att fartyget genomfört tio forskningsdrag får det fortsätta att fiska i den småskaliga forskningsenheten.
Artikel 51 – Datainsamlingsplaner
1 Fiskefartyg som deltar i vetenskapligt fiske enligt artikel 46 skall verkställa planer för datainsamling i samtliga småskaliga forskningsenheter som FAO:s delområde 88.1 och sektionerna 58.4.1 och 58.4.2 är indelade i. En plan för datainsamling skall innefatta följande uppgifter:
a Position och djup för varje ände av varje långrev i ett drag.
b Tid för utsättning, tiden i vattnet och tidpunkten för inhalning.
c Antal och art för fisk som förlorats när linorna halats in.
d Antal krokar.
e Typ av agn.
f Utfallet av agnet (%).
g Typ av krok.
h Sjöförhållanden, molnighet och månfas när långrevarna sattes ut.
2 Alla uppgifter i punkt 1 skall samlas in för varje forskningsdrag. Alla fiskar i ett forskningsdrag, om det omfattar upp till hundra fiskar, skall mätas och stickprov skall tas på minst 30 fiskar för biologiska studier. Om mer än hundra fiskar fångas skall en metod för stickprov användas.
Artikel 52 – Märkningsprogram
Fiskefartyg som deltar i fiske i vetenskapligt syfte enligt artikel 46 skall genomföra följande märkningsprogram:
a Under hela säsongen skall en individ per ton levande vikt som fångas av Dissostichus spp. märkas och återutsättas i enlighet med CCAMLR:s märkningsprotokoll (CCAMLR Tagging Protocol). Fartygen får inte sluta med märkningen förrän de har märkt 500 individer, eller lämna fisket förrän de har märkt en individ per ton levande vikt.
b Programmet skall inriktas på fiskar av alla storlekar för att kravet på märkning av en fisk per ton levande vikt som fångas skall kunna uppfyllas. Alla återutsatta fiskar skall dubbelmärkas och återutsättas över ett så stort geografiskt område som möjligt.
c På alla märken skall tydligt anges ett unikt löpnummer och adress så att märkena kan spåras om den märkta fisken fångas.
d Alla märkta fiskar som fångas på nytt (dvs. fångade fiskar som märkts vid ett tidigare tillfälle) får inte återutsättas, även om de efter märkningen endast varit i frihet under en kort period.
e Biologisk provtagning skall ske av alla märkta fiskar som fångas på nytt (längd, vikt, kön, gonadutveckling), och fiskarna skall om möjligt fotograferas digitalt, otoliterna tas ut och märket avlägsnas.
f Alla relevanta märkningsdata och uppgifter om märkta fiskar som fångats på nytt skall rapporteras elektroniskt i CCAMLR-format till CCAMLR inom tre månader efter det att fartyget lämnat fisket i fråga.
g Alla relevanta märkningsdata, uppgifter om märkta fiskar som fångats på nytt samt prover från fiskar som fångats på nytt skall också rapporteras elektroniskt i CCAMLR-format till den berörda regionala uppsamlingsplatsen för märkningsdata, i enlighet med CCAMLR:s märkningsprotokoll.
Artikel 53 – Vetenskapliga observatörer
Samtliga fiskefartyg som deltar i fiske i vetenskapligt syfte enligt artikel 46 skall ha minst två vetenskapliga observatörer ombord under all fiskeverksamhet under fiskeperioden; den ene observatören skall utses i enlighet med CCAMLRScheme of International Scientific Observation.
KAPITEL VIII SLUTBESTÄMMELSER
Artikel 54 – Vetenskaplig övervakning
1 Denna förordning skall inte gälla för fiskeverksamhet som uteslutande bedrivs i vetenskapligt syfte och som utförs med tillstånd från och under överinseende av den berörda medlemsstaten, om kommissionen och den medlemsstat i vars vatten undersökningarna äger rum har informerats i förväg.
2 Marina organismer som fångas för de ändamål som anges i punkt 1 får säljas, lagras, presenteras för eller bjudas ut till försäljning, förutsatt
a att de uppfyller de normer som fastställs i bilaga XII till förordning (EG) nr 850/98 och de saluföringsnormer som antagits i enlighet med artikel 2 i rådets förordning (EG) nr 104/2000 av den 17 december 1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för fiskeri- och vattenbruksprodukter, eller
b att de säljs direkt för andra ändamål än för att användas som livsmedel.
Artikel 55 – Dataöverföring
Enligt förordning (EEG) nr 2847/93 skall medlemsstaterna meddela kommissionen uppgifter om de kvantiteter ur varje bestånd som landats, vilka skall sändas i dataläsbart format med hjälp av de beståndskoder som anges i varje beståndstabell.
Artikel 56 – Ikraftträdande
Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.
Den skall tillämpas från och med den 1 januari 2005.
Om de totala tillåtna fångstmängderna i CCAMLR-området fastställts för tidsperioder som börjar före den 1 januari 2005 skall artikel 44 tillämpas från och med början av de totala tillåtna fångstmängdernas respektive tillämpningsperiod.
1 EGT L 358, 31.12.2002, s. 59.
2 EUT L 70, 9.3.2004, s. 8.
3 EUT L 150, 30.4.2004, s. 1.
4 EGT L 115, 9.5.1996, s. 3.
5 EGT L 226, 29.8.1980, s. 48.
6 EGT L 226, 29.8.1980, s. 12.
7 EGT L 29, 1.2.1985, s. 9.
8 EGT L 137, 19.5.2001, s. 1. Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 831/2004 (EUT L 127, 29.4.2004, s. 33).
9 EGT L 132, 21.5.1987, s. 9.
10 EGT L 276, 10.10.1983, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1965/2001 (EGT L 268, 9.10.2001, s. 23).
11 EGT L 261, 20.10.1993, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1954/2003 (EUT L 289, 7.11.2003, s. 1).
12 EGT L 171, 6.7.1994, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 813/2004 (EUT L 150, 30.4.2004, s. 32).
13 EGT L 171, 6.7.1994, s. 7.
14 EUT L 97, 1.4.2004, s. 16.
15 EGT L 9, 15.1.1998, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 812/2004 (EUT L 150, 30.4.2004, s. 12).
16 EGT L 125, 27.4.1998, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 602/2004 (EUT L 97, 1.4.2004, s. 30).
17 EGT L 191, 7.7.1998, s. 10.
18 EUT L 70, 9.3.2004, s. 8.
19 EUT L 333, 20.12.2003, s. 17.
20 EGT L 274, 25.9.1986, s. 1. Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 3259/94 (EGT L 339, 29.12.1994, s. 11).
21 EGT L 137, 19.5.2001, s. 1. Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 831/2004 (EUT L 127, 29.4.2004, s. 33).
22 EGT L 351, 28.12.2002, s. 6.
23 EUT L 396, 31.12.2004, s. 4.
24 EGT L 365, 31.12.1991, s. 1. Förordningen senast ändrad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1882/2003 (EUT L 284, 31.10.2003, s. 1).
25 EGT L 270, 13.11.1995, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1882/2003.
26 EGT L 186, 28.7.1993, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1882/2003.
27 EUT L 344, 31.12.2003, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1928/2004 (EUT L 332, 6.11.2004, s. 5).
28 EUT L 5, 9.1.2004, s. 25.
29 EUT L 97, 1.4.2004, s. 1.
30 EGT L 17, 21.1.2000, s. 22. Förordningen ändrad genom 2003 års anslutningsakt.
BILAGA I
Alla fångstbegränsningar som anges i denna bilaga skall betraktas som kvoter med avseende på artikel 9 och därför omfattas av reglerna i förordning (EEG) nr 2847/93, särskilt artiklarna 14 och 15 i denna.
Inom varje område redovisas fiskbestånden i alfabetisk ordning efter arternas latinska namn. Nedan finns en tabell över arternas svenska namn och latinska namn, vilka skall användas för tillämpningen av denna förordning.
Svenskt namn | 3-alfakod | Latinskt namn
Vit tonfisk eller långfenad tonfisk | ALB | Thunnus alalunga
Beryxar | ALF | Beryx spp.
Lerskädda | PLA | Hippoglossoides platessoides
Ansjovis | ANE | Engraulis encrasicolus
Marulkfiskar | ANF | Lophiidae
Gunnars isfisk | ANI | Champsocephalus gunnari
Tandnoting | TOP | Dissostichus eleginoides
Havskatt | CAT | Anarhichas lupus
Hälleflundra | HAL | Hippoglossus hippoglossus
Lax | SAL | Salmo salar
Brugd | BSK | Cetorhinus maximus
Storögd tonfisk | BET | Thunnus obesus
Skednoshaj | DCA | Deania calcea
Dolkfisk | BSF | Aphanopus carbo
Svartfenad isfisk | SSI | Chaenocephalus aceratus
Birkelånga | BLI | Molva dypterigia
Blå marlin | BUM | Makaira nigricans
Blåvitling | WHB | Micromesistius poutassou
Tonfisk | BFT | Thunnus thynnus
Torsk | COD | Gadus morhua
Tunga | SOL | Solea solea
Krabba | PAI | Paralomis spp.
Sandskädda | DAB | Limanda limanda
Plattfisk | FLX | Pleuronectiformes
Skrubbskädda | FLX | Platichthys flesus
Fjällbrosmar | FOX | Phycis spp.
Guldlax | ARU | Argentina silus
Liten hälleflundra | GHL | Reinhardtius hippoglossoides
Långstjärtar | GRV | Macrourus spp.
Stor blåkäxa | ETR | Etmopterus princeps
Grånoting | NOS | Lepidonotothen squamifrons
Kolja | HAD | Melanogrammus aeglefinus
Kummel | HKE | Merluccius merluccius
Sill och strömming | HER | Clupea harengus
Taggmakrill | JAX | Trachurus spp.
Slanknoting | NOG | Gobionotothen gibberifrons
Chokladhaj | SCK | Dalatias licha
Antarktisk krill | KRI | Euphausia superba
Lampanychtus achirus | LAC | Lampanyctus achirus
Brun pigghaj | GUQ | Centrophorus squamosus
Bergtunga | LEM | Microstomus kitt
Långa | LIN | Molva molva
Makrill | MAC | Scomber scombrus
Marmorerad noting | NOR | Notothenia rossii
Glasvarar | LEZ | Lepidorhombus spp.
Nordhavsräka | PRA | Pandalus borealis
Havskräfta | NEP | Nephrops norvegicus
Vitlinglyra | NOP | Trisopterus esmarki
Atlantisk soldatfisk | ORY | Hoplostethus atlanticus
Penaeusräkor | PEN | Penaeus spp.
Rödspätta | PLE | Pleuronectes platessa
Polartorsk | POC | Boreogadus saida
Bleka | POL | Pollachius pollachius
Håbrand | POR | Lamna nasus
Pailonahaj | CYO | Centroscymnus coelolepis
Kungsfiskar | RED | Sebastes spp.
Fläckpagell | SBR | Pagellus bogaraveo
Långstjärt | RHG | Macrourus berglax
Skoläst | RNG | Coryphaenoides rupestris
Gråsej | POK | Pollachius virens
Tobisar | SAN | Ammodytidae
Nordlig stjärtfenad bläckfisk | SQI | Illex illecebrosus
Rockor | SRX-RAJ | Rajidae
Etmopterus pusillus | ETP | Etmopterus pusillus
Maskeringskrabbor | PCR | Chionoecetes spp.
Krokodilisfisk | SIG | Pseudochaenichthys georgianus
Medelhavslånga | SLI | Molva macrophthalmus
Skarpsill | SPR | Sprattus sprattus
Pigghaj | DGS | Squalus acanthias
Svärdfisk | SWO | Xiphias gladius
Gråhaj | GAG | Galeorhinus galeus
Piggvar | TUR | Psetta maxima
Lubb | USK | Brosme brosme
Noshörningsfisk | LIC | Channichthys rhinoceratus
Blåkäxa | ETX | Etmopterus spinax
Vitbrosme | HKW | Urophycis tenuis
Vit marlin | WHM | Tetrapturus alba
Vitling | WHG | Merlangius merlangus
Rödtunga | WIT | Glyptocephalus cynoglossus
Gulfenad tonfisk | YFT | Thunnus albacares
Gulstjärtsskädda | YEL | Limanda ferruginea
BILAGA IA
Alla totala tillåtna fångstmängder i detta område, utom för rödspätta och torsk i delsektionerna 25-32, har antagits inom ramen för den internationella fiskerikommissionen för Östersjön, IBSFC.
Art Sill/strömming Clupea harengus | Zon Delsektionerna 30-31 HER/3D30.; HER/3D31.
Finland | 52471
Sverige | 11529
EG | 64000
TAC | 64000 | Analytisk TAC – artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 gäller inte.
Art Sill/strömming Clupea harengus | Zon Delsektionerna 22-24 HER/3B23.; HER/3C22.; HER/3D24.
Danmark | 6448
Tyskland | 25380
Finland | 3
Polen | 5985
Sverige | 8184
EG | 46000
TAC | 46000 | Analytisk TAC – artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 gäller inte.
Art Sill/strömming Clupea harengus | Zon Delsektionerna 25–29 (utom Rigabukten) och 32 HER/3D25.; HER/3D26.; HER/3D27.; HER/3D28.; HER/3D29.; HER/3D32.
Danmark | 2588
Tyskland | 686
Estland | 13218
Finland | 25801
Lettland | 3262
Litauen | 3405
Polen | 27862
Sverige | 39350
EG | 116172
TAC | 130000 | Analytisk TAC – artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 gäller inte.
Art Sill/strömming Clupea harengus | Zon Rigabukten HER/03D.RG
Estland | 16972
Lettland | 20452
EG | 37424
TAC | 38000 | Analytisk TAC – artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 gäller inte.
Art Torsk Gadus morhua | Zon Delsektionerna 25–32 (gemenskapens vatten) COD/3D25, COD/3D26, COD/3D27, COD/3D28, COD/3D29, COD/3D30, COD/3D31, COD/3D32.
Danmark | 8959
Tyskland | 3564
Estland | 873
Finland | 686
Lettland | 3331
Litauen | 2189
Polen | 10203
Sverige | 9077
EG | 38882
TAC | N/A | Analytisk TAC – artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 gäller inte.
Art Torsk Gadus morhua | Zon Delsektionerna 22–24 (gemenskapens vatten) COD/3B23, COD/3C22, COD/3D24.
Danmark | 10781
Tyskland | 5271
Estland | 239
Finland | 212
Lettland | 892
Litauen | 579
Polen | 2885
Sverige | 3841
EG | 24700
TAC | 24700 | Analytisk TAC – artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 gäller inte
Art Rödspätta Pleuronectes platessa | Zon IIIbcd (gemenskapens vatten) PLE/3B23, PLE/3C22, PLE/3D24, PLE/3D25, PLE/3D26, PLE/3D27, PLE/3D28, PLE/3D29, PLE/3D30, PLE/3D31, PLE/3D32.
Danmark | 2697
Tyskland | 300
Sverige | 203
Polen | 565
EG | 3766
TAC | Ej tillämpligt | Försiktighets-TAC – artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 gäller.
Art Lax Salmo salar | Zon IIIbcd (gemenskapens vatten) utom delsektion 32 SAL/3B23, SAL/3C22, SAL/3D24, SAL/3D25, SAL/3D26, SAL/3D27; SAL/3D28, SAL/3D29, SAL/3D30, SAL/3D31.
Danmark | 93512
Tyskland | 10404
Estland | 9504
Finland | 116603
Lettland | 59478
Litauen | 6992
Polen | 28368
Sverige | 126400
EG | 451260
TAC | 460000 | Analytisk TAC – artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 gäller inte.
Art Lax Salmo salar | Zon Delsektion 32 SAL/3D32
Estland | 1581
Finland | 13838
EG | 15419
TAC | 17000 | Analytisk TAC – artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 gäller inte.
Art Skarpsill Sprattus sprattus | Zon IIIbcd (gemenskapens vatten) SPR/3B23, SPR/3C22, SPR/3D24, SPR/3D25, SPR/3D26, SPR/3D27, SPR/3D28, SPR/3D29, SPR/3D30, SPR/3D31, SPR/3D32.
Danmark | 48785
Tyskland | 30907
Estland | 56650
Finland | 25538
Lettland | 68420
Litauen | 24750
Polen | 141275
Sverige | 94311
EG | 490636
TAC | 550000 | Analytisk TAC – artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 gäller.
1 Pga. överfiske under 2003 har kvoterna minskats med 30 ton i enlighet med beslut från IBSFC.
2 Pga. överfiske under 2003 har kvoterna minskats med 1450 ton i enlighet med beslut från IBSFC.
3 Pga. överfiske under 2003 har kvoterna minskats med 1480 ton i enlighet med beslut från IBSFC.
7 Due to overfishing in 2003, the quota has been reduced by 576 tonnes in accordance with IBSFC decisions.
10 Pga. överfiske under 2003 har kvoterna minskats med 6 ton i enlighet med beslut från IBSFC.
11 Pga. överfiske under 2003 har kvoterna minskats med 112 ton i enlighet med beslut från IBSFC.
12 Pga. överfiske under 2003 har kvoterna minskats med 118 ton i enlighet med beslut från IBSFC.
16 Uttryckt i antal enskilda fiskar.
27 Uttryckt i antal enskilda fiskar.
32 Pga. överfiske under 2003 har kvoterna minskats med 3924 ton i enlighet med beslut från IBSFC.
BILAGA IB
Art Tobis Ammodytidae | Zon IV (norska vatten) SAN/04-N.
Danmark | 9500
Förenade kungariket | 500
EG | 10000
TAC | Ej tillämpligt | Försiktighets-TAC – artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 gäller inte.
Art Tobis Ammodytidae | Zon IIa, IIIa, IV SAN/2A3A4.
Danmark | 618767
Förenade kungariket | 13525
Alla medlemsstater | 23668
EG | 655960
Norge | 5000
TAC | 660960 | Försiktighets-TAC – artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 gäller inte.
Art Guldlax Argentina silus | Zon I, II (gemenskapens vatten och internationella vatten)
Tyskland | 31
Frankrike | 10
Nederländerna | 25
Förenade kungariket | 50
EG | 116
Art Guldlax Argentina silus | Zon III, IV (gemenskapens vatten och internationella vatten)
Danmark | 1180
Tyskland | 12
Frankrike | 8
Irland | 8
Nederländerna | 55
Sverige | 46
Förenade kungariket | 21
EG | 1331
Art Guldlax Argentina silus | Zon V, VI, VII (gemenskapens vatten och internationella vatten)
Tyskland | 405
Frankrike | 9
Irland | 375
Nederländerna | 4225
Förenade kungariket | 297
EG | 5310
TAC | 5310
Art Lubb Brosme brosme | Zon Gemenskapens vatten i zonerna IIa, IV, Vb, VI, VII USK/2A47-C
EG | Ej tillämpligt
Norge | 4000
TAC | Ej tillämpligt
Art Lubb Brosme brosme | Zon IV (norska vatten) USK/04-N.
Belgien | 1
Danmark | 191
Tyskland | 1
Frankrike | 1
Nederländerna | 1
Förenade kungariket | 5
EG | 200
TAC | Ej tillämpligt | Försiktighets-TAC – artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 gäller inte.
Art Brugd Cetorhinus maximus | Zon Gemenskapens vatten i zonerna IV, VI och VII BSK/467.
EG | 0
TAC | 0
Art Sill Clupea harengus | Zon IIIa HER/03A.
Danmark | 40104
Tyskland | 642
Sverige | 41950
EG | 82696
Färöarna | 500
TAC | 96000 | Analytisk TAC – artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 gäller inte.
Norska vatten söder om 62° N (HER/*04N-)
EG | 50000
Art Sill Clupea harengus | Zon IV norr om 53°30′N HER/4AB.
Danmark | 95211
Tyskland | 57215
Frankrike | 20548
Nederländerna | 56745
Sverige | 5443
Förenade kungariket | 70395
EG | 305557
Norge | 50000
TAC | 535000 | Analytisk TAC – artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 gäller inte.
Art Sill Clupea harengus | Zon Norska vatten söder om 62° N HER/04-N.
Sverige | 1102
EG | 1102
TAC | Ej tillämpligt
Art Sill Clupea harengus | Zon IIIa HER/03A-BC
Danmark | 20642
Tyskland | 184
Sverige | 3324
EG | 24150
TAC | 24150 | Analytisk TAC – artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 gäller inte.
Art Sill Clupea harengus | Zon IIa (gemenskapens vatten), IV, VIId HER/2A47DX
Belgien | 248
Danmark | 47865
Tyskland | 248
Frankrike | 248
Nederländerna | 248
Sverige | 234
Förenade kungariket | 909
EG | 50000
TAC | 50000 | Analytisk TAC – artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 gäller inte.
Art Sill Clupea harengus | Zon IVc, VIId HER/4CXB7D
Belgien | 9684
Danmark | 1882
Tyskland | 1131
Frankrike | 19341
Nederländerna | 34704
Förenade kungariket | 7551
EG | 74293
TAC | 535000 | Analytisk TAC – artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 gäller inte.
Art Sill Clupea harengus | Zon Vb, VIaN (gemenskapens vatten), VIb HER/5B6ANB
Tyskland | 3291
Frankrike | 623
Irland | 4447
Nederländerna | 3291
Förenade kungariket | 17788
EG | 29440
Färöarna | 660
TAC | 30100 | Analytisk TAC – artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 gäller.
Art Sill Clupea harengus | Zon VIaS, VIIbc HER/6AS7BC
Irland | 12727
Nederländerna | 1273
EG | 14000
TAC | 14000 | Analytisk TAC – artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 gäller.
Art Sill Clupea harengus | Zon VIa Clyde HER/06ACL.
Förenade kungariket | 1000
EG | 1000
TAC | 1000 | Försiktighets-TAC – artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 gäller.
Art Sill Clupea harengus | Zon VIIa HER/07A/MM
Irland | 1250
Förenade kungariket | 3550
EG | 4800
TAC | 4800 | Analytisk TAC – artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 gäller.
Art Sill Clupea harengus | Zon VIIe,f HER/7EF.
Frankrike | 500
Förenade kungariket | 500
EG | 1000
TAC | 1000 | Försiktighets-TAC – artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 gäller.
Art Sill Clupea harengus | Zon VIIg,h,j,k HER/7G-K.
Tyskland | 144
Frankrike | 802
Irland | 11236
Nederländerna | 802
Förenade kungariket | 16
EG | 13000
TAC | 13000 | Analytisk TAC – artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 gäller.
Art Ansjovis Engraulis encrasicolus | Zon VIII ANE/08.
Spanien | 27000
Frankrike | 3000
EG | 30000
TAC | 30000 | Försiktighets-TAC – artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 gäller inte.
Art Ansjovis Engraulis encrasicolus | Zon IX, X, CECAF 34.1.1 (gemenskapens vatten) ANE/9/3411
Spanien | 3826
Portugal | 4174
EG | 8000
TAC | 8000 | Försiktighets-TAC – artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 gäller inte.
Art Torsk Gadus morhua | Zon Skagerrak COD/03AN.
Belgien | 10
Danmark | 3119
Tyskland | 78
Nederländerna | 20
Sverige | 546
EG | 3773
TAC | 3900 | Analytisk TAC – artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 gäller inte.
Art Torsk Gadus morhua | Zon Kattegatt COD/03AS.
Danmark | 617
Tyskland | 13
Sverige | 370
EG | 1000
TAC | 1000 | Analytisk TAC – artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 gäller.
Norska vatten (COD/*04N-)
EG | 19694
Art Torsk Gadus morhua | Zon IIa (gemenskapens vatten), IV COD/2AC4.
Belgien | 807
Danmark | 4635
Tyskland | 2939
Frankrike | 997
Nederländerna | 2619
Sverige | 31
Förenade kungariket | 10631
EG | 22659
Norge | 4641
TAC | 27300 | Analytisk TAC – artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 gäller inte.
Art Torsk Gadus morhua | Zon Norska vatten söder om 62° N COD/04-N.
Sverige | 411
EG | 411
TAC | Ej tillämpligt | Analytisk TAC – artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 gäller inte.
Vb (EG-zon), VIa (COD/*5BC6A)
Belgien | 1
Tyskland | 10
Frankrike | 110
Irland | 156
Förenade kungariket | 415
EG | 692
Art Torsk Gadus morhua | Zon Vb (gemenskapens vatten), VI, XII, XIV COD/561214
Belgien | 1
Tyskland | 11
Frankrike | 114
Irland | 162
Förenade kungariket | 433
EG | 721
TAC | 721 | Analytisk TAC – artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 gäller.
Art Torsk Gadus morhua | Zon VIIa COD/07A.
Belgien | 29
Frankrike | 79
Irland | 1416
Nederländerna | 7
Förenade kungariket | 619
EG | 2150
TAC | 2150 | Analytisk TAC – artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 gäller.
Art Torsk Gadus morhua | Zon VIIb-k, VIII, IX, X, CECAF 34.1.1 (gemenskapens vatten) COD/7X7A34
Belgien | 266
Frankrike | 4554
Irland | 849
Nederländerna | 38
Förenade kungariket | 493
EG | 6200
TAC | 6200 | Analytisk TAC – artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 gäller.
Art Glasvarar Lepidorhombus spp. | Zon IIa (gemenskapens vatten), IV (gemenskapens vatten) LEZ/2AC4-C
Belgien | 5
Danmark | 4
Tyskland | 4
Frankrike | 28
Nederländerna | 22
Förenade kungariket | 1677
EG | 1740
TAC | 1740 | Försiktighets-TAC – artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 gäller.
Art Glasvarar Lepidorhombus spp. | Zon Vb (gemenskapens vatten), VI, XII, XIV LEZ/561214
Spanien | 327
Frankrike | 1277
Irland | 373
Förenade kungariket | 903
EG | 2880
TAC | 2880 | Försiktighets-TAC – artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 gäller.
Art Glasvarar Lepidorhombus spp. | Zon VII LEZ/07.
Belgien | 520
Spanien | 5779
Frankrike | 7013
Irland | 3189
Förenade kungariket | 2762
EG | 19263
TAC | 19263 | Analytisk TAC – artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 gäller.
Art Glasvarar Lepidorhombus spp. | Zon VIIIabde LEZ/8ABDE.
Spanien | 1238
Frankrike | 999
EG | 2237
TAC | 2237 | Analytisk TAC – artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 gäller.
Art Glasvarar Lepidorhombus spp. | Zon VIIIc, IX, X, CECAF 34.1.1 (gemenskapens vatten) LEZ/8C3411
Spanien | 1233
Frankrike | 62
Portugal | 41
EG | 1336
TAC | 1336 | Analytisk TAC – artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 gäller.
Art Sandskädda och skrubbskädda Limanda limanda och Platichthys flesus | Zon IIa (gemenskapens vatten), IV (gemenskapens vatten) D/F/2AC4-C
Belgien | 491
Danmark | 1844
Tyskland | 2766
Frankrike | 192
Nederländerna | 11151
Sverige | 6
Förenade kungariket | 1550
EG | 18000
TAC | 18000 | Försiktighets-TAC – artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 gäller.
Art Marulkfiskar Lophiidae | Zon IIa (gemenskapens vatten), IV (gemenskapens vatten) ANF/2AC4-C
Belgien | 365
Danmark | 804
Tyskland | 393
Frankrike | 75
Nederländerna | 276
Sverige | 9
Förenade kungariket | 8392
EG | 10314
TAC | 10314 | Analytisk TAC – artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 gäller.
Art Marulkfiskar Lophiidae | Zon IV (norska vatten) ANF/04-N.
Belgien | 54
Danmark | 1381
Tyskland | 22
Nederländerna | 20
Förenade kungariket | 323
EG | 1800
TAC | Ej tillämpligt | Analytisk TAC – artiklarna 3 och 4 i förordning (EC) nr 847/96 gäller inte.
Art Marulkfiskar Lophiidae | Zon Vb (gemenskapens vatten), VI, XII, XIV ANF/561214
Belgien | 168
Tyskland | 192
Spanien | 180
Frankrike | 2073
Irland | 469
Nederländerna | 162
Förenade kungariket | 1442
EG | 4686
TAC | 4686 | Analytisk TAC – artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 gäller.
Art Marulkfiskar Lophiidae | Zon VII ANF/07.
Belgien | 2318
Tyskland | 258
Spanien | 921
Frankrike | 14874
Irland | 1901
Nederländerna | 300
Förenade kungariket | 4510
EG | 25082
TAC | 25082 | Analytisk TAC – artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 gäller.
Art Marulkfiskar Lophiidae | Zon VIIIa,b,d,e ANF/8ABDE.
Spanien | 932
Frankrike | 5188
EG | 6120
TAC | 6120 | Analytisk TAC – artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 gäller.
Art Marulkfiskar Lophiidae | Zon VIIIc, IX, X, CECAF 34.1.1 (gemenskapens vatten) ANF/8C3411
Spanien | 1629
Frankrike | 2
Portugal | 324
EG | 1955
TAC | 1955 | Analytisk TAC – artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 gäller.
Art Kolja Melanogrammus aeglefinus | Zon IIIa, IIIbcd (gemenskapens vatten) HAD/3A/BCD
Belgien | 18
Danmark | 3036
Tyskland | 193
Nederländerna | 4
Sverige | 359
EG | 3610
TAC | 4018 | Analytisk TAC – artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 gäller inte.
Norska vatten (HAD/*04-N-)
EG | 38175
Art Kolja Melanogrammus aeglefinus | Zon IIa (gemenskapens vatten), IV HAD/2AC4.
Belgien | 544
Danmark | 3742
Tyskland | 2381
Frankrike | 4150
Nederländerna | 408
Sverige | 264
Förenade kungariket | 39832
EG | 51321
Norge | 14679
TAC | 66000 | Analytisk TAC – artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 gäller inte.
Art Kolja Melanogrammus aeglefinus | Zon Norska vatten söder om 62° N HAD/04-N.
Sverige | 761
EG | 761
TAC | Ej tillämpligt | Analytisk TAC – artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 gäller inte.
Art Kolja Melanogrammus aeglefinus | Zon VIb, XII, XIV HAD/6B1214
Belgien | 2
Tyskland | 2
Frankrike | 77
Irland | 55
Förenade kungariket | 566
EG | 702
TAC | 702 | Analytisk TAC – artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 gäller inte.
Art Kolja Melanogrammus aeglefinus | Zon Vb, VIa (gemenskapens vatten), HAD/5BC6A.
Belgien | 17
Tyskland | 20
Frankrike | 838
Irland | 598
Förenade kungariket | 6127
EG | 7600
TAC | 7600 | Analytisk TAC – artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 gäller.
VIIa (HAD/*07A.)
Belgien | 24
Frankrike | 109
Irland | 649
Förenade kungariket | 718
EG | 1500
När medlemsstaterna rapporterar hur mycket de fiskat av sina kvoter till kommissionen, skall de ange vilka kvantiteter som tagits i VIIa. Landningar av kolja som fångats i sektion VIIa kommer att förbjudas när sådana landningar tillsammans överstiger 1500 ton.
Art Kolja Melanogrammus aeglefinus | Zon VII, VIII, IX, X, CECAF 34.1.1 (gemenskapens vatten) HAD/7/3411
Belgien | 128
Frankrike | 7680
Irland | 2560
Förenade kungariket | 1152
EG | 11520
TAC | 11520 | Försiktighets-TAC – artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 gäller.
Art Vitling Merlangius merlangus | Zon IIIa WHG/03A.
Danmark | 651
Nederländerna | 2
Sverige | 70
EG | 723
TAC | 1500 | Försiktighets-TAC – artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 gäller inte.
Norska vatten (WHG/*04N-)
EG | 17073
Art Vitling Merlangius merlangus | Zon IIa (gemenskapens vatten), IV WHG/2AC4.
Belgien | 605
Danmark | 2618
Tyskland | 681
Frankrike | 3935
Nederländerna | 1513
Sverige | 4
Förenade kungariket | 10444
EG | 19800
Norge | 2800
TAC | 28000 | Försiktighets-TAC – artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 gäller inte.
Art Vitling Merlangius merlangus | Zon Vb (gemenskapens vatten), VI, XII, XIV WHG/561214
Tyskland | 10
Frankrike | 195
Irland | 478
Förenade kungariket | 917
EG | 1600
TAC | 1600 | Analytisk TAC – artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 gäller.
Art Vitling Merlangius merlangus | Zon VIIa WHG/07A.
Belgien | 1
Frankrike | 18
Irland | 296
Nederländerna | 0
Förenade kungariket | 199
EG | 514
TAC | 514 | Analytisk TAC – artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 gäller.
Art Vitling Merlangius merlangus | Zon VIIb-k WHG/7X7A.
Belgien | 211
Frankrike | 12960
Irland | 6006
Nederländerna | 105
Förenade kungariket | 2318
EG | 21600
TAC | 21600 | Analytisk TAC – artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 gäller.
Art Vitling Merlangius merlangus | Zon VIII WHG/08.
Spanien | 1440
Frankrike | 2160
EG | 3600
TAC | 3600 | Försiktighets-TAC – artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 gäller.
Art Vitling Merlangius merlangus | Zon IX, X, CECAF 34.1.1 (gemenskapens vatten) WHG/9/3411
Portugal | 816
EG | 816
TAC | 816 | Försiktighets-TAC – artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 gäller.
Art Vitling och bleka Merlangius merlangus och Pollachius pollachius | Zon Norska vatten söder om 62° N W/P/04-N.
Sverige | 190
EG | 190
TAC | Ej tillämpligt | Analytisk TAC – artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 gäller inte.
Art Kummel Merluccius merluccius | Zon IIIa, IIIbcd (gemenskapens vatten) HKE/3A/BCD
Danmark | 1183
Sverige | 101
EG | 1284
TAC | 1284 | Analytisk TAC – artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 gäller.
Art Kummel Merluccius merluccius | Zon IIa (gemenskapens vatten), IV (gemenskapens vatten) HKE/2AC4-C
Belgien | 21
Danmark | 866
Tyskland | 99
Frankrike | 191
Nederländerna | 50
Förenade kungariket | 269
EG | 1496
TAC | 1496 | Analytisk TAC – artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 gäller.
VIIIabde (HKE/*8ABDE)
Belgien | 28
Spanien | 1137
Frankrike | 1137
Irland | 142
Nederländerna | 14
Förenade kungariket | 639
EG | 3096
Art Kummel Merluccius merluccius | Zon Vb (gemenskapens vatten), VI, VII, XII, XIV HKE/571214
Belgien | 220
Spanien | 7042
Frankrike | 10873
Irland | 1318
Nederländerna | 142
Förenade kungariket | 4293
EG | 23888
TAC | 23888 | Analytisk TAC – artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 gäller.
Vb (gemenskapens vatten), VI, VII, XII, XIV (HKE/*57-14)
Belgien | 1
Spanien | 1420
Frankrike | 2557
Nederländerna | 4
EG | 3982
Art Kummel Merluccius merluccius | Zon VIIIa,b,d,e HKE/8ABDE.
Belgien | 7
Spanien | 4902
Frankrike | 11009
Nederländerna | 14
EG | 15932
TAC | 15932 | Analytisk TAC – artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 gäller.
Art Kummel Merluccius merluccius | Zon VIIIc, IX, X, CECAF 34.1.1 (gemenskapens vatten) HKE/8C3411
Spanien | 3819
Frankrike | 367
Portugal | 1782
EG | 5968
TAC | 5968 | Analytisk TAC – artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 gäller.
Art Blåvitling Micromesistius poutassou | Zon IIa (gemenskapens vatten), IV (gemenskapens vatten) WHB/2AC4-C
Danmark | 118475
Tyskland | 195
Nederländerna | 359
Sverige | 382
Förenade kungariket | 2613
EG | 122024
Norge | 40000
TAC | Ej tillämpligt | Analytisk TAC – artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 gäller inte.
Art Blåvitling Micromesistius poutassou | Zon IV (norska vatten) WHB/04-N.
Danmark | 18050
Förenade kungariket | 950
EG | 19000
TAC | Ej tillämpligt | Analytisk TAC – artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 gäller inte.
IVa WHB/*04A-C
Norge | 40000
Art Blåvitling Micromesistius poutassou | Zon V, VI, VII, XII och XIV WHB/571214
Danmark | 9803
Tyskland | 37947
Spanien | 63244
Frankrike | 52809
Irland | 75893
Nederländerna | 119216
Portugal | 4743
Förenade kungariket | 110678
EG | 474333
Norge | 120000
Färöarna | 45000
TAC | Ej tillämpligt | Analytisk TAC – artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 gäller.
Art Blåvitling Micromesistius poutassou | Zon VIIIa,b,d,e WHB/8ABDE.
Spanien | 24404
Frankrike | 18936
Portugal | 3661
Förenade kungariket | 17672
EG | 64673
TAC | Ej tillämpligt | Analytisk TAC – artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 gäller.
Art Blåvitling Micromesistius poutassou | Zon VIIIc, IX, X, CECAF 34.1.1 (gemenskapens vatten) WHB/8C3411
Spanien | 107382
Portugal | 26845
EG | 134227
TAC | Ej tillämpligt | Analytisk TAC – artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 gäller.
Art Bergtunga och rödtunga Microstomus kitt och Glyptocephalus cynoglossus | Zon IIa (gemenskapens vatten), IV (gemenskapens vatten) L/W/2AC4-C
Belgien | 352
Danmark | 970
Tyskland | 125
Frankrike | 265
Nederländerna | 807
Sverige | 11
Förenade kungariket | 3970
EG | 6500
TAC | 6500 | Försiktighets-TAC – artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 gäller.
Art Birkelånga Molva dypterigia | Zon IIa, IV, Vb, VI, VII (gemenskapens vatten) BLI/2A47-C
EG | Ej tillämpligt
Norge | 200
TAC | Ej tillämpligt
Art Birkelånga Molva dypterigia | Zon Gemenskapens vatten i zonerna VIa (norr om 56°30′N), VIb BLI/6AN6B.
Färöarna | 900
TAC | Ej tillämpligt
Art Långa Molva molva | Zon I, II (Gemenskapens vatten och internationella vatten)
Danmark | 10
Tyskland | 10
Frankrike | 10
Förenade kungariket | 10
Övriga | 5
EG | 45
Art Långa Molva molva | Zon III (Gemenskapens vatten och internationella vatten)
Belgien | 10
Danmark | 4976
Tyskland | 610
Sverige | 1930
Förenade kungariket | 610
EG | 8136
Art Långa Molva molva | Zon IV (Gemenskapens vatten och internationella vatten)
Belgien | 25
Danmark | 397
Tyskland | 246
Frankrike | 221
Nederländerna | 8
Sverige | 17
Förenade kungariket | 3052
EG | 3966
Art Långa Molva molva | Zon V (Gemenskapens vatten och internationella vatten)
Belgien | 12
Danmark | 9
Tyskland | 9
Frankrike | 9
Förenade kungariket | 9
EG | 48
Art Långa Molva molva | Zon VI, VII,VIII, IX, X, XII, XIV (Gemenskapens vatten och internationella vatten)
Belgien | 56
Danmark | 10
Tyskland | 204
Spanien | 4124
Frankrike | 4397
Irland | 1102
Portugal | 10
Förenade kungariket | 5063
EG | 14966
Art Långa Molva molva | Zon Gemenskapens vatten i zonerna IIa, IV, Vb, VI, VII LIN/2A47-C
EG | Ej tillämpligt
Norge | 6800
Färöarna | 800
TAC | Ej tillämpligt
Art Långa Molva molva | Zon IV (norska vatten) LIN/04-N.
Belgien | 7
Danmark | 878
Tyskland | 25
Frankrike | 10
Nederländerna | 1
Förenade kungariket | 79
EG | 1000
TAC | Ej tillämpligt | Analytisk TAC – artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 gäller inte.
Art Havskräfta Nephrops norvegicus | Zon IIIa (gemenskapens vatten), IIIbcd (gemenskapens vatten) NEP/3A/BCD
Danmark | 3454
Tyskland | 10
Sverige | 1236
EG | 4700
TAC | 4700 | Analytisk TAC – artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 gäller.
Art Havskräfta Nephrops norvegicus | Zon IIa (gemenskapens vatten), IV (gemenskapens vatten) NEP/2AC4-C
Belgien | 1117
Danmark | 1117
Tyskland | 16
Frankrike | 33
Nederländerna | 575
Förenade kungariket | 18492
EG | 21350
TAC | 21350 | Analytisk TAC – artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 gäller.
Art Havskräfta Nephrops norvegicus | Zon IV (norska vatten) NEP/04-N.
Danmark | 946
Tyskland | 1
Förenade kungariket | 53
EG | 1000
TAC | Ej tillämpligt | Analytisk TAC – artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 gäller inte.
Art Havskräfta Nephrops norvegicus | Zon Vb (gemenskapens vatten), VI NEP/5BC6.
Spanien | 26
Frankrike | 103
Irland | 172
Förenade kungariket | 12399
EG | 12700
TAC | 12700 | Analytisk TAC – artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 gäller.
Art Havskräfta Nephrops norvegicus | Zon VII NEP/07.
Spanien | 1173
Frankrike | 4753
Irland | 7207
Förenade kungariket | 6411
EG | 19544
TAC | 19544 | Analytisk TAC – artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 gäller.
Art Havskräfta Nephrops norvegicus | Zon VIIIa,b,d,e NEP/8ABDE.
Spanien | 186
Frankrike | 2914
EG | 3100
TAC | 3100 | Analytisk TAC – artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 gäller.
Art Havskräfta Nephrops norvegicus | Zon VIIIc NEP/08C.
Spanien | 156
Frankrike | 6
EG | 162
TAC | 162 | Analytisk TAC – artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 gäller.
Art Havskräfta Nephrops norvegicus | Zon IX, X, CECAF 34.1.1 (gemenskapens vatten) NEP/9/3411
Spanien | 135
Portugal | 405
EG | 540
TAC | 540 | Analytisk TAC – artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 gäller.
Art Nordhavsräka Pandalus borealis | Zon IIIa PRA/03A.
Danmark | 3717
Sverige | 2002
EG | 5719
TAC | 10710 | Analytisk TAC – artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 gäller inte.
Art Nordhavsräka Pandalus borealis | Zon IIa (gemenskapens vatten), IV (gemenskapens vatten) PRA/2AC4-C
Danmark | 3626
Nederländerna | 34
Sverige | 146
Förenade kungariket | 1074
EG | 4880
TAC | 4980 | Försiktighets-TAC – artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 gäller.
Art Nordhavsräka Pandalus borealis | Zon Norska vatten söder om 62° N PRA/04-N.
Danmark | 900
Sverige | 151
EG | 1051
TAC | Ej tillämpligt
Art Penaeusräkor Penaeus spp. | Zon Franska Guyana PEN/FGU.
Frankrike | 4000
EG | 4000
Barbados | 24
Guyana | 24
Surinam | 0
Trinidad och Tobago | 60
TAC | 4108 | Försiktighets-TAC – artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 gäller.
Art Rödspätta Pleuronectes platessa | Zon Skagerrak PLE/03AN.
Belgien | 46
Danmark | 5917
Tyskland | 30
Nederländerna | 1138
Sverige | 317
EG | 7448
TAC | 7600 | Analytisk TAC – artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 gäller inte.
Art Rödspätta Pleuronectes platessa | Zon Kattegatt PLE/03AS.
Danmark | 1691
Tyskland | 19
Sverige | 190
EG | 1900
TAC | 1900 | Analytisk TAC – artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 gäller inte.
Norska vatten (PLE/*04N-)
EG | 30000
Art Rödspätta Pleuronectes platessa | Zon IIa (gemenskapens vatten), IV PLE/2AC4.
Belgien | 3530
Danmark | 11474
Tyskland | 3310
Frankrike | 662
Nederländerna | 22066
Förenade kungariket | 16328
EG | 57370
Norge | 1630
TAC | 59000 | Analytisk TAC – artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 gäller inte.
Art Rödspätta Pleuronectes platessa | Zon Vb (gemenskapens vatten), VI, XII, XIV PLE/561214
Frankrike | 27
Irland | 358
Förenade kungariket | 597
EG | 982
TAC | 982 | Försiktighets-TAC – artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 gäller.
Art Rödspätta Pleuronectes platessa | Zon VIIa PLE/07A.
Belgien | 41
Frankrike | 18
Irland | 1051
Nederländerna | 13
Förenade kungariket | 485
EG | 1608
TAC | 1608 | Analytisk TAC – artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 gäller.
Art Rödspätta Pleuronectes platessa | Zon VIIb,c PLE/7BC.
Frankrike | 32
Irland | 128
EG | 160
TAC | 160 | Försiktighets-TAC – artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 gäller.
Art Rödspätta Pleuronectes platessa | Zon VIId,e PLE/7DE.
Belgien | 843
Frankrike | 2810
Förenade kungariket | 1498
EG | 5151
TAC | 5151 | Analytisk TAC – artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 gäller.
Art Rödspätta Pleuronectes platessa | Zon VIIf,g PLE/7FG.
Belgien | 73
Frankrike | 132
Irland | 202
Förenade kungariket | 69
EG | 476
TAC | 476 | Analytisk TAC – artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 gäller.
Art Rödspätta Pleuronectes platessa | Zon VIIh,j,k PLE/7HJK.
Belgien | 29
Frankrike | 58
Irland | 204
Nederländerna | 117
Förenade kungariket | 58
EG | 466
TAC | 466 | Försiktighets-TAC – artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 gäller.
Art Rödspätta Pleuronectes platessa | Zon VIII, IX, X, CECAF 34.1.1 (gemenskapens vatten) PLE/8/3411
Spanien | 75
Frankrike | 298
Portugal | 75
EG | 448
TAC | 448 | Försiktighets-TAC – artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 gäller.
Art Bleka Pollachius pollachius | Zon Vb (gemenskapens vatten), VI, XII, XIV POL/561214
Spanien | 8
Frankrike | 270
Irland | 79
Förenade kungariket | 206
EG | 563
TAC | 563 | Försiktighets-TAC – artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 gäller.
Art Bleka Pollachius pollachius | Zon VII POL/07.
Belgien | 529
Spanien | 32
Frankrike | 12177
Irland | 1298
Förenade kungariket | 2964
EG | 17000
TAC | 17000 | Försiktighets-TAC – artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 gäller.
Art Bleka Pollachius pollachius | Zon VIIIa,b,d,e POL/8ABDE.
Spanien | 286
Frankrike | 1394
EG | 1680
TAC | 1680 | Försiktighets-TAC – artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 gäller.
Art Bleka Pollachius pollachius | Zon VIIIc POL/08C.
Spanien | 295
Frankrike | 33
EG | 328
TAC | 328 | Försiktighets-TAC – artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 gäller.
Art Bleka Pollachius pollachius | Zon IX, X, CECAF 34.1.1 (gemenskapens vatten) POL/9/3411
Spanien | 278
Portugal | 10
EG | 288
TAC | 288 | Försiktighets-TAC – artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 gäller.
Norska vatten (POK/*04N-)
EG | 69600
Art Gråsej Pollachius virens | Zon IIa (gemenskapens vatten), IIIa, IIIbcd (gemenskapens vatten), IV POK/2A34.
Belgien | 51
Danmark | 6013
Tyskland | 15184
Frankrike | 35733
Nederländerna | 152
Sverige | 826
Förenade kungariket | 11641
EG | 69600
Norge | 75400
TAC | 145000 | Analytisk TAC – artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 gäller inte.
Art Gråsej Pollachius virens | Zon Norska vatten, söder om 62° N POK/04-N.
Sverige | 947
EG | 947
TAC | Ej tillämpligt | Analytisk TAC – artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 gäller inte.
Art Gråsej Pollachius virens | Zon Vb (gemenskapens vatten), VI, XII, XIV POK/561214
Tyskland | 984
Frankrike | 9774
Irland | 494
Förenade kungariket | 3792
EG | 15044
TAC | 15044 | Analytisk TAC – artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 gäller.
Art Gråsej Pollachius virens | Zon VII, VIII, IX, X, CECAF 34.1.1 (gemenskapens vatten) POK/7X1034
Belgien | 14
Frankrike | 3137
Irland | 1568
Förenade kungariket | 855
EG | 5574
TAC | 5574 | Försiktighets-TAC – artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 gäller.
Art Piggvar och slätvar Psetta maxima och Scopthalmus rhombus | Zon IIa (gemenskapens vatten), IV (gemenskapens vatten) T/B/2AC4-C
Belgien | 334
Danmark | 713
Tyskland | 182
Frankrike | 86
Nederländerna | 2527
Sverige | 5
Förenade kungariket | 703
EG | 4550
TAC | 4550 | Försiktighets-TAC – artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 gäller.
Art Rockor Rajidae | Zon IIa (gemenskapens vatten), IV (gemenskapens vatten) SRX/2AC4-C
Belgien | 542
Danmark | 21
Tyskland | 27
Frankrike | 85
Nederländerna | 462
Förenade kungariket | 2083
EG | 3220
TAC | 3220 | Försiktighets-TAC – artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 gäller.
Art Liten hälleflundra Reinhardtius hippoglossoides | Zon IIa (gemenskapens vatten), VI
Danmark | 10
Tyskland | 18
Estland | 10
Spanien | 10
Frankrike | 168
Irland | 10
Polen | 10
Förenade kungariket | 661
EG | 1042
Norge | 145
TAC | Ej tillämpligt
IIIa MAC/*03A. | IIIa, IVb,c MAC/*3A4BC | IVb MAC/*04B. | IVc MAC/*04C. | IIa (icke-gemenskapsvatten), VI, 1 januari–31 mars 2005 MAC/*2A6.
Danmark | 4130 | 4020
Frankrike | 467
Nederländerna | 470
Sverige | 390 | 10
Förenade kungariket | 435
Norge | 3000
Art Makrill Scomber scombrus | Zon IIa (gemenskapens vatten), IIIa, IIIb,c,d (gemenskapens vatten), IV MAC/2A34.
Belgien | 148
Danmark | 11866
Tyskland | 155
Frankrike | 467
Nederländerna | 470
Sverige | 3526
Förenade kungariket | 435
EG | 17067
Norge | 28676
TAC | 420000 | Analytisk TAC – artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 gäller inte.
IVa (gemenskapens vatten) MAC/*04A-C
Tyskland | 4175
Spanien | 0
Frankrike | 2784
Irland | 13918
Nederländerna | 6089
Förenade kungariket | 38274
EG | 65240
Norge | 8500
Färöarna | 1002
Art Makrill Scomber scombrus | Zon IIa (icke gemenskapsvatten), Vb (gemenskapens vatten), VI, VII, VIIIa, b, d, e, XII, XIV MAC/2CX14-
Tyskland | 13845
Spanien | 20
Estland | 115
Frankrike | 9231
Irland | 46149
Lettland | 85
Litauen | 85
Nederländerna | 20190
Polen | 844
Förenade kungariket | 126913
EG | 217477
Norge | 8500
Färöarna | 3322
TAC | 420000 | Analytisk TAC – artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 gäller inte.
VIIIb (MAC/*08B.)
Spanien | 1722
Frankrike | 11
Portugal | 356
Art Makrill Scomber scombrus | Zon VIIIc, IX, X, CECAF 34.1.1 (gemenskapens vatten) MAC/8C3411
Spanien | 20500
Frankrike | 136
Portugal | 4237
EG | 24873
TAC | 24873 | Analytisk TAC – artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 gäller inte.
Art Tunga Solea solea | Zon IIIa, IIIbcd (gemenskapens vatten) SOL/3A/BCD
Danmark | 437
Tyskland | 25
Nederländerna | 42
Sverige | 16
EG | 520
TAC | 520 | Analytisk TAC – artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 gäller.
Art Tunga Solea solea | Zon II, IV (gemenskapens vatten) SOL/24.
Belgien | 1527
Danmark | 698
Tyskland | 1221
Frankrike | 305
Nederländerna | 13784
Förenade kungariket | 785
EG | 18320
Norge | 280
TAC | 18600 | Analytisk TAC – artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 gäller.
Art Tunga Solea solea | Zon Vb (gemenskapens vatten), VI, XII, XIV SOL/561214
Irland | 54
Förenade kungariket | 14
EG | 68
TAC | 68 | Försiktighets-TAC – artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 gäller.
Art Tunga Solea solea | Zon VIIa SOL/07A.
Belgien | 474
Frankrike | 6
Irland | 117
Nederländerna | 150
Förenade kungariket | 213
EG | 960
TAC | 960 | Analytisk TAC – artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 gäller.
Art Tunga Solea solea | Zon VIIb,c SOL/7BC.
Frankrike | 10
Irland | 55
EG | 65
TAC | 65 | Försiktighets-TAC – artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 gäller.
Art Tunga Solea solea | Zon VIIf,g SOL/7FG.
Belgien | 625
Frankrike | 63
Irland | 31
Förenade kungariket | 281
EG | 1000
TAC | 1000 | Analytisk TAC – artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 gäller.
Art Tunga Solea solea | Zon VIIh,j,k SOL/7HJK.
Belgien | 54
Frankrike | 108
Irland | 293
Nederländerna | 87
Förenade kungariket | 108
EG | 650
TAC | 650 | Försiktighets-TAC – artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 gäller.
Art Tunga Solea solea | Zon VIIIa,b SOL/8AB.
Belgien | 51
Spanien | 9
Frankrike | 3796
Nederländerna | 284
EG | 4140
TAC | 4140 | Analytisk TAC – artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 gäller.
Art Solea spp. Solea spp. | Zon VIIIc,d,e, IX, X, CECAF 34.1.1 (gemenskapens vatten) SOX/8CDE34
Spanien | 458
Portugal | 758
EG | 1216
TAC | 1216 | Försiktighets-TAC – artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 gäller.
Art Skarpsill Sprattus sprattus | Zon IIIa SPR/03A.
Danmark | 33504
Tyskland | 70
Sverige | 12676
EG | 46250
TAC | 50000 | Försiktighets-TAC – artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 gäller inte.
Art Skarpsill Sprattus sprattus | Zon IIa (gemenskapens vatten), IV (gemenskapens vatten) SPR/2AC4-C
Belgien | 2877
Danmark | 227669
Tyskland | 2877
Frankrike | 2877
Nederländerna | 2877
Sverige | 1330
Förenade kungariket | 9493
EG | 250000
Norge | 1000
Färöarna | 6000
TAC | 257000 | Försiktighets-TAC – artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 gäller.
Art Skarpsill Sprattus sprattus | Zon VIIde SPR/7DE.
Belgien | 38
Danmark | 2496
Tyskland | 38
Frankrike | 538
Nederländerna | 538
Förenade kungariket | 4032
EG | 7680
TAC | 7680 | Försiktighets-TAC – artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 gäller.
Art Pigghaj/Rödhaj Squalus acanthias | Zon IIa (gemenskapens vatten), IV (gemenskapens vatten) DGS/2AC4-C
Belgien | 19
Danmark | 111
Tyskland | 20
Frankrike | 35
Nederländerna | 30
Sverige | 2
Förenade kungariket | 919
EG | 1136
Norge | 100
TAC | 1236 | Försiktighets-TAC – artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 gäller.
Art Taggmakrill Trachurus spp. | Zon IIa (gemenskapens vatten), IV (gemenskapens vatten) JAX/2AC4-C
Belgien | 64
Danmark | 27547
Tyskland | 2077
Frankrike | 44
Irland | 1599
Nederländerna | 4469
Sverige | 750
Förenade kungariket | 4066
EG | 40616
Norge | 1600
Färöarna | 1823
TAC | 42727 | Försiktighets-TAC – artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 gäller.
Art Taggmakrill Trachurus spp. | Zon Vb (gemenskapens vatten), VI, VII, VIIIa,b,d,e, XII, XIV JAX/578/14
Danmark | 12088
Tyskland | 9662
Spanien | 13195
Frankrike | 6384
Irland | 31454
Nederländerna | 46096
Portugal | 1277
Förenade kungariket | 13067
EG | 133223
Färöarna | 4955
TAC | 137000 | Analytisk TAC – artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 gäller.
Art Taggmakrill Trachurus spp. | Zon VIIIc, IX JAX/8C9.
Spanien | 29587
Frankrike | 377
Portugal | 25036
EG | 55000
TAC | 55000 | Försiktighets-TAC – artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 gäller.
Art Taggmakrill Trachurus spp. | Zon X, CECAF JAX/X34PRT
Portugal | 3200
EG | 3200
TAC | 3200 | Försiktighets-TAC – artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 gäller.
Art Taggmakrill Trachurus spp. | Zon CECAF (gemenskapens vatten) JAX/341PRT
Portugal | 1600
EG | 1600
TAC | 1600 | Försiktighets-TAC – artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 gäller.
Art Taggmakrill Trachurus spp. | Zon CECAF (gemenskapens vatten) JAX/341SPN
Spanien | 1600
EG | 1600
TAC | 1600 | Försiktighets-TAC – artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 gäller.
Art Vitlinglyra Trisopterus esmarki | Zon IIa (gemenskapens vatten), IIIa, IV (gemenskapens vatten) NOP/2A3A4.
Danmark | 0
Tyskland | 0
Nederländerna | 0
EG | 0
Norge | 1000
TAC | Ej tillämpligt | Analytisk TAC – artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 gäller.
Art Vitlinglyra Trisopterus esmarki | Zon IV (norska vatten) NOP/04-N.
Danmark | 4750
Förenade kungariket | 250
EG | 5000
TAC | Ej tillämpligt | Analytisk TAC – artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 gäller inte.
Art Industriarter | Zon IV (norska vatten) I/F/04-N.
Sverige | 800
EG | 800
TAC | Ej tillämpligt
Art Kombinerade kvoter | Zon Gemenskapens vatten i zonerna Vb, VI och VII R/G/5B67-C
EG | Ej föremål för begränsningar
Norge | 600
TAC | Ej tillämpligt
Art Övriga arter | Zon IV (norska vatten) OTH/04-N.
Belgien | 38
Danmark | 3500
Tyskland | 395
Frankrike | 162
Nederländerna | 280
Sverige | Ej tillämpligt
Förenade kungariket | 2625
EG | 7000
TAC | Ej tillämpligt | Försiktighets-TAC – artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 gäller inte.
Art Övriga arter | Zon Gemenskapens vatten i zonerna IIa, IV, VIa, norr om 56°30′N OTH/2A46AN
EG | Ej föremål för begränsningar
Norge | 4720
Färöarna | 400
TAC | Ej tillämpligt
1 Gemenskapens vatten utom vattnen inom 6 nautiska mil från Förenade kungarikets baslinjer vid Shetland, Fair Isle och Foula.
2 Utom Danmark och Förenade kungariket.
3 Skall tas i Nordsjön.
8 Fastställs i förordning (EG) nr 2270/2004.
9 Av vilka en oförutsedd fångst av andra arter på 25 % per fartyg är tillåten vid varje tillfälle i delområdena Vb, VI och VII. Denna procentsats får emellertid överskridas under de första 24 timmarna efter det att fisket påbörjas i ett särskilt område. Den totala oförutsedda fångsten av andra arter i delområdena Vb, VI och VII får inte överstiga 3000 ton.
10 Även långa. Kvoterna för Norge är för långa 6800 ton och lubb 4000 ton vilka är utbytbara upp till 2000 ton och får endast fiskas med långrev i ICES-sektion Vb och delområdena VI och VII.
14 Landad som hel fångst eller sorterad från återstoden av fångsten.
15 Skall tas i Skagerrak.
18 Vare sig fisken är landad som hel fångst eller sorterad från återstoden av fångsten skall medlemsstaterna underrätta kommissionen om sina landningar av sill och skilja mellan ICES-sektionerna IVa och IVb (zonerna HER/04A. och HER/04B.).
19 Får tas i gemenskapens vatten. Fångster som tas inom denna kvot skall dras av från Norges andel av denna TAC.
22 Bifångster av torsk, kolja, bleka, vitling och gråsej skall räknas av mot kvoterna för dessa arter.
24 Bifångster av sill som tas i fisken efter andra arter än sill och som landas osorterade.
26 Bifångster av sill som tas i fisken efter andra arter än sill och som landas osorterade.
28 Landad som hel fångst eller sorterad från återstoden av fångsten.
29 Utom Blackwater-beståndet: referensen gäller sillbeståndet i havsområdet vid Themsens mynning inom en zon som avgränsas av en linje som går söderut från Landguard Point (51°56′N, 1°19.1′O) till latitud 51°33′N och vidare västerut till en punkt på Förenade kungarikets kust.
30 Upp till 50 % av denna kvot får överföras till ICES-sektion IVb. Sådana överföringar måste dock i förväg anmälas till kommissionen.
39 Referensen gäller sillbeståndet i ICES-sektion VIa, norr om 56°00′N och i den del av VI a som är belägen öster om 07°00′V och norr om 55°00′N, med undantag av Clyde.
40 Denna kvot får endast tas i sektion VIa norr om 56°30′N.
43 Referensen gäller sillbeståndet i ICES-sektion VIa, söder om 56°00′N och väster om 07°00′V.
45 Clyde-beståndet: referensen gäller sillbeståndet i havsområdet nordost om en linje dragen mellan Mull of Kintyre och Corsewall Point.
47 ICES-sektion VIIa begränsas av ett område som fogats till ICES-område VIIghjk vilket avgränsas av latitud 52°30′N i norr, latitud 52°00′N i söder, Irlands kust i väst, Förenade kungarikets kust i öster.
49 ICES-sektion VIIg, h, j, k utökas med ett område som avgränsas av latitud 52°30′N i norr, latitud 52°00′N i söder, Irlands kust i väst, Förenade kungarikets kust i öster.
51 Får tas i gemenskapens vatten. Fångster som tas inom denna kvot skall dras av från Norges andel av denna TAC.
53 Exklusive uppskattningsvis 239 ton av industriell bifångst.
55 Exklusive uppskattningsvis 578 ton av industriell bifångst.
57 Exklusive uppskattningsvis 750 ton av industriell bifångst.
59 Exklusive uppskattningsvis 5400 ton av industriell bifångst.
60 Får tas i gemenskapens vatten. Fångster som tas inom denna kvot skall dras av från Norges andel av denna TAC.
63 Inom en sammanlagd TAC på 42600 ton för det nordliga kummelbeståndet.
65 Inom en sammanlagd TAC på 42600 ton för det nordliga kummelbeståndet.
67 Inom en sammanlagd TAC på 42600 ton för det nordliga kummelbeståndet.
69 Inom en sammanlagd TAC på 42600 ton för det nordliga kummelbeståndet.
71 Inom en total kvot på 120000 ton i gemenskapens vatten.
73 Av vilka upp till 75 % får fångas i områdena VIIIc, IX, X, CECAF 34.1.1 (gemenskapens vatten).
74 Får fiskas i gemenskapens vatten i områdena II, IVa, VIa norr om 56°30′N, VIb, VII väster om 12° V.
75 Av vilka högst pm ton får bestå av silverfisk (Argentina spp.).
76 Inbegriper oundvikliga bifångster av silverfisk (Argentina spp.).
77 Får fiskas i gemenskapens vatten i områdena VIa norr om 56°30′N, VIb, VII väster om 12° W.
84 Fastställs i förordning (EG) nr 2270/2004.
86 Fiskas med trål. Bifångster av skoläst och dolkfisk skall räknas av mot denna kvot.
88 Endast som bifångster. Inget riktat fiske är tillåtet inom denna kvot.
90 Får inte fiskas i sektion 3 IIIb,c,d.
93 Fastställs i förordning (EG) nr 2270/2004.
94 Av vilka en oförutsedd fångst av andra arter på 25 % per fartyg är tillåten vid varje tillfälle i delområdena VI och VII. Denna procentsats får emellertid överskridas under de första 24 timmarna efter det att fisket påbörjas i ett särskilt område. Den totala oförutsedda fångsten av andra arter i delområdena VI och VII får inte överstiga 3000 ton.
95 Inklusive lubb. Kvoterna för Norge är för långa 6000 ton och lubb 4000 ton vilka är utbytbara upp till 2000 ton och får endast fiskas med långrev i ICES-sektion Vb och delområdena VI och VII.
96 Inklusive birkelånga och lubb. Får endast tas med långrev i VIa (norr om 56°30′N) och VIb.
97 Av vilka en oförutsedd fångst av andra arter på 20 % per fartyg är tillåten vid varje tillfälle i delområde VI. Denna procentsats får emellertid överskridas under de första 24 timmarna efter det att fisket påbörjas i ett särskilt område. Den totala oförutsedda fångsten av andra arter i delområde VI får inte överstiga 75 ton.
103 Bifångster av torsk, kolja, bleka, vitling och gråsej skall räknas av mot kvoterna för dessa arter.
105 Det råder förbud mot fiske efter räkor av arterna Penaeus subtilis och Penaeus brasiliensis där vattendjupet är mindre än 30 meter.
113 Får endast fångas i IV (gemenskapens vatten) och Skagerrak. Fångster som tas inom denna kvot skall dras av från Norges andel av denna TAC.
115 Fiske i VI är begränsat till långrev.
116 Skall tas i gemenskapens vatten i IIa och VI.
117 Preliminär kvot i avvaktan på resultatet av fiskesamråden med Norge för 2005.
121 Inklusive ett fiske av denna medlemsstat på 1865 ton makrill i ICES-sektion IIIa och i gemenskapens vatten i ICES-sektion IVab (MAC/*3A4AB).
122 Inklusive 315 ton som skall tas i norska vatten i ICES-delområde IV (MAC/*04N-).
123 Vid fiske i norska vatten skall bifångster av torsk, kolja, bleka, vitling och gråsej räknas av mot kvoterna för dessa arter.
124 Skall dras av från Norges andel av denna TAC (tillträdeskvot). Denna kvot får endast fiskas i sektion IVa, utom 3000 ton som får fiskas i sektion IIIa.
125 TAC överenskommen av EG, Norge och Färöarna för norra området.
132 Får endast fiskas i område IIa, VIa (norr om 56°30′N), IVa, VIId,e,f,h.
133 Av vilka 1002 ton får fiskas i ICES-sektion IVa norr om 59° N (EG-zon) 1 januari–15 februari och 1 oktober–31 december. En kvantitet på 2763 ton av Färöarnas egen kvot får fiskas i ICES-sektion VIa (norr om 56°30′N) under hela året och/eller i ICES-sektion VIIe,f,h och/eller ICES-sektion VIa.
134 TAC överenskommen av EG, Norge och Färöarna för norra området.
135 Norr om 59° N (EG-zon) 1 januari–15 februari och 1 oktober–31 december.
140 De kvantiteter som byts med andra medlemsstater får tas upp till en gräns på 25 % av givarmedlemsstatens kvot i ICES-område VIIIa, b, d (MAC/*8ABD).
144 Inklusive tobisfiskar.
145 Får endast fiskas i delområde IV (gemenskapens vatten).
146 Kvoten inkluderar en maximal bifångst på 1200 ton sill. Eventuell bifångst av blåvitling skall räknas av mot den kvot för blåvitling som fastställts för fiskeområdena VIa, VIb och VII.
150 Inklusive fångster med långrev av gråhaj, blåkäxa, Deania calcea, Centrophorus squamosus, stor blåkäxa, Etmopterus spinax och pailonahaj. Denna kvot får endast tas i ICES-delområdena IV, VI och VII.
152 Får endast fiskas i delområde IV (gemenskapens vatten).
153 Inom en total kvot på 6500 ton för ICES-delområden IV, VIa (norr om 56°30′N) och VII e, f, h.
156 Denna kvot får endast fiskas i ICES-områdena IV, VIa (norr om 56°30′N) och VIIe, f, h.
157 Inom en total kvot på 6500 ton för ICES-delområden IV, VIa (norr om 56°30′N) och VII e, f, h.
160 Varav högst 5 % får bestå av taggmakrill mellan 12 och 14 cm, trots artikel 19 i rådets förordning (EG) nr 850/98. För kontroll av denna kvantitet skall den landade vikten beräknas med en koefficient på 1,2.
164 Vatten som gränsar till Azorerna under Portugals överhöghet eller jurisdiktion.
166 Vatten som gränsar till Madeira under Portugals överhöghet eller jurisdiktion.
168 Vatten som gränsar till Kanarieöarna under Spaniens överhöghet eller jurisdiktion.
170 Denna kvot får endast fiskas i ICES-sektion VIa, norr om 56°30′N.
172 Inklusive blandfångster av taggmakrill.
173 Endast som bifångster.
180 Bifångster av torsk, kolja, bleka, vitling och gråsej skall räknas av mot kvoterna för dessa arter.
181 Varav högst 400 ton taggmakrill.
184 Tas endast med långrev, inklusive skolästfiskar, Mora mora och fjällbrosme.
186 Kvot för övriga arter som Norge tilldelar Sverige på traditionell nivå.
188 Begränsat till IIa och IV. Inklusive fisken som inte särskilt nämns.
189 Begränsat till bifångster av vitfisk i IV och VIa.
BILAGA IC
Art Maskeringskrabbor Chionoecetes spp. | Zon NAFO 0, 1 (grönländska vatten) PCR/N01GRN
Irland | 0
Spanien | 0
EG | 0
TAC | Ej tillämpligt | Försiktighets-TAC – artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 gäller inte.
Art Skoläst Coryphaenoides rupestris | Zon NAFO 0, 1 (grönländska vatten) RNG/N01GRN
Tyskland | 1035
EG | 1035
TAC | Ej tillämpligt | Försiktighets-TAC – artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 gäller inte.
Art Skoläst Coryphaenoides rupestris | Zon V, XIV (grönländska vatten) RNG/514GRN
Tyskland | 0
Förenade kungariket | 0
EG | 285
TAC | Ej tillämpligt | Försiktighets-TAC – artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 gäller inte.
II, Vb norr om 62° N (Färöiska vatten) (HER/*25B-F)
Belgien | 3
Danmark | 2580
Tyskland | 452
Spanien | 9
Frankrike | 111
Irland | 668
Nederländerna | 924
Polen | 131
Portugal | 9
Finland | 40
Sverige | 956
Förenade kungariket | 1650
Art Sill Clupea harengus | Zon I, II (gemenskapens vatten och internationellt vatten) HER/1/2.
Belgien | 27
Danmark | 26909
Tyskland | 4713
Spanien | 89
Frankrike | 1161
Irland | 6967
Nederländerna | 9630
Polen | 1362
Portugal | 89
Finland | 417
Sverige | 9972
Förenade kungariket | 17205
EG | 78541
Färöarna | 7548
TAC | 890000 | Artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 gäller inte.
Art Torsk Gadus morhua | Zon I, II (norska vatten) COD/1N2AB.
Tyskland | 2356
Grekland | 292
Spanien | 2628
Irland | 292
Frankrike | 2163
Portugal | 2628
Förenade kungariket | 9140
EG | 19499
TAC | 471000 | Artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 gäller inte.
Art Torsk Gadus morhua | Zon NAFO 0, 1 (inkl.V, XIV (grönländska vatten)) COD/N01514
Tyskland | 0
Förenade kungariket | 0
EG | 0
TAC | 0 | Artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 gäller inte.
Art Torsk Gadus morhua | Zon I, II b COD/1/2B.
Tyskland | 3116
Spanien | 8056
Frankrike | 1330
Polen | 1460
Portugal | 1701
Förenade kungariket | 1995
Alla medlemsstater | 100
EG | 17757
TAC | 471000 | Artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 gäller inte.
Art Torsk och kolja Gadus morhua och Melanogrammus aeglefinus | Zon Vb (Färöiska vatten) C/H/05B-F.
Tyskland | 10
Frankrike | 60
Förenade kungariket | 430
EG | 500
TAC | Ej tillämpligt | Artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 gäller inte.
Art Hälleflundra Hippoglossus hippoglossus | Zon V, XIV (grönländska vatten) HAL/514GRN
Portugal | 800
EG | 1000
TAC | Ej tillämpligt | Artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 gäller inte.
Art Hälleflundra Hippoglossus hippoglossus | Zon NAFO 0, 1 (grönländska vatten) HAL/N01GRN
EG | 200
TAC | Ej tillämpligt
Art Lodda Mallotus villosus | Zon IIb CAP/02B.
EG | 0
TAC | 0
Art Lodda Mallotus villosus | Zon V, XIV (grönländska vatten) CAP/514GRN
Alla medlemsstater | 0
EG | 0
TAC | Ej tillämpligt
Art Kolja Melanogrammus aeglefinus | Zon I, II (norska vatten) HAD/1N2AB.
Tyskland | 484
Frankrike | 291
Förenade kungariket | 1485
EG | 2260
TAC | Ej tillämpligt | Artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 gäller inte.
Art Blåvitling Micromesistius poutassou | Zon I, II (internationellt vatten) WHB/1/2INT
EG | 70000
TAC | Ej tillämpligt
Art Blåvitling Micromesistius poutassou | Zon I, II (norska vatten) WHB/1/2-N.
Tyskland | 500
Frankrike | 500
EG | 1000
TAC | Ej tillämpligt | Artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 gäller inte.
Art Blåvitling Micromesistius poutassou | Zon Vb (färöiska vatten) WHB/05B-F.
Danmark | 7040
Tyskland | 480
Frankrike | 768
Nederländerna | 672
Förenade kungariket | 7040
EG | 16000
TAC | Ej tillämpligt | Artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 gäller inte.
Art Långa och birkelånga Molva molva och Molva dypterigia | Zon Vb (färöiska vatten) B/L/05B-F.
Tyskland | 950
Frankrike | 2106
Förenade kungariket | 184
EG | 3240
TAC | Ej tillämpligt | Artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 gäller inte.
Art Nordhavsräka Pandalus borealis | Zon V, XIV (grönländska vatten) PRA/514GRN
Danmark | 887
Frankrike | 887
EG | 5675
TAC | Ej tillämpligt | Artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 gäller inte.
Art Nordhavsräka Pandalus borealis | Zon NAFO 0, 1 (grönländska vatten) PRA/N01GRN
Danmark | 2000
Frankrike | 2000
EG | 4000
TAC | Ej tillämpligt | Artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 gäller inte.
Art Gråsej Pollachius virens | Zon I, II (norska vatten) POK/1N2AB.
Tyskland | 2880
Frankrike | 463
Förenade kungariket | 257
EG | 3600
TAC | Ej tillämpligt | Artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 gäller inte.
Art Gråsej Pollachius virens | Zon I, II (internationellt vatten) POK/1/2INT
EG | 0
TAC | Ej tillämpligt
Art Gråsej Pollachius virens | Zon Vb (Färöiska vatten) POK/05B-F.
Belgien | 50
Tyskland | 310
Frankrike | 1510
Nederländerna | 50
Förenade kungariket | 580
EG | 2500
TAC | Ej tillämpligt | Artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 gäller inte.
Art Liten hälleflundra Reinhardtius hippoglossoides | Zon I, II (norska vatten) GHL/1N2AB.
Tyskland | 50
Förenade kungariket | 50
EG | 100
TAC | Ej tillämpligt | Artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 gäller inte.
Art Liten hälleflundra Reinhardtius hippoglossoides | Zon I, II (internationellt vatten) GHL/1/2INT
EG | 0
TAC | Ej tillämpligt
Art Liten hälleflundra Reinhardtius hippoglossoides | Zon V, XIV (grönländska vatten) GHL/514GRN
Tyskland | 5154
Förenade kungariket | 271
EG | 6300
TAC | Ej tillämpligt | Artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 gäller inte.
Art Liten hälleflundra Reinhardtius hippoglossoides | Zon NAFO 0,1 (grönländska vatten) GHL/N01GRN
Tyskland | 550
EG | 1500
TAC | Ej tillämpligt | Artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 gäller inte.
Art Makrill Scomber scombrus | Zon IIa (norska vatten) MAC/02A-N.
Danmark | 8500
EG | 8500
TAC | Ej tillämpligt | Artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 gäller inte.
Art Makrill Scomber scombrus | Zon Vb (färöiska vatten) MAC/05B-F.
Danmark | 2763
EG | 2763
TAC | Ej tillämpligt | Artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 gäller inte.
Art Kungsfiskar Sebastes spp. | Zon V, XII, XIV RED/51214.
Estland | 344
Tyskland | 6986
Spanien | 1227
Frankrike | 652
Irland | 2
Lettland | 562
Litauen | 3625
Nederländerna | 3
Polen | 629
Portugal | 1466
Förenade kungariket | 17
EG | 15513
TAC | Ej tillämpligt | Artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 gäller inte.
Art Kungsfiskar Sebastes spp. | Zon I, II (norska vatten) RED/1N2AB.
Tyskland | 766
Spanien | 95
Frankrike | 84
Portugal | 405
Förenade kungariket | 150
EG | 1500
TAC | Ej tillämpligt | Artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 gäller inte.
Art Kungsfiskar Sebastes spp. | Zon V, XIV (grönländska vatten) RED/514GRN
Tyskland | 11794
Frankrike | 60
Förenade kungariket | 84
EG | 15938
TAC | Ej tillämpligt | Artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 gäller inte.
Art Kungsfiskar Sebastes spp. | Zon (färöiska vatten) RED/05B-F.
Belgien | 29
Tyskland | 3679
Frankrike | 249
Förenade kungariket | 43
EG | 4000
TAC | Ej tillämpligt | Artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 gäller inte.
Art Bifångster | Zon NAFO 0, 1 (grönländska vatten) XBC/N01GRN
EG | 2000
TAC | Ej tillämpligt
Art Andra arter | Zon I, II (norska vatten) OTH/1N2AB.
Tyskland | 150
Frankrike | 60
Förenade kungariket | 240
EG | 450
TAC | Ej tillämpligt | Artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 gäller inte.
Art Andra arter | Zon Vb (färöiska vatten) OTH/05B-F.
Tyskland | 305
Frankrike | 275
Förenade kungariket | 180
EG | 760
TAC | Ej tillämpligt | Artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 gäller inte.
Art Plattfisk | Zon Vb (Färöiska vatten) FLX/05B-F.
Tyskland | 108
Frankrike | 84
Förenade kungariket | 408
EG | 600
TAC | Ej tillämpligt | Artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 gäller inte.
1 Preliminär kvot i avvaktan på resultatet av fiskesamråden med Danmark (på Färöarnas och Grönlands vägnar) för 2005.
5 Av vilka 315 ton tilldelas Norge.
6 Preliminär kvot i avvaktan på resultatet av fiskesamråden med Danmark (på Färöarnas och Grönlands vägnar) för 2005.
10 Av vilka 285 ton tilldelas Norge.
11 Preliminär kvot i avvaktan på resultatet av fiskesamråden med Danmark (på Färöarnas och Grönlands vägnar) för 2005.
16 Får fiskas i gemenskapens vatten.
18 Preliminär kvot i avvaktan på resultatet av fiskesamråden med Danmark (på Färöarnas och Grönlands vägnar) för 2005.
22 Utom Tyskland, Spanien, Frankrike, Polen, Portugal och Förenade kungariket.
23 Fördelningen av gemenskapens andel av torsk i zonerna Spetsbergen och Björnön påverkar inte rättigheterna och skyldigheterna enligt Parisfördraget från 1920.
26 Av vilka 200 ton, som endast skall fiskas med långrev, tilldelas Norge.
27 Om de bifångster som tas upp av hälleflundra vid trålfiske efter torsk och kungsfisk innebär att kvoterna för hälleflundra överskrids, kommer Grönlands myndigheter att lösa detta på ett sätt som innebär att gemenskapens fiske efter torsk och kungsfisk ändå kan fortsätta tills dessa kvoter är uttömda.
28 Preliminär kvot i avvaktan på resultatet av fiskesamråden med Danmark (på Färöarnas och Grönlands vägnar) för 2005.
33 Av vilka 200 ton, som endast skall fiskas med långrev, tilldelas Norge
34 Om de bifångster som tas upp av hälleflundra vid trålfiske efter torsk och kungsfisk innebär att kvoterna för hälleflundra överskrids kommer Grönlands myndigheter att lösa detta på ett sätt som innebär att gemenskapens fiske efter torsk och kungsfisk ändå kan fortsätta tills dessa kvoter är uttömda.
35 Preliminär kvot i avvaktan på resultatet av fiskesamråden med Danmark (på Färöarnas och Grönlands vägnar) för 2005.
39 Preliminär kvot i avvaktan på resultatet av fiskesamråden med Danmark (på Färöarnas och Grönlands vägnar) för 2005.
42 Bifångster upp till 1080 ton av skoläst och dolkfisk skall räknas av mot denna kvot.
47 Av vilka 2750 ton tilldelas Norge och 1150 ton Färöarna.
48 Preliminär kvot i avvaktan på resultatet av fiskesamråden med Danmark (på Färöarnas och Grönlands vägnar) för 2005.
53 Preliminär kvot i avvaktan på resultatet av fiskesamråden med Danmark (på Färöarnas och Grönlands vägnar) för 2005.
57 Av vilka 800 ton tilldelas Norge och 75 ton Färöarna.
58 Preliminär kvot i avvaktan på resultatet av fiskesamråden med Danmark (på Färöarnas och Grönlands vägnar) för 2005.
63 Av vilka 800 ton tilldelas Norge och 150 ton Färöarna.
64 Preliminär kvot i avvaktan på resultatet av fiskesamråden med Danmark (på Färöarnas och Grönlands vägnar) för 2005.
68 Får även fångas i delområde IV (norska vatten) och sektion IIa (icke-gemenskapsvatten) (MAC/*4N-2A).
71 Får fångas i IVa (gemenskapens vatten) (MAC/*04A-C).
73 Gemenskapens vatten och internationellt vatten.
74 Får tas i NAFO: s delområde 2, sektionerna IF och 3K, men skall räknas av från kvoten för V, XII, XIV inom en total kvot på 25000 ton (RED/*N1F3K).
89 Endast som bifångst.
96 Högst 12500 ton får fiskas med flyttrål. Fångster från bottentrålfisket och flyttrålfisket skall rapporteras separat. Får fiskas i öster eller väster.
97 3500 ton som skall fiskas med flyttrål tilldelas Norge.
98 500 tilldelas Färöarna. Fångster från bottentrålfisket och flyttrålfisket skall rapporteras separat.
99 Preliminär kvot i avvaktan på resultatet av fiskesamråden med Danmark (på Färöarnas och Grönlands vägnar) för 2005.
107 Avser den kombinerade bifångsten av torsk, kattfisk, rocka, långa och lubb. Kvantiteten bifångst av torsk får inte överstiga 100 ton. Får fiskas i öster eller väster.
108 Preliminär kvot i avvaktan på resultatet av fiskesamråden med Danmark (på Färöarnas och Grönlands vägnar) för 2005.
111 Endast som bifångst.
117 Utom fiskarter utan kommersiellt värde.
BILAGA ID
Alla totala tillåtna fångstmängder och därmed förbundna villkor antas inom ramen för NAFO.
Art Torsk Gadus morhua | Zon NAFO 2J3KL COD/N2J3KL
EG | 0
TAC | 0
Art Torsk Gadus morhua | Zon NAFO 3NO COD/N3NO.
EG | 0
TAC | 0
Art Torsk Gadus morhua | Zon NAFO 3M COD/N3M.
EG | 0
TAC | 0
Art Rödtunga Glyptocephalus cynoglossus | Zon NAFO 2J3KL WIT/N2J3KL
EG | 0
TAC | 0
Art Rödtunga Glyptocephalus cynoglossus | Zon NAFO 3NO WIT/N3NO.
EG | 0
TAC | 0
Art Lerskädda Hippoglossoides platessoides | Zon NAFO 3M PLA/N3M.
EG | 0
TAC | 0
Art Lerskädda Hippoglossoides platessoides | Zon NAFO 3LNO PLA/N3LNO.
EG | 0
TAC | 0
Art Nordlig stjärtfenad bläckfisk Illex illecebrosus | Zon NAFO sub-zones 3 and 4 SQI/N34.
Estland | 128
Lettland | 128
Litauen | 128
Polen | 227
EG | Ej tillämpligt
TAC | 34000 | Artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 är inte tillämpliga.
Art Gulstjärtsskädda Limanda ferruginea | Zon NAFO 3LNO YEL/N3LNO.
Estland
Lettland
Litauen
Polen
EG | 0
TAC | 15000
Art Lodda Mallotus villosus | Zon NAFO 3NO CAP/N3NO.
EG | 0
TAC | 0
Punkt nr | Latitud N | Longitud V
1 | 47°20′0 | 46°40′0
2 | 47°20′0 | 46°30′0
3 | 46°00′0 | 46°30′0
4 | 46°00′0 | 46°40′0
Art Nordhavsräka Pandalus borealis | Zon NAFO 3L PRA/N3L.
Estland | 144
Lettland | 144
Litauen | 144
Polen | 144
EG | 144
TAC | 13000 | Artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 är inte tillämpliga.
Punkt nr | Latitud N | Longitud V
1 | 47°20′0 | 46°40′0
2 | 47°20′0 | 46°30′0
3 | 46°00′0 | 46°30′0
4 | 46°00′0 | 46°40′0
Punkt nr | Latitud N | Longitud V
1 | 47°55′0 | 45°00′0
2 | 47°30′0 | 44°15′0
3 | 46°55′0 | 44°15′0
4 | 46°35′0 | 44°30′0
5 | 46°35′0 | 45°40′0
6 | 47°30′0 | 45°40′0
7 | 47°55′0 | 45°00′0
Medlemsstat | Högsta antal fartyg | Högsta antal fiskedagar
Danmark | 2 | 131
Estland | 8 | 1667
Spanien | 10 | 257
Lettland | 4 | 490
Litauen | 7 | 579
Polen | 1 | 100
Portugal | 1 | 69
Art Nordhavsräka Pandalus borealis | Zon NAFO 3M PRA/N3M.
TAC
Art Liten hälleflundra Reinhardtius hippoglossoides | Zon NAFO 3LMNO GHL/N3LMNO
Estland | 380
Tyskland | 388
Lettland | 54
Litauen | 27
Spanien | 5208
Portugal | 2197
EG | 8254
TAC | 14079 | Artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 är inte tillämpliga.
Art Rockor Rajidae | Zon NAFO 3LNO SRX/N3LNO.
Spanien | 6561
Portugal | 1274
Estland | 546
Litauen | 119
EG | 8500
TAC | 13500 | Artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 är inte tillämpliga.
Art Kungsfiskar Sebastes spp. | Zon NAFO 3LN RED/N3LN.
EG | 0
TAC | 0
Art Kungsfiskar Sebastes spp. | Zon NAFO 3M RED/N3M.
Estland | 1571
Tyskland | 513
Spanien | 233
Lettland | 1571
Litauen | 1571
Portugal | 2354
EG | 7813
TAC | 5000 | Artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 är inte tillämpliga.
Art Kungsfiskar Sebastes spp. | Zon NAFO 3O RED/N3O.
Spanien | 1771
Portugal | 5229
EG | 7000
TAC | 20000 | Artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 är inte tillämpliga.
Art Vitbrosme Urophycis tenuis | Zon NAFO 3NO HKW/N3NO.
Spanien | 2160
Portugal | 2835
EG | 5000
TAC | 8500 | Artiklarna 3 och 4 I förordning (EG) nr 847/96 är inte tillämpliga.
1 Det kommer inte att bedrivas riktat fiske efter denna art, som endast kommer att fångas som bifångst enligt artikel 28.
4 Det kommer inte att bedrivas riktat fiske efter denna art, som endast kommer att fångas som bifångst enligt artikel 28.
7 Det kommer inte att bedrivas riktat fiske efter denna art, som endast kommer att fångas som bifångst enligt artikel 28.
10 Det kommer inte att bedrivas riktat fiske efter denna art, som endast kommer att fångas som bifångst enligt artikel 28.
13 Det kommer inte att bedrivas riktat fiske efter denna art, som endast kommer att fångas som bifångst enligt artikel 28.
16 Det kommer inte att bedrivas riktat fiske efter denna art, som endast kommer att fångas som bifångst enligt artikel 28.
19 Det kommer inte att bedrivas riktat fiske efter denna art, som endast kommer att fångas som bifångst enligt artikel 28.
22 Ingen särskild gemenskapsandel. 29467 ton är tillgängliga för Kanada och EG-medlemsstaterna utom Estland, Lettland, Litauen och Polen.
23 Fiskas mellan den 1 juli och den 31 december.
30 Trots att gemenskapen har tillträde till en gemensam kvot på 76 ton har man beslutat om en kvot på 0. Det kommer inte att bedrivas riktat fiske efter denna art, som endast kommer att fångas som bifångst enligt artikel 28.
31 Fångster som tas av fartyg ur denna kvot skall rapporteras till flaggmedlemsstaten och vidarebefordras till NAFO:s sekretariatschef via kommissionen med 48 timmars mellanrum.
34 Det kommer inte att bedrivas riktat fiske efter denna art, som endast kommer att fångas som bifångst enligt artikel 28.
37 Inkluderar inte den box som avgränsas av följande koordinater: Punkt nr Latitud N Longitud V 1 47°20′0 46°40′0 2 47°20′0 46°30′0 3 46°00′0 46°30′0 4 46°00′0 46°40′0
38 Skall fiskas fr.o.m. 1 januari t.o.m. 31 mars, 1 juli till 14 september och 1 december till 31 december.
39 Alla medlemsstater utom Estland, Lettland, Litauen och Polen.
47 Fartyg får också fiska efter detta bestånd i sektion 3L inom den box som avgränsas av följande koordinater: Punkt nr Latitud N Longitud V 1 47°20′0 46°40′0 2 47°20′0 46°30′0 3 46°00′0 46°30′0 4 46°00′0 46°40′0 När fartyg bedriver räkfiske i denna box skall de, vare sig de korsar den linje som avskiljer NAFO-sektionerna 3L och 3M eller inte, rapportera enligt punkt 1.3 i bilagan till rådets förordning (EEG) nr 189/92 av den 27 januari 1992 om föreskrifter för tillämpningen av vissa kontrollbestämmelser som antagits av Fiskeriorganisationen för Nordatlantens västra del (EGT L 21, 30.1.1992, s. 4. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1048/97 (EGT L 154, 12.6.1997, s. 1)). Dessutom är fiske efter räkor förbjudet mellan den 1 juni och den 31 december 2005 i det område som avgränsas av följande koordinater: Punkt nr Latitud N Longitud V 1 47°55′0 45°00′0 2 47°30′0 44°15′0 3 46°55′0 44°15′0 4 46°35′0 44°30′0 5 46°35′0 45°40′0 6 47°30′0 45°40′0 7 47°55′0 45°00′0
48 Ej tillämpligt. Fisket förvaltas genom begränsningar i fiskeansträngningen. De berörda medlemsstaterna skall utfärda särskilda fisketillstånd för fartyg som bedriver detta fiske och underrätta kommissionen om dessa tillstånd innan fartygen börjar fiska, i enlighet med förordning nr (EG)1627/94. Genom undantag från artikel 8 i den förordningen skall tillstånden endast vara giltiga om kommissionen inte har gjort några invändningar inom fem arbetsdagar efter det att anmälan togs emot. Det högsta tillåtna antalet fartyg och högsta tillåtna fisketid skall vara som följer: Medlemsstat Högsta antal fartyg Högsta antal fiskedagar Danmark 2 131 Estland 8 1667 Spanien 10 257 Lettland 4 490 Litauen 7 579 Polen 1 100 Portugal 1 69 Varje medlemsstat skall inom 25 dagar efter den kalendermånad då fångsterna tas månatligen till kommissionen rapportera antalet fiskedagar i sektion 3M och i det område som definieras i fotnot (1) ovan.
51 Det kommer inte att bedrivas riktat fiske efter denna art, som endast kommer att fångas som bifångst enligt artikel 28.
54 Denna kvot skall vara förenlig med den totala tillåtna fångstmängden på 5000 ton för detta bestånd. Då den totala tillåtna fångstmängden uttömts skall det riktade fisket efter detta bestånd avbrytas utan att hänsyn tas till fångstnivåerna.
BILAGA IE
De totala tillåtna fångstmängderna i detta område antas inom ramen för internationella fiskeriorganisationer med ansvar för tonfiskfiske, som ICCAT och IATTC.
Art Tonfisk Thunnus thynnus | Zon Atlanten, öster om longitud 45° V, och Medelhavet BFT/AE045W
Cypern
Grekland | 323,4
Spanien | 6276,7
Frankrike | 6192,7
Italien | 4888
Malta
Portugal | 590,2
Alla medlemsstater | 60
EG | 18331
TAC | 32000 | Artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 är inte tillämpliga
Art Svärdfisk Xiphias gladius | Zon Atlanten, norr om latitud 5° N SWO/AN05N
Spanien | 6541,5
Portugal | 1010,4
Alla medlemsstater | 148,5
EG | 7700,4
TAC | 14000 | Artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 är inte tillämpliga.
Art Svärdfisk Xiphias gladius | Zon Atlanten, söder om latitud 5° N SWO/AS05N
Spanien | 6595,6
Portugal | 371,1
EG | 6966,7
TAC | 15956 | Artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 är inte tillämpliga.
Medlemsstat | Högsta antal fartyg
Irland | 50
Spanien | 730
Frankrike | 151
Förenade kungariket | 12
Portugal | 310
EG | 1253
Art Långfenad tonfisk Germo alalunga | Zon Atlanten, norr om latitud 5°N ALB/AN05N
Irland | 5723,3
Spanien | 31383
Frankrike | 8217
Förenade kungariket | 600,7
Portugal | 4129,5
EG | 50053,5
TAC | 34500 | Artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 är inte tillämpliga.
Art Långfenad tonfisk Germo alalunga | Zon Atlanten, söder om latitud 5° N ALB/AS05N
Spanien | 943,7
Frankrike | 311
Portugal | 660
EG | 1914,7
TAC | 30915 | Artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 är inte tillämpliga.
Art Storögd tonfisk Thunnus obesus | Zon Atlanten BET/ATLANT
Spanien | 21526,4
France | 9438
Portugal | 13511
EG | 44475,4
TAC | 90000 | Artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 är inte tillämpliga.
Art Blå marlin Makaira nigricans | Zon Atlanten BUM/ATLANT
EG | 103
TAC | Ej tillämpligt
Art Vit marlin Tetrapturus alba | Zon Atlanten WHM/ATLANT
EG | 46,5
TAC | Ej tillämpligt
1 Cypern och Malta får fiska enligt ICCAT:s kvot för övriga i enlighet med ICCAT:s Compliance Tables som antogs vid ICCAT:s årsmöte 2003.
2 Utom Cypern, Grekland, Spanien, Frankrike, Italien, Malta och Portugal, och bara som bifångst.
6 Utom Spanien och Portugal, och bara som bifångst.
8 All användning av drivnät, drivgarn, förankrade drivnät, grimgarn eller snärjgarn, oavsett slag, är förbjuden.
9 Antalet fiskefartyg från gemenskapen som har långfenad tonfisk som målart fastställs till pm fartyg i enlighet med artikel 10.1 i förordning (EG) nr 973/2001.
10 Fördelningen mellan medlemsstaterna av högsta antalet fartyg under en medlemsstats flagg vilka har rätt att fiska med långfenad tonfisk som målart i enlighet med artikel 10.4 i förordning (EG) nr 973/2001: Medlemsstat Högsta antal fartyg Irland 50 Spanien 730 Frankrike 151 Förenade kungariket 12 Portugal 310 EG 1253
BILAGA IF
Dessa totala tillåtna fångstmängder som antagits av CCAMLR tilldelas inte CCAMLR-medlemmarna och således är gemenskapens andel inte fastställd. Fångsterna övervakas av CCAMLR:s sekretariat, som kommer att meddela när fisket måste upphöra på grund av att TAC har uttömts.
Art Svartfenad isfisk Chaenocephalus aceratus | Zon FAO 48.3 Antarktis SSI/F483.
TAC | 2200
Art Noshörningsfisk Channichthys rhinoceratus | Zon FAO 58.5.2 Antarktis LIC/F5852.
TAC | 150
Art Gunnars isfisk Champsocephalus gunnari | Zon FAO 48.3 Antarktis ANI/F483.
TAC | 3574
Art Gunnars isfisk Champsocephalus gunnari | Zon FAO 58.5.2 Antarktis ANI/F5852.
TAC | 1864
Art Tandnoting Dissostichus eleginoides | Zon FAO 48.3 Antarktis TOP/F483.
TAC | 3050
Särskilda villkor: Inom gränserna för ovan nämnda kvoter får högst de nedan angivna mängderna fiskas i de specificerade delområdena: Förvaltningsområde A: 48° W till 43° 30′ W – 52° 30′ S till 56° S (TOP/*F483A) 0 Förvaltningsområde B: 43° 30′ W till 40° W – 52° 30′ S till 56° S (TOP/*F483B) 915 Förvaltningsområde C: 40° W till 33° 30′ W – 52° 30′ S till 56° S (TOP/*F483C) 2135
Förvaltningsområde A: 48° W till 43° 30′ W – 52° 30′ S till 56° S (TOP/*F483A) | 0
Förvaltningsområde B: 43° 30′ W till 40° W – 52° 30′ S till 56° S (TOP/*F483B) | 915
Förvaltningsområde C: 40° W till 33° 30′ W – 52° 30′ S till 56° S (TOP/*F483C) | 2135
Art Tandnoting Dissostichus eleginoides | Zon FAO 48,4 Antarktis TOP/F484.
TAC | 28
Art Tandnoting Dissostichus eleginoides | Zon FAO 58.5.2 Antarktis TOP/F5852.
TAC | 2787
Art Antarktisk krill Euphausia superba | Zon FAO 48 KRI/F48.
TAC | 4000000
Särskilda villkor: Inom gränserna för ovan nämnda kvoter får högst de nedan angivna mängderna fiskas i de specificerade delområdena: Delområde 48.1 (KRI/*F481.) 1008000 Delområde 48,2 (KRI/*F482.) 1104000 Delområde 48,3 (KRI/*F483.) 1056000 Delområde 48,4 (KRI/*F484.) 832000
Delområde 48.1 (KRI/*F481.) | 1008000
Delområde 48,2 (KRI/*F482.) | 1104000
Delområde 48,3 (KRI/*F483.) | 1056000
Delområde 48,4 (KRI/*F484.) | 832000
Art Antarktisk krill Euphausia superba | Zon FAO 58.4.1 Antarktis KRI/F5841.
TAC | 440000
Särskilda villkor: Inom gränserna för ovan nämnda kvoter får högst de nedan angivna mängderna fiskas i de specificerade områdena: Sektion 58.4.1 väster om 115° E (KRI/*F-41W) 277000 Sektion 58.4.1 öster om 115° E (KRI/*F-41E) 163000
Sektion 58.4.1 väster om 115° E (KRI/*F-41W) | 277000
Sektion 58.4.1 öster om 115° E (KRI/*F-41E) | 163000
Art Antarktisk krill Euphausia superba | Zon FAO 58.4.2 Antarktis KRI/F5842.
TAC | 450000
Art Slanknoting Gobionotothen gibberifrons | Zon FAO 48.3 Antarktis NOG/F483.
TAC | 1470
Art Grånoting Lepidonotothen squamifrons | Zon FAO 48.3 Antarktis NOS/F483.
TAC | 300
Art Grånoting Lepidonotothen squamifrons | Zon FAO 58.5.2 Antarktis NOS/F5852.
TAC | 80
Art Marmorerad noting Notothenia rossii | Zon FAO 48.3 Antarktis NOR/F483.
TAC | 300
Art Krabba Paralomis spp. | Zon FAO 48.3 Antarktis PAI/F483.
TAC | 1600
Art Krokodilisfisk Pseudochaenichthus georgianus | Zon FAO 48.3 Antarktis SGI/F483.
TAC | 300
Art Långstjärtar Macrourus spp. | Zon FAO 58.5.2 Antarktis GRV/F5852.
TAC | 360
Art Övriga arter | Zon FAO 58.5.2 Antarktis OTH/F5852.
TAC | 50
Art Rockor Rajae | Zon FAO 58.5.2 Antarktis SRX/F5852.
TAC | 120
Art Kalamari Martialia hyadesi | Zon FAO 48.3 Antarktis SQS/F483.
TAC | 2500
1 TAC som skall täcka bifångster i allt riktat fiske. När denna TAC för bifångster är uttömd skall det riktade fisket avslutas.
3 TAC som skall täcka bifångster i fisket efter Dissostichus eleginoides och Champsocephalus gunnari. När denna TAC för bifångster är uttömd skall motsvarande fisken avslutas.
5 Denna TAC skall tillämpas under perioden 15 november 2004–14 november 2005. Fiske efter detta bestånd skall under perioden 1 mars–31 maj 2004 begränsas till 894 ton.
7 Denna TAC skall tillämpas under perioden 1 december 2004–30 november 2005.
8 For the purpose of this TAC, the area open to the fishery is defined as that portion of FAO statistical division 58.5.2 that lies within the area enclosed by a line: (a) Linjen startar vid den punkt där meridianen för longituden 72°15′O korsar gränsen enligt Australia–France Maritime Delimitation Agreement, och fortsätter därefter söderut längs meridianen tills den korsar parallellen för latituden 53°25′S. (b) Linjen fortsätter därefter österut längs parallellen tills den korsar meridianen för longituden 74°O. (c) Den fortsätter sedan i nordostlig riktning längs en geodetisk linje till korsningen mellan parallellen för latituden 52°40′S och meridianen för longituden 76°O. (d) Linjen fortsätter därefter norrut längs meridianen tills den korsar parallellen för latituden 52°S. (e) Den fortsätter sedan i nordvästlig riktning längs en geodetisk linje till korsningen mellan parallellen för latituden 51°S med meridianen för longituden 74°30′O (f) Därefter fortsätter den i sydvästlig riktning längs en geodetisk linje till startpunkten.
11 Denna TAC skall tillämpas för fiske med långrev under perioden 1 maj–31 augusti 2005 och för fiske med tinor 1 december 2004–30 november 2005.
12 Inklusive 152 ton rockor och 152 ton Macrorus spp. som bifångst.
15 Fångas endast med långrev.
16 Denna TAC skall tillämpas under den fiskesäsong som tillämpas för delområde 48.3, eller till dess fångstgränsen uppnåtts för Dissostichus eleginoides i delområde 48.4, eller till dess fångstgränsen uppnåtts för Dissostichus eleginoides i delområde 48.3 enligt ovan beroende på vad som inträffar först.
19 Denna TAC skall tillämpas för trålfiske under perioden 1 december 2004–30 november 2005 och för fiske med långrev under perioden 1 maj–31 augusti 2005.
20 Denna TAC skall endast tillämpas väster om 79°20′O. Fiske öster om den linjen är förbjudet i detta område (se bilaga XV).
23 Denna TAC skall tillämpas under perioden 1 december 2004–30 november 2005.
25 Denna TAC skall tillämpas under perioden 1 december 2004–30 november 2005.
27 Denna TAC skall tillämpas under perioden 1 december 2004–30 november 2005.
29 TAC to cover by-catches in any directed fishery. Wherever this by-catch TAC is exhausted, the directed fishery shall be closed.
31 TAC som skall täcka bifångster i allt riktat fiske. När denna TAC för bifångster är uttömd skall det riktade fisket avslutas.
33 TAC som skall täcka bifångster i allt riktat fiske. När denna TAC för bifångster är uttömd skall det riktade fisket avslutas.
35 TAC som skall täcka bifångster i allt riktat fiske. När denna TAC för bifångster är uttömd skall det riktade fisket avslutas.
37 Denna TAC skall tillämpas under perioden 1 december 2004–30 november 2005.
39 TAC som skall täcka bifångster i allt riktat fiske. När denna TAC för bifångster är uttömd skall det riktade fisket avslutas.
41 TAC som skall täcka bifångster i fisket efter Dissostichus eleginoides och Champsocephalus gunnari. När denna TAC för bifångster är uttömd skall motsvarande fisken avslutas.
43 TAC som skall täcka bifångster i fisket efter Dissostichus eleginoides och Champsocephalus gunnari. När denna TAC för bifångster är uttömd skall motsvarande fisken avslutas.
45 TAC som skall täcka bifångster i fisket efter Dissostichus eleginoides och Champsocephalus gunnari. När denna TAC för bifångster är uttömd skall motsvarande fisken avslutas.
46 Beträffande denna TAC, skall rockor betraktas som en enda art.
49 Denna totala tillåtna fångstmängd skall tillämpas under perioden 1 december 2004–30 november 2005.
BILAGA II
1. Det skall vara förbjudet att landa fångster som är osorterade. 2. Medlemsstaterna skall se till att det finns ett adekvat provtagningssystem som gör det möjligt att effektivt övervaka landningar per art när landningarna är osorterade. Medlemsstaterna skall senast den 1 mars 2005 till kommissionen överlämna en detaljerad beskrivning av provtagningssystemen och en förteckning över de hamnar och landningsplatser där provtagningssystemen är i drift. 3. Genom undantag från bestämmelserna i punkt 1 skall det vara tillåtet att landa fångster som är osorterade i hamnar och på landningsplatser där ett provtagningssystem som avses i punkt 2 är i drift.
BILAGA III
DEL A ÖSTERSJÖN
Avsnitt 1 Torskfiske
1. Villkor för vissa redskap som är tillåtna vid torskfiske i Östersjön
1.1 Släpredskap
1.1.1 Utan selektionsfönster
Släpredskap utan selektionsfönster är förbjudna.
1.1.2 Med selektionsfönster
Genom undantag från bestämmelserna om särskilda selektivitetsanordningar i bilaga V till rådets förordning (EG) nr 88/98 skall bestämmelserna i tillägg 1 till denna bilaga tillämpas.
1.1.3 Regel om enda tillåtna redskap
Om ett släpredskap med selektionsfönster används får ingen annan typ av redskap förvaras ombord.
1.2 Nät
Genom undantag från bestämmelserna i bilaga IV till rådets förordning (EG) nr 88/98 skall den minsta maskstorleken för nät vara 110 mm.
Näten får maximalt vara 12 km för fartyg med en total längd på högst 12 meter.
Näten får maximalt vara 24 km för fartyg med en total längd över 12 meter.
Näten får inte ligga ute mer än 48 timmar från och med den tidpunkt då näten först läggs ut till dess att de i sin helhet tas ombord på fiskefartyget.
2. Bifångst av torsk i Östersjön
Genom undantag från bestämmelserna i artikel 3.4 i förordning (EG) nr 88/98 får ingen småtorsk behållas ombord, utom i det fall som anges i 2.2.
Emellertid får, genom undantag från bestämmelserna i artikel 3.5 i förordning (EG) nr 88/98 den bifångst av torsk som vid fiske efter sill, strömming och skarpsill tas med maskstorlekar på 32 mm eller mindre uppgå till högst 3 % av vikten. Av denna bifångst får högst 5 % av den torsk som inte uppfyller storlekskraven behållas ombord.
Bifångsterna av torsk får inte överskrida 10 % vid fiske efter andra arter än sill, strömming och skarpsill med andra typer av trålar eller snurrevadar än de som anges i punkt 1.1.2.
3. Minsta tillåtna storlek för torsk i Östersjön
Genom undantag från bestämmelserna om minimistorleken för torsk enligt bilaga III till förordning (EG) nr 88/98 skall minsta tillåtna storlek vara 38 cm.
4. Sommarförbud mot fiske av östersjötorsk
Fiske efter torsk är förbjudet i sektionerna 22-24 från och med den 1 mars 2005 till och medden 30 april 2005 och i sektionerna 25-32 från och med den 1 maj 2005 till och med den 15 september 2005.
5. Restriktioner för torskfisket i Östersjön
Allt fiske är förbjudet i de områden som avgränsas av en linje som i angiven ordning förbinder följande positioner enligt koordinatsystemet WGS84.
Område 1:
55°45′N, 15°30′E 55°45′N, 16°30′E 55°00′N, 16°30′E 55°00′N, 16°00′E 55°15′N, 16°00′E 55°15′N, 15°30′E 55°45′N, 15°30′E
Område 2:
55°00′N, 19°14′E 54°48′N, 19°20′E 54°45′N, 19°19′E 54°45′N, 18°55′E 55°00′N, 19°14′E
Område 3:
56°13′N, 18°27′E 56°13′N, 19°31′E 55°59′N, 19°13′E 56°03′N, 19°06′E 56°00′N, 18°51′E 55°47′N, 18°57′E 55°30′N, 18°34′E 56°13′N, 18°27′E
6. Tillfälliga villkor och tilläggsvillkor för kontroll, inspektion och övervakning i samband med återhämtning av torskbestånden i Östersjön
6.1 Allmänna bestämmelser
Programmet för kontroll, inspektion och övervakning av torskbestånden i Östersjön skall bestå av följande:
Särskilda villkor för fiske efter torsk i Östersjön.
Nationella handlingsprogram för kontroll som skall upprättas av Danmark, Estland, Finland, Tyskland, Lettland, Litauen, Polen och Sverige.
Ytterligare åtgärder för kontroll, inspektion och övervakning.
Gemensam övervakning och utväxling av inspektörer.
Det nationella handlingsprogrammet för kontroll för torskbestånd får ändras, på kommissionens initiativ eller på en medlemsstats begäran.
6.2 Särskilda villkor för fiske efter torsk i Östersjön.
Alla fartyg med en total längd på 8 meter eller mer som medför ombord eller använder redskap som är tillåtna för att fiska efter torsk i Östersjön skall ha ett särskilt tillstånd för torskfiske i Östersjön.
Varje medlemsstat skall upprätta en förteckning över de fartyg som har ett särskilt tillstånd för torskfiske i Östersjön..
Befälhavaren på ett fiskefartyg, eller dennes företrädare, till vilket en medlemsstat har utfärdat ett särskilt tillstånd för torskfiske i Östersjön skall uppfylla villkoren i tillägg 2.
6.3 Nationella handlingsprogram för kontroll.
Alla berörda medlemsstater skall sätta upp ett nationellt handlingsprogram för kontroll avseende Östersjön.
Kommissionen skall åtminstone en gång under 2005 sammankalla kommittén för fiske och vattenbruk till ett möte för att utvärdera huruvida det nationella handlingsprogrammet för kontroll för torskbestånd i Östersjön har följts och resultaten av detta.
6.4 Medlemsstaternas kontroll, inspektion och övervakning.
Varje medlemsstat skall senast 30 dagar efter det att denna förordning träder i kraft till kommissionen översända en förteckning över utsedda hamnar och det nationella kontrollprogram som anges i punkt 6.3.1. tillsammans med en tidsplan för dess genomförande. Kommissionen skall vidarebefordra uppgifterna till alla berörda medlemsstater.
Trots artikel 6.4 i förordning (EEG) nr 2847/93 skall befälhavare på de fiskefartyg inom gemenskapen som har ett särskilt tillstånd för torskfiske i Östersjön i enlighet med bestämmelserna i punkt 6.2.1 föra loggbok, i enlighet med bestämmelserna i artikel 6 i förordning (EEG) nr 2847/93.
Genom undantag från artikel 5 i förordning (EEG) nr 2807/83 skall den tillåtna toleransmarginalen vid uppskattningen av de kvantiteter i kg av fisk ombord som omfattas av en TAC vara 8 procent.
När det gäller torsk som landats i en utsedd hamn skall representativa mängder motsvarande minst 20 % av landningen vägas i av medlemsstaten godkända kontrollanters närvaro innan den bjuds ut till försäljning första gången och säljs. Medlemsstaterna skall i detta syfte inom en månad efter denna förordnings ikraftträdande förelägga kommissionen närmare uppgifter om de stickprovssystem som används.
Trots artikel 19a.1 a i förordning (EEG) nr 2847/93 skall artikel 19e, 19f, 19g, 19h och 19i i den förordningen tillämpas på de gemenskapsfartyg som har ett särskilt tillstånd för torskfiske i Östersjön i enlighet med bestämmelserna i punkt 6.2.1.
Medlemsstaterna skall i enlighet med artikel 13 i förordning (EG) nr 2244/2003 se till att de VMS-uppgifter som de mottager i enlighet med artikel 8, artikel 10.1 och artikel 11.1 i den förordningen från fartyg som har ett särskilt tillstånd för torskfiske i Östersjön används för att
a registrera varje inträde i och utträde ur hamn i dataläsbart format,
b registrera varje inträde i och utträde ur områden som är stängda för torskfiske i Östersjön.
Medlemsstaterna får för att säkerställa överensstämmelse med den rapporteringsskyldighet som avses i punkt 6.4.5 genomföra alternativa kontrollåtgärder vilka är lika effektiva och öppna som denna rapporteringsskyldighet. Sådana alternativa åtgärder skall anmälas till kommissionen innan de genomförs.
Genom undantag från artikel 13 i förordning (EEG) nr 2847/93 skall alla kvantiteter av torsk som överstiger 50 kg och som transporteras till en annan plats än där de först landats eller importerats, åtföljas av en kopia av en av de deklarationer som avses i artikel 8.1 i förordning (EEG) nr 2847/93 beträffande de kvantiteter av de aktuella arterna som transporteras. Undantaget i artikel 13.4 b i den förordningen skall inte tillämpas.
Genom undantag från artikel 34 c.1 i förordning (EEG) nr 2847/93 får de särskilda kontrollprogrammen för torsk i Östersjön vara i kraft längre än två år från deras ikraftträdande.
6.5 Gemensam övervakning och utväxling av inspektörer.
De berörda medlemsstaterna skall bedriva gemensam inspektion och övervakning och för det ändamålet fastställa gemensamma operativa rutiner för sina övervakningsfartyg.
De behöriga nationella inspektionsmyndigheterna skall av ordförandeskapet sammankallas till ett möte inom 30 dagar efter det att denna förordning har trätt i kraft för att samordna det gemensamma inspektions– och övervakningsprogrammet.
De berörda medlemsstaterna skall se till att inspektörer från andra berörda medlemsstater erbjuds att delta i åtminstone deras gemensamma inspektioner.
Inspektörer från kommissionen får delta både i detta utbyte och i de gemensamma inspektionerna.
Avsnitt 2 Rigabukten
7. Särskilda bestämmelser för Rigabukten
7.1 Särskilt fisketillstånd
Fartyg skall för att få fiska i Rigabukten inneha ett särskilt fisketillstånd som utfärdats enligt artikel 7 i förordning (EG) nr 1627/94.
Medlemsstaterna skall se till att de fartyg till vilka det särskilda fisketillstånd som avses i punkt 1 har utfärdats finns upptagna i en förteckning med namn och internt registreringsnummer som varje medlemsstat skall överlämna till kommissionen.
Fartyg i förteckningen skall uppfylla följande villkor:
a Den totala maskinstyrkan (kW) för de fartyg som ingår i förteckningarna får inte överstiga den som noterats för varje medlemsstat under åren 2000-2001 i Rigabukten.
b Maskinstyrkan får inte vid något tillfälle överstiga 221 kilowatt (kW).
7.2 Utbyte av fartyg eller maskiner
Ett enskilt fartyg i förteckningen i punkt 7.1.2 får bytas ut mot ett eller flera andra fartyg, förutsatt att
a inget utbyte leder till en ökning av den totala maskinstyrka som anges i punkt 7.1.2 a i den berörda medlemsstaten, och att
b inget utbytesfartyg har en maskinstyrka som vid något tillfälle överstiger 221 kW.
En maskin i ett enskilt fartyg i förteckningen i punkt 7.1.2 får bytas ut, förutsatt att
a utbytet av en maskin inte leder till att fartygets maskinstyrka vid något tillfälle överstiger 221 kW, och
b ersättningsmaskinens styrka inte är sådan att utbytet leder till en ökning av den totala maskinstyrka som avses i punkt 7.1.2 a för den berörda medlemsstaten.
DEL B SKAGERRAK OCH KATTEGATT
8. Tekniska bevarandeåtgärder i Skagerrak och Kattegatt
Genom undantag från bestämmelserna i bilaga IV till förordning (EG) nr 850/98 skall bestämmelserna i tillägg 3 till denna bilaga tillämpas.
DEL C ICES-DELOMRÅDEN I–VII
9. Vägning av sill/strömming, makrill och taggmakrill
Följande förfaranden skall tillämpas på landningar i Europeiska gemenskapen som utförs av gemenskapsfartyg och tredjeländers fartyg om kvantiteterna per landning överstiger 10 ton sill/strömming, makrill och taggmakrill eller en kombination av dessa som fångats i
a ICES-delområdena I, II, IV, VI och VII och sektionerna IIIa och Vb, beträffande sill/strömming,
b ICES-delområdena III, IV, VI och VII och sektion IIa, beträffande makrill och taggmakrill.
De landningar som avses i punkt 9.1 är endast tillåtna i utsedda hamnar.
De berörda medlemsstaterna skall till kommissionen översända ändringar i den förteckning som överlämnades 2004 över utsedda hamnar i vilka landning av sill/strömming, makrill och taggmakrill får äga rum samt ändringar i inspektions- och övervakningsförfarandena för de hamnarna, inklusive villkor för registrering och rapportering av vilka kvantiteter av de arter och bestånd som avses i punkt 9.1 varje landning omfattar. Ändringarna skall översändas minst 15 dagar innan de träder i kraft. Kommissionen skall vidarebefordra dessa uppgifter och uppgifter om vilka hamnar som tredjeland har angivit till samtliga berörda medlemsstater.
Befälhavaren på ett fiskefartyg enligt punkt 9.1, eller dennes företrädare, skall senast fyra timmar innan fartyget anlöper landningshamnen informera de behöriga myndigheterna i den medlemsstaten om följande:
a Vilken hamn han ämnar anlöpa, fartygets namn och registreringsnummer.
b Uppskattad ankomsttid till hamnen.
c Kvantitet, angiven i antal kilo levande vikt, för varje art som fartyget har ombord.
De behöriga myndigheterna i medlemsstaten skall kräva att lossningen inte påbörjas förrän tillstånd har lämnats.
Genom undantag från bestämmelserna i punkt 4.2 i bilaga IV till förordning (EEG) nr 2807/83 skall befälhavaren på ett fiskefartyg genast efter ankomsten till hamn överlämna den eller de relevanta sidor i loggboken som den behöriga myndigheten i landningshamnen ber om.
De kvantiteter som fartyget har ombord och som anmälts före landningen enligt punkt 9.4 c skall motsvara de kvantiteter som är införda i loggboken när landningen är avslutad.
Genom undantag från bestämmelserna i artikel 5.2 i förordning (EEG) nr 2807/83 skall den tillåtna toleransmarginalen vid uppskattningar av de kvantiteter i kg av fisk ombord som förs in i loggboken vara 8 procent.
Alla köpare som köper färsk fisk skall se till att samtliga erhållna kvantiteter vägs. Vägningen skall göras innan fisken sorteras, bereds, förvaras, transporteras från landningshamnen eller säljs på nytt. Siffrorna från vägningen skall användas vid ifyllningen av landningsdeklarationerna och avräkningsnotorna.
Vid fastställandet av vikten får eventuella avdrag för vattenhalt inte överstiga 2 procent.
Utöver skyldigheterna enligt artikel 9.1 och 9.2 i förordning (EEG) nr 2847/93 skall beredaren eller köparen av de landade kvantiteterna till de behöriga myndigheterna i medlemsstaten lämna en kopia av fakturan eller en jämförlig handling enligt artikel 22.3 i rådets sjätte direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter – Gemensamt system för mervärdeskatt: enhetlig beräkningsgrund. Fakturan eller handlingen skall innehålla de uppgifter som krävs enligt artikel 9.3 i förordning (EG) nr 2847/93 och skall överlämnas antingen på begäran eller inom 48 timmar efter det att vägningen slutförts.
Alla köpare eller innehavare av fryst fisk skall se till att de landade kvantiteterna vägs innan fisken bereds, förvaras, transporteras från landningshamnen eller säljs på nytt. Tara som motsvarar vikten av lådor, plast eller andra behållare, i vilka den fisk som skall vägas är packad, får dras av från vikten av de landade kvantiteterna.
Alternativt får vikten av fryst fisk, packad i lådor, fastställas genom multiplicering av genomsnittsvikten för ett representativt prov på grundval av vägning av innehållet, utan plastemballage, sedan innehållet avlägsnats ur lådan, vare sig eventuell is på fiskens yta har tinat eller ej. Om medlemsstaterna ändrar den provtagningsmetod som kommissionen godkände 2004 skall de underrätta kommissionen om dessa ändringar för att få dess godkännande. Ändringarna skall godkännas av kommissionen. Siffrorna från vägningen skall användas vid ifyllningen av landningsdeklarationerna och avräkningsnotorna.
Senast den 1 maj 2005 skall alla vägningssystem vara godkända, kalibrerade och förseglade av de behöriga myndigheterna. Den part som väger fisken skall föra en sidnumrerad loggbok med löpande totalsummor för vikten och vikten av varje landning. Loggboken skall bevaras i tre år. De behöriga myndigheterna skall ha full tillgång till vägningssystemet och loggböckerna.
Till dess att det vägningssystem som avses i första punkten har införts skall fisken vägas i närvaro av en kontrollant.
En medlemsstats behöriga myndigheter skall se till att minst 15 procent av kvantiteterna landad fisk och minst 10 procent av fisklandningarna omfattas av en fullständig inspektion som minst omfattar följande:
a Kontroll, per art, av vägningen av fartygets fångst. Om ett fartyg pumpar fångsten i land skall kontrollen omfatta vägningen av hela den mängd som lossas från de fartyg som valts ut för inspektion. När det gäller frystrålare skall alla lådor räknas. Ett representativt urval lådor/pallar skall vägas för att få fram en genomsnittsvikt på lådorna/pallarna. Ett stickprov skall också tas på lådorna enligt en godkänd metod för att få fram en genomsnittsnettovikt på fisken (utan förpackning, is).
b Dubbelkontroll av de kvantiteter av varje art som registrerats i loggboken och landningsdeklarationen eller avräkningsnotan och av de kvantiteter som uppgivits i förhandsanmälan av landningen samt de kvantiteter av varje art som lossats.
c Om lossningen avbryts måste nytt tillstånd begäras innan lossningen kan återupptas.
d Kontroll av att fartyget tömts på all fisk när lossningen är slutförd.
10. Fiske efter sill i område IIa (gemenskapens vatten)
Det är förbjudet att landa eller ombord behålla sill som fångats i område IIa (gemenskapens vatten) under perioderna 1 januari–28 februari och 16 maj–31 december.
11. Villkor för landning av sill för industriella syften
Genom undantag från artikel 2.1 i förordning (EG) nr 1434/98 skall följande bestämmelser gälla:
Sill som fångas vid fiske utanför ICES-delområdena III och IV med nät med en minsta maskstorlek som understiger 32 mm får inte behållas ombord eller landas om inte dessa fångster består av sill blandade med andra arter, är osorterade och sillens vikt utgör högst 10 procent av den totala sammanlagda vikten av sill och andra arter.
12. Begränsningar när det gäller torskfiske:
a Väster om Skottland: Till och med den 31 december 2005 är det förbjudet att fiska i de områden som avgränsas av linjer som i angiven ordning förbinder följande positioner:
b Keltiska sjön: Till och med den 31 mars 2005 är det förbjudet att fiska inom den del av ICES-område VII som ingår i följande ICES-rektanglar: 30E4, 31E4, 32E3. Förbudet skall inte gälla för bomtrålare under mars månad.
c Genom undantag från a och b är det tillåtet att fiska med burar, tinor och mjärdar inom de angivna områdena och tidsperioderna, under förutsättning att
d Genom undantag från a och b är det tillåtet att fiska i de områden som avses i de punkterna med nät med en maskstorlek som understiger 55 mm, under förutsättning att
13. Stängning av ett område för fiske efter tobisfisk
Det är förbjudet att landa eller ombord behålla tobisfiskar som fångats inom det geografiska område som avgränsas av Englands och Skottlands ostkuster och linjer som i angiven ordning förbinder följande positioner:
Englands ostkust, latitud 55°30′N.
Latitud 55°30′N, longitud 1°00′V.
Latitud 58°00′N, longitud 1°00′V.
Latitud 58°00′N, longitud 2°00′V.
Skottlands ostkust, longitud 2°00′V.
Emellertid är ett begränsat fiske tillåtet i syfte att övervaka tobisfiskbeståndet i området och verkningarna av stängningen.
14. Rockall koljebox
Allt fiske, utom med långrev, är förbjudet inom de områden som avgränsas av kurslinjer som förbinder följande positioner:
Punkt nr | Latitud | Longitud
1 | 57°00′N | 15°00′V
2 | 57°00′N | 14°00′V
3 | 56°30′N | 14°00′V
4 | 56°30′N | 15°00′V
15. Tekniska bevarandeåtgärder i Irländska sjön
De tekniska bevarandeåtgärder som avses i artiklarna 2, 3 och 4 i rådets förordning (EG) nr 254/2002 av den 12 februari 2002 om de åtgärder som skall tillämpas under 2002 för torskbeståndets återhämtning i Irländska sjön (ICES-sektion VII a) skall tillämpas tillfälligt under 2005.
DEL D ICES-DELOMRÅDENA VIII, IX OCH X
16. Trålförbud i vattnen runt Azorerna, Kanarieöarna och Madeira.
Det är förbjudet för fartyg att använda bottentrål och liknande släpredskap som har kontakt med havsbotten i de vatten som lyder under medlemsstaternas överhöghet eller jurisdiktion inom de områden som avgränsas av en linje som förenar följande koordinater:
a Azorerna
b Kanarieöarna och Madeira
DEL E MEDELHAVET
17. Tekniska bevarandeåtgärder i Medelhavet
Fiske som för närvarande sker inom ramen för de undantag som medges i artikel 3.1 och 3.1 a och artikel 6.1 och 6.1 a i förordning (EG) nr 1626/94 får tillfälligt fortsätta under 2005.
DEL F ÖSTRA STILLA HAVET
18. Snörpvad i östra delen av Stilla havet (regleringsområde för Interamerikanska kommissionen för tropisk tonfisk (IATTC)).
Fiske med snörpvad efter gulfenad tonfisk (Thunnus albacares), storögd tonfisk (Thunnus obesus) och bonit (Katsuwonus pelamis) är förbjudet antingen under perioden 1 augusti-11 september 2005 eller perioden 20 november–31 december 2005 i det område som avgränsas enligt följande:
Nord-, Mellan- och Sydamerikas kust mot Stilla havet.
longitud 150° V.
latitud 40° N.
latitud 40° S.
De berörda medlemsstaterna skall före den 1 juli 2005 meddela kommissionen vilken stängningsperiod som valts. Alla de berörda medlemsstaternas snörpvadsfartyg skall stoppa snörpvadsfisket i det angivna området under den period som valts.
Från och med dagen för denna förordnings ikraftträdande skall fartyg som fiskar med snörpvad efter tonfisk i regleringsområdet för Interamerikanska kommissionen för tropisk tonfisk förvara ombord och sedan landa all storögd tonfisk, bonit och gulfenad tonfisk som fångats, med undantag för fisk som anses otjänlig som människoföda av andra skäl än storleken. Denna bestämmelse skall emellertid inte tillämpas på det sista kastet under en fångstresa när utrymmet i lastrummet kan vara otillräckligt för att ta emot den tonfisk som fångats vid det kastet.
Fartyg som fiskar med snörpvad skall genast släppa oskadad, i den mån detta är möjligt, all havssköldpadda, haj, segelfisk, rocka, guldmakrill och andra icke- målarter. Fiskare uppmanas att utveckla och använda tekniker och redskap som gör det lättare att snabbt och säkert släppa sådana djur.
Följande specifika åtgärder skall tillämpas på inringad och insnärjd havssköldpadda:
a När man får syn på en havssköldpadda i snörpvaden, skall alla rimliga ansträngningar göras för att rädda sköldpaddan innan den trasslar in sig i nätet, inklusive, vid behov, användandet av en snabbgående motorbåt.
b Om en havssköldpadda är intrasslad i nätet, bör upptagningen av nätet stoppas så snart som sköldpaddan kommer upp ur vattnet och bör inte återupptas förrän sköldpaddan har befriats och släppts ut i vattnet.
c Om en sköldpadda tas ombord på ett fartyg skall alla lämpliga metoder användas för att den skall hämta sig innan den släpps ut i vattnet igen.
d Fartyg för fiske efter tonfisk får inte slänga saltsäckar eller någon annan typ av plastavfall överbord ute till sjöss.
e I den mån det är möjligt skall havssköldpaddor insnärjda i anordningar som samlar fisk (FAD) och andra fiskeredskap befrias.
f Anordningar som samlar fisk (FAD) som inte används i fisket bör tas upp.
DEL G ÖSTRA ATLANTEN OCH MEDELHAVET
19. Minsta tillåtna storlek för tonfisk i östra Atlanten och Medelhavet
Genom undantag från bestämmelserna i artikel 6 och bilaga IV i förordning (EG) nr 973/2001, skall minsta tillåtna storlek för tonfisk i Medelhavet vara 10 kg eller 80 cm.
Genom undantag från bestämmelserna i artikel 7.1 i förordning (EG) nr 973/2001, skall ingen toleransgräns beviljas för tonfisk som fiskas i östra Atlanten och Medelhavet.
20. Minsta tillåtna storlek för storögd tonfisk
Genom undantag från bestämmelserna i artikel 6 och bilaga IV till rådets förordning (EG) nr 973/2001 avskaffas minsta tillåtna storlek för storögd tonfisk.
21. Restriktioner för användning av vissa typer av fartyg och redskap
1 För att skydda beståndet av storögd tonfisk, särskilt ungfisk, skall fiske med snörpvad och levande bete förbjudas under den period och inom det område som anges i a och b nedan.
2 Genom undantag från bestämmelserna i artikel 3 i rådets förordning (EG) nr 973/2001, skall gemenskapsfiskefartyg tillåtas fiska utan restriktioner för användning av vissa typer av fartyg och redskap inom det område som avses i artikel 3.2 och under den period som anges i artikel 3.1.
22. Bestämmelser rörande sportfiskeverksamhet i Medelhavet.
1 Varje medlemsstat skall vidta nödvändiga åtgärder för att i samband med sportfiske förbjuda användning av släpredskap, instängningsnät, glidande not, skrapredskap, drivgarn, grimgarn och långrev för att fiska efter tonfisk och andra tonfiskliknande arter, främst blåfenad tonfisk, i Medelhavet.
2 Varje medlemsstat skall se till att fångster av tonfisk och andra tonfiskliknande arter som görs i Medelhavet i samband med sportfiske inte släpps ut på marknaden.
23. Provtagningsplan för blåfenad tonfisk
Genom undantag från bestämmelserna i artikel 5a i förordning (EG) nr 973/2001, skall varje medlemsstat upprätta en provtagningsplan för beräkning av fångstmängderna inom varje storlekskategori beträffande tonfisk; detta förutsätter särskilt att provtagning avseende storlek i burar måste göras på ett stickprov (= 100 exemplar) för 100 ton levande fisk. Stickprov som avser storlek kommer att samlas in under upptagning på fiskodlingen, i enlighet med ICCAT:s metodik för rapportering av uppdrag II. Provtagning bör göras under vilken typ av upptagning som helst, omfattande alla burar. Data skall överföras till ICCAT senast den 31 juli för föregående års provtagning.
24. Interimsåtgärder för skydd av sårbara djuphavsmiljöer
Bottentrålning och fiske med fasta redskap inklusive bottensatta garn och långrevar skall vara förbjudet i de områden som avgränsas av en linje som i angiven ordning förbinder följande positioner enligt koordinatsystemet WGS84.
Hekates undervattensberg
52°21.2866′N, 31°09.2688′V
52°20.8167′N, 30°51.5258′V
52°12.0777′N, 30°54.3824′V
52°12.4144′N, 31°14.8168′V
52°21.2866′N, 31°09.2688′V
Faradays undervattensberg
50°01.7968′N, 29°37.8077′V
49°59.1490′N, 29°29.4580′V
49°52.6429′N, 29°30.2820′V
49°44.3831′N, 29°02.8711′V
49°44.4186′N, 28°52.4340′V
49°36.4557′N, 28°39.4703′V
49°29.9701′N, 28°45.0183′V
49°49.4197′N, 29°42.0923′V
50°01.7968′N, 29°37.8077′V
Del av Reykjaneskammen
55°04.5327′N, 36°49.0135′V
55°05.4804′N, 35°58.9784′V
54°58.9914′N, 34°41.3634′V
54°41.1841′N, 34°00.0514′V
54°00.0′N, 34°00.0′V
53°54.6406′N, 34°49.9842′V
53°58.9668′N, 36°39.1260′V
55°04.5327′N, 36°49.0135′V
Altairs undervattensberg
44°50.4953′N, 34°26.9128′V
44°47.2611′N, 33°48.5158′V
44°31.2006′N, 33°50.1636′V
44°38.0481′N, 34°11.9715′V
44°38.9470′N, 34°27.6819′V
44°50.4953′N, 34°26.9128′V
Antialtairs undervattensberg
43°43.1307′N, 22°44.1174′V
43°39.5557′N, 22°19.2335′V
43°31.2802′N, 22°08.7964′V
43°27.7335′N, 22°14.6192′V
43°30.9616′N, 22°32.0325′V
43°40.6286′N, 22°47.0288′V
43°43.1307′N, 22°44.1174′V
DEL H DJUPHAVSARTER
Utan hinder av förordning (EG) nr 2347/2002 skall följande gälla under 2005:
Medlemsstaterna skall se till att all sådan fiskeverksamhet som varje kalenderår leder till fångst och frakt ombord av mer än 10 ton djuphavsarter och liten hälleflundra och som bedrivs av fartyg som för deras flagg och är registrerade på deras territorium, omfattas av ett djuphavsfisketillstånd.
Det skall under alla omständigheter vara förbjudet att under någon fiskeresa fiska och ombord frakta, lasta om eller landa en sammanlagd mängd på mer än 100 kg djuphavsarter och liten hälleflundra, om fartyget i fråga inte har ett djuphavsfisketillstånd.
1 EGT L 145, 13.6.1977, s. 1. Direktivet senast ändrat genom direktiv 2004/66/EG (EUT L 168, 1.5.2004, s. 35).
2 EGT L 41, 13.2.2002, s. 1.
3 För fisk som odlats längre än 1 år bör andra kompletterande provtagningsmetoder införas.
Tillägg 1 till bilaga III
Tekniska specifikationer för selektionspanelen i lyftets övre panel enligt BACOMA-modellen
Maskan skall vara 110 mm, mätt på den inre diametern av öppningen i en kvadratisk maska i ett lyft med minst 105 mm:s maskstorlek, på trålar, snurrevadar eller liknande släpredskap.
Selektionspanelen skall utgöras av ett rektangulärt nätstycke i lyftet. Det skall bara finnas en panel. Panelen får inte blockeras på något sätt, vare sig genom inre eller yttre anordningar.
Lyftets storlek, förlängningsstycke och trålens bakre del
Lyftet skall bestå av två paneler som är lika stora, med en söm på vardera sidan.
Det är förbjudet att ombord medföra nät med fler än 100 öppna diagonalmaskor i någon omkrets av lyftet, icke inbegripet sömförstärkningslinor och sömmar.
Antalet öppna diagonalmaskor, icke inbegripet dem i sömmarna, får inte vid någon punkt på någon omkrets i förlängningsstycket understiga eller överstiga det maximala antalet maskor i omkretsen av främre delen av det egentliga lyftet och bakre delen av den avsmalnande delen av trålen, icke inbegripet maskor i sömmarna (Fig. 1).
Selektionspanelens placering
Selektionspanelen skall placeras i lyftets övre panel. Den skall ta slut högst 4 maskor från bottenstroppen, inklusive den handknutna rad av maskor genom vilken bottenstroppen dras. (Fig. 2).
Selektionspanelens storlek
Selektionspanelens storlek, uttryckt i stolprader, skall vara lika stor som antalet öppna diagonalmaskor i den övre panelen delat med två. Vid behov kan det vara tillåtet att behålla högst 20 % av antalet öppna diagonalmaskor i den övre panelen om de är jämt fördelade på båda sidor om selektionspanelen. (Fig. 3).
Selektionspanelen skall vara minst 3,5 meter lång.
Panelernas nätstycken
Maskorna skall ha en maskvidd på minst 110 millimeter. Maskorna skall vara kvadratiska, dvs. panelnätstyckets fyra sidor skall bestå av skurna maskor. Nätstycket skall monteras så att maskorna löper parallellt med och vinkelrätt mot lyftets längdriktning. Nätet skall vara gjort av knutlöst, flätat enkeltrådigt garn eller nätmaterial som bevisligen har samma selektiva egenskaper. Det enkeltrådiga garnets diameter skall vara minst 4,9 millimeter.
Andra uppgifter
Specifikationerna för monteringen fastställs i figur 4a–c. Lyftstroppen skall vara minst 4 meter lång.
Figur 1
En trål kan delas in i tre delar med hänsyn till form och funktion.
Trålens öppna del är alltid avsmalnande och är ofta mellan 10 och 40 meter lång. Förlängningsstycket är en rak del som normalt består av ett eller två stycken nät som är 49,5 maskor långa och som i utsträckt tillstånd blir mellan 6 och 12 meter. Lyftet är ett rakt stycke som ofta består av dubbelt garn för att motstå påfrestningarna. Lyftet är ofta 49,5 maskor långt, dvs. cirka 6 meter, men det finns också kortare lyft (2–4) på mindre fartyg. Den del som sitter nedanför lyftstroppen kallas för egentligt lyft.
Figur 2
Selektionspanelens avstånd från bottenstroppen är 4 maskor. I den övre panelen sitter 3,5 diagonalmaskor och en handknuten halvrad för bottenstroppen.
Figur 3
20 % av diagonalmaskorna i den övre panelen får finnas kvar, längs en vinkelrät rad från den ena sömmen till den andra. Exempel (se figur 3): Om den övre panelen är 30 öppna maskor bred blir 20 % av denna 6 maskor. Då fördelas tre öppna maskor på var sida om selektionspanelen. Selektionspanelen blir då 12 stolprader (30 – 6 = 24 diagonalmaskor, dividerat med 2 = 12 stolprader).
Figur 4a Nedre panel
Den undre panelen består av ett nät med 49,5 maskors djup.
Figur 4b Övre panel (utan diagonala maskor mellan sömmen och nätet med rätvinkliga maskor)
Den övre panelen: selektionspanelens storlek och placering när den går från söm till söm.
Figur 4c Övre panel (med diagonala maskor mellan söm och panel med rätvinkliga maskor)
Övre panelen när 20 % diagonalmaskor bevaras och fördelas jämt på var sin sida om selektionspanelen.
Tillägg 2 till bilaga III
1 Endast fartyg som innehar särskilt fisketillstånd har befogenhet att landa torsk från Östersjön.
2 De behöriga myndigheterna i en medlemsstat i vilken en landning som kräver anmälan i förväg skall göras får begära att lossningen av den fångst som finns ombord inte får inledas förrän dessa myndigheter ger sitt tillstånd.
3 Befälhavaren på ett fiskefartyg, eller dennes företrädare, till vilket en medlemsstat har utfärdat ett särskilt fisketillstånd för fiske efter torsk i Östersjön skall uppfylla följande villkor:
Tillägg 3 till bilaga III Släpredskap: Skagerrak och Kattegatt Maskstorleksintervall, målarter och procentuell fångst tillämpliga på användning av ett enda maskstorleksintervall
Art Maskstorleksintervall (mm) < 16 16-31 32-69 35-69 70-89 ≥ 90 Minsta procentandel av målarten 50 % 50 % 20 % 50 % 20 % 20 % 30 % Ingen Tobisfiskar (Ammodytidae) x x x x x x x x Tobisfiskar (Ammodytidae) x x x x x x Vitlinglyra (Trisopterus esmarkii) x x x x x x Blåvitling (Micromesistius poutassou) x x x x x x Fjärsing (Trachinus draco) x x x x x x Blötdjur (utom Sepia) x x x x x x Näbbgädda (Belone belone) x x x x x x Grå knorrhane (Eutrigla gurnardus) x x x x x x Silverfisk (Argentina spp.) x x x x x Skarpsill (Sprattus sprattus) x x x x x x Ål (Anguilla anguilla) x x x x x x Räkor (Crangon spp., Palaemon adspersus) x x x x x x Makrill (Scomber spp.) x x x Taggmakrill (Trachurus spp.) x x x Sill (Clupea harengus) x x x Nordhavsräka (Pandalus borealis) x x x Räkor (Crangon spp. Palaemon adspersus) x x x Vitling (Merlangius merlangus) x x Havskräfta (Nephrops norvegicus) x x Alla andra marina organismer x
1 Endast inom 4 sjömil från baslinjerna.
2 Utanför 4 sjömil från baslinjerna.
3 I Skagerrak under perioden 1 mars–31 oktober. I Kattegatt under perioden 1 mars–31 juli.
4 I Skagerrak från och med den 1 november till och med den sista dagen i februari. I Kattegatt från och med den 1 augusti till och med den sista dagen i februari.
5 Vid användning av detta maskstorleksintervall skall lyftet och förlängningsstycket bestå av nätstycken med fyrkantsmaskor med sorteringsgaller.
6 Den fångst som behålls ombord får inte innehålla mer än 10 % av någon blandning av torsk, kolja, kummel, rödspätta, rödtunga, bergtunga, tunga, piggvar, slätvar, skrubbskädda, makrill, glasvar, vitling, sandskädda, gråsej, havskräfta och hummer.
7 Den fångst som behålls ombord får inte innehålla mer än 50 % av någon blandning av torsk, kolja, kummel, rödspätta, rödtunga, bergtunga, tunga, piggvar, slätvar, skrubbskädda, sill, makrill, glasvar, vitling, sandskädda, gråsej, havskräfta och hummer.
8 Den fångst som behålls ombord får inte innehålla mer än 60 % av någon blandning av torsk, kolja, kummel, rödspätta, rödtunga, bergtunga, tunga, piggvar, slätvar, skrubbskädda, glasvar, vitling, sandskädda, gråsej och hummer.
Tillägg 4 till bilaga III
Distanskedjor är kedjor eller rep eller en kombination av båda som håller fast underteln vid den förstärkande linan med olika mellanrum. Begreppen förstärkande lina och underteln är i detta sammanhang synonyma. Vissa fartyg använder endast en lina, medan andra använder både förstärkande lina och underteln såsom visas på bilden. Distanskedjans längd skall mätas från mitten av den kedja eller vajer som löper genom underteln (undertelns mitt) till den förstärkande linans undersida.
Bifogade bild visar hur distanskedjans längd skall mätas.
Netting Toggle Chain Bolchline Fishing Line 72 cm Footrope
BILAGA IVa FISKEANSTRÄNGNING FÖR FARTYG I SAMBAND MED ÅTGÄRDER FÖR ÅTERHÄMTNING AV VISSA BESTÅND
Allmänna bestämmelser
De villkor som fastställs i denna bilaga skall tillämpas på de av gemenskapens fiskefartyg som har en största längd på 10 meter eller mer.
I denna bilaga skall följande definitioner av geografiska områden tillämpas:
Kattegatt (ICES-sektion IIIa syd),
Skagerrak och Nordsjön (ICES-sektionerna IVa, b, c, IIIa nord och IIa EG),
Vattnen väster om Skottland (ICES-sektion VIa),
Östra delen av Engelska kanalen (ICES-sektion VIId), och
Irländska sjön (ICES-sektion VIIa).
För fartyg som enligt anmälan till kommissionen utrustats med fartygsövervakningssystem enligt artiklarna 5 och 6 i förordning (EG) nr 2244/2003 skall följande definition gälla för området väster om Skottland:
ICES-sektion VIa utom den del som ligger väster om en linje dragen med räta linjer mellan följande geografiska koordinater:
I denna bilaga avses med en dag i området och ute ur hamn
a 24-timmarsperioden mellan klockan 00.00 en kalenderdag och klockan 24.00 samma kalenderdag eller varje kortare period inom en sådan period då fartyget finns inom det område som avses i punkt 2 och inte befinner sig i hamn, eller
b varje kontinuerlig 24-timmarsperiod under vilken ett fartyg enligt EG-loggboken befunnit sig inom det område som avses i punkt 2 och inte befunnit sig i hamn eller varje kortare period inom en sådan period.
I denna bilaga används följande gruppering av fiskeredskap:
a Bottentrålar, snurrevadar eller liknande släpredskap med en maskstorlek på minst 100 mm med undantag av bomtrålar, för alla områden utom Kattegatt och Skagerrak, där maskstorleken skall vara minst 90 mm.
b Bomtrålar med en maskstorlek på minst 80 mm.
c Fasta demersala nät, inklusive drivgarn, grimgarn och snärjgarn.
d Demersala långrevar.
e Bottentrålar, snurrevadar eller liknande släpredskap med en maskstorlek mellan 70 mm och 99 mm med undantag av bomtrålar med en maskstorlek mellan 80 mm och 99 mm, för alla områden utom Kattegatt och Skagerrak, där maskstorleken skall vara mellan 70 mm och 89 mm.
f Bottentrålar, snurrevadar eller liknande släpredskap med en maskstorlek mellan 16 mm och 31 mm med undantag av bomtrålar.
Fiskeansträngning
Varje medlemsstat skall se till att fiskefartyg, som för dess flagg och är registrerade i gemenskapen, och som ombord har fiskeredskap enligt punkt 4, skall vistas inom området och vara ute ur hamn endast det antal dagar som definieras i punkt 6.
a Det största antal dagar under en kalendermånad som ett fartyg får vistas inom området och vara ute ur hamn och ombord medföra något av de fiskeredskap som avses i punkt 4 anges i tabell I.
b En medlemsstat kan slå samman närvarodagarna inom området och dagarna ute ur hamn i tabell I i förvaltningsperioder upp till elva kalendermånader.
c Kommissionen får bevilja medlemsstaterna ett ytterligare antal dagar under vilka ett fartyg får vistas inom området och vara ute ur hamn med något av de redskap som avses i punkt 4 ombord på grundval av definitivt upphörande med fiske som har genomförts sedan den 1 januari 2002 i enlighet med artikel 7 i rådets förordning (EG) nr 2792/1999 av den 17 december 1999 om föreskrifter och villkor för gemenskapens strukturstöd inom fiskerisektorn. Det ytterligare antal dagar som tilldelas fartygen inom en given redskapskategori kommer att stå i direkt proportion till fiskeansträngningen under 2001 mätt i kilowattdagar för de fartyg med sådana redskap som dragits tillbaka jämfört med den jämförbara nivå av ansträngningar av fartyg som använde redskapen under 2001. Varje del av en dag som fås fram genom denna beräkning skall avrundas till närmaste hela dag.
d Medlemsstater kan bevilja fartyg undantag från de dagar inom området och ute ur hamn som anges i tabell I på de villkor som visas i tabell II.
e En ytterligare dag under vilken ett fartyg får vistas inom området och vara ute ur hamn med de redskap som avses i punkt 4 a ombord med en maskstorlek som överstiger 120 mm kan tilldelas en medlemsstat av kommissionen om medlemsstaten begär detta, förutsatt att den berörda medlemsstaten har utvecklat ett system med automatiskt upphävande av fiskelicenser vid överträdelser. Under en förvaltningsperiod när ett fartyg utnyttjar denna bestämmelse får detta fartyg inte vid något tillfälle ha med ombord fiskeredskap med en maskstorlek på upp till 120 mm.
f Med tanke på områdesavstängningen i Irländska sjön till skydd för lekande fisk och den förmodade minskningen av fiskedödligheten för torsk kommer ytterligare en dag att beviljas för fartyg i redskapsgrupperna 4 a och 4 b som tillbringar över hälften av sina tilldelade dagar under en given förvaltningsperiod med fiske i Irländska sjön.
Före den första dagen i varje förvaltningsperiod skall fartygets befälhavare eller dennes representant informera flaggmedlemsstatens myndigheter om vilket eller vilka redskap han avser att använda under den kommande förvaltningsperioden. Innan myndigheterna har varskotts får fartyget inte fiska inom det område som anges i punkt 2 med de redskap som anges i punkt 4.
Om fartygets befälhavare eller dennes representant meddelar att två av de redskapsgrupper som anges i punkt 4 kommer att användas får det sammanlagda antalet tillgängliga dagar under den kommande förvaltningsperioden inte överstiga hälften av summan av de dagar som fartyget kan beviljas för varje redskap, avrundat till närmaste hela dag. Det skall inte ha tillstånd att använda något av dessa redskap under mer än det antal dagar som fastställs för dessa redskap i tabell I eller i tredje stycket i punkt 6 a för det berörda delområdet.
Alternativet att använda två redskap skall endast tillåtas om följande kompletterande övervakningsarrangemang uppfylls:
Under en bestämd fisketur får fiskefartyget endast ha ombord ett av de fiskeredskap som anges i punkt 4.
Före varje tur skall fartygets befälhavare, eller dennes representant, i förväg informera de behöriga myndigheterna om vilket slags fiskeredskap som skall tas med ombord, om typen av fiskeredskap har ändrats från föregående fiskeresa.
Fartyg som befinner sig inom ett av de områden som anges i punkt 2 och som har något av de fiskeredskap ombord som anges i punkt 4 får inte samtidigt ha ett annat redskap enligt punkt 4 ombord.
a Under en och samma förvaltningsperiod skall ett fartyg som har förbrukat det antal dagar som det har beviljats för att befinna sig inom området och ute ur hamn stanna i hamn eller utanför de områden som anges i punkt 2 under återstoden av förvaltningsperioden, såvida inte endast sådana oreglerade redskap som anges i punkt 7 används.
b Under en och samma förvaltningsperiod får ett fartyg utföra verksamhet som inte är kopplad till fiske utan att den tiden skall avräknas de dagar den beviljats enligt punkt 6, förutsatt att fartyget först meddelar flaggmedlemsstaten sin avsikt att utföra denna verksamhet, verksamhetens art och att det under den ifrågavarande tiden avsäger sig sitt fisketillstånd. Sådana fartyg får under den tiden inte ha fiskeredskap eller fisk ombord.
a En medlemsstat får tillåta ett av sina fiskefartyg att överföra det antal dagar inom området och ute ur hamn, som det är berättigat till, till ett annat av dess fartyg för samma förvaltningsperiod och inom samma område, på villkor att produkten av de dagar som ett fartyg erhåller, multiplicerat med dess maskinstyrka i kilowatt (kilowattdagar) är lika med eller mindre än produkten av det antal dagar som överförts av det fartyg som bidrar med dagar, multiplicerat med det fartygets maskinstyrka i kilowatt. Uppgifterna om fartygens maskinstyrka i kilowatt skall vara de som finns i registret över gemenskapens fiskefartyg.
b Det totala antal dagar inom området och ute ur hamn som överförts enligt punkt a multiplicerat med maskinstyrkan i kilowatt hos det fartyg som bidrar med dagar får inte vara högre än det fartygets dokumenterade redovisning områdesvis av antal dagar i genomsnitt per år enligt EG-loggboken för 2001, 2002 och 2003, multiplicerat med det fartygets maskinstyrka i kilowatt. När ett fartyg som bidrar med dagar tillämpar den alternativa definitionen av området vattnen väster om Skottland enligt punkt 2 kommer redovisningen att beräknas på grundval av denna alternativa definition av området.
c Överföring av dagar enligt punkt a skall endast vara tillåten mellan fartyg som är verksamma med redskap ur samma redskapsgrupp, i samma områden som anges i punkt 6 a och under samma förvaltningsperiod. En medlemsstat kan tillåta en överföring av dagar när ett fartyg med licens som bidrar med dagar tillfälligt har upphört med verksamheten utan offentligt stöd.
d Överföring av dagar från fartyg som tilldelas dagar enligt punkt 6 d och punkt 7 skall inte vara tillåten.
e På begäran av kommissionen skall medlemsstaterna lämna rapporter om de överföringar som har gjorts.
Ett fartyg utan fångstredovisning för något av de områden som anges i punkt 2 får transitera genom dessa områden, förutsatt att det först har meddelat sina myndigheter sin avsikt att göra detta. När fartyget befinner sig i något av de områdena skall fiskeredskap som bevaras ombord bindas fast och stuvas enligt artikel 20.1 i förordning (EEG) nr 2847/93.
En medlemsstat får inte tillåta att dess fartyg fiskar med något av de redskap som definieras i punkt 4 i något av de områden som definieras i punkt 2 om fartyget inte kan visa att det bedrev sådan fiskeverksamhet under 2001, 2002, 2003 eller 2004 i det området, såvida den inte kan garantera att fiske med motsvarande kapacitet, mätt i kilowatt, förhindras i området i fråga.
Ett fartyg som registrerats som användare av ett redskap som anges i punkt 4 kan dock få tillåtelse att använda ett annat redskap som anges i punkt 4, förutsatt att det antal dagar som gäller för det andra redskapet är minst lika med det antal dagar som gäller för det första redskapet.
Dagar då ett fartyg varit ute ur hamn, men inte kunnat fiska på grund av att det bistått ett annat fartyg i en nödsituation, eller på grund av att man transporterat en skadad besättningsmedlem för akut sjukvård skall av medlemsstaten inte avräknas mot de dagar som tilldelats det fartyget enligt den här bilagan. Medlemsstaten skall inom en månad efter beslut som fattats på denna grundval lämna en motivering till kommissionen tillsammans med belägg för nödsituationen från de behöriga myndigheterna.
Rapporteringskrav
På grundval av uppgifter för förvaltning av fiskedagar ute ur hamn och i de områden som förtecknas i den här bilagan skall medlemsstaterna för varje kalenderår, inom en månad efter det kalenderårets slut, lämna uppgifter till kommissionen om ansträngning för de fartyg som använder olika typer av redskap i de områden som berörs av denna bilaga, enligt modellen i tabell IV.
Medlemsstaterna skall skicka uppgifterna enligt punkt 14 i Spread Sheet format till den elektroniska adress som kommissionen kommer att uppge.
Tabell IV — Rapporteringsformat Land CFR Yttre märkning Fiskeområde Förvaltningsperiodens löptid Anmäld(a) redskapstyp(er) Dagar för användning av detta/dessa redskap Dagar då redskapstyp 1 använts Dagar då redskapstyp 2 använts Överföring av dagar (1) (2) (3) (4) (5) (6) (7) (8) (9) (10)
Tabell V — Dataformat Fältets namn Maximalt antal tecken Definition och anmärkningar (1) Land 3 Medlemsstat (kod Alfa-3 ISO) där fartyget är registrerat för fiske enligt förordning (EG) nr 2371/2002. Alltid det land som rapporterar. (2) CFR 12 (Community Fleet Register Number). Nummer i gemenskapens flottregister. Fiskefartygets eget identifikationsnummer. Medlemsstat (kod Alfa-3 ISO) följt av en identifikationskod (9 tecken). Koder med mindre än nio tecken skall kompletteras med nollor till vänster. (3) Yttre märkning 14 Enligt kommissionens förordning (EEG) nr 1381/87. (4) Område 1 Ange om fartyget har fiskat i område 2 a eller 2 b i denna bilaga. (5) Förvaltningsperiodens löptid 2 Ange en siffra mellan 1–12 för längden på varje förvaltningsperiod för fartyget i fråga. Separata förvaltningsperioder då samma grupp av redskap eller kombination av redskapsgrupper har anmälts i enlighet med punkt 7 i denna bilaga får slås samman. (6) Anmäld(a) redskapstyp(er) 2 Ange 4 a–4 g för anmälda redskapstyper i enlighet med punkt 4 i denna bilaga. (7) Dagar för användning av detta/dessa redskap 3 Antal dagar som fartyget enligt denna bilaga har rätt till för valt redskap och anmäld löptid för förvaltningsperiod. (8) Dagar då redskapstyp 1 använts 3 Antal dagar som fartyget verkligen varit ute ur hamn och i området i enlighet med denna bilaga och använt redskapstyp 1. (9) Dagar då redskapstyp 2 använts 3 I tillämpliga fall, antal dagar som fartyget verkligen varit ute ur hamn och i området i enlighet med den här bilagan och använt redskapstyp 2. (10) Överföring av dagar 3 För överförda dagar ange – antal överförda dagar och för erhållna dagar ange + antal överförda dagar.
1 EGT L 337, 30.12.1999, s. 10.
2 Efter verifikation av EG-loggboken – genomsnittlig årlig landning i färskvikt.
3 Fartyget får befinna sig inom området det antal dagar som ingår i den berörda månaden.
4 De fartyg för vilka detta undantag gäller skall uppfylla villkoren i tillägg 1 till denna bilaga.
Tillägg 1 – till bilaga IVa
1 Varje fartyg som använder denna redskapstyp skall ha ett särskilt fisketillstånd i enlighet med artikel 7 i förordning (EG) nr 1627/94.
2 Ett exemplar av de särskilda tillstånd som avses i punkt 1 skall förvaras ombord på fiskefartyget.
3 När fartyget har det särskilda fisketillståndet skall det endast ombord medföra och använda ett släpredskap med selektionsfönster enligt specifikation i punkt 4. Redskapet skall godkännas av de nationella inspektörerna innan fisket börjar.
4 a) Fönstret skall placeras i den raka delen med minst 80 öppna maskor runt omkretsen. Det skall placeras i den övre panelen som den skall täcka till hälften. Det skall finnas högst två öppna diagonalmaskor mellan den bakre maskraden i nätstycket i fönstrets sida och den angränsande sömmen. Fönstret skall sluta högst 6 meter från bottenstroppen. Sammanfogningen skall ske enligt modellen två diagonalmaskor för varje kvadratisk maska. b) Fönstret skall vara minst tre meter långt. Maskorna skall ha en öppning på minst 120 mm och vara kvadratiska, dvs. fönsternätstyckets fyra sidor skall bestå av skurna maskor. Nätstycket skall monteras så att maskorna löper parallellt med och vinkelrätt mot lyftets längdriktning. c) Nätstycket med kvadratiska maskor skall vara gjort av knutlöst enkeltrådigt garn. Fönstret skall vara infogat på ett sådant sätt att maskorna ständigt förblir helt öppna vid fiske. Fönstret får inte blockeras på något sätt, vare sig genom inre eller yttre anordningar.
BILAGA IVb
Allmänna bestämmelser
De villkor som fastställs i denna bilaga skall tillämpas på de av gemenskapens fiskefartyg som har en största längd på 10 meter eller mer.
I denna bilaga skall följande definitioner av geografiska områden tillämpas:
Iberiska halvön, Atlantkusten (ICES-sektionerna VIIIc och IXa) med undantag för Cadizbukten.
I denna bilaga avses med en dag i området och ute ur hamn
a 24-timmarsperioden mellan klockan 00.00 en kalenderdag och klockan 24.00 samma kalenderdag eller varje kortare period inom en sådan period då fartyget finns inom det område som avses i punkt 2 och inte befinner sig i hamn, eller
b varje kontinuerlig 24-timmarsperiod under vilken ett fartyg enligt EG-loggboken befunnit sig inom det område som avses i punkt 2 och inte befunnit sig i hamn eller varje kortare period inom en sådan period.
En medlemsstat som önskar tillämpa den definition av en dag i området och ute ur hamn som anges i b skall meddela kommissionen före den 1 februari 2005 på vilket sätt fartygets verksamhet skall kontrolleras så att villkoren i b iakttas.
I denna bilaga används följande gruppering av fiskeredskap:
a Bottentrål med maskstorlek > 55 mm
b Demersala långrevar
c Drivgarn med maskstorlek > 60 mm
d Drivgarn med en maskstorlek på minst 80 mm
e Trål med en maskstorlek på 31–54 mm
Fiskeansträngning
Varje medlemsstat skall se till att fiskefartyg som för dess flagg och är registrerade i gemenskapen, och som ombord har fiskeredskap enligt punkt 4, skall vistas inom området och vara ute ur hamn endast det antal dagar som definieras i punkt 6.
a Det största antal dagar under en kalendermånad som ett fartyg får vistas inom området och vara ute ur hamn och ombord medföra något av de fiskeredskap som avses i punkt 4 anges i tabell I.
b En medlemsstat kan slå samman närvarodagarna inom området och dagarna ute ur hamn i tabell I i förvaltningsperioder upp till elva kalendermånader.
c Kommissionen får bevilja medlemsstaterna ett ytterligare antal dagar under vilka ett fartyg får vistas inom området och vara ute ur hamn med något av de redskap som avses i punkt 4 ombord på grundval av definitivt upphörande med fiske som har genomförts sedan den 1 januari 2004 i enlighet med artikel 7 i förordning (EG) nr 2792/1999. Alla fartyg för vilka det kan påvisas att de definitivt dragits tillbaka från det område som avses i punkt 2 kan också beaktas. Det ytterligare antal dagar som tilldelas fartygen inom en given redskapskategori kommer att stå i direkt proportion till fiskeansträngningen under 2003 mätt i kilowattdagar för de fartyg med sådana redskap som dragits tillbaka jämfört med den jämförbara nivå av ansträngningar av fartyg som använde redskapen under 2003. Varje del av en dag som fås fram genom denna beräkning skall avrundas till närmaste hela dag.
d Medlemsstater kan bevilja fartyg undantag från de dagar inom området och ute ur hamn som anges i tabell I på de villkor som visas i tabell II.
Före den första dagen i varje förvaltningsperiod skall fartygets befälhavare eller dennes representant informera flaggmedlemsstatens myndigheter om vilket eller vilka redskap han avser att använda under den kommande förvaltningsperioden. Innan myndigheterna har varskotts får fartyget inte fiska inom det område som anges i punkt 2 med de redskap som anges i punkt 4.
För fartyg som vill kombinera ett eller flera av fiskeredskapen i punkt 4 med andra fiskeredskap som inte finns med i punkt 4 (reglerade redskap) gäller inga begränsningar när det gäller de redskap som inte omnämns i punkt 4 (oreglerade redskap). Dessa fartyg måste anmäla på förhand när de önskar använda redskap som anges i punkt 4, annars får dessa redskap inte förvaras ombord. Fartygen måste ha tillstånd och utrustning för det alternativa fisket.
a Under en och samma förvaltningsperiod skall ett fartyg som har förbrukat det antal dagar som det har beviljats för att befinna sig inom området och ute ur hamn stanna i hamn eller utanför det område som anges i punkt 2 under återstoden av förvaltningsperioden, såvida inte sådana oreglerade redskap som anges i punkt 7 används.
b Under en och samma förvaltningsperiod får ett fartyg utföra verksamhet som inte är kopplad till fiske utan att den tiden skall avräknas de dagar den beviljats enligt punkt 6, förutsatt att fartyget först meddelar flaggmedlemsstaten sin avsikt att utföra denna verksamhet, verksamhetens art och att det under den ifrågavarande tiden avsäger sig sitt fisketillstånd. Sådana fartyg får under den tiden inte ha fiskeredskap eller fisk ombord.
a En medlemsstat får tillåta ett av sina fiskefartyg att överföra det antal dagar inom området och ute ur hamn, som det är berättigat till, till ett annat av dess fartyg för samma förvaltningsperiod och inom området, på villkor att produkten av de dagar som ett fartyg erhåller, multiplicerat med dess maskinstyrka i kilowatt (kilowattdagar) är lika med eller mindre än produkten av det antal dagar som överförts av det fartyg som bidrar med dagar, multiplicerat med det fartygets maskinstyrka i kilowatt. Uppgifterna om fartygens maskinstyrka i kilowatt skall vara de som finns i registret över gemenskapens fiskefartyg.
b Det totala antalet dagar inom området och ute ur hamn som överförts enligt punkt a multiplicerat med maskinstyrkan i kilowatt hos det fartyg som bidrar med dagar får inte vara högre än det fartygets dokumenterade redovisning områdesvis av antal dagar i genomsnitt per år enligt EG-loggboken för 2001, 2002 och 2003, multiplicerat med det fartygets maskinstyrka i kilowatt.
c Överföring av dagar enligt punkt a skall endast vara tillåten mellan fartyg som är verksamma med redskap ur samma redskapsgrupp som anges i punkt 6 a och under samma förvaltningsperiod.
d Överföring av dagar från fartyg som tilldelas dagar enligt punkt 6 d skall inte vara tillåten.
e På begäran av kommissionen skall medlemsstaterna lämna rapporter om de överföringar som har gjorts.
Ett fartyg utan fångstredovisning för det område som anges i punkt 2 får transitera genom detta område, förutsatt att det saknar fisketillstånd för verksamhet i området eller att det först har meddelat sina myndigheter sin avsikt att göra detta. När fartyget befinner sig i det område som anges i punkt 2 skall fiskeredskap som bevaras ombord bindas fast och stuvas enligt artikel 20.1 i förordning (EEG) nr 2847/93.
En medlemsstat får inte tillåta att dess fartyg fiskar med något av de redskap som definieras i punkt 4 i det område som anges i punkt 2 om fartyget inte kan visa att det bedrev sådan fiskeverksamhet under 2002, 2003 eller 2004 i det området, såvida den inte kan garantera att fiske med motsvarande kapacitet, mätt i kilowatt, förhindras i det reglerade området.
Ett fartyg som registrerats som användare av ett redskap som anges i punkt 4 kan dock få tillåtelse att använda ett annat redskap som anges i punkt 4, förutsatt att det antal dagar som gäller för det andra redskapet är minst lika med det antal dagar som gäller för det första redskapet.
Dagar då ett fartyg varit ute ur hamn, men inte kunnat fiska på grund av att det bistått ett annat fartyg i en nödsituation, eller på grund av att man transporterat en skadad besättningsmedlem för akut sjukvård skall av medlemsstaten inte avräknas mot de dagar som tilldelats det fartyget enligt den här bilagan. Medlemsstaten skall inom en månad efter beslut som fattats på denna grundval lämna en motivering till kommissionen tillsammans med belägg för nödsituationen från de behöriga myndigheterna.
Kontroll, inspektion och övervakning
Trots artikel 19a i förordning (EEG) nr 2847/93 skall artiklarna 19b, 19c, 19d, 19e och 19k i den förordningen tillämpas på fartyg som har ombord de fiskeredskap som anges i punkt 4 och som är verksamma i det område som definieras i punkt 2. Fartyg utrustade med övervakningssystem i enlighet med artiklarna 5 och 6 i förordning (EG) nr 2244/2003 eller de som bedriver verksamhet under en dag (enligt punkt 3 a) skall inte omfattas av dessa bestämmelser om meddelanden.
Medlemsstaterna får genomföra alternativa kontrollåtgärder för att säkerställa överensstämmelse med de skyldigheter som avses i punkt 13 i denna bilaga som är lika effektiva och öppna som denna rapporteringsskyldighet. Sådana alternativa åtgärder skall anmälas till kommissionen innan de genomförs.
Befälhavaren på ett fartyg från gemenskapen, eller dennes företrädare, som önskar omlasta en kvantitet som finns ombord eller landa fisk i en hamn eller ett landningsområde i ett tredjeland, skall till de behöriga myndigheterna i flaggmedlemsstaten lämna de uppgifter som avses i artikel 19b i förordning (EEG) nr 2847/93 minst tjugofyra timmar före omlastning eller landning i ett tredjeland.
Genom undantag från artikel 5.2 i kommissionens förordning (EEG) nr 2807/83 skall den tillåtna toleransmarginalen vid uppskattningen av de kvantiteter i kg ombord på fartyg som avses i punkt 14 vara 8 % av den siffra som anges i loggboken. Om det inte finns några omräkningsfaktorer i gemenskapslagstiftningen skall flaggmedlemsstatens omräkningsfaktorer användas.
De behöriga myndigheterna i en medlemsstat skall se till att varje kvantitet sydkummel utöver 300 kg och/eller havskräfta utöver 150 kg som fångats inom det i punkt 2 angivna området före försäljning vägs med en våg av den typ som används vid fiskauktioner.
När det finns mer än 50 kg kummel ombord skall det vara förbjudet att ha behållare ombord där sydkummel eller havskräfta blandas med andra arter av marina organismer. Befälhavare på fiskefartyg inom gemenskapen skall ge medlemsstaternas inspektörer bistånd för att de kvantiteter som deklareras i loggboken och fångster av sydkummel och havskräfta som förvaras ombord skall kunna kontrolleras.
De behöriga myndigheterna i en medlemsstat får kräva att varje kvantitet sydkummel utöver 300 kg eller havskräfta utöver 150 kg som fångats inom det i punkt 2 angivna området och först landats i den medlemsstaten, vägs i kontrollanters närvaro innan den transporteras från hamnen för den första landningen.
Genom undantag från artikel 13 i förordning (EEG) nr 2847/93 skall alla kvantiteter av de arter i de fisken som avses i artikel 12 i den här förordningen som överstiger 50 kg och som transporteras till en annan plats än där de först landats eller importerats, åtföljas av en kopia av någon av de deklarationer som föreskrivs i artikel 8.1 i förordning (EEG) nr 2847/93 och som gäller de kvantiteter av de aktuella arterna som transporteras. Undantaget i artikel 13.4 b i den förordningen skall inte tillämpas.
Genom undantag från artikel 34 c.1 i förordning (EEG) nr 2847/93 får de särskilda kontrollprogrammen för de bestånd i de fisken som avses i artikel 12 vara i kraft längre än två år från deras ikraftträdande.
Rapporteringskrav
På grundval av uppgifter för förvaltning av fiskedagar ute ur hamn och i det område som förtecknas i den här bilagan skall medlemsstaterna för varje kalenderår, inom en månad efter det kalenderårets slut, lämna uppgifter till kommissionen om ansträngning för de fartyg som använder olika typer av redskap i det område som berörs av denna bilaga, enligt modellen i tabell IV.
Medlemsstaterna skall skicka uppgifterna enligt punkt 22 i Spread Sheet format till den elektroniska adress som kommissionen kommer att uppge.
Land | CFR | Yttre märkning | Fiskeområde | Förvaltningsperiodens löptid | Anmäld(a) redskapstyp(er) | Dagar för användning av detta redskap | Dagar då redskapet använts | Överföring av dagar
(1) | (2) | (3) | (4) | (5) | (6) | (7) | (8) | (9)
Fältets namn | Maximalt antal tecken | Definition och anmärkningar
(1) Land | 3 | Medlemsstat (kod Alfa-3 ISO) där fartyget är registrerat för fiske enligt förordning (EG) nr 2371/2002. Alltid det land som rapporterar.
(2) CFR | 12 | (Community Fleet Register Number). Nummer i gemenskapens flottregister. Fiskefartygets eget identifikationsnummer. Medlemsstat (kod Alfa-3 ISO) följt av en identifikationskod (9 tecken). Koder med mindre än nio tecken skall kompletteras med nollor till vänster.
(3) Yttre märkning | 14 | Enligt kommissionens förordning (EEG) nr 1381/87.
(4) Område | 1 | Ange om fartyget har fiskat i område 2 a eller 2 b i denna bilaga.
(5) Förvaltningsperiodens löptid | 2 | Ange en siffra mellan 1–12 för längden på varje förvaltningsperiod för fartyget i fråga. Separata förvaltningsperioder då samma grupp av redskap eller kombination av redskapsgrupper har anmälts i enlighet med punkt 7 i denna bilaga får slås samman.
(6) Anmäld(a) redskapstyp(er) | 2 | Ange 4 a–4 g för anmälda redskapstyper i enlighet med punkt 4 i denna bilaga.
(7) Dagar för användning av detta redskap | 3 | Antal dagar som fartyget enligt denna bilaga har rätt till för valt redskap och anmäld löptid för förvaltningsperiod.
(8) Dagar då redskapet använts | 3 | Antal dagar som fartyget verkligen varit ute ur hamn och i området i enlighet med denna bilaga.
(9) Överföring av dagar | 3 | För överförda dagar ange – antal överförda dagar och för erhållna dagar ange + antal överförda dagar.
1 Efter verifikation av EG-loggboken – genomsnittlig årlig landning i färskvikt.
2 Fartyget får befinna sig inom området det antal dagar som ingår i den berörda månaden.
BILAGA IVc
Allmänna bestämmelser
De villkor som fastställs i denna bilaga skall tillämpas på de av gemenskapens fiskefartyg som har en största längd på 10 meter eller mer.
I denna bilaga skall följande geografiska område gälla:
Västra delen av Engelska kanalen (ICES-sektion VIIe).
I denna bilaga avses med en dag i området och ute ur hamn
a 24-timmarsperioden mellan klockan 00.00 en kalenderdag och klockan 24.00 samma kalenderdag eller varje kortare period inom en sådan period då fartyget finns inom det område som avses i punkt 2 och inte befinner sig i hamn, eller
b varje kontinuerlig 24-timmarsperiod under vilken ett fartyg enligt EG-loggboken befunnit sig inom det område som avses i punkt 2 och inte befunnit sig i hamn eller varje kortare period inom en sådan period.
En medlemsstat som önskar tillämpa den definition av en dag i området och ute ur hamn som anges i b skall meddela kommissionen före den 1 februari 2005 på vilket sätt fartygets verksamhet skall kontrolleras så att villkoren i b iakttas.
I denna bilaga används följande gruppering av fiskeredskap:
a Bomtrålar med en maskstorlek på minst 80 mm.
b Fasta demersala nät, inklusive drivgarn, grimgarn och snärjgarn.
Fiskeansträngning
Varje medlemsstat skall se till att fiskefartyg, som för dess flagg och är registrerade i gemenskapen, och som ombord har fiskeredskap enligt punkt 4, skall vistas inom området och vara ute ur hamn endast det antal dagar som definieras i punkt 6.
a Det största antal dagar under en kalendermånad som ett fartyg får vistas inom området och vara ute ur hamn och ombord medföra något av de fiskeredskap som avses i punkt 4 anges i tabell I.
b En medlemsstat kan slå samman närvarodagarna inom området och dagarna ute ur hamn i tabell I i förvaltningsperioder upp till elva kalendermånader.
c Kommissionen får bevilja medlemsstaterna ett ytterligare antal dagar under vilka ett fartyg får vistas inom området och vara ute ur hamn med något av de redskap som avses i punkt 4 ombord på grundval av definitivt upphörande med fiske som har genomförts sedan den 1 januari 2004 i enlighet med artikel 7 i förordning (EG) nr 2792/1999. Det ytterligare antal dagar som tilldelas fartygen inom en given redskapskategori kommer att stå i direkt proportion till fiskeansträngningen under 2003 mätt i kilowattdagar för de fartyg med sådana redskap som dragits tillbaka jämfört med den jämförbara nivå av ansträngningar av fartyg som använde redskapen under 2003. Varje del av en dag som fås fram genom denna beräkning skall avrundas till närmaste hela dag.
Före den första dagen i varje förvaltningsperiod skall fartygets befälhavare eller dennes representant informera flaggmedlemsstatens myndigheter om vilket eller vilka redskap han avser att använda under den kommande förvaltningsperioden. Innan myndigheterna har varskotts får fartyget inte fiska inom det område som anges i punkt 2 med de redskap som anges i punkt 4.
a Under en och samma förvaltningsperiod skall ett fartyg som har förbrukat det antal dagar som det har beviljats för att befinna sig inom området och ute ur hamn stanna i hamn eller utanför de områden som anges i punkt 2 under återstoden av förvaltningsperioden, såvida inte endast sådana oreglerade redskap som anges i punkt 7 används.
b Under en och samma förvaltningsperiod får ett fartyg utföra verksamhet som inte är kopplad till fiske utan att den tiden skall avräknas de dagar den beviljats enligt punkt 6, förutsatt att fartyget först meddelar flaggmedlemsstaten sin avsikt att utföra denna verksamhet, verksamhetens art och att det under den ifrågavarande tiden avsäger sig sitt fisketillstånd. Sådana fartyg får under den tiden inte ha fiskeredskap eller fisk ombord.
a En medlemsstat får tillåta ett av sina fiskefartyg att överföra det antal dagar inom området och ute ur hamn, som det är berättigat till, till ett annat av dess fartyg för samma förvaltningsperiod och inom området, på villkor att produkten av de dagar som ett fartyg erhåller, multiplicerat med dess maskinstyrka i kilowatt (kilowattdagar) är lika med eller mindre än produkten av det antal dagar som överförts av det fartyg som bidrar med dagar, multiplicerat med det fartygets maskinstyrka i kilowatt. Uppgifterna om fartygens maskinstyrka i kilowatt skall vara de som finns i registret över gemenskapens fiskefartyg.
b Det totala antalet dagar som överförts enligt punkt a multiplicerat med maskinstyrkan i kilowatt hos det fartyg som bidrar med dagar får inte vara högre än det fartygets dokumenterade redovisning områdesvis av antal dagar i genomsnitt per år enligt EG-loggboken för 2001, 2002 och 2003, multiplicerat med det fartygets maskinstyrka i kilowatt.
c Överföring av dagar enligt punkt a skall endast vara tillåten mellan fartyg som är verksamma med redskap ur samma redskapsgrupp som anges i punkt 6 a och under samma förvaltningsperiod.
d På begäran av kommissionen skall medlemsstaterna lämna rapporter om de överföringar som har gjorts.
Ett fartyg utan fångstredovisning för det område som anges i punkt 2 får transitera genom området, förutsatt att det först har meddelat sina myndigheter sin avsikt att göra detta. När fartyget befinner sig i det område som anges i punkt 2 skall fiskeredskap som bevaras ombord bindas fast och stuvas enligt artikel 20.1 i förordning (EEG) nr 2847/93.
En medlemsstat får inte tillåta att dess fartyg fiskar med något av de redskap som definieras i punkt 4 i det område som anges i punkt 2 om fartyget inte kan visa att det bedrev sådan fiskeverksamhet under 2002, 2003 och 2004 i det området, såvida den inte kan garantera att fiske med motsvarande kapacitet, mätt i kilowatt, förhindras i det reglerade området.
Ett fartyg som registrerats som användare av ett redskap som anges i punkt 4 kan dock få tillåtelse att använda ett annat redskap som anges i punkt 4, förutsatt att det antal dagar som gäller för det andra redskapet är minst lika med det antal dagar som gäller för det första redskapet.
Dagar då ett fartyg varit ute ur hamn, men inte kunnat fiska på grund av att det bistått ett annat fartyg i en nödsituation, eller på grund av att man transporterat en skadad besättningsmedlem för akut sjukvård skall av medlemsstaten inte avräknas mot de dagar som tilldelats det fartyget enligt den här bilagan. Medlemsstaten skall inom en månad efter beslut som fattats på denna grundval lämna en motivering till kommissionen tillsammans med belägg för nödsituationen från de behöriga myndigheterna.
Kontroll, inspektion och övervakning
Trots artikel 19a i förordning (EEG) nr 2847/93 skall artiklarna 19b, 19c, 19d, 19e och 19k i den förordningen tillämpas på fartyg som har ombord de fiskeredskap som anges i punkt 4 och som är verksamma i det område som definieras i punkt 2. Fartyg utrustade med övervakningssystem i enlighet med artiklarna 5 och 6 i förordning (EG) nr 2244/2003 eller de som bedriver verksamhet under en dag (enligt punkt 3 a) skall inte omfattas av dessa bestämmelser om meddelanden.
Medlemsstaterna får genomföra alternativa kontrollåtgärder för att säkerställa överensstämmelse med de skyldigheter som avses i punkt 13 i denna bilaga som är lika effektiva och öppna som denna rapporteringsskyldighet. Sådana alternativa åtgärder skall anmälas till kommissionen innan de genomförs.
Befälhavaren på ett fartyg från gemenskapen, eller dennes företrädare, som önskar omlasta en kvantitet som finns ombord eller landa fisk i en hamn eller ett landningsområde i ett tredjeland, skall till de behöriga myndigheterna i flaggmedlemsstaten lämna de uppgifter som avses i artikel 19b i förordning (EEG) nr 2847/93 minst tjugofyra timmar före omlastning eller landning i ett tredjeland.
Genom undantag från artikel 5.2 i kommissionens förordning (EEG) nr 2807/83 skall den tillåtna toleransmarginalen vid uppskattningen av de kvantiteter i kg ombord på fartyg som avses i punkt 13 vara 8 % av den siffra som anges i loggboken. Om det inte finns några omräkningsfaktorer i gemenskapslagstiftningen skall flaggmedlemsstatens omräkningsfaktorer användas.
När det finns mer än 50 kg tunga ombord skall det vara förbjudet att ha någon som helst mängd tunga blandad med andra arter marina organismer i behållare ombord på fartyget. Befälhavare på fiskefartyg inom gemenskapen skall ge medlemsstaternas inspektörer bistånd för att de kvantiteter som deklareras i loggboken och fångster av tunga som förvaras ombord skall kunna kontrolleras.
De behöriga myndigheterna i en medlemsstat skall se till att varje kvantitet tunga utöver 300 kg som fångats inom de i punkt 2 angivna områdena före försäljning vägs med en våg av den typ som används vid fiskauktioner.
De behöriga myndigheterna i en medlemsstat får kräva att varje kvantitet tunga utöver 300 kg som fångats inom det i punkt 2 angivna området och först landats i den medlemsstaten, vägs i kontrollanters närvaro innan den transporteras från hamnen för den första landningen.
Genom undantag från artikel 13 i förordning (EEG) nr 2847/93 skall alla kvantiteter av de arter i de fisken som avses i artikel 12 i den här förordningen som överstiger 50 kg och som transporteras till en annan plats än där de först landats eller importerats, åtföljas av en kopia av någon av de deklarationer som föreskrivs i artikel 8.1 i förordning (EEG) nr 2847/93 och som gäller de kvantiteter av de aktuella arterna som transporteras. Undantaget i artikel 13.4 b i den förordningen skall inte tillämpas.
Genom undantag från artikel 34 c.1 i förordning (EEG) nr 2847/93 får de särskilda kontrollprogrammen för de bestånd i de fisken som avses i artikel 12 vara i kraft längre än två år från deras ikraftträdande.
Rapporteringskrav
På grundval av uppgifter för förvaltning av fiskedagar ute ur hamn och i det område som förtecknas i den här bilagan skall medlemsstaterna för varje kalenderår, inom en månad efter det kalenderårets slut, lämna uppgifter till kommissionen om ansträngning för de fartyg som använder olika typer av redskap i det område som berörs av denna bilaga, enligt modellen i tabell IV.
Medlemsstaterna skall skicka uppgifterna enligt punkt 22 i Spread Sheet format till den elektroniska adress som kommissionen kommer att uppge.
Land | CFR | Yttre märkning | Fiskeområde | Förvaltningsperiodens löptid | Anmäld(a) redskapstyp(er) | Dagar för användning av detta redskap | Dagar då redskapet använts | Överföring av dagar
(1) | (2) | (3) | (4) | (5) | (6) | (7) | (8) | (9)
Fältets namn | Maximalt antal tecken | Definition och anmärkningar
(1) Landv | 3 | Medlemsstat (kod Alfa-3 ISO) där fartyget är registrerat för fiske enligt förordning (EG) nr 2371/2002. Alltid det land som rapporterar.
(2) CFR | 12 | (Community Fleet Register Number). Nummer i gemenskapens flottregister. Fiskefartygets eget identifikationsnummer. Medlemsstat (kod Alfa-3 ISO) följt av en identifikationskod (9 tecken). Koder med mindre än nio tecken skall kompletteras med nollor till vänster.
(3) Yttre märkning | 14 | Enligt kommissionens förordning (EEG) nr 1381/87.
(4) Område | 1 | Ange om fartyget har fiskat i område 2 a eller 2 b i denna bilaga.
(5) Förvaltningsperiodens löptid | 2 | Ange en siffra mellan 1–12 för varje förvaltningsperiod för fartyget i fråga. Separata förvaltningsperioder då samma grupp av redskap eller kombination av redskapsgrupper har anmälts i enlighet med punkt 7 får slås samman.
(6) Anmäld(a) redskapstyp(er) | 2 | Ange 4 a–4 g för anmälda redskapstyper i enlighet med punkt 4.
(7) Dagar för användning av detta redskap | 3 | Antal dagar som fartyget kan välja redskap enligt bilagan och anmäld löptid för förvaltningsperiod.
(8) Dagar då redskapet använts | 3 | Antal dagar som fartyget verkligen varit ute ur hamn och i området.
(9) Överföring av dagar | 3 | För överförda dagar ange – överförda dagar och för erhållna dagar ange + överförda dagar.
BILAGA V FISKEANSTRÄNGNING FÖR FARTYG SOM FISKAR EFTER TOBISFISKARI NORDSJÖN OCH SKAGERRAK
Från och med den 1 januari till och med 31 december 2005 skall de villkor som fastställs i denna bilaga tillämpas på gemenskapens fiskefartyg som bedriver fiske i Nordsjön och Skagerrak med bottentrål, snurrevadar eller liknande släpredskap med en maskstorlek på mindre än 16 mm.
I denna bilaga avses med en dag ute ur hamn:
a 24-timmarsperioden mellan klockan 00.00 en kalenderdag och klockan 24.00 samma kalenderdag eller varje kortare period inom en sådan period, eller
b varje kontinuerlig 24-timmarsperiod, som är registrerad i gemenskapens loggbok, mellan dagen och tidpunkten för utsegling och dagen och tidpunkten för insegling eller varje kortare period inom en sådan period.
Varje medlemsstat skall senast den 1 mars 2005 inrätta en databas med följande uppgifter för Nordsjön och Skagerrak för åren 2002, 2003 och 2004 och för varje fartyg som för dess flagg eller är registrerat i gemenskapen, och som har fiskat med bottentrål, snurrevadar eller liknande släpredskap med en maskstorlek på mindre än 16 mm:
a Fartygets namn och registreringsnummer.
b Fartygets maskinstyrka i kilowatt mätt i enlighet med artikel 5 i förordning (EEG) nr 2930/86.
c Antalet dagar ute ur hamn vid fiske med bottentrål, snurrevadar eller liknande släpredskap med en maskstorlek på mindre än 16 mm.
d Kilowattdagarna, uttryckta som produkten av antalet dagar ute ur hamn och maskinstyrkan i kilowatt.
Följande uppgifter skall beräknas av medlemsstaterna:
a Det totala antalet kilowattdagar för varje år, uttryckta som summan av kilowattdagarna enligt beräkningen i punkt 3 d.
b Det genomsnittliga antalet kilowattdagar under perioden 2002–2004.
Varje medlemsstat skall se till att antalet kilowattdagar under 2005 för fartyg som för dess flagg eller är registrerade i gemenskapen inte överskrider 40 % av antalet under 2004, beräknat enligt punkt 4 a.
Det maximala antal kilowattdagar som avses i punkt 5 skall ses över av kommissionen så snart som möjligt och senast den 15 maj 2005, på grundval av utlåtanden från Vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen (STECF) om storleken på årsklassen 2004 för tobisfiskar i Nordsjön, i enlighet med följande regler:
a Om STECF uppskattar att årsklassen 2004 för tobisfiskar i Nordsjön ligger på eller över 500000 miljoner fiskar med åldern 0, skall inga begränsningar i kilowattdagar gälla under återstoden av år 2005.
b Om STEFC uppskattar att årsklassen 2004 för tobisfiskar i Nordsjön ligger på mellan 300000 miljoner och 500000 miljoner fiskar med åldern 0, får antalet kilowattdagar inte överstiga nivån för 2003, beräknad enligt punkt 4 a.
c Om STEFC uppskattar att årsklassen 2004 för tobisfiskar i Nordsjön ligger under 300000 miljoner fiskar med åldern 0 skall fiske med bottentrål, snurrevadar eller liknande släpredskap med en maskstorlek på mindre än 16 mm förbjudas för återstoden av 2005. Begränsat fiske kommer emellertid att tillåtas för att övervaka beståndet av tobisfisk i Nordsjön och Skagerrak och följderna av stängningen. I detta syfte skall de berörda medlemsstaterna i samarbete med kommissionen utarbeta en plan för övervakning av fisket.
BILAGA VI
DEL I KVANTITATIVA BEGRÄNSNINGAR AV LICENSER OCH FISKETILLSTÅND FÖR GEMENSKAPENS FARTYG SOM FISKAR I TREDJELANDS VATTEN
Fiskeområde | Fiske | Antal licenser | Fördelning av licenser mellan medlemsstater | Maximalt antal fartyg närvarande samtidigt
Norska vatten och fiskezonen kring Jan Mayen | Sill norr om 62°00′N | 75 | DK: 26, DE: 5, FR: 1, IRL: 7, NL: 9, SW: 10, UK: 17 | 55
Bottenlevande arter, norr om 62°00′N | 80 | FR: 18, PT: 9, DE: 16, ES: 20, UK: 14, IRL: 1 | 50
Makrill, söder om 62°00′N, fiske med snurrevad | 11 | DE: 1, DK: 26, FR: 2, NL: 1 | ej tillämpligt
Makrill, söder om 62°00′N, trålfiske | 19 | ej tillämpligt
Makrill, norr om 62°00′N, fiske med snurrevad | 11 | DK: 11 | ej tillämpligt
Industriarter, söder om 62°00′N | 480 | DK: 450, UK: 30 | 150
Färöiska vatten | Allt trålfiske med fartyg på högst 180 fot i den zon som ligger 12-21 nautiska mil utanför de färöiska baslinjerna | 26 | BE: 0, DE: 4, FR: 4, UK: 18 | 13
Riktat fiske efter torsk och kolja med en minsta maskstorlek på 135 mm är begränsat till området söder om 62°28′N och öster om 6°30′V. | 8 | 4
Trålfiske 21 nautiska mil utanför de färöiska baslinjerna. Under perioderna 1 mars–31 maj och 1 oktober–31 december får dessa fartyg bedriva fiske i området mellan 61°20′N och 62°00′N och 12–21 nautiska mil utanför baslinjerna. | 70 | BE: 0, DE: 10, FR: 40, UK: 20 | 26
Trålfiske efter birkelånga med en minsta maskstorlek på 100 mm i området söder om 61°30′N och väster om 9°00′V och i området mellan 7°00′V och 9°00′V söder om 60°30′N och i området sydväst om en linje mellan 60°30′N, 7°00′V och 60°00′N, 6°00′V. | 70 | DE: 8, FR: 12, UK: 0 | 20
Riktat trålfiske efter gråsej med en minsta maskstorlek på 120 mm och med möjlighet att använda rundstroppar runt lyftet. | 70 | 22
Fiske efter blåvitling. Det totala antalet licenser får utökas med fyra fartyg för att bilda par om de färöiska myndigheterna skulle införa särskilda regler för tillträdet till ett område som kallas huvudsakligt område för fiske efter blåvitling. | 34 | DE: 3, DK: 19, FR: 2, UK: 5, NL: 5 | 20
Fiske med rev | 10 | UK: 10 | 6
Fiske efter makrill | 12 | DK: 12 | 12
Fiske efter sill norr om 62°N | 21 | DE: 1, DK: 7, FR:0, UK: 5, IRL: 2, NL: 3, SW: 3 | 21
Ryska federationens vatten | Allt fiske | pm | pm
Fiske efter torsk | 7 | pm
Fiske efter skarpsill | pm | pm
DEL II KVANTITATIVA BEGRÄNSNINGAR AV LICENSER OCH FISKETILLSTÅND FÖR TREDJELÄNDERS FARTYG SOM FISKAR I GEMENSKAPENS VATTEN
Flaggstat | Fiske | Antal licenser | Maximalt antal fartyg närvarande samtidigt
Norge | Sill norr om 62°00′N | 18 | 18
Färöarna | Makrill, VIa (norr om 56°30′N), VIIe,f,h, taggmakrill, IV, VIa (norr om 56°30′N), VIIe,f,h. sill, VIa (norr om 56°30′N) | 14 | 14
Sill norr om 62°00′N | 21 | 21
Sill, IIIa | 4 | 4
Industriellt fiske efter vitlinglyra och skarpsill, IV, VIa (norr om 56°30′N): tobisfiskar, IV (inklusive oundvikliga bifångster av blåvitling) | 15 | 15
Långa och lubb | 20 | 10
Blåvitling, VIa (norr om 56°30′N), VIb, VII (väster om 12°00′V) | 20 | 20
Birkelånga | 16 | 16
Håbrand (alla zoner utom NAFO 3PS) | 3 | 3
Ryska federationen | Sill/strömming, IIId (svenska vatten) | pm | pm
Sill/strömming, IIId (svenska vatten, icke-fiskande moderfartyg) | pm | pm
Skarpsill | 4 | pm
Barbados | Penaeusräkor (Franska Guyanas vatten) | 5 | pm
Snapperfiskar (Franska Guyanas vatten) | 5 | pm
Guyana | Penaeusräkor (Franska Guyanas vatten) | pm | pm
Surinam | Penaeusräkor (Franska Guyanas vatten) | 5 | pm
Trinidad och Tobago | Penaeusräkor (Franska Guyanas vatten) | 8 | pm
Japan | Tonfisk (Franska Guyanas vatten) | pm
Sydkorea | Tonfisk (Franska Guyanas vatten) | pm | pm
Venezuela | Snapperfiskar (Franska Guyanas vatten) | 41 | pm
Hajar (Franska Guyanas vatten) | 4 | pm
DEL III DEKLARATION ENLIGT ARTIKEL 15.2
1 Fördelningen gäller för fiske med snurrevad och trål.
2 Skall väljas ut bland de elva licenserna för fiske med snurrevad efter makrill söder om 62°00′N.
3 I enlighet med de gemensamma slutsatserna från 1999 ingår siffrorna för riktat fiske efter torsk och kolja i siffrorna för Allt trålfiske med fartyg på högst 180 fot i den zon som ligger 12–21 nautiska mil utanför de färöiska baslinjerna.
4 Siffrorna avser maximalt antal fartyg närvarande samtidigt.
5 Siffrorna ingår i siffrorna för Trålfiske 21 nautiska mil utanför de färöiska baslinjerna.
6 Gäller endast fartyg som för Lettlands flagg.
19 Gäller endast den lettiska delen av gemenskapens vatten.
20 Licenser för räkfiske i det franska departementet Guyanas vatten skall utfärdas på grundval av en av kommissionen godkänd fiskeplan som lämnas in av myndigheterna i det berörda tredjelandet. Varje licens skall gälla endast under den fiskeperiod som anges i den fiskeplan som licensen bygger på.
21 Antalet dagar till havs per år är begränsat till 200.
22 Får endast fiskas med långrev eller fällor (snapperfiskar) eller långrev eller nät med maskor som är minst 100 mm i vatten djupare än 30 m (hajar). För utfärdande av en sådan licens skall det bevisas att ett giltigt avtal finns mellan den fartygsägare som ansöker om licensen och ett förädlingsföretag i franska departementet Guyana och att avtalet innehåller en förpliktelse att minst landa 75 % av fångsterna av all snapperfisk, eller 50 % av fångsterna av all haj från det aktuella fartyget i departementet så att fångsterna skall kunna förädlas i det förädlingsföretaget. Det avtal som avses ovan skall vara godkänt av de franska myndigheterna som i sin tur skall säkerställa att det överensstämmer både med det avtalsslutande förädlingsföretagets faktiska kapacitet och med målsättningarna för den ekonomiska utvecklingen i departementet Guyana. En kopia av det vederbörligen godkända avtalet skall bifogas licensansökan. Om ett avtal enligt ovan inte godkänns skall de franska myndigheterna meddela den berörda parten och kommissionen detta och ange skälen till underkännandet.
23 Tillämpligt den 1 januari–den 30 april 2005.
24 I avvaktan på resultatet av fiskesamråden med Norge för 2005.
25 Antalet dagar till havs per år är begränsat till pm.
26 Antalet dagar till havs per år är begränsat till 350.
27 Får endast fiskas med långrev.
28 Varav vid varje tidpunkt högst 10 för fartyg som fiskar torsk med drivgarn.
BILAGA VII
DEL I UPPGIFTER SOM SKALL FÖRAS IN I LOGGBOKEN
Vid fiske inom zonen på 200 nautiska mil utanför kusten till de av gemenskapens medlemsstater som omfattas av gemenskapens fiskebestämmelser, skall följande uppgifter omedelbart efter någon av följande händelser föras in i loggboken:
Efter varje drag:
Kvantiteten (i kg levande vikt) av varje fångad art.
Datum och klockslag för draget.
Den geografiska position där fångsterna gjordes.
Den fiskemetod som använts.
Efter varje omlastning till eller från ett annat fartyg:
Uppgiften mottagen från eller överförd till.
Kvantiteten (i kg levande vikt) av varje omlastad art.
Namn, distriktsbeteckning och nummer på det fartyg till eller från vilket omlastning har skett.
Omlastning av torsk är inte tillåten.
Efter varje landning i en gemenskapshamn:
Hamnens namn.
Kvantitet (i kg levande vikt) av varje landad art.
Efter varje sändning till Europeiska gemenskapernas kommission:
Datum och klockslag för sändningen.
Slag av meddelande: IN, OUT, ICES, WKL eller 2 WKL.
När det gäller radiosändning: namnet på radiostationen.
DEL II LOGGBOKSFÖRLAGA
BILAGA VIII INNEHÅLL I OCH BESTÄMMELSER FÖR DE UPPGIFTERSOM SKALL SÄNDAS TILL KOMMISSIONEN
De uppgifter som skall sändas till kommissionen och tidtabellen för sändningarna är följande:
Varje gång fartyget går in i zonen på 200 nautiska mil utanför kustlinjen till de medlemsstater inom gemenskapen som omfattas av gemenskapens fiskebestämmelser:
a De uppgifter som anges i punkt 1.5.
b Kvantitet (i kg levande vikt) av varje fiskart i lasten.
c Datum då och ICES-sektion inom vilken befälhavaren har för avsikt att börja fiska.
Om fiskeinsatsen gör det nödvändigt att en viss dag mer än en gång gå in i dessa zoner, är det tillräckligt att sända ett meddelande vid det första inträdet.
Varje gång fartyget lämnar den zon som avses i punkt 1.1:
a De uppgifter som anges i punkt 1.5.
b Kvantiteten (i kg levande vikt) av varje fiskart i lasten.
c Den kvantitet (i kg levande vikt) av varje art som fångats sedan föregående sändning.
d Den ICES-sektion där fångsterna gjordes.
e Den kvantitet (i kg levande vikt) av varje art som omlastats till/från andra fartyg sedan fartyget gick in i zonen, samt identifiering av det fartyg till vilket omlastningen ägde rum.
f Den kvantitet (i kg levande vikt) av varje art som landats i en gemenskapshamn sedan fartyget gick in i zonen.
Om fiskeinsatsen gör det nödvändigt att en viss dag mer än en gång gå in i de zoner som avses i punkt 1.1, är det tillräckligt att sända ett meddelande vid det sista utträdet.
Var tredje dag med början den tredje dagen efter det att fartyget för första gången går in i de zoner som avses i 1.1 vid fiske efter sill/strömming och makrill, och varje vecka med början den sjunde dagen efter det att fartyget för första gången går in i de zoner som avses i 1.1 vid fiske efter andra arter än sill/strömming och makrill:
a De uppgifter som anges i punkt 1.5.
b Den kvantitet (i kg levande vikt) av varje art som fångats sedan föregående sändning.
c Den ICES-sektion där fångsterna gjordes.
Varje gång fartyget förflyttar sig från en ICES-sektion till en annan:
a De uppgifter som anges i punkt 1.5.
b Den kvantitet (i kg levande vikt) av varje art som fångats sedan föregående sändning.
c Den ICES-sektion där fångsterna gjordes.
a Fartygets namn, anropssignal, distriktsbeteckning och identifieringsnummer samt befälhavarens namn.
b Fartygets licensnummer om det har licens.
c Meddelandets löpnummer för den berörda resan.
d Uppgift om slag av meddelande.
e Datum, klockslag och fartygets geografiska position.
Den uppgifter som anges i punkt 1 skall sändas till Europeiska gemenskapernas kommission i Bryssel via telex (SAT COM C 420599543 FISH), e-post (FISHERIES-telecom@cec.eu.int) eller via någon av de radiostationer som förtecknas under punkt 3 och på det sätt som anges under punkt 4 nedan.
Om det på grund av force majeure är omöjligt för fartyget att sända meddelandet kan det på fartygets vägnar sändas av ett annat fartyg.
Radiostation | Radiostationens anropssignal
Lyngby | OXZ
Land's End | GLD
Valentia | EJK
Malin Head | EJM
Torshavn | OXJ
Bergen | LGN
Farsund | LGZ
Florø | LGL
Rogaland | LGQ
Tjøme | LGT
Ålesund | LGA
Ørlandet | LFO
Bodø | LPG
Svalbard | LGS
Blåvand | OXB
Gryt | GRYT RADIO
Göteborg | SOG
Åbo | OFK
4. Meddelandenas utformning
Den information som anges i punkt 1 skall innehålla följande uppgifter, angivna i följande ordning:
Fartygets namn.
Anropssignal.
Distriktsbeteckning och identifieringsnummer.
Meddelandets löpnummer för den ifrågavarande resan.
Uppgift om slag av meddelande enligt följande kod:
Datum, klockslag och geografisk position.
ICES-sektion/delsektion där fisket förväntas inledas.
Den tidpunkt då fisket förväntas inledas.
Kvantiteten (i kg levande vikt) av varje fiskart i lasten med användning av den kod som anges i punkt 5.
Den kvantitet (i kg levande vikt) av varje fiskart som fångats sedan föregående sändning med användning av den kod som anges i punkt 5.
Den ICES-sektion/delsektion där fångsterna gjorts.
Den kvantitet (i kg levande vikt) av varje art som överförts till/från andra fartyg sedan föregående sändning.
Namn och anropssignal för det fartyg till vilket eller från vilket omlastningen ägde rum.
Den kvantitet (i kg levande vikt) av varje art som landats i en gemenskapshamn sedan föregående sändning.
Befälhavarens namn.
Kod som enligt 1.4 skall användas för att ange arter ombord:
Beryxar (Beryx spp.), | ALF
Lerskädda (Hippoglossoides platessoides), | PLA
Ansjovis (Engraulis encrasicolus), | ANE
Marulk (Lophius spp.), | MNZ
Guldlax (Argentina silus), | ARG
Havsbraxen (Brama brama), | POA
Brugd (Cetorinhus maximus), | BSK
Dolkfisk (Aphanopus carbo), | BSF
Birkelånga (Molva dypterygia), | BLI
Blåvitling (Micromesistius poutassou), | WHB
Skäggig räka (Xiphopenaeus kroyeri), | BOB
Torsk (Gadus morhua), | COD
Sandräka (Crangon crangon), | CSH
Bläckfisk (Loligo spp.), | SQC
Rödhaj (Squalus acanthias), | DGS
Fjällbrosmar (Phycis spp.), | FOR
Liten hälleflundra (Reinhardtius hippoglossoides), | GHL
Kolja (Melanogrammus aeglefinus), | HAD
Kummel (Merluccius merluccius), | HKE
Hälleflundra (Hippoglossus hippoglossus), | HAL
Sill/strömming (Clupea harengus), | HER
Taggmakrill (Trachurus trachurus), | HOM
Långa (Molva molva), | LIN
Makrill (Scomber scombrus), | MAC
Glasvar (Lepidorhombus spp.), | LEZ
Nordhavsräka (Pandalus borealis), | PRA
Havskräfta (Nephrops norvegicus), | NEP
Vitlinglyra (Trisopterus esmarkii), | NOP
Atlantisk soldatfisk (Hoplostethus atlanticus), | ORY
Annan | OTH
Rödspätta (Pleuronectes platessa), | PLE
Lyrtorsk (Pollachius pollachius), | POL
Håbrand (Lamma nasus), | POR
Kungsfiskar (Sebastes spp.), | RED
Fläckpagell (Pagellus bogaraveo), | SBR
Skoläst (Coryphaenoides rupestris), | RNG
Gråsej (Pollachius virens), | POK
Lax (Salmo salar), | SAL
Tobis (Ammodytes spp.), | SAN
Sardin (Sardina pilchardus), | PIL
Haj (Selachii, Pleurotremata), | SKH
Räka (Penaeidae), | PEZ
Skarpsill (Sprattus sprattus), | SPR
Bläckfisk (Illex spp.), | SQX
Tonfisk (Thunnidae), | TUN
Lubb (Brosme brosme), | USK
Vitling (Merlangus merlangus), | WHG
Gulstjärtsskädda (Limanda ferruginea). | YEL
BILAGA IX
Svenskt namn | Latinska namn | Trebokstavskod
Torsk | Gadus morhua | COD
Kolja | Melanogrammus aeglefinus | HAD
Kungsfisk | Sebastes sp. | RED
Kungsfisk | Sebastes marinus | REG
Djuphavskungsfisk | Sebastes mentella | REB
Akadisk kungsfisk | Sebastes fasciatus | REN
Silverkummel | Merluccius bilinearis | HKS
Skäggbrosme | Urophycis chuss | HKR
Gråsej | Pollachius virens | POK
Lerskädda | Hippoglossoides platessoides | PLA
Rödtunga | Glyptocephalus cynoglossus | WIT
Gulstjärtsskädda | Limanda ferruginea | YEL
Liten hälleflundra | Reinharditius hippoglossoides | GHL
Hälleflundra | Hippoglossus hippoglossus | HAL
Vinterflundra | Pseudopleuronectes americanus | FLW
Sommarflundra | Paralichthys dentatus | FLS
Fönsterglasvar | Scophthalmus aquosus | FLD
Plattfiskar (övr.) | Pleuronectiformes | FLX
Amerikansk marulk | Lophius americanus | ANG
Knorrhane | Prionotus sp. | SRA
Atlantisk frostfisk | Microgadus tomcod | TOM
Blå antimora | Antimora rostrata | ANT
Blåvitling | Micromesistius poutassou | WHB
Luring | Tautogolabrus adspersus | CUN
Lubb | Brosme brosme | USK
Uvak | Gadus ogac | GRC
Birkelånga | Molva dypterygia | BLI
Långa | Molva molva | LIN
Sjurygg | Cyclopterus lumpus | LUM
Randig kungskväkare | Menticirrhus saxatilis | KGF
Fläckig blåsfisk | Sphoeroides maculatus | PUF
Ålbrosmar (övr.) | Lycodes sp. | ELZ
Västatlantisk ålbrosme | Macrozoarces americanus | OPT
Polartorsk | Boreogadus saida | POC
Skoläst | Coryphaenoides rupestris | RNG
Långstjärt | Macrourus berglax | RHG
Tobisfiskar | Ammodytes sp. | SAN
Rötsimpor | Myoxocephalus sp. | SCU
Scup | Stenotomus chrysops | SCP
Tautog | Tautoga onitis | TAU
Blå tegelabborre | Lopholatilus chamaeleonticeps | TIL
Vitbrosme | Urophycis tenuis | HKW
Havskatter (övr.) | Anarhicas sp. | CAT
Havskatt | Anarhichas lupus | CAA
Fläckig havskatt | Anarhichas minor | CAS
Bottenfisk (övr.) | GRO
Sill/strömming | Clupea harengus | HER
Makrill | Scomber scombrus | MAC
Amerikansk smörfisk | Peprilus triacanthus | BUT
Menhaden | Brevoortia tyrannus | MHA
Makrillgädda | Scomberesox saurus | SAU
Buktansjovis | Anchoa mitchilli | ANB
Blåfisk | Pomatomus saltatrix | BLU
Gullöpare | Caranx hippos | CVJ
Fregattmakrill | Auxis thazard | FRI
Kungsmakrill | Scomberomourus cavalla | KGM
Spansk makrill | Scomberomourus maculatus | SSM
Segelfisk | Istiophorus platypterus | SAI
Vit marlin | Tetrapturus albidus | WHM
Blå marlin | Makaira nigricans | BUM
Svärdfisk | Xiphias gladius | SWO
Långfenad tonfisk | Thunnus alalunga | ALB
Ryggstrimmig pelamid | Sarda sarda | BON
Tunnina | Euthynnus alletteratus | LTA
Storögd tonfisk | Thunnus obesus | BET
Tonfisk | Thunnus thynnus | BFT
Bonit | Katsuwonus pelamis | SKJ
Gulfenad tonfisk | Thunnus albacares | YFT
Tonfiskar (övr.) | Scombridae | TUN
Pelagiska arter (övr.) | PEL
Långfenad bläckfisk (Loligo) | Loligo pealei | SQL
Nordlig stjärtfenad bläckfisk (Illex) | Illex illecebrosus | SQI
Bläckfiskar (övr) | Loliginidae, Ommastrephidae | SQU
Atlantisk knivmussla | Ensis directus | CLR
Hård venusmussla | Mercenaria mercenaria | CLH
Islandsmussla | Arctica islandica | CLQ
Sandmussla | Mya arenaria | CLS
Bränningsmussla | Spisula solidissima | CLB
Stimpsons bränningsmussla | Spisula polynyma | CLT
Musslor (övr.) | Prionodesmacea, Teleodesmacea | CLX
Vikkammussla | Argopecten irradians | SCB
Kakilåkammussla | Argopecten gibbus | SCC
Isländsk kammussla | Chylamys islandica | ISC
Atlantisk kammussla | Placopecten magellanicus | SCA
Kammusslor (övr.) | Pectinidae | SCX
Amerikanska ostron | Crassostrea virginica | OYA
Blåmussla | Mytilus edulis | MUS
Hjälmsnäckor (övr.) | Busycon sp. | WHX
Strandsnäckor (övr.) | Littorina sp. | PER
Marina blötdjur (övr.) | Mollusca | MOL
Klibbkrabbtaska | Cancer irroratus | CRK
Blå krabba | Callinectes sapidus | CRB
Strandkrabba | Carcinus maenas | CRG
Nordlig krabbtaska | Cancer borealis | CRJ
Arktisk maskeringskrabba | Chionoecetes opilio | CRQ
Djuphavsrödkrabba | Geryon quinquedens | CRR
Stentrollkrabba | Lithodes maia | KCT
Marina krabbor (övr.) | Reptantia | CRA
Amerikansk hummer | Homarus americanus | LBA
Nordhavsräka | Pandalus borealis | PRA
Karamellräka | Pandalus montagui | AES
Räkor (övr.) | Penaeus sp. | PEN
Räkor av familjen Pandalidae | Pandalus sp. | PAN
Marina skaldjur (övr.) | Crustacea | CRU
Sjöborrar | Strongylocentrotus sp. | URC
Havsborstmaskar (övr.) | Polycheata | WOR
Dolksvans | Limulus polyphemus | HSC
Marina ryggradslösa djur (övr.) | Invertebrata | INV
Gumsill | Alosa pseudoharengus | ALE
Serioles | Seriola sp. | AMX
Amerikansk havsål | Conger oceanicus | COA
Amerikansk ål | Anguilla rostrata | ELA
Pirål | Myxine glutinosa | MYG
Vit staksill | Alosa sapidissima | SHA
Guldlax (övr.) | Argentina sp. | ARG
Stubbkväkare | Micropogonias undulatus | CKA
Atlantisk nålgädda | Strongylura marina | NFA
Lax | Salmo salar | SAL
Menidia | Menidia menidia | SSA
Atlantisk trådsill | Opisthonema oglinum | THA
Barids släthuvudfisk | Alepocephalus bairdii | ALC
Svart trumfisk | Pogonias cromis | BDM
Svart havsaborre | Centropristis striata | BSB
Blå staksill | Alosa aestivalis | BBH
Lodda | Mallotus villosus | CAP
Rödingar (övr.) | Salvelinus sp. | CHR
Cobia | Rachycentron canadum | CBA
Atlantisk pompano | Trachinotus carolinus | POM
Vimpelsill | Dorosoma cepedianum | SHG
Grymtor (övr.) | Pomadasyidae | GRX
Hickorysill | Alosa mediocris | SHH
Prickfisk | Notoscopelus sp. | LAX
Multe (övr.) | Mugilidae | MUL
Skördefisk | Peprilus alepidotus (=paru) | HVF
Åsnegrymta | Orthopristis chrysoptera | PIG
Regnbågsnors | Osmerus mordax | SMR
Röd trumfisk | Sciaenops ocellatus | RDM
Rödbraxen | Pagrus pagrus | RPG
Sträv taggmakrill | Trachurus lathami | RSC
Sandhavsabborre | Diplectrum formosum | PES
Fårhuvudfisk | Archosargus probatocephalus | SPH
Slätkväkare | Leiostomus xanthurus | SPT
Prickveka | Cynoscion nebulosus | SWF
Kungsveka | Cynoscion regalis | STG
Strimmig havsabborre | Morone saxatilis | STB
Störfiskar (övr.) | Acipenseridae | STU
Tarpon | Tarpon (= megalops) atlanticus | TAR
Laxar och öringar (övr.) | Salmo sp. | TRO
Vitabborre | Morone americana | PEW
Beryxar (övr.) | Beryx sp. | ALF
Pigghaj | Squalus acantias | DGS
Pigghajar (övr.) | Squalidae | DGX
Oxhaj | Odontaspis taurus | CCT
Håbrand | Lamna nasus | POR
Makrillhaj | Isurus oxyrinchus | SMA
Mörkhaj | Carcharhinus obscurus | DUS
Blåhaj | Prionace glauca | BSH
Pigghajar (övr.) | Squaliformes | SHX
Vitprickig spetsnoshaj | Rhizoprionodon terraenovae | RHT
Svart pigghaj | Centroscyllium fabricii | CFB
Håkäring | Somniosus microcephalus | GSK
Brugd | Cetorhinus maximus | BSK
Rockor (övr.) | Raja sp. | SKA
Rocka | Leucoraja erinacea | RJD
Isrocka | Amblyraja hyperborea | RJG
Rocka | Dipturus laevis | RJL
Rocka | Leucoraja ocellata | RJT
Klorocka | Amblyraja radiata | RJR
Rocka | Malcoraja senta | RJS
Taggsvansrocka | Bathyraja spinicauda | RJO
Fiskar (övr.) | FIN
1 I enlighet med en rekommendation som antogs av Ständiga kommittén för forskning och statistik vid årsmötet 1970 (Rödboken från Internationella kommissionen för fisket i nordvästra Atlanten, del I s. 67) är kummel av arten Urophycis utvalda för statistisk rapportering enligt följande: a) kummel från delområdena 1, 2 och 3 och sektionerna 4R, S,T och V skall benämnas vit kummel, Urophycis tenuis, b) kummel som fångas med linor, eller kummel som är större än 55 cm standardlängd, skall oavsett fångstmetoden, i sektionerna 4W och X, delområde 5 och statistikområde 6 betraktas som vit kummel, Urophycis tenuis, c) utom enligt b) skall annan kummel av genus Urophicis som fångats i sektionerna 4W och X, delområde 5 och statistikområde 6 benämnas röd kummel, Urophycis chuss.
BILAGA X
TILLÅTNA ÖVRE SLITSKYDD
1. Övre slitskydd av ICNAF-typ
Övre slitskydd av ICNAF-typ är ett rektangulärt nätstycke som skall fästas på övre delen av lyftet på trålnätet för att minska och förebygga skador så länge nätet uppfyller följer villkor:
a Nätstycket får inte ha en mindre maskstorlek än den som gäller för lyftet enligt artikel 10.
b Nätstycket får endast monteras på lyftet längs framkanten och sidorna, och det skall fästas på ett sådant sätt att det sträcker sig högst fyra maskor framför övre delningsstroppen och slutar minst fyra maskor framför lyftets bottenstropp. Om delningsstropp inte används, får nätstycket inte täcka mer än en tredjedel av lyftet mätt från minst fyra maskor framför bottenstroppen.
c Nätstyckets bredd skall vara minst en och en halv gång bredden på den täckta delen av lyftet, och bredden skall mätas i rät vinkel mot lyftets längdaxel.
Topside chafing gear (netting only permitted) must be 11/2 times width of top of codend To headline Attached not less than 4 meshes ahead of codline mesh Splitting strap May not be attached more than 4 meshes ahead of splitting strap Nothing permitted to cover forward part of net Codline Chafing gear: Any material may be used to protect the bottom of codend
2. Övre slitskydd i flera stycken
Övre slitskydd i flera stycken definieras som nätstycken som i alla delar har maskor som i vått och torrt tillstånd inte är mindre än dimensionerna på lyftet, under förutsättning att
i varje nätstycke
ii den sammanlagda längden på alla nätstycken som är monterade enligt ovan inte överstiger två tredjedelar av lyftets längd.
Flap chafers Mouth of net Codend Topside of codend Flap chafers attached by leading edge only Underside of codend
POLSKT SLITSKYDD
3. Stormaskigt övre slitskydd (modifierad polsk typ)
Stormaskigt övre slitstkydd har ett rektangulärt nätstycke, tillverkat av samma garnmaterial som lyftet eller av ett tjockt, knutfritt garnmaterial, som monteras i den bakre delen av lyftets ovansida och sträcker sig över hela eller någon del av lyftets ovansida, och som i vått tillstånd har en maskstorlek som är dubbelt så stor som lyftets, när det är monterat på lyftet längs dess fram-, sido- och bakkanter på ett sådant sätt att varje maska i nätet sammanfaller exakt med fyra maskor i lyftet.
BILAGA XI
Art | Rensad fisk utan gälar, även flådd, färsk eller kyld, djupfryst eller saltad
Hela | Utan huvud | Utan huvud och stjärtfena | Utan huvud och delad
Torsk | 41 cm | 27 cm | 22 cm | 27/25 cm
Liten hälleflundra | 30 cm | NA | NA | NA
Lerskädda | 25 cm | 19 cm | 15 cm | NA
Gulstjärtsskädda | 25 cm | 19 cm | 15 cm | NA
2 Med fiskstorlek avses för torsk längden från munspetsen till stjärtfenans delning, och för andra arter hela längden.
3 Den mindre storleken gäller för färsk saltad fisk.
BILAGA XII
UPPGIFTER SOM SKALL FÖRAS IN I FISKELOGGBOKEN
Uppgifter | Kod
Fartygets namn | 01
Fartygets nationalitet | 02
Fartygets registreringsnummer | 03
Registreringshamn | 04
Redskapstyper som används (separata uppgifter för olika typer av redskap) | 10
Typ av fiskeredskap:
Datum
— dag | 20
— månad | 21
— år | 22
Position
— Latitud | 31
— Longitud | 32
— Statistikområde | 33
Antal drag per 24-timmarsperiod | 40
Antal timmar som redskapen används per 24-timmarsperiod | 41
Artnamn (Bilaga II)
Dagliga fångster per art (i ton färskvikt) | 50
Dagliga fångster per art, för användning som livsmedel i form av fisk | 61
Mängder per art dagligen för fiskmjölsproduktion | 62
Mängder per art som kastats över bord dagligen | 63
Omlastningsplats | 70
Omlastningsdatum | 71
Befälhavarens namnteckning | 80
FISKEREDSKAPSKODER
Redskapskategorier | Standardförkortning Kod
Med snörplinor (snörpvad) | PS
— Snörpvad som styrs från ett fartyg | PS1
— Snörpvad som styrs från två fartyg | PS2
Utan snörplinor (lampara) | LA
Notar som används från båtar eller fartyg | SB/SV
— Snurrevader | SDN
— Skotska vader, flytvader | SSC
— Parnotar (två fartyg) | SPR
Notar (ej specificerade) | SX
Fallnät | FPO
Bottentrålar
— Bomtrålar | TBB
— Bottentrålar som används med trålbord | OTB
— Partrålare | PTB
— Trålar för havskräftor | TBN
— Räktrålare | TBS
— Bottentrålar (ej specificerade) | TB
Flyttrålar
— Bomtrålar | OTM
— Partrålare | PTM
— Räktrålare | TMS
— Flyttrålar (ej specificerade) | TM
Dubbeltrålar som används med trålbord | OTT
Trålar som används med trålbord (ej specificerade) | OT
Partrålare (två fartyg) (ej specificerade) | PT
Andra trålar (ej specificerade) | TX
Skrapor som används från fartyg | DRB
Handskrapor | DRH
Bärbara sänkhåvar | LNP
Sänkhåvar som används från båtar | LNB
Sänkhåvar som används från stranden | LNS
Sänkhåvar (ej specificerade) | LN
Kastnät | FCN
Fallnät (ej specificerade) | FG
Fasta bottengarn (förankrade) | GNS
Drivgarn med maskor | GND
Instängningsnät | GNC
Fasta bottengarn (fastgjorda vid pålar) | GNF
Grimgarn | GTR
Kombinerade botten- och grimgarn | GTN
Botten- och snärjgarn (ej specificerade) | GEN
Bottengarn (ej specificerade) | GN
Fasta ej täckta bottengarn | FPN
Ryssjor | FYK
Fasta hommor | FSN
Spännät, fasta fällor, bottengarn, etc. | FWR
Aerialnät | FAR
Fällor (ej specificerade) | FIX
Pilk- och angelgarn (handstyrda) | LHP
Pilk- och angelgarn (mekaniska) | LHM
Förankrade backor/långrevar | LLS
Drivande backor/långrevar | LLD
Backor/långrevar (ej specificerade) | LL
Dörjlinor | LTL
Krokar och revar (ej specificerade) | LX
Harpun | HAR
Fiskpumpar | HMP
Mekaniska skrapredskap | HMD
Maskiner (ej specificerade) | HMX
Diverse övriga redskap | MIS
Fiskeredskap för sportfiske | RG
Okända eller ej specificerade redskap | NK
KODER FÖR FISKEFARTYG
A. Huvudsakliga fartygstyper
Kod enligt FAO | Fartygstyp
BO | Inpektionsfartyg
CO | Fiskefartyg för utbildning
DB | Fartyg med skrapredskap (ej kontinuerligt)
DM | Fartyg med skrapredskap (kontinuerligt)
DO | Bomtrålare
DOX | Andra fartyg med skrapredskap
FO | Fartyg för fisketransport
FX | Andra fiskefartyg
GO | Fartyg för garnfiske
HOX | Andra moderfartyg
HSF | Fabriksmoderfartyg
KO | Sjukvårdsfartyg
LH | Fartyg med handlinor
LL | Långrevsfartyg
LO | Fartyg med linor
LP | Spöfiskefartyg
LT | Dörjningsfartyg
MO | Kombinationsfartyg
MSN | Vad/notfartyg för fiske med handlinor
MTG | Trålare med drivgarn
MTS | Trålare-vad/notfartyg med ringnot
NB | Fartyg med enkelt lyftnät
NO | Fartyg med lyftnät
NOX | Andra fartyg med lyftnät
PO | Fartyg med fiskpump
SN | Vadfartyg
SO | Vad/notfartyg
SOX | Andra vad/notfartyg
SP | Vad/notfartyg med ringnot
SPE | Vad/notfartyg med ringnot av europeisk typ
SPT | Vad/notfartyg för tonfiske
TO | Trålare
TOX | Andra trålare
TS | Sidotrålare
TSF | Sidotrålare/trålfartyg
TSW | Sidotrålare för färsk fisk
TT | Häcktrålare
TTF | Häcktrålare/frysfartyg
TTP | Häcktrålare/fabriksfartyg
TU | Trålare med utriggade bommar
WO | Fartyg med fällor
WOP | Tinfiskefartyg
WOX | Andra fartyg med fällor
ZO | Fiskeriforskningsfartyg
DRN | Fartyg med drivgarn
B. Fartygens huvudsakliga aktivitet
Alfakod | Kategori
ANC | Ankring
DRI | Drivande
FIS | Fiske
HAU | Inhalning av garn
PRO | Bearbetning
STE | Skållning
TRX | Omlastning (lastning eller lossning)
OTH | Annat (specificeras)
1 När två eller flera redskapstyper används under samma 24-timmarsperiod skall uppgifter om dessa olika typer redovisas separat.
4 Fiskeorganen kan ange sido- eller häcktrålare eller flyttrålare som OTB-1 och OTB-2 respektive OTM-1 och OTM-2.
5 Inklusive pimpelrevar.
6 Kod LDV för linor som används från jollar kommer att bibehållas av historiska skäl.
7 I denna punkt ingår nät som sköts för hand från land eller småbåtar, fiske för hand med enkla redskap, med eller utan dykutrustning, gifter, sprängmedel, dresserade djur eller elektricitet.
BILAGA XIII NAFO-OMRÅDE
Nedan följer en ofullständig förteckning över bestånd som måste rapporteras i enlighet med artikel 31.2.
ANG/N3NO. | Lophius americanus | Amerikansk marulk
CAA/N3LMN. | Anarhichas lupus | Havskatt
CAP/N3LM | Mallotus villosus | Lodda
CAT/N3LMN. | Anarhichas spp. | Havskatter
HAD/N3NO. | Melanogrammus aeglefinus | Kolja
HAL/N23KL. | Hippoglossus hippoglossus | Hälleflundra
HAL/N3M. | Hippoglossus hippoglossus | Hälleflundra
HAL/N3NO. | Hippoglossus hippoglossus | Hälleflundra
HER/N3L | Clupea harengus | Sill/strömming
HKR/N2J3KL | Urophycis chuss | Skäggbrosme
HKR/N3MNO. | Urophycis chuss | Skäggbrosme
HKS/N3NLMO | Merlucius bilinearis | Silverkummel
RNG/N23 | Coryphaenoides rupestris | Skoläst
HKW/N2J3KL | Urophycis tenuis | Vitbrosme
POK/N3O. | Pollachius virens | Gråsej
RHG/N23. | Macrourus berglax | Långstjärt
SKA/N2J3KL | Raja spp. | Rockor
SKA/N3M. | Raja spp. | Rockor
SQI/N56 | Illex illecebrosus | Nordlig stjärtfenad bläckfisk
VFF/N3LMN. | — | Osorterade, oidentifierade fiskar
WIT/N3M. | Glyptocephalus cynoglossus | Rödtunga
YEL/N3M. | Limanda ferruginea | Gulstjärtsskädda
BILAGA XIV FÖRBUD MOT RIKTAT FISKE I CCAMLR-OMRÅDET
Målarter | Zon | Förbudsperiod
Notothenia rossii | FAO 48.1 Antarktis, i området kring Antarktiska halvön | Hela året
FAO 48.2 Antarktis, kring Sydorkneyöarna
FAO 48.3 Antarktis, kring Sydgeorgien
Fisk | FAO 48.1 Antarktis | Hela året
FAO 48.2 Antarktis
Gobionotothen gibberifrons | FAO 48.3 | Hela året
Chaenocephalus aceratus
Pseudochaenichthys georgianus
Lepidonotothen squamifrons
Patagonotothen guntheri
Dissostichus spp. | FAO 48.5 Antarktis | 1.12.2004–30.11.2005
Dissostichus spp. | FAO 88.3 Antarktis | Hela året
FAO 58.5.1 Antarktis
FAO 58.5.2 Antarktis öster om 79°20′E och utanför EEZ väster om 79°20′E
FAO 88.2 Antarktis norr om 65° S
FAO 58.4.4 Antarktis
FAO 58.6 Antarktis
FAO 58.7 Antarktis
Lepidonotothen squamifrons | FAO 58.4.4 | Hela året
Alla arter utom Champsocephalus gunnari och Dissostichus eleginoides | FAO 58.5.2 Antarktis | 1.12.2004–30.11.2005
Dissostichus mawsoni | FAO 48.4 Antarktis | Hela året
1 Utom för forskningsändamål.
2 Utom vatten som står under nationell jurisdiktion (EEZ).
BILAGA XV FÅNGST- OCH BIFÅNGSTBEGRÄNSNINGAR FÖR NYTT FISKE OCH PROVFISKE I CCAMLR-OMRÅDET UNDER 2004/2005
Delområde/sektion Avgränsning Period SSRU Dissostichus spp. Fångstbegränsning (ton) Fångstbegränsning bifångst (ton) Rockor Macrourus spp. Andra arter 58.4.1 Hela sektionen 1.12.2004–30.11.2005 A 0 Hela sektionen 50 Hela sektionen 96 Hela sektionen 20 B 0 C 200 D 0 E 200 F 0 G 200 H 0 Totalt för hela delområdet 600 58.4.2 Hela sektionen 1.12.2004–30.11.2005 A 260 Hela sektionen 50 Hela sektionen 124 Hela sektionen 20 B 0 C 260 D 0 E 260 Totalt för hela delområdet 780 58.4.3a) Hela sektionen utom område under nationell jurisdiktion 1.5–31.8.2005 N/A 250 Hela sektionen 50 Hela sektionen 26 Hela sektionen 20 58.4.3b) Hela sektionen utom område under nationell jurisdiktion 1.5–31.8.2005 N/A 300 Hela sektionen 50 Hela sektionen 159 Hela sektionen 20 88.1 Hela delområdet 1.12.2004–31.8.2005 A 0 0 B 80 20 C 223 20 D 0 0 E 57 20 F 0 0 G 83 20 H 786 20 I 776 20 J 316 20 K 749 20 L 180 20 Totalt för hela delområdet 3250 163 520
1 Fångstbegränsningar för bifångstarter per SSRU, begränsningarna för total bifångst per delområde: — Rockor 5 % av fångstbegränsningen för Dissostichus spp. eller 50 ton, beroende på vilken mängd som är störst. — Macrourus spp. 16 % av fångstbegränsningen för Dissostichus spp. — Andra arter 20 ton per SSRU.