lagen.
EU-förordning

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/573 av den 7 februari 2024 om fluorerade växthusgaser, om ändring av direktiv (EU) 2019/1937 och om upphävande av förordning (EU) nr 517/2014 (Text av betydelse för EES)

CELEX
32024R0573
Typ
EU-förordning
Datum
20240207
EUT
L

Källa

Hänvisat till av

+61 fler

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 192.1,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande,

efter att ha hört Regionkommittén,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

1 Genom den europeiska gröna given, som fastställs i kommissionens meddelande av den 11 december 2019, lanserades en ny tillväxtstrategi för unionen som syftar till att omvandla unionen till ett rättvist och välmående samhälle med en modern, resurseffektiv och konkurrenskraftig ekonomi. Den europeiska gröna given bekräftar kommissionens ambition att göra Europa till den första klimatneutrala och föroreningsfria kontinenten senast 2050 och den syftar till att skydda medborgarnas hälsa och välbefinnande från miljörelaterade risker och effekter med säkerställande av en inkluderande och rättvis omställning som inte lämnar någon utanför. Dessutom har unionen åtagit sig att säkerställa ett fullständigt genomförande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 och det åttonde miljöhandlingsprogrammet, inrättat genom Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2022/591, och att uppfylla Förenta nationernas Agenda 2030 för hållbar utveckling och dess mål för hållbar utveckling.

2 Fluorerade växthusgaser är syntetiska kemikalier och mycket starka växthusgaser, som ofta är flera tusen gånger starkare än koldioxid. Fluorerade växthusgaser tillhör tillsammans med koldioxid, metan och kväveoxid den grupp växthusgaser vars utsläpp omfattas av Parisavtalet, som antogs inom ramen för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) (Parisavtalet). Utsläppen av fluorerade växthusgaser uppgår i dag till 2,5 % av de totala växthusgasutsläppen i unionen, och har fördubblats mellan 1990 och 2014 i motsats till andra växthusgasutsläpp, som har minskat.

3 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 517/2014 antogs för att vända trenden med ökade utsläpp av fluorerade växthusgaser. Enligt en utvärdering som utarbetats av kommissionen har förordning (EU) nr 517/2014 lett till en årlig minskning av utsläppen av fluorerade växthusgaser. Utbudet av fluorkolväten minskade dessutom med 37 % mätt i ton och med 47 % mätt i ton koldioxidekvivalenter mellan 2015 och 2019. Det har också skett en tydlig övergång till användning av alternativ med lägre global uppvärmningspotential (global warming potential, GWP), inbegripet naturliga alternativ (t.ex. luft, koldioxid, ammoniak, kolväten och vatten), i många typer av utrustning som traditionellt har använt fluorerade växthusgaser.

4 I den särskilda rapporten från 2021 från den mellanstatliga panelen för klimatförändringar (IPCC) drogs slutsatsen att de globala utsläppen av fluorerade växthusgaser skulle behöva minska med upp till 90 % fram till 2050 jämfört med 2015. Som svar på det brådskande behovet av klimatåtgärder höjde unionen sin klimatambition genom förordning (EU) 2021/1119. I den förordningen fastställs ett bindande unionsmål för inhemsk minskning av nettoutsläppen av växthusgaser (utsläpp efter avdrag för upptag) på minst 55 % fram till 2030 jämfört med 1990 års nivåer och målet att uppnå klimatneutralitet inom unionen senast 2050. Unionen har också ökat sitt ursprungliga nationellt fastställda bidrag enligt Parisavtalet när det gäller minskning av växthusgasutsläppen från minst 40 % fram till 2030 till minst 55 %. Utvärderingen av förordning (EU) nr 517/2014 visar dock att de utsläppsminskningar som planerats fram till 2030 inom ramen för unionens föråldrade klimatmål inte kommer att uppnås helt.

5 På grund av de ökande globala utsläppen av fluorkolväten beslutade parterna i 1987 års Montrealprotokoll om ämnen som bryter ned ozonskiktet (protokollet) 2016 genom Kigalitillägget till protokollet (Kigalitillägget), som godkändes på unionens vägnar genom rådets beslut (EU) 2017/1541, att genomföra en minskning av användandet av fluorkolväten, vilket kommer att minska produktionen och förbrukningen av fluorkolväten med mer än 80 % under de kommande 30 åren. Detta innebär att varje part måste följa en tidsplan för att minska förbrukningen och produktionen av fluorkolväten och tillhandahålla ett licenssystem för import och export och rapportering om fluorkolväten. Man beräknar att Kigalitillägget i sig kommer att minska den ytterligare uppvärmningen med upp till 0,4 °C till slutet av detta århundrande.

6 Det är viktigt att denna förordning säkerställer att unionen långsiktigt uppfyller sina internationella skyldigheter enligt Kigalitillägget, i synnerhet när det gäller minskad förbrukning och produktion av fluorkolväten, och rapporterings- och licenskrav, särskilt genom att genomföra en minskning av produktionen och genom att lägga till minskningssteg för utsläppande på marknaden av fluorkolväten för tiden efter 2030.

7 Vissa fluorerade växthusgaser som omfattas av denna förordning är per- och polyfluorerade ämnen (PFAS) eller ämnen som har bevisats eller misstänks brytas ned till PFAS. PFAS är kemikalier som motstår nedbrytning och kan ha negativa effekter på hälsan och miljön. I linje med försiktighetsprincipen bör företag överväga att använda alternativ, om sådana finns tillgängliga, som är mindre skadliga för hälsan, miljön och klimatet. År 2023 lämnades ett förslag enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 till Europeiska kemikaliemyndigheten om att begränsa tillverkning, utsläppande på marknaden och användningen av PFAS, inklusive fluorerade växthusgaser. När kommissionen och medlemsstaterna överväger potentiella PFAS-begränsningar bör de ta hänsyn till dessa alternativs tillgänglighet.

8 För att säkerställa överensstämmelse med skyldigheterna enligt protokollet bör den globala uppvärmningspotentialen för fluorkolväten beräknas som den 100-åriga globala uppvärmningspotentialen för 1 kg gas i förhållande till den för 1 kg koldioxid på grundval av den fjärde bedömningsrapport som antagits av IPCC. För andra fluorerade växthusgaser bör IPCC:s sjätte bedömningsrapport användas. Med tanke på vikten av att snabbt minska växthusgasutsläppen för att hålla Parisavtalets mål om en global uppvärmning på 1,5 °C inom räckhåll blir växthusgasernas 20-åriga globala uppvärmningspotential allt viktigare. I detta avseende bör, i förekommande fall, den 20-åriga globala uppvärmningspotentialen anges för bättre information om klimateffekterna av de ämnen som omfattas av denna förordning. Kommissionen bör öka medvetenheten om den 20-åriga globala uppvärmningspotentialen för fluorerade växthusgaser.

9 Avsiktliga utsläpp i atmosfären av fluorerade ämnen utgör, när sådana utsläpp är olagliga, en allvarlig överträdelse av denna förordning och bör uttryckligen förbjudas. Operatörer och tillverkare av utrustning bör i den mån det är möjligt vara skyldiga att förhindra läckage av sådana ämnen, bland annat genom att kontrollera den mest relevanta utrustningen för läckage. Om utsläpp av fluorerade ämnen är tekniskt nödvändiga, bör operatörer vidta alla tekniskt och ekonomiskt genomförbara åtgärder för att förhindra utsläpp av sådana ämnen i atmosfären, inbegripet genom att fånga in de gaser som släpps ut.

10 Sulfurylfluorid är en annan mycket kraftfull växthusgas som kan släppas ut när den används för gasning. Operatörer som använder sulfurylfluorid för gasning bör dokumentera de åtgärder som vidtas för infångning och insamling av den gasen eller, om infångning inte är tekniskt eller ekonomiskt genomförbar, ange skälen till detta.

11 Eftersom produktionsprocessen för vissa fluorerade föreningar kan resultera i utsläpp av andra fluorerade växthusgaser som biprodukter, bör ett villkor för att få släppa ut fluorerade växthusgaser på marknaden vara att sådana biproduktsutsläpp destrueras eller återvinns för senare användning. Producenter och importörer bör vara skyldiga att dokumentera vilka begränsningsåtgärder som vidtagits för att förhindra utsläpp av trifluormetan under produktionsprocessen och lägga fram bevis på destruktion eller återvinning för senare användning av sådana biproduktsutsläpp, i enlighet med bästa tillgängliga tekniker. En försäkran om överensstämmelse bör tillhandahållas vid tidpunkten för utsläppandet av fluorerade växthusgaser på marknaden.

12 För att förhindra utsläpp av fluorerade ämnen är det nödvändigt att fastställa bestämmelser om återvinning av ämnen från produkter och utrustning och om förhindrande av läckage av sådana ämnen. Skumplast som innehåller fluorerade växthusgaser ska behandlas i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/19/EU. Återvinningsskyldigheterna bör också utvidgas till att omfatta fastighetsägare och entreprenörer när de avlägsnar vissa typer av skumplast från byggnader, i syfte att i så hög grad som möjligt minska utsläppen. Eftersom återvinning, återanvändning och regenerering av fluorerade växthusgaser utgör en tillämpning av den cirkulära ekonomins principer införs bestämmelser om återvinning av ämnen också mot bakgrund av kommissionens meddelanden av den 10 mars 2020 En ny industristrategi för EU, av den 11 mars 2020 En ny handlingsplan för den cirkulära ekonomin – För ett renare och mer konkurrenskraftigt Europa, av den 14 oktober 2020 Kemikaliestrategi för hållbarhet – På väg mot en giftfri miljö, av den 5 maj 2021 Uppdatering av industristrategin 2020: en starkare inre marknad för EU:s återhämtning och av den 12 maj 2021 Vägen till en frisk planet för alla – EU:s handlingsplan: Med sikte på nollförorening av luft, vatten och mark.

13 Kyl- och frysapparater är starkt beroende av fluorerade växthusgaser för att fungera korrekt, och de utgör en av de mest relevanta kategorierna i avfallshanteringen av elektrisk och elektronisk utrustning. I enlighet med principen att förorenaren betalar och för att säkerställa en korrekt avfallshantering i fråga om dessa skadliga gaser är det viktigt att skyldigheterna inom ramen för ett utökat producentansvar när det gäller avfall som utgörs av eller innehåller elektrisk eller elektronisk utrustning också omfattar hanteringen av fluorerade växthusgaser som ingår eller används i avfall som utgörs av eller innehåller elektrisk eller elektronisk utrustning. I direktiv 2012/19/EU fastställs finansieringsskyldigheter för producenter av elektrisk och elektronisk utrustning. Denna förordning kompletterar det direktivet genom att kräva finansiering av insamling, behandling, återvinning, miljövänligt bortskaffande, återanvändning, regenerering eller destruktion av fluorerade växthusgaser som förtecknas i bilagorna I och II till denna förordning från produkter och utrustning som innehåller dessa gaser eller vars funktion är beroende av dessa gaser, och som utgör avfall som utgörs av eller innehåller elektrisk eller elektronisk utrustning.

14 Kyl- och luftkonditioneringsutrustning i ett transportmedel har särskilt höga läckagenivåer på grund av de vibrationer som uppstår under transporten. Operatörer av de flesta transportmedel bör utföra läckagekontroller eller installera läckagevarningssystem och återvinna fluorerade växthusgaser för sådan mobil utrustning. I likhet med operatörer av annan utrustning som omfattas av denna förordning, bör operatörer av kyl- och luftkonditioneringsutrustning ombord på fartyg, vara skyldiga att vidta försiktighetsåtgärder för att förhindra läckage av fluorerade växthusgaser och, om ett sådant läckage upptäcks, reparera det utan onödigt dröjsmål. Med tanke på sjöfartens internationella karaktär är det viktigt att unionen och dess medlemsstater, inom ramen för sina respektive befogenheter, samarbetar med tredjeländer för att säkerställa att onödiga utsläpp av fluorerade växthusgaser inom den sektorn förhindras, inbegripet vid installation, underhåll eller service, och reparation av, samt återvinning från, kyl- och luftkonditioneringsutrustning på fartyg. När kommissionen ser över genomförandet av denna förordning bör den bedöma om det är genomförbart att utvidga tillämpningsområdet för begränsningsåtgärder till fartyg.

15 I Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1139 och dess genomförandeakter fastställs regler om de färdigheter och kunskaper som krävs för fysiska personer som utför underhålls- eller servicearbete på luftfartygskomponenter. För att förhindra onödiga utsläpp av fluorerade växthusgaser inom den sektorn, inbegripet vid installation, underhåll eller service och reparation av, samt återvinning från, kyl- och luftkonditioneringsutrustning på luftfartyg, är det lämpligt att täcka de kompetenser som krävs i den regelbundna uppdateringen av certifieringsspecifikationer och andra detaljerade specifikationer, godtagbara sätt att uppfylla kraven och vägledande material för tillämpningen av den förordningen.

16 För att bidra till att uppnå unionens klimatmål och främja användningen av teknik som inte har någon eller som har mindre påverkan på klimatet, som kan inbegripa användning av ämnen som är giftiga, brandfarliga eller under högt tryck, eller andra relevanta risker, bör medlemsstaterna vidta lämpliga åtgärder för att tillgodose behovet av utbildad personal så att ett stort antal fysiska personer som utför aktiviteter som involverar fluorerade växthusgaser och teknik som ersätter eller minskar användningen av sådana gaser är utbildade och certifierade. Dessa åtgärder bör omfatta åtgärder inom värmepumpssektorn, där det kommer att behövas alltmer personal med rätt kompetens, bland annat mot bakgrund av de mål som fastställs i kommissionens meddelande av den 18 maj 2022 Planen REPowerEU, för att installera och utföra service på värmepumpar som bygger på ny köldmedieteknik som omfattas av olika säkerhetskrav och tekniska krav. Medlemsstaterna kan till exempel använda stödet från de offentlig-privata partnerskap som lanserats inom ramen för den europeiska kompetensagendan för att öka antalet utbildade personer. Utbildningen bör inbegripa information om energieffektivitetsaspekter, alternativ till fluorerade växthusgaser och tillämpliga föreskrifter och tekniska standarder. Certifierings- och utbildningsprogram som inrättats enligt förordning (EU) nr 517/2014 och som kan vara integrerade i de nationella yrkesutbildningssystemen bör ses över eller anpassas för att göra det möjligt för tekniker att hantera alternativ teknik på ett säkert sätt. Befintliga certifikat som utfärdats i enlighet med förordning (EU) nr 517/2014 bör fortsatt vara giltiga.

17 I maj 2022 lade kommissionen fram REPowerEU-planen. Planen innehåller ett mål om att 10 miljoner vattenvärmepumpar ska installeras till 2027 och att installationstakten för värmepumpar ska fördubblas till 2030, vilket innebär att totalt ytterligare minst 30 miljoner värmepumpar ska installeras till 2030. Värmepumpssektorn kommer att övergå till köldmedier med lägre GWP till följd av de åtgärder som föreskrivs i denna förordning, men en ökad installation av värmepumpar i enlighet med REPowerEU skulle kunna påverka tillgången på fluorkolväten på unionsmarknaden, och kommer delvis att bero på marknadsgenomslaget för alternativ teknik innan förbuden mot utsläppande på marknaden enligt bilaga IV träder i kraft och på mängden installerade värmepumpar som fortfarande kräver gaser med högre GWP. Kommissionen bör noga följa marknadsutvecklingen, inbegripet prisutvecklingen för de fluorerade växthusgaser som förtecknas i avsnitt 1 i bilaga I och minst en gång per år bedöma om det finns allvarliga brister som skulle kunna äventyra uppnåendet av REPowerEU-planens mål för utbyggnad av värmepumpar. Om kommissionen konstaterar att sådana brister föreligger bör det vara möjligt att göra ytterligare fluorkolväteskvoter tillgängliga för värmepumpssektorn, utöver de kvoter som anges i bilaga VII.

18 När det finns lämpliga alternativ till användning av specifika fluorerade växthusgaser bör utsläppande på marknaden av ny kyl-, luftkonditionerings- och brandskyddsutrustning som innehåller fluorerade växthusgaser eller vars funktion är beroende av dessa gaser, och av skumplast och tekniska aerosoler som innehåller fluorerade växthusgaser förbjudas. Med förbehåll för särskilda villkor bör detta förbud inte gälla delar som krävs för reparation eller service av befintlig utrustning som redan har installerats, i syfte att säkerställa att sådan utrustning går att reparera och underhålla under hela sin livslängd. Om alternativ inte är tillgängliga eller inte kan användas av tekniska eller säkerhetsmässiga skäl, eller om användningen av sådana alternativ skulle medföra oproportionella kostnader, bör det vara möjligt för kommissionen att godkänna ett undantag för att tillåta utsläppande på marknaden av sådana produkter och sådan utrustning under en period på högst fyra år. Detta undantag bör kunna förnyas om kommissionen, efter en bedömning av en ny motiverad begäran om undantag, genom kommittéförfarandet drar slutsatsen att det fortfarande inte finns några tillgängliga alternativ.

19 Kommissionen bör uppmuntra de europeiska standardiseringsorganen att utarbeta och uppdatera relevanta harmoniserade standarder för att säkerställa ett smidigt genomförande av de begränsningar för utsläppande på marknaden som fastställs i denna förordning. Medlemsstaterna bör säkerställa att nationella standarder och byggnadsbestämmelser uppdateras så att de återspeglar relevanta internationella och europeiska standarder, inbegripet Internationella elektrotekniska kommissionen (IEC) 60335-2-89 och IEC 60335-2-40.

20 En icke försumbar andel av alla fluorkolväten som förbrukas i unionen i dagsläget används vid tillverkningen av dosinhalatorer för farmaceutiska substanser. Det finns andra tillgängliga alternativ, bland annat dosinhalatorer som använder fluorerade växthusgaser med lägre GWP som drivmedel, som nyligen utvecklats av industrin. I denna förordning inbegrips sektorn för dosinhalatorer i kvotsystemet för fluorkolväten, vilket skapar ett incitament för industrin att fortsätta sitt arbete med att ta fram renare alternativ. För att möjliggöra en smidig omställning kommer den kvotmekanism som planeras för sektorn för dosinhalatorer att garantera fullständiga kvoter, motsvarande den senaste marknadsandelen för denna sektor, för perioden 2025–2026, och uppnå den fullständiga minskningsgraden för övriga sektorer som omfattas av kvotsystemet först 2030. Fluorkolväten som används som drivmedel i dosinhalatorer är kritiska för hälsan hos patienter som lider av andningssjukdomar, såsom astma och kronisk obstruktiv lungsjukdom. Dosinhalatorer är medicinska produkter som är föremål för rigorösa bedömningar, inklusive kliniska studier för att garantera patientsäkerheten. Samarbetet mellan kommissionen, behöriga myndigheter i medlemsstaterna och Europeiska läkemedelsmyndigheten bör underlätta ett smidigt godkännandeförfarande för dosinhalatorer som använder fluorerade gaser med låg GWP och alternativ till fluorerade växthusgaser och därigenom säkerställa omställningen till renare lösningar.

21 Det bör vara förbjudet att ta nya elektriska brytare i drift med relevanta fluorerade växthusgaser om det finns tekniskt lämpliga alternativ som är förenliga med unionens konkurrenspolitik. Om det är nödvändigt att utöka befintlig elektrisk utrustning kan ytterligare en eller flera celler med fluorerade växthusgaser, med samma GWP som befintliga celler, läggas till om en teknik som använder fluorerade växthusgaser med lägre GWP skulle innebära att hela den elektriska utrustningen byts ut.

22 I syfte att begränsa behovet av att producera ny svavelhexafluorid (SF6) bör man öka kapaciteten för regenerering av SF6 från befintlig utrustning. Utan att äventyra säkert fungerande elnät och kraftverk bör användning av nyproducerad SF6 i elektriska brytare undvikas när det är tekniskt genomförbart att använda regenererad eller återanvänd SF6 och sådan är tillgänglig.

23 För att minska de indirekta effekterna på klimatet av driften av kyl- och luftkonditioneringsutrustning och värmepumpar bör den maximala energiförbrukning för sådan utrustning som anges i de relevanta genomförandeåtgärder som antagits enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/125/EG även i fortsättningen anses utgöra grund för att undanta vissa typer av utrustning från förbudet mot användning av fluorerade växthusgaser.

24 Engångsbehållare för fluorerade växthusgaser bör förbjudas eftersom det oundvikligen finns kvar en viss mängd köldmedium i dessa behållare när de töms, som sedan släpps ut i atmosfären. Denna förordning bör förbjuda export, import, utsläppande på marknaden, vidare leverans eller tillhandahållande på marknaden och användning av dem, utom för laboratorie- och analysändamål. För att säkerställa att påfyllningsbara behållare för fluorerade växthusgaser fylls på i stället för att kasseras bör företag vara skyldiga att, när de släpper ut sådana behållare på marknaden, uppvisa en försäkran om överensstämmelse med bevis för de arrangemang som finns för att återlämna påfyllningsbara behållare för påfyllning.

25 Till följd av Kigalitillägget är det förbjudet att exportera fluorkolväten från stater som är parter i protokollet till stater som inte är parter. Ett sådant förbud är ett viktigt steg mot utfasningen av fluorkolväten. Flera parter i protokollet anser dock att förbudet är otillräckligt för att ta itu med de miljöproblem som är kopplade till export av fluorkolväten. Flera utvecklingsländer som är parter i protokollet har tagit upp problemet med export från andra parter av ineffektiva kyl- och luftkonditioneringsapparater som använder föråldrade köldmedier och köldmedier med hög GWP till de egna marknaderna, vilket ökar servicebehovet. En sådan situation är särskilt problematisk i utvecklingsländer med begränsade resurser och begränsad kapacitet för inneslutning och återvinning, samt för begagnad utrustning med kort återstående förväntad livslängd och ny utrustning i bruk men i slutet av sin livscykel. Inom ramen för unionens globala insatser för att begränsa klimatförändringarna, i syfte att stödja uppnåendet av protokollets mål, och i enlighet med vad som redan föreskrivs i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1005/2009, är det lämpligt att förbjuda export av viss använd och ny utrustning som innehåller, eller vars funktion är beroende av, fluorerade växthusgaser med hög GWP. Detta exportförbud bör endast gälla i de fall då utrustningen omfattas av ett förbud enligt bilaga IV och samtidigt uppfyller kraven i artikel 22.3.

26 För att göra det lättare att upprätthålla efterlevnaden av förbuden mot utsläppande på marknaden och begränsningarna av produkter och utrustning som innehåller fluorerade växthusgaser eller vars funktion är beroende av dessa gaser, även när de släpps ut på marknaden i behållare, är det viktigt att fastställa nödvändiga märkningskrav för dessa varor.

27 När desfluran används som inhalationsbedövning frigörs denna mycket kraftfulla växthusgas. Med tanke på att det finns mindre kraftfulla alternativ bör användningen av desfluran endast tillåtas om det finns medicinska skäl för att sådana alternativ inte kan användas. Om undantaget för att tillåta användning av desfluran är tillämpligt bör desfluran, i likhet med alla andra gaser, fångas in, och hälso- och sjukvårdsinrättningen bör bevara bevis på den medicinska motiveringen.

28 För att genomföra protokollet, inbegripet den gradvisa minskningen av mängderna fluorkolväten, bör kommissionen fortsätta att tilldela kvoter till enskilda producenter och importörer för utsläppande på marknaden av fluorkolväten och säkerställa att den totala kvantitativa gräns som tillåts enligt protokollet inte överskrids. Kommissionen bör i undantagsfall, under en period på upp till fyra år, kunna undanta fluorkolväten från kvotsystemet för användning i specifika tillämpningar eller specifika kategorier av produkter eller utrustning. Detta undantag bör kunna förnyas om kommissionen, efter en bedömning av en ny motiverad begäran om undantag, genom kommittéförfarandet drar slutsatsen att det fortfarande inte finns några tillgängliga alternativ. För att inte äventyra den gradvisa minskningen av mängderna fluorkolväten som släpps ut på marknaden bör fluorkolväten i utrustning fortsatt beaktas inom kvotsystemet.

29 Inledningsvis utgick beräkningarna av referensvärden och kvottilldelning till enskilda producenter och importörer från de mängder fluorkolväten som de hade rapporterat att de hade släppt ut på marknaden under referensperioden 2009–2012. För att inte göra det omöjligt för företag att komma in på marknaden eller utvidga sin verksamhet bör dock en mindre del av den totala maximala mängden reserveras för producenter och importörer som inte tidigare har släppt ut fluorkolväten på marknaden och för producenter och importörer som har ett referensvärde och som vill öka sin kvottilldelning.

30 Genom att räkna om referensvärdena och kvoterna vart tredje år bör kommissionen säkerställa att företagen får möjlighet att fortsätta sin verksamhet på grundval av de genomsnittliga volymer de har släppt ut på marknaden under de senaste åren, även företag som inte haft något referensvärde tidigare.

31 Kommissionen rapporterar årligen på unionens vägnar till ozonsekretariatet om den import och export av fluorkolväten som regleras genom protokollet. Även om medlemsstaterna är ansvariga för rapportering av produktion och destruktion av fluorkolväten bör kommissionen tillhandahålla preliminära uppgifter om dessa aktiviteter för att göra det lättare för ozonsekretariatet att i ett tidigt skede beräkna unionens förbrukning samt uppgifter om utsläpp av HFC-23. I avsaknad av anmälningar som utvidgar klausulen om regionala organisationer för ekonomisk integration bör kommissionen fortsätta med denna praxis med årliga rapporter och samtidigt säkerställa att medlemsstaterna får tillräckligt med tid för att granska kommissionens preliminära uppgifter för att undvika inkonsekvenser.

32 Med tanke på den tilldelade kvotens marknadsvärde är det lämpligt att ta ut ett pris för tilldelningen. På så sätt undviker man en ytterligare fragmentering av marknaden till nackdel för de företag som behöver fluorkolväten och som redan är beroende av handel med fluorkolväten på den vikande marknaden. Det antas att företag som beslutar att inte kräva och betala någon kvot som de skulle ha rätt till under det eller de år som föregår beräkningen av referensvärdena har beslutat att lämna marknaden och att de därför inte får något nytt referensvärde. En del av inkomsterna bör användas för att täcka administrativa kostnader.

33 För att bevara flexibiliteten på marknaden för fluorkolväten i bulk bör det vara möjligt för undantag för vilka ett referensvärde har fastställts för överföring av kvoter till andra producenter eller importörer i unionen eller till andra producenter eller importörer som är företrädda inom unionen av en enda representant.

34 En central så kallad f-gasportal bör inrättas och drivas av kommissionen och dess syfte bör vara att förvalta kvoter för utsläppande på marknaden av fluorkolväten, registrering av berörda företag och rapportering om alla ämnen och all utrustning som släpps ut på marknaden, särskilt om utrustningen redan är påfylld med fluorkolväten som inte har släppts ut på marknaden före påfyllningen. För att säkerställa att endast verkliga traders kan registrera sig på f-gasportalen bör särskilda villkor fastställas. En giltig registrering på f-gasportalen bör utgöra en licens, vilket är ett väsentligt krav enligt protokollet för att övervaka handeln med fluorkolväten och förebygga olaglig verksamhet i det avseendet.

35 För att säkerställa automatiska tullkontroller i realtid på leveransnivå samt elektroniskt utbyte och lagring av information om alla sändningar av fluorerade växthusgaser och produkter och utrustning som omfattas av denna förordning och som uppvisas för tullmyndigheter i medlemsstaterna (tullmyndigheterna), är det nödvändigt att koppla samman f-gasportalen med Europeiska unionens kontaktpunkt för tull (European Union Single Window Environment for Customs) (EU:s kontaktpunkt för tull), som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/2399.

36 För att det ska gå att övervaka denna förordnings ändamålsenlighet bör rapporteringskraven utvidgas till att omfatta andra fluorerade ämnen som har en betydande GWP eller som sannolikt kommer att ersätta användningen av fluorerade växthusgaser. Av samma skäl bör destruktion av fluorerade växthusgaser och import till unionen av sådana gaser som ingår i produkter och utrustning också rapporteras. Tröskelvärden bör införas för att undvika en alltför stor administrativ börda, särskilt för mikroföretag samt små och medelstora företag enligt definitionen i bilagan till kommissionens rekommendation 2003/361/EG, utom om detta strider mot protokollet.

37 För att säkerställa att rapporter om betydande mängder av ämnen är korrekta och att de mängder fluorkolväten som ingår i redan påfylld utrustning redovisas inom ramen för unionens kvotsystem, bör en oberoende tredjepartskontroll krävas.

38 För att säkerställa kvaliteten på utsläppsrapporteringen inom ramen för Parisavtalet är det nödvändigt att använda enhetliga uppgifter av hög kvalitet vid rapporteringen av utsläpp av fluorerade växthusgaser. Tack vare medlemsstaternas inrättande av rapporteringssystem för utsläpp av fluorerade växthusgaser är det möjligt att sörja för samstämmighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1999. Företagens insamling av uppgifter om läckage av fluorerade växthusgaser från utrustning enligt den här förordningen kan väsentligt förbättra rapporteringssystemen för utsläpp. Det bör även leda till bättre uppskattningar av utsläppen av fluorerade växthusgaser i de nationella växthusgasinventeringarna.

39 För att underlätta tullkontroller är det viktigt att specificera vilken information som ska lämnas till tullmyndigheter när gaser, produkter och utrustning som omfattas av denna förordning importeras eller exporteras, samt vilka uppgifter tullmyndigheterna, och i förekommande fall, marknadskontrollmyndigheterna, har när de genomför förbud och begränsningar för import eller export av dessa ämnen, produkter och utrustning. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1020, som fastställer regler för marknadskontroll och kontroll av produkter som förs in på unionsmarknaden, är tillämplig på de ämnen, de produkter och den utrustning som omfattas av den här förordningen i den mån det inte finns några särskilda bestämmelser som på ett mer specifikt sätt reglerar särskilda aspekter av marknadskontroll och efterlevnad. När det i denna förordning fastställs särskilda bestämmelser, till exempel om tullkontroller, har dessa mer specifika bestämmelser företräde och kompletterar därmed reglerna i förordning (EU) 2019/1020. För att säkerställa miljöskyddet bör den här förordningen tillämpas på alla former av leverans av fluorerade växthusgaser som omfattas av den här förordningen, inbegripet distansförsäljning enligt artikel 6 i förordning (EU) 2019/1020.

40 Medlemsstaternas behöriga myndigheter bör vidta alla åtgärder som krävs, inbegripet förverkande och beslag, för att förhindra att gaser och produkter eller utrustning som omfattas av denna förordning olagligen förs in i eller ut ur unionen. Återexport av olagligt importerade gaser, produkter eller utrustning som omfattas av denna förordning bör under alla omständigheter vara förbjuden.

41 Medlemsstaterna bör säkerställa att tullkontorens personal eller andra behöriga personer i enlighet med nationella regler som utför kontroller enligt denna förordning har lämpliga resurser och lämplig sakkunskap, till exempel genom utbildning som anordnas i detta syfte, och att den är tillräckligt utrustad för att hantera fall av olaglig handel med gaser, produkter och utrustning som omfattas av denna förordning. Medlemsstaterna bör utse de tullkontor eller andra platser som uppfyller dessa villkor och som därför bör ges i uppdrag att utföra tullkontroller av import, export och vid transitering.

42 Samarbete och utbyte av nödvändig information mellan alla behöriga myndigheter i medlemsstater som deltar i genomförandet av denna förordning, dvs. tullmyndigheter, marknadskontrollmyndigheter, miljömyndigheter och andra behöriga myndigheter med inspektionsfunktioner, bland medlemsstaterna och med kommissionen, är av yttersta vikt för att motverka överträdelser av denna förordning, särskilt olaglig handel. På grund av att utbytet av riskrelaterad tullinformation är konfidentiellt bör tullriskhanteringssystemet användas för detta ändamål.

43 När kommissionen utför de uppgifter som den åläggs genom denna förordning, och för att främja samarbete och lämpligt informationsutbyte mellan behöriga myndigheter och kommissionen i samband med efterlevnadskontroller och olaglig handel med fluorerade växthusgaser, bör den använda sig av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf), som inrättats genom kommissionens beslut 1999/352/EG, EKSG, Euratom. Olaf bör ha tillgång till all nödvändig information för att underlätta utförandet av dess uppgifter.

44 Import från och export till en stat som inte är part i protokollet av fluorkolväten samt av produkter och utrustning som innehåller fluorkolväten eller vars funktion är beroende av dessa gaser bör förbjudas från och med 2028. Enligt protokollet ska detta förbud börja gälla 2033, och dess tidigarelagda tillämpning enligt denna förordning syftar till att säkerställa att de globala åtgärder för att minska fluorkolväten som föreskrivs i Kigalitillägget ger den förväntade nyttan för klimatet så fort som möjligt.

45 Medlemsstaterna bör säkerställa att företag som bryter mot denna förordning åläggs effektiva, proportionella och avskräckande sanktioner.

46 Medlemsstaterna bör kunna fastställa regler om straffrättsliga påföljder eller administrativa sanktioner, eller bådadera, för samma överträdelse. Om medlemsstaterna ålägger både straffrättsliga påföljder och administrativa sanktioner för samma överträdelse bör dessa påföljder eller sanktioner inte leda till åsidosättande av rätten att inte bli dömd eller straffad två gånger för samma brott (ne bis in idem), enligt Europeiska unionens domstols tolkning.

47 Medlemsstaternas behöriga myndigheter, inbegripet miljömyndigheter, marknadskontrollmyndigheter och tullmyndigheter, bör utföra kontroller med en riskbaserad metod för att säkerställa efterlevnad av denna förordning. En sådan metod är nödvändig för att göra det möjligt att rikta in sig på de aktiviteter där risken för olaglig handel med, eller olagliga utsläpp av, fluorerade växthusgaser som omfattas av denna förordning är störst. Dessutom bör de behöriga myndigheterna utföra kontroller när de förfogar över bevis eller annan relevant information om potentiella fall av bristande efterlevnad. När så är relevant, och i den mån det är möjligt, bör sådana uppgifter lämnas till tullmyndigheterna, så att de kan utföra en riskanalys före kontrollerna, i enlighet med artikel 47 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013. Det är viktigt att säkerställa att de behöriga myndigheter som ansvarar för att följa upp åläggandet av sanktioner informeras när fall av överträdelse av den här förordningen har fastställts av behöriga myndigheter, för att vid behov kunna ålägga lämpliga sanktioner.

48 Visselblåsare kan göra medlemsstaternas behöriga myndigheter uppmärksamma på ny information som kan hjälpa dessa behöriga myndigheter att upptäcka överträdelser av denna förordning och göra det möjligt för dem att ålägga påföljder eller sanktioner. Det bör därför säkerställas att det finns lämpliga arrangemang som ger visselblåsare möjlighet att uppmärksamma behöriga myndigheter på faktiska eller potentiella överträdelser av denna förordning och faktiskt skyddar dem mot repressalier. I detta syfte bör det föreskrivas att Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1937 är tillämpligt på rapportering av överträdelser av denna förordning och på skydd av personer som rapporterar sådana överträdelser.

49 Enligt fast rättspraxis från Europeiska unionens domstol ankommer det på medlemsstaternas domstolar att säkerställa det rättsliga skyddet för de rättigheter som enskilda har enligt unionsrätten. Artikel 19.1 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) föreskriver dessutom en skyldighet för medlemsstaterna att fastställa de möjligheter till överklagande som behövs för att säkerställa ett effektivt domstolsskydd inom de områden som omfattas av unionsrätten. I det avseendet bör medlemsstaterna säkerställa att allmänheten, inbegripet fysiska eller juridiska personer, har tillgång till rättslig prövning i enlighet med de skyldigheter som medlemsstaterna har enats om inom ramen för konventionen om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor av den 25 juni 1998 (Århuskonventionen).

50 Kommissionen bör inrätta ett så kallat samrådsforum. Samrådsforumet bör säkerställa ett välbalanserat deltagande av företrädare för medlemsstaterna samt företrädare för relevanta berörda parter, däribland miljöorganisationer, företrädare för hälso- och sjukvårds- och patientföreningar samt företrädare för tillverkare, operatörer och certifierade personer. Samrådsforumet bör i förekommande fall involvera Europeiska läkemedelsmyndigheten.

51 För att öka rättssäkerheten bör det faktum att direktiv (EU) 2019/1937 är tillämpligt på rapportering av överträdelser av denna förordning och på skydd av personer som rapporterar sådana överträdelser återspeglas i direktiv (EU) 2019/1937. Bilagan till direktiv (EU) 2019/1937 bör därför ändras i enlighet med detta. Det ankommer på medlemsstaterna att säkerställa att denna ändring återspeglas i de införlivandeåtgärder som de antar i enlighet med det direktivet, även om varken ändringen eller antagandet av nationella införlivandeåtgärder är ett villkor för att göra direktiv (EU) 2019/1937 tillämpligt på rapportering av överträdelser av denna förordning och på skydd av personer som rapporterar sådana överträdelser.

52 För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter med avseende på

53 I syfte att komplettera eller ändra vissa icke väsentliga delar av denna förordning bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) delegeras till kommissionen med avseende på

54 Skydd för enskilda då medlemsstaterna behandlar personuppgifter regleras av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 och skydd för enskilda då kommissionen behandlar personuppgifter regleras genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725, särskilt vad gäller kraven på konfidentialitet och säkerhet i samband med behandling, överföring av personuppgifter från kommissionen till medlemsstaterna, behandlingens laglighet och de registrerades rätt till information om, tillgång till och rättelse av sina personuppgifter.

55 Europeiska datatillsynsmannen har hörts i enlighet med artikel 42.1 i förordning (EU) 2018/1725 och lämnade formella synpunkter den 23 maj 2022.

56 Eftersom målen för denna förordning, nämligen att förhindra ytterligare utsläpp av fluorerade växthusgaser och på så sätt bidra till unionens klimatmål, och att säkerställa att protokollet efterlevs när det gäller skyldigheter kopplade till fluorkolväten, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av den gränsöverskridande karaktären hos de miljöproblem som förordningen behandlar och denna förordnings verkningar på handeln inom unionen och på den externa handeln, kan uppnås bättre på unionsnivå kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i EU-fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

57 Flera ändringar ska göras i förordning (EU) nr 517/2014. Den förordningen bör av tydlighetsskäl upphävas och ersättas med den här förordningen.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I Allmänna bestämmelser

Artikel 1 – Innehåll

I denna förordning

a fastställs regler om begränsning, användning, återvinning, återanvändning, regenerering och destruktion av fluorerade växthusgaser, och dithörande tilläggsåtgärder, såsom certifiering och utbildning, vilket omfattar säker hantering av fluorerade växthusgaser och alternativa ämnen som inte är fluorerade;

b föreskrivs villkor för produktion, import, export, utsläppande på marknaden, vidare leverans och användning av fluorerade växthusgaser, och av specifika produkter och utrustning som innehåller fluorerade växthusgaser eller vars funktion är beroende av sådana gaser;

c föreskrivs villkor för särskild användning av fluorerade växthusgaser;

d fastställs kvantitativa begränsningar för utsläppande på marknaden av fluorkolväten, samt

e fastställs regler för rapportering.

Artikel 2 – Tillämpningsområde

Denna förordning ska tillämpas på

a fluorerade växthusgaser som förtecknas i bilagorna I, II och III, oavsett om de förekommer ensamma eller som blandningar, och

b produkter och utrustning, och delar därav, som innehåller fluorerade växthusgaser eller vars funktion är beroende av dessa gaser.

Artikel 3 – Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

1 global uppvärmningspotential eller GWP: en växthusgas klimatuppvärmningspotential i förhållande till klimatuppvärmningspotentialen för koldioxid, vilken beräknas som den globala uppvärmningspotentialen under 100 år för, om inget annat anges, 1 kg av en växthusgas i förhållande till 1 kg koldioxid i enlighet med vad som anges i bilagorna I, II, III och VI eller i fall av blandningar, beräknad i enlighet med bilaga VI.

2 blandning: ett ämne bestående av två eller flera ämnen av vilka minst ett är ett ämne som förtecknas i bilaga I, II eller III.

3 ton koldioxidekvivalenter: en mängd växthusgaser, uttryckt som produkten av växthusgasernas vikt i ton och deras globala uppvärmningspotential.

4 fluorkolväten eller HFC: de ämnen som förtecknas i avsnitt 1 i bilaga I, eller blandningar som innehåller något av dessa ämnen.

5 operatör: det företag som har det faktiska tekniska ansvaret för de produkter, den utrustning eller de anläggningar som omfattas av denna förordning eller den ägare som utsetts av medlemsstaten som ansvarig för operatörens skyldigheter i särskilda fall.

6 utsläppande på marknaden: frisläppande i tullhänseende för övergång till fri omsättning i unionen eller leverans eller tillhandahållande till en annan person i unionen för första gången, mot betalning eller kostnadsfritt, eller användning av ämnen som producerats, eller produkter eller utrustning som tillverkats, för eget bruk.

7 import: införsel av ämnen, produkter och utrustning till unionens tullområde, i den mån området omfattas av en ratificering av 1987 års Montrealprotokoll om ämnen som bryter ned ozonskiktet (protokollet), inbegripet tillfällig lagring och de tullförfaranden som avses i artiklarna 201 och 210 i förordning (EU) nr 952/2013.

8 export: utförsel av ämnen, produkter och utrustning från unionens tullområde, i den mån området omfattas av en ratificering av protokollet.

9 hermetiskt sluten utrustning: utrustning i vilken alla delar som innehåller fluorerad växthusgas tätats under tillverkningen i tillverkarens lokaler, genom svetsning, hårdlödning eller liknande fast hopfogning, vilket kan inbegripa förslutna ventiler eller förslutna serviceportar som möjliggör korrekt reparation eller bortskaffande, och vars fogar i det slutna systemet har ett fastställt läckage som är mindre än tre gram per år under ett tryck som uppgår till minst en fjärdedel av det tillåtna maximitrycket.

10 behållare: ett förvaringskärl som främst är utformat för transport eller lagring av fluorerade växthusgaser.

11 återvinning: insamling och lagring av fluorerade växthusgaser från behållare, produkter och utrustning under underhåll eller service, eller före bortskaffande av behållarna, produkterna eller utrustningen.

12 återanvändning: förnyad användning av en återvunnen fluorerad växthusgas efter en grundläggande reningsprocess, inbegripet filtrering och torkning.

13 regenerering: beredning av en återvunnen fluorerad växthusgas till motsvarande kvalitet som ett nyproducerat ämne, med beaktande av dess avsedda användningsområde, i godkända regenereringsanläggningar som har lämplig utrustning och lämpliga förfaranden för att möjliggöra regenerering av sådana gaser och som kan bedöma och intyga den kvalitet som krävs.

14 destruktion: ett förfarande genom vilket en fluorerad växthusgas permanent och så fullständigt som möjligt omvandlas till eller uppdelas i ett eller flera stabila ämnen som inte är fluorerade växthusgaser.

15 nedmontering: permanent tagande ur drift eller bruk av en produkt eller av utrustning som innehåller fluorerade växthusgaser, inbegripet slutlig stängning av en anläggning.

16 reparation: återställande av skadad eller läckande produkt eller utrustning som innehåller eller vars funktion är beroende av sådana gaser, inbegripet en del som innehåller eller är utformad att innehålla sådana gaser.

17 installation: ett förfarande genom vilket två eller flera delar av utrustning eller kretsar som innehåller eller är utformade för att innehålla fluorerade växthusgaser sammanfogas, i syfte att sätta samman ett system på den plats där det ska användas, som innefattar sammanfogande av gasförande ledare i ett system för att fullborda ett kretslopp, utan hänsyn till att systemet kan behöva fyllas på efter sammansättning.

18 underhåll eller service: allt arbete, utom återvinning i enlighet med artikel 8 och läckagekontroller i enlighet med artikel 4 och artikel 10.1 första stycket b, som innefattar öppnande av kretsar eller andra ingående delar som innehåller eller är utformade för att innehålla fluorerade växthusgaser, påfyllning av systemet med fluorerade växthusgaser, borttagande av en eller flera delar i kretsen eller utrustningen, återmontering av två eller flera delar i kretsen eller utrustningen, samt reparation av läckor, eller tillsättning av fluorerade växthusgaser.

19 nyproducerat ämne: ett ämne som inte tidigare använts.

20 stationär: som normalt sett inte förflyttas under användning, vilket omfattar luftkonditioneringsutrustning för inomhusbruk som går att flytta mellan rum.

21 mobil: som normalt sett förflyttas under användning.

22 enkomponentsskum: skumsammansättning som förvaras i en enda aerosolbehållare i oreagerad eller delvis reagerad flytande form och som expanderar och hårdnar när den lämnar behållaren.

23 lastbil med kylaggregat: ett motorfordon med en vikt på mer än 3,5 ton som är utformat och konstruerat främst för att frakta gods och som är utrustat med en kylenhet.

24 släpfordon med kylaggregat: fordon som är utformat och konstruerat för att kunna dras av ett vägfordon eller en traktor, främst för att frakta gods, och som är utrustat med en kylenhet.

25 lätt fordon med kylaggregat: ett motorfordon med en vikt på högst 3,5 ton som är utformat och konstruerat främst för att frakta gods och som är utrustat med en kylenhet.

26 läckagevarningssystem: en kalibrerad mekanisk, elektrisk eller elektronisk anordning för upptäckt av läckage av fluorerade växthusgaser och som vid upptäckt av sådant läckage varnar operatören.

27 företag: en fysisk eller juridisk person som bedriver sådan verksamhet som avses i denna förordning.

28 råmaterial: en fluorerad växthusgas som förtecknas i bilaga I eller II och som bearbetas kemiskt i en process där dess ursprungliga sammansättning helt förändras och vars utsläpp är obetydliga.

29 kommersiellt bruk: användning för lagring, utbjudande eller utlämning av produkter för försäljning till slutanvändare i detaljhandel och livsmedelsverksamhet.

30 brandskyddsutrustning: utrustning och system som används i tillämpningar för förebyggande av brand och brandbekämpning, vilket inbegriper brandsläckare.

31 organisk Rankinecykel: cykel som innehåller kondenserbara ämnen som omvandlar värme från en värmekälla till kraft för generering av elektrisk eller mekanisk energi.

32 militär utrustning: vapen, ammunition och materiel för specifika militära ändamål som är nödvändiga för att skydda medlemsstaternas väsentliga säkerhetsintressen.

33 elektriska brytare: brytarenheter och sammansättning av sådana enheter med tillhörande manöver-, mät, skydds- och reglerutrustning, samt hopsättningar av sådana enheter och sådan utrustning med tillhörande hopkopplingar, tillbehör, inneslutningar och stödkonstruktioner, avsedda för användning i samband med generering, överföring, distribution och omvandling av elektrisk energi.

34 centraliserade kylsystem med flera moduler: system med två eller flera kompressorer som arbetar parallellt och är kopplade till en eller flera gemensamma kondensatorer och till ett antal kylenheter t.ex. montrar, skåp och frysar, eller till kylda förvaringsutrymmen.

35 primär kylkrets i kaskadsystem: primärkrets i indirekta medeltempererade system där en kombination av två eller flera separata kylkretsar är seriekopplade på ett sådant sätt att primärkretsen, vid medeltemperatur, absorberar kondensvärme från sekundärkretsen.

36 användning: i samband med fluorerade växthusgaser, nyttjande av dem vid produktion, underhåll eller service, inbegripet återfyllning, av produkter och utrustning, eller vid andra aktiviteter och processer som avses i denna förordning.

37 etableringsställe inom unionen: i fråga om en fysisk person att den personen har sin vanliga vistelseort i unionen och i fråga om en juridisk person att den personen har ett fast etableringsställe enligt artikel 5.32 i förordning (EU) nr 952/2013 i unionen.

38 fristående: ett komplett fabrikstillverkat system i en lämplig ram eller inneslutning, som tillverkas och transporteras komplett eller i två eller flera sektioner, kan innehålla förslutna ventiler och i vilket inga delar som innehåller gas ansluts på plats.

39 delat system (split system): ett system som består av ett antal köldmediebärande delar som bildar en separat men sammankopplad enhet och som kräver installation och anslutning av kylkretskomponenter vid användningspunkten.

40 luftkonditionering: ett förfarande genom vilket luft behandlas för att uppfylla kraven för ett konditionerat utrymme genom reglering av temperatur, fuktighet, renhet eller distribution.

41 värmepump: en utrustning som kan använda omgivningens värme eller spillvärme från luft, vatten eller mark för att leverera värme eller kyla och som bygger på sammankoppling av en eller flera komponenter som bildar en sluten kylkrets där ett köldmedium cirkulerar för att hämta och avge värme.

42 säkerhetskrav: krav på säkerhet vid användning av fluorerade växthusgaser och naturliga köldmedier eller produkter och utrustning som innehåller eller är beroende av dem, med förbud mot användning av vissa fluorerade växthusgaser eller alternativ till dessa, inbegripet när de ingår i en produkt eller i utrustning på en specifik avsedd användningsplats på grund av plats- och användningsförhållanden som anges i

43 kylning: ett förfarande genom vilket temperaturen hos en produkt, ett ämne, ett system eller någon annan artikel bibehålls eller sänks.

44 vätskekylaggregat: ett enda system vars främsta funktion är att kyla en värmeöverföringsvätska (t.ex. vatten, glykol, saltlösning eller koldioxid) för kylning, processer, bibehållande eller komfort.

45 skumpanel: en struktur som består av skikt som innehåller skumplast och ett styvt material, t.ex. trä eller metall, som är fäst vid en eller båda sidor.

46 laminerad skiva: en skiva av skumplast som täcks av ett tunt skikt av ett icke-styvt material, t.ex. plast.

KAPITEL II Begränsning

Artikel 4 – Förebyggande av utsläpp

1 Avsiktliga utsläpp i atmosfären av fluorerade växthusgaser ska vara förbjudna om utsläppen inte är tekniskt nödvändiga för det avsedda användningsområdet.

2 Vid gasning med sulfurylfluorid ska operatörer dokumentera de åtgärder som vidtas för infångning och insamling eller, om infångnings- och insamlingsåtgärder inte är tekniskt eller ekonomiskt genomförbara, ange skälen till detta. Operatörer ska bevara de styrkande handlingarna i fem år och på begäran göra dem tillgänglig för den berörda medlemsstatens behöriga myndighet eller för kommissionen.

3 Operatörer och tillverkare av utrustning som innehåller fluorerade växthusgaser, eller operatörer av anläggningar där fluorerade växthusgaser används, samt företag som innehar sådan utrustning under dess transport eller lagring, ska vidta alla nödvändiga försiktighetsåtgärder för att förhindra oavsiktliga utsläpp av sådana gaser. De ska vidta alla åtgärder som är tekniskt och ekonomiskt genomförbara för att begränsa läckage av gaser till ett minimum.

4 Under produktion, lagring, transport och överföring av fluorerade växthusgaser från en behållare till en annan eller från ett system till ett annat, till utrustning eller till en anläggning ska det berörda företaget vidta alla nödvändiga försiktighetsåtgärder för att i största möjliga utsträckning begränsa utsläppen av fluorerade växthusgaser. Denna punkt ska även tillämpas när fluorerade växthusgaser produceras som biprodukter.

5 Om det konstateras ett läckage av fluorerade växthusgaser ska operatörer och tillverkare av utrustning och operatörer av anläggningar där fluorerade växthusgaser används, samt företag som innehar sådan utrustning under transport eller lagring av denna, säkerställa att utrustningen eller anläggningen där fluorerade växthusgaser används repareras utan onödigt dröjsmål.

6 Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 11.1 första stycket ska utsläppande på marknaden av fluorerade växthusgaser vara förbjudet, såvida inte producenter eller importörer vid tidpunkten för sådant utsläppande på marknaden styrker för en medlemsstats behöriga myndighet att allt eventuellt trifluormetan som producerats som biprodukt under produktionsprocessen för de fluorerade växthusgaserna, inbegripet vid produktion av råmaterial för produktion av dessa gaser, har destruerats eller återvunnits för senare användning med bästa tillgängliga tekniker.

7 Fysiska personer som utför de aktiviteter som avses i artikel 10.1 första stycket a, b och c ska vara certifierade i enlighet med artikel 10 och ska vidta försiktighetsåtgärder för att förhindra läckage av fluorerade växthusgaser som förtecknas i bilagorna I och II och, när fluorerade växthusgaser används i elektriska brytare, även i bilaga III.

Artikel 5 – Läckagekontroller

1 Operatörer och tillverkare av utrustning som innehåller 5 ton koldioxidekvivalenter eller mer av fluorerade växthusgaser som förtecknas i bilaga I eller 1 kg eller mer av fluorerade växthusgaser som förtecknas i avsnitt 1 i bilaga II och som inte ingår i skumplast, ska säkerställa att utrustningen kontrolleras för läckage.

2 Punkt 1 ska tillämpas på operatörer och tillverkare av följande stationära utrustning som innehåller fluorerade växthusgaser som förtecknas i bilaga I eller i avsnitt 1 i bilaga II:

a Kylutrustning.

b Luftkonditioneringsutrustning.

c Värmepumpar.

d Brandskyddsutrustning.

e Organiska Rankinecykler.

f Elektriska brytare.

3 Punkt 1 ska tillämpas på operatörer och tillverkare av följande mobila utrustning som innehåller fluorerade växthusgaser som förtecknas i bilaga I eller i avsnitt 1 i bilaga II:

a Kylenheter i lastbilar och släpfordon försedda med kylaggregat.

b Kylenheter i lätta fordon, intermodala containrar, inklusive kylcontainrar, och tågvagnar försedda med kylaggregat.

c Luftkonditioneringsutrustning och värmepumpar i tunga fordon, skåpbilar, icke-väggående mobila maskiner som används i jordbruks-, gruv- och byggverksamhet, tåg, tunnelbanor, spårvagnar och luftfartyg.

4 När det gäller den utrustning som avses i punkt 3 c ska kontrollerna utföras av fysiska personer som innehar minst ett utbildningsintyg i enlighet med artikel 10.1 andra stycket.

5 Punkterna 1 och 6 ska inte tillämpas på operatörer av mobil utrustning enligt punkt 3 b och c förrän den 12 mars 2027.

6 De läckagekontroller som avses i punkt 1 ska utföras med följande frekvens:

a När det gäller utrustning som innehåller mindre än 50 ton koldioxidekvivalenter av fluorerade växthusgaser som förtecknas i bilaga I eller mindre än 10 kg av fluorerade växthusgaser som förtecknas i avsnitt 1 i bilaga II: minst var tolfte månad, eller, om ett läckagevarningssystem är installerat i sådan utrustning, minst var 24:e månad.

b När det gäller utrustning som innehåller minst 50 ton, men mindre än 500 ton, koldioxidekvivalenter av fluorerade växthusgaser som förtecknas i bilaga I eller minst 10 kg, men mindre än 100 kg av fluorerade växthusgaser som förtecknas i avsnitt 1 i bilaga II: minst var sjätte månad eller, om ett läckagevarningssystem är installerat i sådan utrustning, minst var tolfte månad.

c När det gäller utrustning som innehåller minst 500 ton koldioxidekvivalenter av fluorerade växthusgaser som förtecknas i bilaga I eller minst 100 kg av fluorerade växthusgaser som förtecknas i avsnitt 1 i bilaga II: minst var tredje månad eller, om ett läckagevarningssystem är installerat i sådan utrustning, minst var sjätte månad.

7 De skyldigheter som anges i punkt 1 vad gäller brandskyddsutrustning enligt punkt 2 d ska anses uppfyllda på villkor att följande krav är uppfyllda:

a Den befintliga inspektionsordningen uppfyller standarden ISO 14520 eller standarden EN 15004, och

b brandskyddsutrustningen inspekteras så ofta som krävs enligt punkt 6.

8 Kommissionen får genom genomförandeakter fastställa krav med avseende på de läckagekontroller som ska utföras i enlighet med punkt 1 för varje typ av utrustning som avses i punkterna 2 och 3 och identifiera de delar av utrustningen där sannolikheten för läckage är högst. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 34.2.

Artikel 6 – Läckagevarningssystem

1 Operatörer av stationär utrustning som förtecknas i artikel 5.2 a–d och som innehåller fluorerade växthusgaser som förtecknas i bilaga I, i mängder på minst 500 ton koldioxidekvivalenter eller minst 100 kg av de gaser som förtecknas i avsnitt 1 i bilaga II, ska säkerställa att utrustningen har ett läckagevarningssystem som varnar operatören eller ett serviceföretag vid läckage.

2 Operatörer av stationär utrustning som förtecknas i artikel 5.2 e och f och som innehåller fluorerade växthusgaser som förtecknas i bilaga I, i mängder på minst 500 ton koldioxidekvivalenter och som installerats efter den 1 januari 2017, ska säkerställa att utrustningen har ett läckagevarningssystem som varnar operatören eller ett serviceföretag vid läckage.

3 Operatörer av stationär utrustning som förtecknas i artikel 5.2 a–e och som omfattas av punkt 1 eller 2 i den här artikeln, ska säkerställa att läckagevarningssystemen kontrolleras minst var tolfte månad för att säkerställa att de fungerar väl.

4 Operatörer av stationär utrustning som förtecknas i artikel 5.2 f som omfattas av punkt 2 i den här artikeln, ska säkerställa att läckagevarningssystemen kontrolleras minst vart sjätte år för att säkerställa att de fungerar.

Artikel 7 – Registrering

1 Operatörer av utrustning för vilken kontroll för läckage krävs enligt artikel 5.1 ska upprätta och bevara register för varje sådan utrustningsenhet där följande information specificeras:

a Mängd och typ av gaser som utrustningen innehåller, i förekommande fall med separat angivelse av den mängd som tillförts under installationen.

b Mängd gaser som har lagts till vid underhåll eller service eller på grund av läckage, inklusive exakt datum för sådan tillförsel.

c Mängd gaser som har återvunnits.

d När gaser har tillförts, gasers mängd och typ och huruvida de har återanvänts eller regenererats, och återanvändnings- eller regenereringsanläggningens namn och adress i unionen samt, i förekommande fall, certifieringsnumret.

e Identitetsuppgifter för det företag som installerat, utfört service på, underhållit och, i förekommande fall, återvunnit, reparerat, kontrollerat för läckage eller nedmonterat utrustningen, inbegripet, i förekommande fall, företagets certifikatsnummer och, om det företag som ansvarar för utförandet av dessa arbeten är en juridisk person, både uppgifter som identifierar företaget och den fysiska person som utför arbetena.

f Datum för och resultat av de kontroller som utförs enligt artikel 5.1 samt datum och resultat av eventuella läckagereparationer.

g Om utrustningen har nedmonterats, de åtgärder som vidtagits för att återvinna och bortskaffa gaserna.

2 Om inte de register som avses i punkt 1 lagras i en databas som inrättats av medlemsstaternas behöriga myndigheter ska följande regler gälla:

a De operatörer som avses i punkt 1 ska bevara de register som avses i den punkten i minst fem år.

b Företag som för operatörers räkning utför de aktiviteter som avses i punkt 1 e ska bevara kopior av de register som avses i punkt 1 i minst fem år.

3 Vid tillämpningen av artikel 11.6 ska företag som levererar de fluorerade växthusgaser som avses i bilaga I eller i avsnitt 1 i bilaga II upprätta register med relevant information om köparna av de fluorerade växthusgaserna, inbegripet följande uppgifter:

a Varje köpares certifikatsnummer.

b Respektive mängd inköpta gaser.

4 Vid tillämpning av artikel 11.7 ska företag som säljer icke-hermetiskt sluten utrustning som är påfylld med fluorerade växthusgaser som förtecknas i bilaga I och i avsnitt 1 i bilaga II föra register över den sålda utrustningen och de certifierade företag som kommer att utföra installationen. De företag som säljer den utrustning som avses i artikel 11.7 ska bevara registren i minst fem år och på begäran göra dessa register tillgängliga för den berörda medlemsstatens behöriga myndighet.

5 Företag som producerar, inbegripet som biprodukt, släpper ut på marknaden, levererar eller tar emot ämnen som förtecknas i avsnitt 1 i bilaga I och som är avsedda för de undantagna användningsområden som avses i artikel 16.2, ska föra register över åtminstone följande uppgifter, beroende på vad som är tillämpligt:

a Namnet på ämnet eller blandningen innehållande ett sådant ämne.

b Producerad, importerad, exporterad, regenererad eller destruerad mängd under det aktuella kalenderåret.

c Levererad och mottagen mängd under det aktuella kalenderåret, per enskild leverantör eller mottagare.

d Leverantörernas eller mottagarnas namn och kontaktuppgifter.

e Den mängd som använts under det aktuella kalenderåret, med angivande av den faktiska användningen.

f Lagrad mängd per den 1 januari och den 31 december det aktuella kalenderåret.

6 Kommissionen får genom en genomförandeakt fastställa formatet för de register som avses i punkterna 1, 3, 4 och 5 och ange hur de ska upprättas och bevaras. Denna genomförandeakt ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som anges i artikel 34.2.

Artikel 8 – Återvinning och destruktion

1 Operatörer av utrustning som innehåller fluorerade växthusgaser som inte ingår i skumplast ska säkerställa att dessa ämnen återvinns och, efter nedmontering av utrustningen, återanvänds, regenereras eller destrueras.

2 Den skyldighet som fastställs i punkt 1 ska tillämpas på operatörer av följande stationära utrustning:

a Kylkretsar i kyl- och luftkonditioneringsutrustning och i värmepumpar.

b Utrustning som innehåller lösningsmedel med fluorerade växthusgaser.

c Brandskyddsutrustning.

d Elektriska brytare.

3 Den skyldighet som fastställs i punkt 1 ska tillämpas på operatörer av följande mobila utrustning:

a Kylkretsar i kylenheter i lastbilar och släpfordon försedda med kylaggregat.

b Kylkretsar i kylenheter i lätta fordon, intermodala containrar, inklusive kylcontainrar, och tågvagnar försedda med kylaggregat.

c Kylkretsar i luftkonditioneringsutrustning och värmepumpar i tunga fordon, skåpbilar, icke-väggående mobila maskiner som används i jordbruks-, gruv- och byggverksamhet, tåg, tunnelbanor, spårvagnar och luftfartyg.

4 För återvinning av fluorerade växthusgaser från luftkonditioneringsutrustning i motorfordon som omfattas av direktiv 2006/40/EG och från mobil utrustning som avses i punkt 3 b och c ska endast fysiska personer som innehar minst ett utbildningsintyg i enlighet med artikel 10.1 andra stycket i denna förordning anses ha lämpliga kvalifikationer.

5 Skyldigheten enligt punkt 1 ska tillämpas på operatörer av den mobila utrustningen i punkt 3 b och c från och med den 12 mars 2027.

6 De återvunna fluorerade växthusgaser som förtecknas i bilaga I och avsnitt 1 i bilaga II får endast användas för påfyllning eller återfyllning av utrustning på villkor att gasen har återanvänts eller regenererats.

7 Företag som använder en behållare för fluorerade växthusgaser som förtecknas i bilaga I och i avsnitt 1 i bilaga II ska omedelbart innan behållaren bortskaffas sörja för att eventuella restgaser i behållaren återvinns för att säkerställa att de återanvänds, regenereras eller destrueras.

8 Från och med den 1 januari 2025 ska fastighetsägare och entreprenörer säkerställa att utsläpp så långt som möjligt undviks vid renovering eller rivning som inbegriper avlägsnande av skumpaneler som innehåller skumplast med fluorerade växthusgaser som förtecknas i bilaga I och i avsnitt 1 i bilaga II genom att skumplasten eller de gaser som ingår i den hanteras på ett sätt som säkerställer destruktion av de gaserna. Vid återvinning av de gaserna får återvinningen endast utföras av fysiska personer med lämpliga kvalifikationer.

9 Från och med den 1 januari 2025 ska fastighetsägare och entreprenörer säkerställa att utsläpp så långt som möjligt undviks vid renovering eller rivning som inbegriper avlägsnande av skumplast i laminerade skivor som installerats i hålrum eller uppbyggda strukturer som innehåller fluorerade växthusgaser som förtecknas i bilaga I och i avsnitt 1 i bilaga II genom att skumplasten eller de gaser som ingår i den hanteras på ett sätt som säkerställer destruktion av de gaserna. Vid återvinning av de gaserna får återvinningen endast utföras av fysiska personer med lämpliga kvalifikationer.

10 Operatörer av produkter och utrustning som inte förtecknas i punkt 2, 3, 8 eller 9 och som innehåller fluorerade växthusgaser som förtecknas i bilaga I och i avsnitt 1 i bilaga II ska sörja för att gaserna återvinns, utom om det kan fastställas att återvinningen inte är tekniskt genomförbar eller medför oproportionella kostnader. Operatörerna ska säkerställa att återvinningen utförs av fysiska personer med lämpliga kvalifikationer, så att gaserna återvinns, regenereras eller destrueras, eller sörja för att de destrueras utan föregående återvinning.

11 Fluorerade växthusgaser som förtecknas i avsnitt 1 i bilaga I, och produkter och utrustning som innehåller sådana gaser, får destrueras endast genom destruktionsteknik som godkänts av parterna i protokollet.

12 Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 32 med avseende på att komplettera denna förordning genom att upprätta en förteckning över produkter och utrustning för vilka återvinningen av fluorerade växthusgaser som förtecknas i bilaga I och i avsnitt 1 i bilaga II eller destruktionen av produkter och utrustning som innehåller sådana gaser utan föregående återvinning av dessa gaser ska anses vara tekniskt och ekonomiskt genomförbara, vid behov med angivande av den teknik som ska användas.

13 Medlemsstaterna ska främja återvinning, återanvändning, regenerering och destruktion av fluorerade växthusgaser som förtecknas i bilagorna I och II.

Artikel 9 – System för utökat producentansvar

Utan att det påverkar befintliga system för utökat producentansvar ska medlemsstaterna säkerställa att de finansieringsskyldigheter avseende avfall som utgörs av eller innehåller elektrisk eller elektronisk utrustning som avses i artiklarna 12 och 13 i direktiv 2012/19/EU senast den 31 december 2027 inbegriper finansiering av återvinning, och återanvändning, regenerering eller destruktion, av fluorerade växthusgaser som förtecknas i bilaga I och bilaga II till denna förordning från produkter och utrustning som innehåller sådana gaser och som utgör elektrisk och elektronisk utrustning i den mening som avses i direktiv 2012/19/EU och som har släppts ut på marknaden från och med den 11 mars 2024.

Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om de åtgärder som vidtas.

Artikel 10 – Certifiering och utbildning

1 Fysiska personer ska vara certifierade att utföra följande aktiviteter som involverar fluorerade växthusgaser i den mening som avses i artiklarna 4.7, 5.1, och 8.2, som omfattar de fluorerade växthusgaser som anges däri, eller som involverar relevanta alternativ till fluorerade växthusgaser, inklusive naturliga köldmedier, i förekommande fall:

a Installation, underhåll eller service, reparation eller nedmontering av den utrustning som förtecknas i artikel 5.2 a–f och i artikel 5.3 a och b.

b Läckagekontroll avseende den utrustning som avses i artikel 5.2 a–e och i artikel 5.3 a och b.

c Återvinning från sådan utrustning som förtecknas i artikel 8.2 och 8.3 a.

2 Juridiska personer ska vara certifierade i den mening som avses i artikel 4.7 vilket omfattar de fluorerade växthusgaser som anges däri, att utföra installation, underhåll eller service, reparation eller nedmontering av sådan utrustning som förtecknas i artikel 5.2 a–e och i artikel 5.3 a och b, som involverar fluorerade växthusgaser eller relevanta alternativ till fluorerade växthusgaser, inklusive naturliga köldmedier, i förekommande fall.

3 Inom ett år från det att den genomförandeakt som avses i punkt 8 träder i kraft ska medlemsstaterna inrätta eller anpassa certifieringsprogram, inklusive bedömningsförfaranden, och säkerställa att det finns utbildning i praktiska färdigheter och teoretiska kunskaper för fysiska personer som utför de aktiviteter som avses i punkt 1. Medlemsstaterna ska även säkerställa att det finns utbildningsprogram för erhållande av utbildningsintyg i enlighet med punkt 1 andra stycket.

4 Inom ett år från det att den genomförandeakt som avses i punkt 8 träder i kraft ska medlemsstaterna inrätta eller anpassa certifieringsprogram för de juridiska personer som avses i punkt 2.

5 De certifieringsprogram och den utbildning i praktiska färdigheter och teoretiska kunskaper som föreskrivs i punkt 3 ska omfatta följande:

a Tillämpliga förordningar och tekniska standarder.

b Förebyggande av utsläpp.

c Återvinning av fluorerade växthusgaser som förtecknas i bilaga I och i avsnitt 1 i bilaga II.

d Säker hantering av utrustning av den typ och storlek som omfattas av certifikatet.

e Säker hantering av utrustning som innehåller brandfarliga eller giftiga gaser eller arbete under högtryck eller som involverar andra relevanta risker.

f Åtgärder för att förbättra eller bibehålla utrustningens energieffektivitet under installation, eller underhåll eller service.

6 De certifieringsprogram och den utbildning i praktiska färdigheter och teoretiska kunskaper som föreskrivs i punkt 3 och som avser luftfartyg ska avspeglas vid uppdateringen av certifieringsspecifikationerna och andra detaljerade specifikationer, godtagbara sätt att uppfylla kraven och vägledande material som utfärdats av Europeiska byrån för luftfartssäkerhet enligt artikel 76.3 och artikel 115 i förordning (EU) 2018/1139.

7 Certifikat inom de certifieringsprogram som avses i punkt 3 ska endast utfärdas på villkor att den sökande med framgång har genomgått ett bedömningsförfarande som avses i den punkten.

8 Senast den 12 mars 2026 ska kommissionen genom genomförandeakter fastställa minimikrav för de certifieringsprogram och utbildningsintyg som avses i punkterna 3 och 4 avseende de aktiviteter som avses i punkt 1. Bland dessa minimikrav ska för varje typ av utrustning som avses i punkt 1 de praktiska färdigheter och den teoretiska kunskap som krävs anges, i förekommande fall med åtskillnad mellan de olika aktiviteter som omfattas, arrangemangen för certifiering eller intyg samt villkoren för ömsesidigt erkännande av certifikat och utbildningsintyg. Kommissionen ska vid behov anpassa dessa minimikrav genom genomförandeakter. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 34.2

9 Befintliga certifikat och utbildningsintyg som utfärdats i enlighet med förordning (EU) nr 517/2014 ska vara fortsatt giltiga, i enlighet med de villkor enligt vilka de ursprungligen utfärdades. Senast den 12 mars 2027 ska medlemsstaterna säkerställa att certifierade fysiska personer är skyldiga att delta i repetitionskurser eller genomgå ett bedömningsförfarande enligt punkt 3 minst vart sjunde år. Medlemsstaterna ska säkerställa att fysiska personer som innehar ett certifikat eller utbildningsintyg enligt förordning (EU) nr 517/2014 deltar i sådana repetitionskurser eller genomgår sådana bedömningsförfaranden första gången senast den 12 mars 2029.

10 Inom ett år från det att genomförandeakten enligt punkt 8 träder i kraft ska medlemsstaterna underrätta kommissionen om sina certifierings- och utbildningsprogram.

11 Kommissionen får genom genomförandeakter fastställa formatet för den underrättelse som avses i punkt 10. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 34.2.

12 Ett företag ska ge ett annat företag i uppdrag att utföra en aktivitet enligt punkt 1 eller 2 först efter att ha kontrollerat att det andra företaget innehar de certifikat som krävs för de aktiviteter som avses i punkt 1 respektive 2

13 Om de skyldigheter enligt denna artikel som avser tillhandahållandet av certifiering och utbildning skulle medföra oproportionella bördor för en medlemsstat på grund av den ringa storleken på dess befolkning och den därav följande bristande efterfrågan på sådan certifiering och utbildning, kan efterlevnad uppnås genom erkännande av certifikat som utfärdats i andra medlemsstater.

14 Denna artikel ska inte hindra medlemsstater från att inrätta ytterligare program för certifiering och utbildning avseende annan utrustning och andra aktiviteter än de som avses i punkt 1.

KAPITEL III Begränsningar och kontroll av användning

Artikel 11 – Begränsningar för utsläppande på marknaden och försäljning

1 Det ska vara förbjudet att på marknaden släppa ut produkter och utrustning, inbegripet delar därav, som förtecknas i bilaga IV, med undantag för militär utrustning, från och med det datum som anges i den bilagan och som i vissa fall kan vara olika beroende på den berörda gasens typ eller globala uppvärmningspotential.

2 Det förbud som anges i punkt 1 första stycket ska inte tillämpas på utrustning i fråga om vilken det enligt de ekodesignkrav som har antagits i enlighet med direktiv 2009/125/EG har konstaterats att den skulle ge lägre utsläpp av koldioxidekvivalenter under livscykeln än likvärdig utrustning som uppfyller de relevanta ekodesignkraven.

3 Utöver de förbud mot utsläppande på marknaden som anges i punkt 1 i bilaga IV ska det vara förbjudet att importera, vidare leverera och tillhandahålla till andra personer i unionen, mot betalning eller kostnadsfritt, använda eller exportera tomma eller helt eller delvis fyllda engångsbehållare för fluorerade växthusgaser som förtecknas i bilaga I och i avsnitt 1 i bilaga II. Sådana behållare får endast lagras eller transporteras för efterföljande bortskaffande. Denna punkt gäller inte behållare för användning av fluorerade växthusgaser för laboratorie- eller analysändamål.

4 Företag som släpper ut påfyllningsbara behållare för fluorerade växthusgaser på marknaden ska avge en försäkran om överensstämmelse som innehåller bevis som bekräftar att det finns bindande arrangemang för återlämning av dessa behållare för påfyllning, som särskilt identifierar de relevanta aktörerna, deras obligatoriska åtaganden och de relevanta logistiska arrangemangen. Dessa arrangemang ska göras bindande för dem som distribuerar påfyllningsbara behållare för fluorerade växthusgaser till slutanvändare.

5 På motiverad begäran från en medlemsstats behöriga myndighet och med beaktande av målen för denna förordning, får kommissionen undantagsvis genom genomförandeakter godkänna ett undantag på upp till fyra år för att tillåta utsläppande på marknaden av produkter och utrustning som förtecknas i bilaga IV eller, genom undantag från artikel 13.9, idrifttagande av nya eller utökade elektriska brytare, och delar därav, som innehåller fluorerade växthusgaser eller vars funktion är beroende av sådana gaser, om det har visats att

a det för en specifik produkt eller en del av utrustning, eller för en viss kategori produkter eller utrustning inte finns alternativ att tillgå, eller att alternativet av tekniska skäl eller säkerhetsskäl inte kan användas, eller

b användning av tekniskt genomförbara och säkra alternativ skulle medföra oproportionella kostnader.

6 Endast fysiska personer som innehar ett certifikat som krävs enligt artikel 10.1 första stycket a, eller företag som anställer fysiska personer som innehar ett certifikat som krävs enligt artikel 10.1 första stycket a, eller ett utbildningsintyg som krävs enligt artikel 10.1 andra stycket ska tillåtas köpa fluorerade växthusgaser som förtecknas i bilaga I eller i avsnitt 1 i bilaga II för installation, underhåll eller service eller reparation av utrustning som innehåller dessa gaser, eller vars funktion är beroende av dessa gaser, i enlighet med artikel 5.2 a–f och artikel 5.3 a och b, och som omfattas av artikel 10.1 andra stycket. Säljare ska, direkt eller indirekt, sälja eller saluföra sådana gaser uteslutande till de företag som avses i denna punkt.

7 Icke-hermetiskt sluten utrustning som laddats med fluorerade växthusgaser som förtecknas i bilaga I och i avsnitt 1 bilaga II får endast säljas till slutanvändare om det kan bevisas att installationen kommer att utföras av ett företag som är certifierat i enlighet med artikel 10.

8 Endast företag som har ett etableringsställe inom unionen, eller som har utsett en enda representant med ett etableringsställe inom unionen som åtar sig det fulla ansvaret för att efterleva denna förordning, ska tillåtas att på marknaden släppa ut och vidare leverera fluorerade växthusgaser i bulk. Den enda representanten får vara den representant som utsetts enligt artikel 8 i förordning (EG) nr 1907/2006.

Artikel 12 – Märkning och produkt- och utrustningsinformation

1 Följande produkter och utrustning som innehåller fluorerade växthusgaser eller vars funktion är beroende av dessa gaser får endast släppas ut på marknaden, levereras vidare eller göras tillgängliga för en annan person om de är märkta som

a kylutrustning,

b luftkonditioneringsutrustning,

c värmepumpar,

d brandskyddsutrustning,

e elektriska brytare,

f aerosolbehållare som innehåller fluorerade växthusgaser, inklusive dosinhalatorer,

g alla behållare för fluorerade växthusgaser,

h lösningsmedel med fluorerade växthusgaser, eller

i organiska Rankinecykler.

2 Produkter eller utrustning som omfattas av ett undantag i enlighet med artikel 11.5 samt produkter eller utrustning som innehåller fluorerade växthusgaser som förtecknas i avsnitt 1 i bilaga I och som omfattas av ett undantag enligt artikel 16.4 ska märkas i enlighet därmed, med uppgift om undantagets slutdatum, och ska inkludera en anmärkning om att dessa produkter eller denna utrustning endast får användas för de ändamål för vilka undantaget enligt den artikeln beviljats.

3 Den märkning som krävs enligt punkt 1 ska innehålla följande information:

a En uppgift om att produkten eller utrustningen innehåller fluorerade växthusgaser eller att dess funktion är beroende av sådana gaser.

b Den vedertagna beteckningen för den fluorerade växthusgasen, eller om det inte finns någon sådan beteckning, den kemiska beteckningen.

c Från och med den 1 januari 2017: mängden, uttryckt i vikt och i koldioxidekvivalenter, fluorerade växthusgaser som produkten eller utrustningen innehåller eller den mängd fluorerade växthusgaser för vilken utrustningen har utformats samt dessa gasers globala uppvärmningspotential.

4 Märkningen enligt punkt 1 ska vara tydligt läsbar och outplånlig och ska placeras antingen

a nära serviceportar för påfyllning eller återvinning av den fluorerade växthusgasen, eller

b på den del av produkten eller utrustningen som innehåller den fluorerade växthusgasen.

5 Skumplast och förblandade polyoler som innehåller fluorerade växthusgaser som förtecknas i bilagorna I och II får endast släppas ut på marknaden, tillgängliggöras eller levereras om de fluorerade växthusgaserna på märkningen identifieras med en vedertagen beteckning eller med den kemiska beteckningen om det inte finns någon sådan beteckning. Av märkningen ska det tydligt framgå att skumplasten eller de förblandade polyolerna innehåller fluorerade växthusgaser. När det gäller skumpaneler och laminerade skivor ska informationen anges tydligt och outplånligt på panelerna eller skivorna.

6 I tillämpliga fall ska återfyllda behållare som innehåller fluorerade växthusgaser märkas om med uppdaterad information enligt punkt 3 första stycket.

7 Behållare som innehåller regenererade eller återanvända fluorerade växthusgaser som förtecknas i bilagorna I och II ska vara märkta så att det framgår att ämnet har regenererats eller återanvänts. När det gäller regenerering ska det finnas uppgifter om partinumret och om regenereringsanläggningens namn och adress i unionen.

8 Behållare som innehåller fluorerade växthusgaser som förtecknas i bilaga I och som släpps ut på marknaden, tillgängliggörs eller levereras för destruktion ska vara märkta så att det framgår att behållarens innehåll endast är avsett för destruktion.

9 Behållare som innehåller fluorerade växthusgaser som förtecknas i bilaga I och som är avsedda för direktexport ska vara märkta så att det framgår att behållarens innehåll endast är avsett för direktexport.

10 Behållare som innehåller fluorerade växthusgaser som förtecknas i bilaga I och som släpps ut på marknaden, tillgängliggörs eller levereras för användning i militär utrustning ska vara märkta så att det framgår att behållarens innehåll endast ska användas för det ändamålet.

11 Behållare som innehåller fluorerade växthusgaser som förtecknas i bilagorna I och II och som släpps ut på marknaden, tillgängliggörs eller levereras för etsning av halvledande material eller rengöring av kammare för utfällning genom kemisk förångning inom halvledartillverkningsindustrin ska vara märkta så att det framgår att behållarens innehåll endast ska användas för det ändamålet.

12 Behållare som innehåller fluorerade växthusgaser som förtecknas i bilaga I och som släpps ut på marknaden, tillgängliggörs eller levereras för användning som råmaterial ska vara märkta så att det framgår att behållarens innehåll endast ska användas som råmaterial.

13 Behållare som innehåller fluorerade växthusgaser som förtecknas i avsnitt 1 i bilaga I och som släpps ut på marknaden, tillgängliggörs eller levereras för produktion av dosinhalatorer för leverans av farmaceutiska substanser ska vara märkta så att det framgår att behållarens innehåll endast ska användas för det ändamålet.

14 När det gäller behållare som innehåller fluorerade växthusgaser som förtecknas i avsnitt 1 i bilaga I ska den märkning som avses i punkterna 8–12 innehålla uppgiften Undantagen från kvoter enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/573.

15 I de fall som avses i punkterna 2 b, 4, 5 c, 7 b, c och d, 8 b–e, 9 b–f, 11 c, 16, 17 a, b och c och 19 a och b i bilaga IV ska produkten eller utrustningen märkas med en uppgift om att den endast ska användas om det krävs enligt tillämpliga säkerhetskrav eller nationella säkerhetsnormer. De kraven eller normerna ska anges på märkningen. I de fall som avses punkterna 19 och 21 i bilaga IV ska produkten eller utrustningen märkas med en uppgift om att produkten eller utrustningen endast får användas om det krävs enligt den medicinska tillämpning som anges på märkningen.

16 Den information som avses i punkterna 3 och 5 ska införas i bruksanvisningar för de berörda produkterna och den berörda utrustningen.

17 Kommissionen får genom genomförandeakter fastställa formatet för den märkning som avses i punkt 1 och i punkterna 4–15 i den här artikeln. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 34.2.

18 Kommissionen ges befogenhet att i enlighet med artikel 32 anta delegerade akter för att ändra de krav på märkning som anges i punkterna 4–15 i den här artikeln när så är lämpligt med hänsyn till den kommersiella och tekniska utvecklingen.

Artikel 13 – Kontroll av användning

1 Det ska vara förbjudet att använda SF6 vid pressgjutning av magnesium och vid återanvändning av magnesiumlegeringar för pressgjutning.

2 Det ska vara förbjudet att använda SF6 för att fylla fordonsdäck.

3 Det ska vara förbjudet att använda fluorerade växthusgaser med en global uppvärmningspotential på 2500 eller mer för underhåll eller service av kylutrustning med en fyllningsstorlek på minst 40 ton koldioxidekvivalenter. Från och med den 1 januari 2025 ska det vara förbjudet att använda fluorerade växthusgaser med en global uppvärmningspotential på 2500 eller mer vid underhåll eller service av all kylutrustning.

4 Från och med den 1 januari 2026 ska det vara förbjudet att använda fluorerade växthusgaser som förtecknas i bilaga I, med en global uppvärmningspotential på 2500 eller mer, för underhåll eller service av luftkonditioneringsutrustning och värmepumpar.

5 Från och med den 1 januari 2032 ska det vara förbjudet att använda fluorerade växthusgaser som förtecknas i bilaga I med en global uppvärmningspotential på 750 eller mer för underhåll eller service av stationär kylutrustning, med undantag för vätskekylaggregat.

6 Efter en motiverad begäran från en medlemsstats behöriga myndighet, och med beaktande av målen för denna förordning, ska kommissionen bedöma tillgången på regenererade och återanvända fluorerade växthusgaser som omfattas av punkterna 4 och 5. Om kommissionens bedömning visar på en verifierad brist på en regenererad och återanvänd fluorerad växthusgas får kommissionen undantagsvis, genom genomförandeakter, bevilja undantag från förbuden i punkterna 4 eller 5 i upp till fyra år, i den mån det behövs för att åtgärda den identifierade bristen.

7 Från och med den 1 januari 2035 ska det vara förbjudet att använda SF6 för underhåll eller service av elektrisk brytarutrustning om den inte är regenererad eller återanvänd; detta gäller dock inte om det bevisas att regenererad eller återanvänd SF6

a inte kan användas av tekniska skäl, eller

b inte är tillgänglig i händelse av reparation i en nödsituation.

8 Det ska vara förbjudet att använda desfluran som inhalationsbedövning från och med den 1 januari 2026, utom om sådan användning är absolut nödvändig och inga andra bedövningsmedel kan användas av medicinska skäl. Sjukvårdsinrättningen ska bevara bevis på de medicinska skälen och, på begäran, lämna dessa till den berörda medlemsstatens behöriga myndighet eller till kommissionen.

9 Det ska vara förbjudet att från och med följande datum ta i drift följande elektriska brytare som använder, eller vars funktion är beroende av, fluorerade växthusgaser i isolerings- eller brytmedium:

a Från och med den 1 januari 2026: elektriska mellanspänningsbrytare för primär och sekundär distribution upp till och med 24 kV.

b Från och med den 1 januari 2030: elektriska mellanspänningsbrytare för primär och sekundär distribution över 24 kV och upp till och med 52 kV.

c Från och med den 1 januari 2028: elektriska högspänningsbrytare från 52 kV upp till och med 145 kV och upp till och med 50 kA kortslutningsström, med en global uppvärmningspotential på 1 eller mer.

d Från och med den 1 januari 2032: elektriska högspänningsbrytare över 145 kV eller över 50 kA kortslutningsström, med en global uppvärmningspotential på 1 eller mer.

10 Urdrifttagande av en elektrisk brytare med drift inom unionen och efterföljande idrifttagande av samma elektriska brytare på en annan plats i unionen ska inte anses vara idrifttagande enligt denna artikel.

11 Genom undantag från punkt 9 ska det vara tillåtet att ta i drift elektriska brytare som använder, eller vars funktion är beroende av, isolerings- eller brytmedium med lägre global uppvärmningspotential än 1000, om ett upphandlingsförfarande som genomförs med beaktande av de tekniska särdragen hos den utrustning som krävs för den specifika användningen leder till någon av följande situationer:

a Under de två första åren efter de relevanta datum som anges i punkt 9 a och b har inga anbud eller endast anbud om utrustning från en och samma tillverkare av elektriska brytare med isolerings- eller brytmedium som inte använder fluorerade växthusgaser inkommit.

b Under de två första åren efter de relevanta datumen enligt punkt 9 c och d har inga anbud eller endast anbud om utrustning från en och samma tillverkare av elektriska brytare med isolerings- eller brytmedium med en global uppvärmningspotential på mindre än 1 inkommit.

c Efter tvåårsperioden enligt led a har inga anbud inkommit om utrustning från en och samma tillverkare av elektriska brytare med isolerings- eller brytmedium som inte använder fluorerade växthusgaser.

d Efter tvåårsperioden enligt led b har inga anbud inkommit om utrustning från en och samma tillverkare av elektriska brytare med isolerings- eller brytmedium med en global uppvärmningspotential på mindre än 1.

12 Genom undantag från punkt 11 ska det vara tillåtet att ta i drift elektriska brytare med isolerings- eller brytmedium med en global uppvärmningspotential på 1000 eller mer om det efter ett upphandlingsförfarande som genomförts med beaktande av de tekniska särdragen hos den utrustning som krävs för den specifika användningen inte inkommit något anbud om elektriska brytare med isolerings- eller brytmedium med en global uppvärmningspotential på mindre än 1000.

13 Punkt 9 ska inte tillämpas på elektriska brytare i fråga om vilken det enligt de ekodesignkrav som har antagits enligt direktiv 2009/125/EG har konstaterats att den skulle ge lägre utsläpp av koldioxidekvivalenter under livscykeln än likvärdig utrustning som uppfyller de relevanta ekodesignkraven, och att den skulle följa gränserna för global uppvärmningspotential i punkt 9.

14 Punkt 9 ska inte gälla om operatören kan tillhandahålla bevis för att ordern på de elektriska brytarna lades före den 11 mars 2024.

15 Punkt 9 ska inte gälla om anordningar för att utöka befintliga elektriska brytare som använder fluorerade växthusgaser med lägre global uppvärmningspotential än de fluorerade växthusgaser som används i de befintliga elektriska brytarna inte är kompatibla med de befintliga elektriska brytarna och om användningen av de anordningarna skulle kräva att alla befintliga elektriska brytare byttes ut.

16 Om ett undantag enligt punkterna 10, 11, 12, 13, 14 eller 15 är tillämpligt ska operatören bevara dokumentation som styrker undantaget i minst fem år och på begäran göra den tillgänglig för den berörda medlemsstatens behöriga myndighet eller för kommissionen.

17 Operatören ska underrätta medlemsstatens behöriga myndighet när de elektriska brytarna tas i drift vid tillämpning av ett undantag enligt punkterna 11, 12, 14 eller 15.

18 Delar av utrustning får installeras för reparation eller service av befintliga elektriska brytare under förutsättning att den typ av fluorerade växthusgaser som används inte ändras så att den använda fluorerade växthusgasens globala uppvärmningspotential ökar eller så att mängden fluorerade växthusgaser i utrustningen ökar.

19 Idrifttagande av utrustning eller användning av produkter som förtecknas i punkterna 2 b, 4, 5 c, 7 b, c och d, 8 b–e, 9 b–f, 11 c, 17 c och 19 b i bilaga IV efter respektive förbudsdatum enligt de punkterna ska vara förbjudet såvida inte operatören kan tillhandahålla bevis på

a att de relevanta säkerhetskraven på den specifika platsen inte medger installation av utrustning som använder fluorerade växthusgaser under den global uppvärmningspotential som anges i respektive förbud, eller

b att utrustningen släpptes ut på marknaden före det relevanta förbudsdatum som anges i bilaga IV.

20 Operatören ska bevara dokumentation som fastställer de bevis som avses i punkt 19 i minst fem år och på begäran göra den tillgänglig för den berörda medlemsstatens behöriga myndighet eller för kommissionen.

KAPITEL IV Tidsplan för produktion och minskning av mängden fluorkolväten som släpps ut på marknaden

Artikel 14 – Produktion av fluorkolväten

1 Vid tillämpning av denna artikel, artikel 15 och bilaga V, är produktionen av fluorkolväten den mängd fluorkolväten som produceras minus den mängd fluorkolväten som destrueras genom teknik som godkänts av parterna i protokollet, och minus den mängd som helt och hållet används som råmaterial vid tillverkning av andra kemikalier, men inklusive fluorkolväten som genereras som biprodukt, utom om de inte fångas in eller utom om den biprodukten destrueras som en del av eller efter framställningsprocessen av producenten eller överlämnas till ett annat företag för destruktion. Ingen mängd regenererade fluorkolväten ska beaktas vid beräkningen av produktionen av fluorkolväten.

2 Produktion av fluorkolväten ska tillåtas i den mån producenter har tilldelats produktionsrättigheter av kommissionen i enlighet med denna artikel.

3 Före den 1 januari 2025 ska kommissionen, genom genomförandeakter, tilldela producenter som producerade fluorkolväten under 2022 produktionsrättigheter på grund av bilaga V, baserat på de uppgifter som rapporteras enligt artikel 19 i förordning (EU) nr 517/2014. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 34.2.

4 Kommissionen får, genom genomförandeakter och på begäran av en medlemsstats behöriga myndighet, ändra de genomförandeakter som avses i punkt 3 i syfte att tilldela ytterligare produktionsrättigheter till de producenter som avses i punkt 3 eller till andra företag som är etablerade i unionen, såvida inte medlemsstatens produktionsgränser enligt protokollet överskrids. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 34.2.

5 Om ingen genomförandeakt är i kraft före den 1 januari 2025 får producenter fortsätta att producera fluorkolväten utan att produktionsrättigheter tilldelats. De fluorkolväten som produceras under denna period ska räknas med i tilldelningen av produktionsrättigheter när dessa har utfärdats i enlighet med den genomförandeakt som avses i punkt 3.

6 Tre år efter antagandet av de genomförandeakter som avses i punkt 3, och därefter vart tredje år, ska kommissionen se över och vid behov ändra dessa genomförandeakter, varvid ändringarna av produktionsrättigheterna enligt artikel 15 under de föregående tre åren ska beaktas. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 34.2.

Artikel 15 – Överlåtelse och godkännande av produktionsrättigheter för industriell rationalisering

1 För industriell rationalisering inom en medlemsstat får producenter helt eller delvis överlåta sina produktionsrättigheter till ett annat företag i den medlemsstaten, förutsatt att de beräknade produktionsnivåerna för parterna i protokollet iakttas. Överlåtelser ska godkännas av kommissionen och relevanta behöriga myndigheter och ska göras via f-gasportalen.

2 För industriell rationalisering mellan medlemsstater får kommissionen, i samförstånd med både den behöriga myndigheten i den medlemsstat där en producents relevanta produktion äger rum och den behöriga myndigheten i den medlemsstat där beräknade nivåer av överskottsproduktion enligt protokollet finns tillgängliga, via f-gasportalen, ge producenten tillstånd att överskrida sina produktionsrättigheter enligt artikel 14.3 med en viss mängd, med beaktande av de villkor som anges i protokollet.

3 Kommissionen får, i samförstånd med såväl den behöriga myndigheten i den medlemsstat där en producents relevanta produktion äger rum som den behöriga myndigheten i det berörda tredjepartslandet, ge en producent tillstånd att addera de produktionsrättigheter som avses i artikel 14 med de beräknade produktionsnivåer som är tillåtna för en producent i ett tredjepartsland i enlighet med protokollet och den producentens nationella rätt, i syfte att uppnå industriell rationalisering med ett tredjepartsland, på villkor att produktionen för de båda producenterna inte överstiger de beräknade produktionsnivåerna för de båda parterna i protokollet och på villkor att tillämplig nationell rätt iakttas.

Artikel 16 – Minskning av mängden fluorkolväten som släpps ut på marknaden

1 Utsläppande på marknaden av fluorkolväten ska endast tillåtas på villkor att producenter och importörer har tilldelats kvoter av kommissionen i enlighet med artikel 17.

2 Punkt 1 ska inte tillämpas på fluorkolväten

a som importeras till unionen för destruktion,

b som en producent använder som råmaterial eller som en producent eller importör levererar direkt till företag för användning som råmaterial,

c som en producent eller importör levererar direkt till företag för export utanför unionen, och som inte ingår i produkter eller utrustning, i fall där dessa fluorkolväten inte därefter görs tillgängliga för en annan person inom unionen före exporten,

d som en producent eller importör levererar direkt för användning i militär utrustning,

e som en producent eller importör levererar direkt till ett företag som använder dem för etsning av halvledande material och rengöring av kammare för utfällning genom kemisk förångning inom halvledartillverkningsindustrin.

3 Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 32 med avseende på att ändra punkt 2 och undanta fluorkolväten från kvotkravet i punkt 1 i enlighet med beslut av parterna i protokollet.

4 På motiverad begäran från en medlemsstats behöriga myndighet och med beaktande av målen med denna förordning, och mot bakgrund av eventuella uppgifter från Europeiska läkemedelsmyndigheten, får kommissionen i undantagsfall genom genomförandeakter godkänna ett undantag på upp till fyra år för att undanta fluorkolväten som används i särskilda tillämpningar, eller särskilda kategorier av produkter eller utrustning, från det krav på kvoter som fastställs i punkt 1, om det i begäran visas att

a det för dessa särskilda tillämpningar eller produkter eller denna särskilda utrustning inte finns alternativ att tillgå, eller att dessa av tekniska skäl eller av säkerhetsskäl eller på grund av risker för folkhälsan inte kan användas, och

b en tillräcklig försörjning av fluorkolväten inte kan säkerställas utan att detta medför oproportionella kostnader.

5 Utsläpp av fluorkolväten under produktionen ska betraktas som utsläppande på marknaden under det år då utsläppen inträffar.

6 Denna artikel och artiklarna 17, 20–29 och 31 ska också tillämpas på fluorkolväten i färdigblandade polyoler.

Artikel 17 – Fastställande av referensvärden och kvottilldelningar för utsläppande av fluorkolväten på marknaden

1 Senast den 31 oktober 2024 och minst vart tredje år därefter ska kommissionen fastställa referensvärden för producenter och importörer i enlighet med bilaga VII för utsläppande på marknaden av fluorkolväten.

2 En producent eller importör får till kommissionen anmäla ett permanent övertagande eller förvärv av den del av den egna verksamheten som är relevant för denna artikel och som leder till en ändring av tilldelningen av referensvärdena för importören eller producenten samt för importörens eller producentens rättsliga efterträdare.

3 Senast den 1 juni 2024 och senast den 1 april 2027 och därefter minst vart tredje år får producenter och importörer lämna in en deklaration i syfte att erhålla kvoter från den reserv som avses i bilaga VIII via f-gasportalen.

4 Senast den 31 december 2024 och varje år därefter ska kommissionen tilldela kvoter för varje producent och importör för utsläppande på marknaden av fluorkolväten, i enlighet med bilaga VIII. Kvoterna ska meddelas producenter och importörer via f-gasportalen.

5 Vid kvottilldelningar ska betalning erläggas, dvs. tre euro för varje ton koldioxidekvivalenter som ingår i den kvot som ska tilldelas. Producenter och importörer ska via f-gasportalen underrättas om det totala belopp som de ska erlägga för sin beräknade maximala kvottilldelning för det påföljande kalenderåret och om betalningsfristen. Kommissionen får genom genomförandeakter fastställa de närmare villkoren för betalningen. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 34.2.

6 Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 32 med avseende på att ändra punkt 5 i den här artikeln vad gäller de belopp som ska erläggas för kvottilldelningen och mekanismen för tilldelning av återstående kvoter i syfte att kompensera för inflation.

7 Varje år, eller oftare på motiverad begäran från en medlemsstats behöriga myndighet, ska kommissionen efter samråd med berörda parter bedöma konsekvenserna av det kvotutfasningssystem som fastställs i bilaga VII för unionens marknad för värmepumpar med beaktande av relevanta faktorer, i synnerhet prisutvecklingen för fluorerade växthusgaser som förtecknas i avsnitt 1 i bilaga I, tillväxttakten för värmepumpar som fortfarande kräver sådana gaser, marknadsgenomslaget för alternativ teknik och läget vad gäller det mål för installationstakten för värmepumpar som anges i REPowerEU-planen. Kommissionen ska låta slutsatserna från dessa bedömningar ingå i den berörda årliga verksamhetsrapporten om klimatåtgärder.

8 De intäkter som genereras från kvottilldelningen ska utgöra externa intäkter avsatta för särskilda ändamål i enlighet med artikel 21.5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046. De intäkterna ska avsättas för Life-programmet och rubrik 7 i den fleråriga budgetramen (Europeisk offentlig förvaltning) för att täcka kostnaderna för extern personal som arbetar med förvaltningen av kvottilldelningen, IT-tjänster och licenssystem för genomförandet av denna förordning och för att säkerställa att protokollet efterlevs. De intäkter som används för att täcka dessa kostnader får inte överstiga det årliga maximibeloppet på 3 miljoner EUR. Eventuella intäkter som återstår efter det att dessa kostnader har täckts ska föras in i unionens allmänna budget.

Artikel 18 – Villkor för registrering och tilldelning av kvoter

1 Kvoter får endast tilldelas producenter eller importörer som har ett etableringsställe inom unionen eller som har utsett en enda representant med ett etableringsställe inom unionen som åtar sig det fulla ansvaret för efterlevnaden av denna förordning och av kraven i avdelning II i förordning (EG) nr 1907/2006. Den enda representanten får vara densamma som den som utsetts enligt artikel 8 i förordning (EG) nr 1907/2006.

2 Endast producenter och importörer som har erfarenhet av handel med kemikalier eller av service av kylutrustning, luftkonditioneringsutrustning, brandskyddsutrustning eller värmepumpar under tre år i följd före kvottilldelningsperioden får lämna in en deklaration enligt artikel 17.3 eller tilldelas en kvot på grundval av denna i enlighet med artikel 17.4. Producenter och importörer ska på begäran lägga fram bevis för detta till kommissionen.

3 För registrering på f-gasportalen ska producenter och importörer ange en fysisk adress där företaget är beläget och varifrån det bedriver sin verksamhet. Endast ett företag får vara registrerat på den fysiska adressen.

Artikel 19 – Produkter eller utrustning som redan är påfyllda med fluorkolväten

1 Kyl- och luftkonditioneringsutrustning, värmepumpar och dosinhalatorer som redan är påfyllda med ämnen som förtecknas i avsnitt 1 i bilaga I får inte släppas ut på marknaden om inte de ämnen som produkterna eller utrustningen fyllts på med redovisas inom det kvotsystem som avses i detta kapitel.

2 Tillverkare och importörer av produkter eller utrustning ska, när de på marknaden släpper ut redan påfyllda produkter eller redan påfylld utrustning enligt vad som avses i punkt 1, säkerställa att efterlevnaden med punkt 1 är fullständigt dokumenterad och upprätta en försäkran om överensstämmelse i detta avseende.

3 Om fluorkolväten som ingår i de produkter eller den utrustning som avses i punkt 1 inte har släppts ut på marknaden innan produkterna eller utrustningen fylls på, ska importörerna av produkterna eller utrustningen säkerställa att en oberoende revisor, som är registrerad på F-gasportalen, senast den 30 april 2025 och varje år därefter med rimlig säkerhet bekräftar riktigheten i dokumentationen, försäkran om överensstämmelse och sanningshalten i rapporten enligt artikel 26.7 för det föregående kalenderåret.

4 Kommissionen ska genom genomförandeakter fastställa närmare arrangemang för den försäkran om överensstämmelse som avses i punkt 2, den oberoende revisorns granskning och ackrediteringen av revisorer. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 34.2.

5 En importör av de produkter eller den utrustning som avses i punkt 1 som inte har något etableringsställe inom unionen ska utse en enda representant med ett etableringsställe inom unionen som åtar sig det fulla ansvaret för att efterleva denna förordning. Den enda representanten får vara densamma som den som utsetts enligt artikel 8 i förordning (EG) nr 1907/2006.

6 Denna artikel ska inte tillämpas på företag som på marknaden årligen släpper ut mindre än 10 ton koldioxidekvivalenter av fluorkolväten som ingår i de produkter eller den utrustning som avses i punkt 1.

Artikel 20 – F-gasportalen

1 Kommissionen ska inrätta och säkerställa driften av ett elektroniskt system för förvaltning av kvotsystemet, licenskrav för import och export samt rapporteringsskyldigheter avseende fluorerade växthusgaser (f-gasportalen).

2 Kommissionen ska säkerställa att f-gasportalen kan kopplas samman med EU:s kontaktpunkt för tull – Systemet för utbyte av intyg (European Union Customs Single Window – Certificate Exchange System, EU CSW-CERTEX), som inrättats genom förordning (EU) 2022/2399.

3 Medlemsstaterna ska säkerställa att deras nationella kontaktpunkter för tull kan sammankopplas med EU CSW-CERTEX, i syfte att utbyta information med f-gasportalen.

4 Företagen ska ha en giltig registrering på f-gasportalen innan de gör något av följande:

a Importerar eller exporterar fluorerade växthusgaser samt produkter och utrustning som innehåller fluorerade växthusgaser, utom vid tillfällig lagring enligt definitionen i artikel 5.17 i förordning (EU) nr 952/2013.

b Lämnar in en deklaration i enlighet med artikel 17.3.

c Erhåller en kvottilldelning för utsläppande på marknaden av fluorkolväten i enlighet med artikel 17.4, gör eller tar emot en kvotöverföring i enlighet med artikel 21.1, ger eller får tillstånd att använda kvoter i enlighet med artikel 21.2 eller delegerar det tillståndet att använda kvoter i enlighet med artikel 21.3.

d Levererar eller tar emot fluorkolväten för de ändamål som anges i artikel 16.2 a–e.

e Utför alla andra aktiviteter som kräver rapportering enligt artikel 26.

f Erhåller produktionsrättigheter enligt artikel 14 och gör eller tar emot en överlåtelse och ett godkännande av de produktionsrättigheter som avses i artikel 15.

g Kontrollerar de rapporter som avses i artiklarna 19.3 och 26.8.

5 En giltig registrering på f-gasportalen vid import- eller exporttillfället utgör den licens som krävs enligt artikel 22.

6 Kommissionen ska, i den mån som krävs, genom genomförandeakter, förtydliga reglerna för registrering på f-gasportalen för att säkerställa att f-gasportalen fungerar väl och är kompatibel med EU:s kontaktpunkt för tull. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 34.2.

7 Medlemsstaternas behöriga myndigheter, inbegripet tullmyndigheter, ska ha tillgång till f-gasportalen så att de kan genomföra relevanta krav och kontroller. Tullmyndigheternas tillgång till f-gasportalen ska säkerställas via EU:s kontaktpunkt för tull.

8 Varje begäran från producenter och importörer om rättelse av uppgifter som de har registrerat på f-gasportalen och som avser överföring av kvoter enligt artikel 21.1, tillstånd att använda kvoter enligt artikel 21.2 eller delegering av de tillstånd som avses i artikel 21.3 ska med samtycke från alla företag som är inblandade i transaktionen meddelas kommissionen utan onödigt dröjsmål och senast den 31 mars året efter det år då överföringen av kvoter eller tillståndet att använda kvoten registrerades, eller delegeringen av tillståndet, beroende på vilket som är tillämpligt. Begäran ska styrkas med bevis som visar att det rör sig om ett skrivfel.

Artikel 21 – Överföring av kvoter och tillstånd att utnyttja kvoter för utsläppande på marknaden av fluorkolväten i importerad utrustning

1 Varje producent eller importör för vilken ett referensvärde har fastställts i enlighet med artikel 17.1 får på f-gasportalen föra över sin kvottilldelning i enlighet med artikel 17.4, hela mängden eller en del av denna, till en annan producent eller importör inom unionen eller till en annan producent eller importör som är företrädd inom unionen av en enda representant i enlighet med artikel 18.1.

2 Varje producent eller importör för vilken ett referensvärde har fastställts i enlighet med artikel 17.1 får på f-gasportalen ge ett företag i unionen, eller ett företag som är företrätt i unionen av en enda representant i enlighet med artikel 19.5, tillstånd att använda hela eller delar av producentens eller importörens kvot för import av redan påfylld utrustning i enlighet med artikel 19.

3 Varje företag som får tillstånd får delegera tillståndet att använda kvoter som beviljats i enlighet med punkt 2 på f-gasportalen till ett företag för import av redan påfylld utrustning i enlighet med artikel 19. Ett delegerat tillstånd får inte delegeras på nytt.

4 Överföringar av kvoter, tillstånd att utnyttja kvoter och delegering av tillstånd via f-gasportalen ska endast vara giltiga om det mottagande företaget tar emot dessa via f-gasportalen.

KAPITEL V Handel

Artikel 22 – Import och export

1 Import och export av fluorerade växthusgaser samt produkter och utrustning som innehåller sådana gaser eller vars funktion är beroende av sådana gaser ska ske mot uppvisande för tullmyndigheterna av en giltig licens som utfärdats av kommissionen enligt artikel 20.4 och 20.5, utom vid tillfällig lagring.

2 Fluorerade växthusgaser som importeras till unionen ska betraktas som nyproducerade gaser.

3 Från och med den 12 mars 2025 ska det vara förbjudet att exportera skumplast, tekniska aerosoler, stationär kylutrustning, stationär luftkonditioneringsutrustning och stationära värmepumpar enligt vad som avses i bilaga IV som innehåller eller vars funktion är beroende av fluorerade växthusgaser med en GWP på 1000 eller mer.

4 Genom undantag från punkt 3 får kommissionen genom genomförandeakter, efter en motiverad begäran från den berörda medlemsstatens behöriga myndighet och med beaktande av målen för denna förordning, i exceptionella fall ge tillstånd till export av sådana produkter och sådan utrustning som avses i punkt 3 om det visas att exportförbudet, med hänsyn till den specifika varans ekonomiska värde och förväntade återstående livslängd, skulle innebära en oproportionell börda för exportören. Sådan export ska tillåtas endast om den är i överensstämmelse med nationell rätt i destinationslandet.

5 Företag som har ett etableringsställe inom unionen ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att exporten av kyl-, luftkonditioneringsutrustning och värmepumpar inte strider mot importrestriktioner som den importerande staten har anmält inom ramen för protokollet.

Artikel 23 – Handelskontroller

1 Tullmyndigheter och marknadskontrollmyndigheter ska säkerställa efterlevnaden av de förbud och andra begränsningar som fastställs i denna förordning med avseende på import och export.

2 Med avseende på övergången till fri omsättning ska det företag som innehar en kvot eller tillstånd att använda kvoter i enlighet med denna förordning och som är registrerat på f-gasportalen i enlighet med artikel 20 vara den importör som anges i tulldeklarationen.

3 Vid import av fluorerade växthusgaser, och produkter och utrustning som innehåller dessa gaser eller vars funktion är beroende av dessa gaser, ska den importör eller, om uppgift om importören inte är tillgänglig, den deklarant som anges i tulldeklarationen eller i deklarationen för tillfällig lagring, och vid export den exportör som anges i tulldeklarationen, i tillämpliga fall lämna följande information till tullmyndigheterna i tulldeklarationen:

a Registreringsnummer på f-gasportalen.

b Registrerings- och identitetsnummer för ekonomiska aktörer (Eori).

c Nettomassan av bulkgaser och gaser som ingår i produkter och utrustning och delar därav.

d Den varukod enligt vilken varorna klassificeras.

e Antalet ton i koldioxidekvivalenter av bulkgaser och gaser som ingår i produkter och utrustning och delar därav.

4 Tullmyndigheterna ska vid övergång till fri omsättning särskilt kontrollera om den importör som anges i tulldeklarationen har kvoter eller tillstånd att använda kvoter enligt denna förordning innan varorna övergår till fri omsättning. Tullmyndigheterna ska vid import säkerställa att den importör som anges i tulldeklarationen, eller om uppgift därom inte är tillgänglig, deklaranten, och vid export den exportör som anges i tulldeklarationen, är registrerad på f-gasportalen enligt artikel 20.

5 I förekommande fall ska tullmyndigheterna lämna information om tullklarering av varor till f-gasportalen via EU:s kontaktpunkt för tull.

6 Importörer av fluorerade växthusgaser som förtecknas i bilaga I och i avsnitt 1 i bilaga II i påfyllningsbara behållare ska, vid den tidpunkt då tulldeklarationen för övergång till fri omsättning lämnas in, ge tullmyndigheterna tillgång till en försäkran om överensstämmelse såsom avses i artikel 11.4, inbegripet bevis som bekräftar de arrangemang som gäller för återlämning av behållaren för påfyllning.

7 Importörer av fluorerade växthusgaser ska, vid den tidpunkt då tulldeklarationen för övergång till fri omsättning lämnas in, ge tullmyndigheterna tillgång till de bevis som avses i artikel 4.6.

8 Den försäkran om överensstämmelse och den dokumentation som avses i artikel 19.2 ska göras tillgängliga för tullmyndigheterna vid den tidpunkt då tulldeklarationen för övergång till fri omsättning lämnas in.

9 Tullmyndigheterna ska kontrollera efterlevnaden av de import- och exportregler som fastställs i denna förordning när de gör kontroller baserade på riskanalys inom tullriskhanteringssystemet i enlighet med artikel 46 i förordning (EU) nr 952/2013. Den riskanalysen ska särskilt beakta all tillgänglig information om sannolikheten för olaglig handel med fluorerade växthusgaser och det berörda företagets tidigare regelefterlevnad.

10 Tullmyndigheten ska, på grundval av riskanalys, när den utför fysiska tullkontroller av ämnen, produkter och utrustning som omfattas av denna förordning, särskilt kontrollera följande vid import och export:

a Att de uppvisade varorna överensstämmer med dem som beskrivs i licensen och i tulldeklarationen.

b Att den uppvisade produkten eller utrustningen inte omfattas av de förbud som avses i artikel 11.1 och 11.3.

c Att varorna är korrekt märkta i enlighet med artikel 12 innan dessa varor övergår till fri omsättning.

11 Tullmyndigheterna eller marknadskontrollmyndigheterna ska vidta alla åtgärder som krävs för att förhindra försök att importera eller exportera ämnen, produkter och utrustning som omfattas av denna förordning och vars införsel till eller utförsel från territoriet redan tidigare var otillåten.

12 Tullmyndigheterna ska förverka eller beslagta sådana engångsbehållare som avses i artikel 11.3 andra stycket a i denna förordning, som är förbjudna enligt denna förordning, för bortskaffande genom destruktion i enlighet med artiklarna 197 och 198 i förordning (EU) nr 952/2013 eller informera de behöriga myndigheterna för att säkerställa förverkande och beslag av sådana behållare för bortskaffande genom destruktion. Marknadskontrollmyndigheterna ska också dra tillbaka eller återkalla sådana behållare från marknaden i enlighet med artikel 16 i förordning (EU) 2019/1020.

13 Medlemsstaterna ska utse eller godkänna tullkontor eller andra platser och ange rutten till dessa kontor och platser, i enlighet med artiklarna 135 och 267 i förordning (EU) nr 952/2013, för uppvisande för tullmyndigheterna av fluorerade växthusgaser som förtecknas i bilaga I till den här förordningen, och av produkter och utrustning som avses i artikel 19 i den här förordningen, vid införseln till eller utförseln från unionens tullområde. Kontroller ska utföras i enlighet med nationella regler av tullkontorets personal eller av andra bemyndigade personer som har kunskap om frågor som rör förebyggande av olaglig verksamhet som omfattas av den här förordningen och som har tillgång till lämplig utrustning för att utföra relevanta fysiska kontroller på grundval av riskanalys.

Artikel 24 – Åtgärder för att övervaka olaglig handel

1 På grundval av en regelbunden övervakning av handeln med fluorerade växthusgaser och en bedömning av de potentiella riskerna för olaglig handel i samband med förflyttningar av fluorerade växthusgaser, och produkter och utrustning som innehåller dessa gaser eller vars funktion är beroende av dessa gaser, ges kommissionen befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 32 med avseende på att

a komplettera denna förordning genom att specificera de kriterier som medlemsstaternas behöriga myndigheter ska beakta när de utför kontroller i enlighet med artikel 29 för att fastställa om företag fullgör sina skyldigheter enligt denna förordning,

b komplettera denna förordning genom att specificera de krav som ska kontrolleras vid övervakning, i enlighet med artikel 23, av fluorerade växthusgaser, och produkter och utrustning som innehåller dessa gaser eller vars funktion är beroende av dessa gaser, vilka omfattas av tillfällig lagring eller ett tullförfarande, inbegripet tullagerförfarandet eller förfarandet för frizoner, eller som transiteras genom unionens tullområde,

c ändra denna förordning genom att lägga till spårningsmetoder för fluorerade växthusgaser som släpps ut på marknaden för övervakning, i enlighet med artikel 22, av import och export av fluorerade växthusgaser, och produkter och utrustning som innehåller dessa gaser eller vars funktion är beroende av dessa gaser, vilka omfattas av tillfällig lagring eller ett tullförfarande.

2 När kommissionen antar en delegerad akt enligt punkt 1 ska den beakta de miljömässiga fördelarna och de samhällsekonomiska effekterna av den metod som ska fastställas enligt leden a, b och c i den punkten.

Artikel 25 – Handel med stater eller regionala organisationer för ekonomisk integration och territorier som inte omfattas av protokollet

1 Från och med den 1 januari 2028 ska det vara förbjudet att importera och exportera fluorkolväten, och produkter och utrustning som innehåller fluorkolväten eller vars funktion är beroende av dessa gaser, från och till en stat eller en regional organisation för ekonomisk integration som inte har samtyckt till att vara bunden av de bestämmelser i protokollet som är tillämpliga på dessa gaser.

2 Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 32 med avseende på att komplettera denna förordning genom att fastställa regler för övergång till fri omsättning och export av produkter och utrustning som importeras från och exporteras till alla stater eller regionala organisationer för ekonomisk integration i den mening som avses i punkt 1 och som producerats med hjälp av fluorkolväten, men som inte innehåller gaser som med säkerhet kan identifieras som fluorkolväten, samt regler för identifiering av sådana produkter och sådan utrustning. När kommissionen antar dessa delegerade akter ska den beakta de relevanta beslut som fattats av parterna i protokollet och, när det gäller reglerna om identifiering av sådana produkter och sådan utrustning, all återkommande teknisk rådgivning till parterna i protokollet.

3 Genom undantag från punkt 1 får kommissionen, genom genomförandeakter, ge tillstånd till handel med stater eller regionala organisationer för ekonomisk integration i den mening som avses i punkt 1, med fluorkolväten och med produkter och utrustning som innehåller fluorkolväten eller vars funktion är beroende av dessa gaser, eller som producerats med hjälp av en eller flera av dessa gaser, om det vid ett möte med parterna i protokollet enligt artikel 4.8 i protokollet har fastställts att staten eller den regionala organisationen för ekonomisk integration fullständigt efterlever bestämmelserna i protokollet och har lämnat uppgifter som styrker detta på det sätt som anges i artikel 7 i protokollet. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 34.2.

4 Om inte annat följer av beslut som fattats av parterna i protokollet, såsom avses i punkt 2, ska punkt 1 tillämpas på alla territorier som inte omfattas av protokollet, på samma sätt som sådana beslut tillämpas på alla stater och regionala organisationer för ekonomisk integration i den mening som avses i punkt 1.

5 Om myndigheterna i ett territorium som inte omfattas av protokollet fullständigt efterlever protokollet och har lämnat uppgifter som styrker detta enligt artikel 7 i protokollet, får kommissionen, genom genomförandeakter, besluta att vissa eller alla bestämmelser i punkt 1 i den här artikeln inte ska vara tillämpliga på det territoriet. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 34.2

KAPITEL VI Rapportering och insamling av utsläppsdata

Artikel 26 – Rapportering från företag

1 Senast den 31 mars 2025 och varje år därefter, ska alla producenter, importörer och exportörer som producerade, importerade eller exporterade fluorkolväten, eller mängder överstigande ett ton eller 100 ton koldioxidekvivalenter andra fluorerade växthusgaser, under det föregående kalenderåret, rapportera in de data som anges i bilaga IX till kommissionen, för vart och ett av dessa ämnen för det kalenderåret. Denna punkt ska även vara tillämplig på företag som erhåller kvoter enligt artikel 21.1.

2 Senast den 31 mars 2025 och varje år därefter, ska varje företag som destruerat fluorkolväten eller andra fluorerade växthusgaser i mängder överstigande ett ton eller 100 ton koldioxidekvivalenter under det föregående kalenderåret, rapportera in de data som anges i bilaga IX till kommissionen för vart och ett av dessa ämnen för det kalenderåret.

3 Senast den 31 mars 2025 och varje år därefter, ska varje företag som använt 1000 ton koldioxidekvivalenter eller mer av fluorerade växthusgaser som förtecknas i bilaga I som råmaterial under det föregående kalenderåret, rapportera in de uppgifter som anges i bilaga IX till kommissionen för vart och ett av dessa ämnen för det kalenderåret.

4 Senast den 31 mars 2025 och varje år därefter, ska varje företag som släppt ut 10 ton koldioxidekvivalenter eller mer av fluorkolväten, eller 100 ton koldioxidekvivalenter eller mer av andra fluorerade växthusgaser, ingående i produkter eller utrustning på marknaden under det föregående kalenderåret, rapportera in de data som anges i bilaga IX till kommissionen för vart och ett av dessa ämnen för det kalenderåret.

5 Senast den 31 mars 2025 och varje år därefter, ska varje företag som tagit emot någon mängd av de fluorkolväten som avses i artikel 16.2 rapportera in de data som anges i bilaga IX till kommissionen för vart och ett av dessa ämnen för det kalenderåret.

6 Senast den 31 mars 2025 och varje år därefter, ska varje företag som regenererat mängder överstigande ett ton eller 100 ton koldioxidekvivalenter av fluorerade växthusgaser rapportera in de data som anges i bilaga IX till kommissionen för vart och ett av dessa ämnen för det kalenderåret.

7 Senast den 30 april 2025 och varje år därefter, ska varje importör av utrustning som släppt ut redan påfylld utrustning enligt artikel 19, innehållande minst 1000 ton koldioxidekvivalenter av fluorkolväten, på marknaden eller om fluorkolvätena inte släpptes ut på marknaden innan utrustningen fylldes på, lämna in en granskningsrapport till kommissionen i enlighet med artikel 19.3.

8 Senast den 30 april 2025 och varje år därefter, ska varje företag som enligt punkt 1 rapporterar om utsläppande på marknaden av 1000 ton eller mer av koldioxidekvivalenter eller fluorkolväten under föregående kalenderår därutöver säkerställa att sanningshalten i rapporten med rimlig säkerhet bekräftas av en oberoende revisor. Revisorn ska vara registrerad på f-gasportalen och vara ackrediterad

a enligt direktiv 2003/87/EG, eller

b för att granska redovisning i enlighet med den berörda medlemsstatens lagstiftning.

9 All rapportering och granskning som avses i denna artikel ska utföras via f-gasportalen.

Artikel 27 – Insamling av utsläppsdata

Medlemsstaterna ska inrätta rapporteringssystem för de berörda sektorer som avses i denna förordning i syfte att erhålla utsläppsdata.

Medlemsstaterna ska, när så är lämpligt, möjliggöra registrering av den information som samlas in i enlighet med artikel 7 via ett centraliserat elektroniskt system.

Kommissionen får ge vägledning för medlemsstaternas utformning av det centraliserade elektroniska systemet.

KAPITEL VII Efterlevnad

Artikel 28 – Samarbete och utbyte av information

1 När det krävs för att säkerställa efterlevnaden av denna förordning, ska de behöriga myndigheterna i varje medlemsstat, inbegripet tullmyndigheter, marknadskontrollmyndigheter, miljömyndigheter och andra behöriga myndigheter med inspektionsfunktioner samarbeta med varandra, med behöriga myndigheter i andra medlemsstater, med kommissionen och, vid behov, med administrativa myndigheter i tredjeländer.

2 Om tullmyndigheterna, marknadskontrollmyndigheterna eller någon annan behörig myndighet i en medlemsstat upptäcker en överträdelse av denna förordning ska denna behöriga myndighet underrätta miljömyndigheten eller, om den inte är relevant, en annan myndighet som ansvarar för verkställighet av sanktioner i enlighet med artikel 31.

3 Medlemsstaterna ska säkerställa att deras behöriga myndigheter på ett effektivt sätt kan få tillgång till och utbyta all information som är nödvändig för att säkerställa efterlevnaden av denna förordning. Denna information ska omfatta tullrelaterade uppgifter, information om ägande och ekonomisk status, eventuella överträdelser av miljörätten samt uppgifter som registrerats på f-gasportalen.

4 De behöriga myndigheterna ska underrätta behöriga myndigheter i andra medlemsstater när de upptäcker en överträdelse av denna förordning som kan påverka mer än en medlemsstat. De behöriga myndigheterna ska särskilt informera de behöriga myndigheterna i andra medlemsstater när de upptäcker en relevant produkt på marknaden som inte uppfyller kraven i denna förordning, så att den kan förverkas, beslagtas, dras tillbaka eller återkallas från marknaden för bortskaffande.

Artikel 29 – Skyldighet att utföra kontroller

1 Medlemsstaternas behöriga myndigheter ska utföra kontroller för att fastställa om företagen fullgör sina skyldigheter enligt denna förordning.

2 Kontrollerna ska utföras enligt en riskbaserad metod som särskilt beaktar företagens tidigare regelefterlevnad, risken för att en viss produkt inte uppfyller kraven i denna förordning och all annan relevant information som erhållits från kommissionen, tullmyndigheter, marknadskontrollmyndigheter, miljömyndigheter och andra myndigheter med inspektionsfunktioner i medlemsstaterna eller från behöriga myndigheter i tredjeländer.

3 De kontroller som avses i punkterna 1 och 2 ska omfatta

a besök på plats med lämplig frekvens på etableringsställen och verifiering av relevant dokumentation och utrustning, och

b kontroller av onlineplattformar enligt den här punkten.

4 Medlemsstaternas behöriga myndigheter ska föra register överkontrollerna och därvid särskilt ange deras art och resultat, samt över de åtgärder som vidtagits i händelse av bristande efterlevnad. Register över alla kontroller ska bevaras i minst fem år.

5 På begäran av en annan medlemsstat får en medlemsstat utföra kontroller eller andra formella utredningar angående företag som misstänks vara inblandade i olaglig transport av gaser, produkter eller utrustning som omfattas av denna förordning, som är verksamma på den medlemsstatens territorium. Den begärande medlemsstaten ska informeras om resultatet av kontrollen eller utredningen.

6 För att kommissionen ska kunna utföra de uppgifter som åläggs den genom denna förordning får den inhämta all nödvändig information från medlemsstaternas behöriga myndigheter och från företag. När kommissionen begär information från ett företag ska den samtidigt sända en kopia av sin begäran till den behöriga myndigheten i den medlemsstat inom vars territorium företaget har sitt säte.

7 Kommissionen ska vidta lämpliga åtgärder för att främja ett adekvat informationsutbyte och samarbete mellan medlemsstaternas behöriga myndigheter och mellan dessa behöriga myndigheter och kommissionen. Kommissionen ska vidta lämpliga åtgärder för att skydda konfidentiell information som mottagits enligt denna artikel.

Artikel 30 – Rapportering av överträdelser och skydd för personer som rapporterar om sådana överträdelser

Direktiv (EU) 2019/1937 ska tillämpas på rapportering av överträdelser av denna förordning och på skyddet av personer som rapporterar sådana överträdelser.

KAPITEL VIII Sanktioner, samrådsforum, kommittéförfarande och utövande av delegeringen

Artikel 31 – Sanktioner

1 Utan att det påverkar medlemsstaternas skyldigheter enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/99/EG, ska medlemsstaterna fastställa regler om sanktioner för överträdelse av denna förordning och vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att sanktionerna tillämpas. Medlemsstaterna ska före den 1 januari 2026 anmäla dessa regler och åtgärder till kommissionen, samt utan dröjsmål anmäla eventuella senare ändringar som berör dem.

2 Sanktionerna ska vara effektiva, proportionella och avskräckande, och ska fastställas med vederbörlig hänsyn till följande, beroende på vad som är tillämpligt:

a Överträdelsens art och allvarlighetsgrad.

b Den befolkning eller miljö som påverkas av överträdelsen, med beaktande av behovet av att säkerställa en hög skyddsnivå för människors hälsa och miljön.

c Eventuella tidigare överträdelser av denna förordning som det företag som hålls ansvarigt gjort sig skyldigt till.

d Den ekonomiska situationen för det företag som hålls ansvarigt.

3 Sanktionerna ska innefatta följande:

a Administrativa ekonomiska sanktioner i enlighet med punkt 4; medlemsstaterna får dock också, eller i stället, använda straffrättsliga påföljder, förutsatt att de är lika effektiva, proportionella och avskräckande som administrativa ekonomiska sanktioner.

b Förverkande eller beslag, tillbakadragande eller avlägsnande från marknaden eller övertagande från de behöriga myndigheternas sida av olagligt erhållna varor.

c Vid allvarliga eller upprepade överträdelser, tillfälligt förbud mot användning, tillverkning, import, export eller utsläppande på marknaden av fluorerade växthusgaser, eller produkter och utrustning som innehåller fluorerade växthusgaser eller vars funktion är beroende av dem.

4 Administrativa ekonomiska sanktioner som avses i punkt 3 a ska stå i proportion till miljöskadan, i tillämpliga fall, och i praktiken frånta de ansvariga de ekonomiska fördelar som härrör från deras överträdelser. Nivån på administrativa ekonomiska sanktioner ska gradvis öka vid upprepade överträdelser.

5 Utöver de sanktioner som avses i punkt 1 får företag som har överskridit den kvot för utsläppande på marknaden av fluorkolväten som har tilldelats dem i enlighet med artikel 17.4 eller överförts till dem i enlighet med artikel 21.1 endast tilldelas en minskad kvot för tilldelningsperioden efter det att överskridandet har upptäckts.

Artikel 32 – Utövande av delegeringen

1 Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2 Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 8.12, 12.18, 16.3, 17.6, 24.1, 25.2, 35.1 och 35.2 ska ges till kommissionen tills vidare från och med den 11 mars 2024.

3 Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 8.12, 12.18, 16.3, 17.6, 24.1, 25.2, 35.1 och 35.2 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4 Innan kommissionen antar en delegerad akt ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning.

5 Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

6 En delegerad akt som antas enligt artiklarna 8.12, 12.18, 16.3, 17.6, 24.1, 25.2, 35.1 och 35.2 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

Artikel 33 – Samrådsforum

Kommissionen ska inrätta ett samrådsforum i syfte att tillhandahålla råd och sakkunskap i samband med genomförandet av denna förordning. Kommissionen ska fastställa och offentliggöra samrådsforumets arbetsordning. Samrådsforumet ska i förekommande fall involvera Europeiska läkemedelsmyndigheten.

Artikel 34 – Kommittéförfarande

1 Kommissionen ska biträdas av en kommitté för fluorerade växthusgaser. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2 När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

KAPITEL IX Övergångsbestämmelser och slutbestämmelser

Artikel 35 – Översyn

1 Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 32 i syfte att ändra bilagorna I, II, III och VI vad gäller de däri förtecknade gasernas globala uppvärmningspotential, om detta är nödvändigt mot bakgrund av nya bedömningsrapporter som antas av IPCC eller nya rapporter från protokollets vetenskapliga utvärderingsgrupp (Scientific Assessment Panel, SAP).

2 Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 32 i syfte att ändra förteckningen över gaser i bilagorna I, II och III, om SAP eller en annan myndighet med likvärdig status har konstaterat att dessa gaser har en betydande inverkan på klimatet och om sådana gaser exporteras, importeras, produceras eller släpps ut på marknaden i betydande mängder.

3 Senast den 1 juli 2027 ska kommissionen offentliggöra en rapport som bedömer huruvida det finns kostnadseffektiva, tekniskt genomförbara, energieffektiva och tillförlitliga alternativ som gör det möjligt att ersätta fluorerade växthusgaser i mobil kyl- och luftkonditioneringsutrustning, och ska vid behov lägga fram ett lagstiftningsförslag för Europaparlamentet och rådet i syfte att ändra förteckningen i bilaga IV.

4 Senast den 1 juli 2028 ska kommissionen offentliggöra en rapport om denna förordnings inverkan på hälso- och sjukvårdssektorn, särskilt tillgången till dosinhalatorer för leverans av farmaceutiska substanser, samt om inverkan på marknaden av kylutrustning som används i kombination med batterier.

5 Senast den 1 januari 2030 ska kommissionen offentliggöra en rapport om effekterna av denna förordning.

6 Före den 1 januari 2040 ska kommissionen se över behoven av fluorkolväten i de sektorer där de fortfarande används och utfasningen av de kvoter för fluorkolväten som anges i bilaga VII för år 2050, särskilt med beaktande av den tekniska utvecklingen, tillgången på alternativ till fluorkolväten för de relevanta tillämpningarna och unionens klimatmål. Där det är lämpligt ska översynen åtföljas av ett lagstiftningsförslag till Europaparlamentet och rådet.

7 Det europeiska vetenskapliga rådgivande organet för klimatförändringar, som inrättats enligt artikel 10a i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 401/2009, får på eget initiativ tillhandahålla vetenskaplig rådgivning och utfärda rapporter om den här förordningens överensstämmelse med målen i förordning (EU) 2021/1119 och med unionens internationella åtaganden enligt Parisavtalet.

Artikel 36 – Ändring av direktiv (EU) 2019/1937

I del I avsnitt E punkt 2 i bilagan till direktiv (EU) 2019/1937 ska följande led läggas till:vi) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/573 av den 7 februari 2024 om fluorerade växthusgaser, om ändring av direktiv (EU) 2019/1937 och om upphävande av förordning (EU) nr 517/2014 ( EUT L, 2024/573, 20.2.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/573/oj).

Artikel 37 – Upphävande och övergångsbestämmelser

1 Förordning (EU) nr 517/2014 upphör att gälla.

2 Artikel 12 i förordning (EU) nr 517/2014 i dess lydelse den 10 mars 2024 ska fortsatt vara tillämplig fram till den 31 december 2024.

3 Artikel 14.2 andra stycket och artikel 19 i förordning (EU) nr 517/2014 i deras lydelse den 10 mars 2024 ska fortsatt vara tillämpliga med avseende på rapporteringsperioden från och med den 1 januari 2023 till och med den 31 december 2023.

4 Den kvot som tilldelats i enlighet med artikel 16.5 i förordning (EU) nr 517/2014 ska fortsatt vara tillämplig med avseende på efterlevnad av den här förordningen. Undantaget för fluorkolväten i artikel 15.2 andra stycket f i förordning (EU) nr 517/2014 ska vara tillämpligt till och med den 31 december 2024.

5 Hänvisningar till den upphävda förordningen ska anses som hänvisningar till den här förordningen och läsas i enlighet med jämförelsetabellen i bilaga X.

Artikel 38 – Ikraftträdande och tillämpning

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artiklarna 12 och 17.5 ska tillämpas från och med den 1 januari 2025.

Artiklarna 20.2, 20.3 och 23.5 ska tillämpas från och med den 3 mars 2025 för övergång till fri omsättning enligt artikel 201 i förordning (EU) nr 952/2013 och för alla andra importförfaranden samt för export.

1 EUT C 365, 23.9.2022, s. 44.

2 Europaparlamentets ståndpunkt av den 16 januari 2024 (ännu inte offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 23 januari 2024.

3 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 av den 30 juni 2021 om inrättande av en ram för att uppnå klimatneutralitet och om ändring av förordningarna (EG) nr 401/2009 och (EU) 2018/1999 (europeisk klimatlag) (EUT L 243, 9.7.2021, s. 1).

4 Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2022/591 av den 6 april 2022 om ett allmänt miljöhandlingsprogram för unionen till 2030 (EUT L 114, 12.4.2022, s. 22).

5 EUT L 282, 19.10.2016, s. 4.

6 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 517/2014 av den 16 april 2014 om fluorerade växthusgaser och om upphävande av förordning (EG) nr 842/2006 (EUT L 150, 20.5.2014, s. 195).

7 Rådets beslut (EU) 2017/1541 av den 17 juli 2017 om ingående på Europeiska unionens vägnar av Kigaliändringen av Montrealprotokollet om ämnen som bryter ned ozonskiktet (EUT L 236, 14.9.2017, s. 1).

8 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach), inrättande av en europeisk kemikaliemyndighet, ändring av direktiv 1999/45/EG och upphävande av rådets förordning (EEG) nr 793/93 och kommissionens förordning (EG) nr 1488/94 samt rådets direktiv 76/769/EEG och kommissionens direktiv 91/155/EEG, 93/67/EEG, 93/105/EG och 2000/21/EG (EUT L 396, 30.12.2006, s. 1).

9 Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/19/EU av den 4 juli 2012 om avfall som utgörs av eller innehåller elektrisk och elektronisk utrustning (WEEE) (EUT L 197, 24.7.2012, s. 38).

10 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1139 av den 4 juli 2018 om fastställande av gemensamma bestämmelser på det civila luftfartsområdet och inrättande av Europeiska unionens byrå för luftfartssäkerhet, och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 2111/2005, (EG) nr 1008/2008, (EU) nr 996/2010, (EU) nr 376/2014 och direktiv 2014/30/EU och 2014/53/EU, samt om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 552/2004 och (EG) nr 216/2008 och rådets förordning (EEG) nr 3922/91 (EUT L 212, 22.8.2018, s. 1).

11 Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/125/EG av den 21 oktober 2009 om upprättande av en ram för att fastställa krav på ekodesign för energirelaterade produkter (EUT L 285, 31.10.2009, s. 10).

12 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1005/2009 av den 16 september 2009 om ämnen som bryter ned ozonskiktet (EUT L 286, 31.10.2009, s. 1).

13 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/2399 av den 23 november 2022 om inrättande av en miljö med en enda kontaktpunkt för tullen i EU och om ändring av förordning (EU) nr 952/2013 (EUT L 317, 9.12.2022, s. 1).

14 Kommissionens rekommendation 2003/361/EG av den 6 maj 2003 om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag (EUT L 124, 20.5.2003, s. 36).

15 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1999 av den 11 december 2018 om styrningen av energiunionen och av klimatåtgärder samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 663/2009 och (EG) nr 715/2009, Europaparlamentets och rådets direktiv 94/22/EG, 98/70/EG, 2009/31/EG, 2009/73/EG, 2010/31/EU, 2012/27/EU och 2013/30/EU samt rådets direktiv 2009/119/EG och (EU) 2015/652 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 525/2013 (EUT L 328, 21.12.2018, s. 1).

16 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1020 av den 20 juni 2019 om marknadskontroll och överensstämmelse för produkter och om ändring av direktiv 2004/42/EG och förordningarna (EG) nr 765/2008 och (EU) nr 305/2011 (EUT L 169, 25.6.2019, s. 1).

17 Kommissionens beslut 1999/352/EG, EKSG, Euratom av den 28 april 1999 om inrättande av en europeisk byrå för bedrägeribekämpning (OLAF) (EGT L 136, 31.5.1999, s. 20).

18 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 av den 9 oktober 2013 om fastställande av en tullkodex för unionen (EUT L 269, 10.10.2013, s. 1).

19 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1937 av den 23 oktober 2019 om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten (EUT L 305, 26.11.2019, s. 17).

20 EUT L 124, 17.5.2005, s. 4.

21 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).

22 EUT L 123, 12.5.2016, s. 1.

23 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1).

24 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 av den 23 oktober 2018 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner, organ och byråer och om det fria flödet av sådana uppgifter samt om upphävande av förordning (EG) nr 45/2001 och beslut nr 1247/2002/EG (EUT L 295, 21.11.2018, s. 39).

25 Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/40/EG av den 17 maj 2006 om utsläpp från luftkonditioneringssystem i motorfordon och om ändring av rådets direktiv 70/156/EEG (EUT L 161, 14.6.2006, s. 12).

26 Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (EUT L 193, 30.7.2018, s. 1).

27 Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG (EUT L 275, 25.10.2003, s. 32).

28 Rådets förordning (EG) nr 515/97 av den 13 mars 1997 om ömsesidigt bistånd mellan medlemsstaternas administrativa myndigheter och om samarbete mellan dessa och kommissionen för att säkerställa en korrekt tillämpning av tull- och jordbrukslagstiftningen (EGT L 82, 22.3.1997, s. 1).

29 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/2065 av den 19 oktober 2022 om en inre marknad för digitala tjänster och om ändring av direktiv 2000/31/EG (förordningen om digitala tjänster) (EUT L 277, 27.10.2022, s. 1).

30 Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/99/EG av den 19 november 2008 om skydd för miljön genom straffrättsliga bestämmelser (EUT L 328, 6.12.2008, s. 28).

31 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 401/2009 av den 23 april 2009 om Europeiska miljöbyrån och Europeiska nätverket för miljöinformation och miljöövervakning (EUT L 126, 21.5.2009, s. 13).

BILAGA I

Ämne | GWP | 20 års-GWP, endast i informationssyfte

Beteckning | Kemisk beteckning (trivialnamn) | Kemisk formel

Avsnitt 1: Fluorkolväten (HFC)

HFC-23 | trifluormetan (fluoroform) | CHF3 | 14800 | 12400

HFC-32 | difluormetan | CH2F2 | 675 | 2690

HFC-41 | fluormetan (metylfluorid) | CH3F | 92 | 485

HFC-125 | pentafluoretan | CHF2CF3 | 3500 | 6740

HFC-134 | 1,1,2,2-tetrafluoretan | CHF2CHF2 | 1100 | 3900

HFC-134 a | 1,1,1,2-tetrafluoretan | CH2FCF3 | 1430 | 4140

HFC-143 | 1,1,2-trifluoretan | CH2FCHF2 | 353 | 1300

HFC-143a | 1,1,1-trifluoretan | CH3CF3 | 4470 | 7840

HFC-152 | 1,2-difluoretan | CH2FCH2F | 53 | 77,6

HFC-152 a | 1,1-difluoretan | CH3CHF2 | 124 | 591

HFC-161 | fluoretan (etylfluorid) | CH3CH2F | 12 | 17,4

HFC-227ea | 1,1,1,2,3,3,3-heptafluorpropan | CF3CHFCF3 | 3220 | 5850

HFC-236cb | 1,1,1,2,2,3-hexafluorpropan | CH2FCF2CF3 | 1340 | 3750

HFC-236ea | 1,1,1,2,3,3-hexafluorpropan | CHF2CHFCF3 | 1370 | 4420

HFC-236fa | 1,1,1,3,3,3-hexafluorpropan | CF3CH2CF3 | 9810 | 7450

HFC-245ca | 1,1,2,2,3-pentafluorpropan | CH2FCF2CHF2 | 693 | 2680

HFC-245fa | 1,1,1,3,3-pentafluorpropan | CHF2CH2CF3 | 1030 | 3170

HFC-365mfc | 1,1,1,3,3-pentafluorbutan | CF3CH2CF2CH3 | 794 | 2920

HFC-43-10mee | 1,1,1,2,2,3,4,5,5,5-dekafluorpentan | CF3CHFCHFCF2CF3 | 1640 | 3960

Ämne | GWP 100 | GWP 20

Beteckning | Kemisk beteckning (trivialnamn) | Kemisk formel

Avsnitt 2: Perfluorkarboner (PFC)

PFC-14 | tetrafluormetan (perfluormetan, koltetrafluorid) | CF4 | 7380 | 5300

PFC-116 | hexafluoretan (perfluoretan) | C2F6 | 12400 | 8940

PFC-218 | oktafluorpropan (perfluorpropan) | C3F8 | 9290 | 6770

PFC-3-1-10 (R-31-10) | dekafluorbutan (perfluorbutan) | C4F10 | 10000 | 7300

PFC-4-1-12 (R-41-12) | dodekafluorpentan (perfluorpentan) | C5F12 | 9220 | 6680

PFC-5-1-14 (R-51-14) | tetradekafluorhexan (perfluorhexan) | CF3CF2CF2CF2CF2CF3 | 8620 | 6260

PFC-c-318 | oktafluorcyklobutan (perfluorcyklobutan) | c-C4F8 | 10200 | 7400

PFC-9-1-18 (R-91-18) | perfluordecalin | C10F18 | 7480 | 5480

PFC-4-1-14 (R-41-14) | perfluor-2-metylpentan | CF3CFCF3CF2CF2CF3 (i-C6F14) | 7370

Avsnitt 3: Andra (per)fluorerade föreningar och fluorerade nitriler

svavelhexafluorid | SF6 | 24300 | 18200

heptafluorisobutyronitril (2,3,3,3-tetrafluor-2-(trifluormetyl)-propannitril) | Iso-C3F7CN | 2750 | 4580

1 I enlighet med artikel 2 a anses blandningar som innehåller de ämnen som förtecknas i denna bilaga som fluorerade växthusgaser som omfattas av denna förordning.

2 Baserat på den fjärde utvärderingsrapporten från den mellanstatliga panelen för klimatförändringar (IPCC), om inte annat anges.

3 Droste et al. (2019). Trends and Emissions of Six Perfluorocarbons in the Northern and Southern Hemisphere. Atmospheric Chemistry and Physics. https://acp.copernicus.org/preprints/acp-2019-873/acp-2019-873.pdf.

6 Baserat på den fjärde utvärderingsrapporten från den mellanstatliga panelen för klimatförändringar (IPCC), om inte annat anges.

7 Droste et al. (2019). Trends and Emissions of Six Perfluorocarbons in the Northern and Southern Hemisphere. Atmospheric Chemistry and Physics. https://acp.copernicus.org/preprints/acp-2019-873/acp-2019-873.pdf.

8 Global uppvärmningspotential ännu inte tillgänglig.

BILAGA II

Ämne | GWP | 20 års-GWP endast i informationssyfte

Trivialnamn/beteckning | Kemisk formel

Avsnitt 1: Omättade (klor)fluorkolväten

HCFC-1224yd | CF3CF=CHCl | 0,06

trans–1,2-difluoretylen (HFC-1132) och isomerer | CHF=CHF | >1

1,1-difluoretylen (HFC-1132a) | CH2=CF2 | 0,052 | 0,189

1,1,1,2,3,4,5,5,5(eller 1,1,1,3,4,4,5,5,5)-nonafluor-4(eller 2)-(trifluormetyl)pent-2-en | CF3CF=CFCFCF3CF3 eller CF3CF3C=CFCF2CF3 | 1

HFC-1234yf | CF3CF = CH2 | 0,501 | 1,81

HFC-1234ze och isomerer | CHF = CHCF3 | 1,37 | 4,94

HFC-1336mzz(E) | (E)-CF3CH = CHCF3 | 17,9 | 64,3

HFC-1336mzz(Z) | (Z)-CF3CH = CHCF3 | 2,08 | 7,48

HCFC-1233zd och isomerer | CF3CH = CHCl | 3,88 | 14

HCFC-1233xf | CF3CCl = CH2 | 1

Avsnitt 2: fluorerade ämnen som används som inhalationsbedövning

HFE-347mmz1 (sevofluran) och isomerer | (CF3)2CHOCH2F | 195 | 702

HCFE-235ca2 (enfluran) och isomerer | CHF2OCF2CHFCl | 654 | 2320

HCFE-235da2 (isofluran) och isomerer | CHF2OCHClCF3 | 539 | 1930

HFE-236ea2 (desfluran) och isomerer | CHF2OCHFCF3 | 2590 | 7020

Avsnitt 3: andra fluorerade ämnen

kvävetrifluorid | NF3 | 17400 | 13400

sulfurylfluorid | SO2F2 | 4630 | 7510

1 I enlighet med artikel 2 a anses blandningar som innehåller de ämnen som förtecknas i denna bilaga som fluorerade växthusgaser som omfattas av denna förordning.

2 Baserat på den sjätte utvärderingsrapporten från den mellanstatliga panelen för klimatförändringar (IPCC) om inte annat anges.

3 Tokuhashi, K., Uchimaru, T., Takizawa, K. och Kondo, S. (2018): Rate Constants for the Reactions of OH Radical with the (E)/(Z) Isomers of CF3CF = CHCl and CHF2CF = CHCl, Journal of Physical Chemistry A 122, s. 3120–3127.

4 Standardvärde, global uppvärmningspotential ännu inte tillgänglig.

5 Global uppvärmningspotential ännu inte tillgänglig.

BILAGA III

Ämne | GWP | 20 års-GWP endast i informationssyfte

Trivialnamn/beteckning | Kemisk formel

Avsnitt 1: Fluorerade etrar, ketoner och alkoholer

HFE-125 | CHF2OCF3 | 14300 | 13500

HFE-134 (HG-00) | CHF2OCHF2 | 6630 | 12700

HFE-143a | CH3OCF3 | 616 | 2170

HFE-245cb2 | CH3OCF2CF3 | 747 | 2630

HFE-245fa2 | CHF2OCH2CF3 | 878 | 3060

HFE-254cb2 | CH3OCF2CHF2 | 328 | 1180

HFE-347 mcc3 (HFE-7000) | CH3OCF2CF2CF3 | 576 | 2020

HFE-347pcf2 | CHF2CF2OCH2CF3 | 980 | 3370

HFE-356pcc3 | CH3OCF2CF2CHF2 | 277 | 995

HFE-449s1 (HFE-7100) | C4F9OCH3 | 460 | 1620

HFE-569sf2 (HFE-7200) | C4F9OC2H5 | 60,7 | 219

HFE-7300 | (CF3)2CFCFOC2H5CF2CF2CF3 | 405 | 1420

n-HFE-7100 | CF3CF2CF2CF2OCH3 | 544 | 1920

i-HFE-7100 | (CF3)2CFCF2OCH3 | 437 | 1540

i-HFE-7200 | (CF3)2CFCF2OCH2CH3 | 34,3 | 124

HFE-43-10pcccl24 (Η-Galden 1040x) HG-11 | CHF2OCF2OC2F4OCHF2 | 3220 | 8720

HFE-236cal2 (HG-10) | CHF2OCF2OCHF2 | 6060 | 11700

HFE-338pccl3 (HG-01) | CHF2OCF2CF2OCHF2 | 3320 | 9180

HFE-347mmyl | (CF3)2CFOCH3 | 392 | 1400

2,2,3,3,3-pentafluoropropan-1-ol | CF3CF2CH2OH | 34,3 | 123

1,1,1,3,3,3-hexafluoropropan-2-ol | (CF3)2CHOH | 206 | 742

HFE-227ea | CF3CHFOCF3 | 7520 | 9800

HFE-236fa | CF3CH2OCF3 | 1100 | 3670

HFE-245fal | CHF2CH2OCF3 | 934 | 3170

HFE 263mf | CF3CH2OCH3 | 2,06 | 7,43

HFE-329 mcc2 | CHF2CF2OCF2CF3 | 3770 | 7550

HFE-338 mcf2 | CF3CH2OCF2CF3 | 1040 | 3460

HFE-338mmzl | (CF3)2CHOCHF2 | 3040 | 6500

HFE-347 mcf2 | CHF2CH2OCF2CF3 | 963 | 3270

HFE-356 mec3 | CH3OCF2CHFCF3 | 264 | 949

HFE-356mmz1 | (CF3)2CHOCH3 | 8,13 | 29,3

HFE-356pcf2 | CHF2CH2OCF2CHF2 | 831 | 2870

HFE-356pcf3 | CHF2OCH2CF2CHF2 | 484 | 1730

HFE 365 mcf3 | CF3CF2CH2OCH3 | 1,6 | 5,77

HFE-374pc2 | CHF2CF2OCH2CH3 | 12,5 | 45

2,2,3,3,4,4,5,5- oktafluorcyklopentan-1-ol | - (CF2)4CH (OH)- | 13,6 | 49,1

1,1,1,3,4,4,4-heptafluor-3-(trifluormetyl)butan-2-on | CF3C(O)CF(CF3)2 | 0,29

perfluoropolymetylisopropyl-eter (PFPMIE) | CF3OCF(CF3)CF2OCF2OCF3 | 10300 | 7750

Perfluoro(2-metyl-3-pentanon) (1,1,1,2,2,4,5,5,5-nonafluor-4-(trifluormetyl)pentan-3-on) | CF3CF2C(O)CF(CF3)2 | 0,114 | 0,441

Avsnitt 2: Andra fluorerade föreningar

trifluormetylsvavelpentafluorid | SF5CF3 | 18500 | 13900

perfluorcyklopropan | c-C3F6 | 9200 | 6850

perfluortributylamin (PFTBA, FC43) | C12F27N | 8490 | 6340

perfluor-N-metylmorfolin | C5F11NO | 8800

perfluortripropylamin | C9F21N | 9030 | 6750

1 I enlighet med artikel 2 a anses blandningar som innehåller de ämnen som förtecknas i denna bilaga som fluorerade växthusgaser som omfattas av denna förordning.

2 Baserat på den sjätte utvärderingsrapporten från den mellanstatliga panelen för klimatförändringar (IPCC) om inte annat anges.

3 Ren et al. (2019). Atmospheric Fate and Impact of Perfluorinated Butanone and Pentanone. Environ. Sci. Technol. 2019, 53, 15, 8862–8871.

4 WMO et al. (2018). Scientific Assessment of Ozone Depletion.

5 Registrering i Reach.https://echa.europa.eu/registration-dossier/-/registered-dossier/10075/5/1.

6 Ännu inte tillgänglig.

BILAGA IV

Produkter och utrustning | Förbudsdatum

1. Engångsbehållare för fluorerade växthusgaser som förtecknas i bilaga I, tomma, delvis fyllda eller helt fyllda, som används vid service, underhåll eller påfyllning av kyl-, luftkonditionerings- eller värmepumpsutrustning samt brandskyddssystem eller elektriska brytare, eller för användning som lösningsmedel. | 4 juli 2007

STATIONÄR KYLUTRUSTNING

2. Kyl- och frysskåp för hushållsbruk | a) som innehåller fluorkolväten med en GWP på 150 eller mer. | 1 januari 2015

b) som innehåller fluorerade växthusgaser, utom om det krävs för att uppfylla säkerhetskrav på platsen för driften. | 1 januari 2026

3. Kyl- och frysskåp för kommersiellt bruk (fristående utrustning) | a) som innehåller fluorkolväten med en GWP på 2500 eller mer. | 1 januari 2020

b) som innehåller fluorkolväten med en GWP på 150 eller mer. | 1 januari 2022

c) som innehåller andra fluorerade växthusgaser med en GWP på 150 eller mer. | 1 januari 2025

4. All fristående kylutrustning, utom vätskekylaggregat, som innehåller fluorerade växthusgaser med en GWP på 150 eller mer, utom om dessa krävs för att uppfylla säkerhetsnormer på platsen för driften. | 1 januari 2025

5. Kylutrustning, utom vätskekylaggregat och utrustning som omfattas av punkterna 4 och 6, som innehåller eller vars funktion är beroende av | a) fluorkolväten med en GWP på 2500 eller mer, utom utrustning avsedd för tillämpningar som är utformade för att kyla produkter till temperaturer under –50 °C. | 1 januari 2020

b) fluorerade växthusgaser med en GWP på 2500 eller mer, utom utrustning avsedd för tillämpningar som är utformade för att kyla produkter till temperaturer under –50 °C. | 1 januari 2025

c) fluorerade växthusgaser med en GWP på 150 eller mer, utom om dessa krävs för att uppfylla säkerhetskrav på platsen för driften. | 1 januari 2030

6. Centraliserade kylsystem med flera moduler för kommersiell användning med en nominell kapacitet på minst 40 kW och som innehåller, eller vilkas funktion är beroende av, fluorerade växthusgaser som förtecknas i bilaga I med en GWP på 150 eller mer, detta gäller dock inte för den primära kylkretsen i kaskadsystem, i vilken fluorerade växthusgaser med en GWP på mindre än 1500 får användas. | 1 januari 2022

STATIONÄRA VÄTSKEKYLAGGREGAT

7. Vätskekylaggregat som innehåller, eller vars funktion är beroende av | a) fluorerade växthusgaser med en GWP på 2500 eller mer, utom för utrustning avsedd för tillämpningar som är utformade för att kyla produkter till temperaturer under –50 °C | 1 januari 2020

b) fluorerade växthusgaser med en GWP på 150 eller mer för vätskekylaggregat med en nominell kapacitet på upp till och 12 kW, utom om dessa krävs för att uppfylla säkerhetskrav på platsen för driften | 1 januari 2027

c) fluorerade växthusgaser för vätskekylaggregat med en nominell kapacitet på upp till och med 12 kW, utom om dessa krävs för att uppfylla säkerhetskrav på platsen för driften | 1 januari 2032

d) fluorerade växthusgaser med en GWP på minst 750 för vätskekylaggregat över 12 kW, utom om dessa krävs för att uppfylla säkerhetskrav på platsen för driften | 1 januari 2027

STATIONÄR LUFTKONDITIONERINGSUTRUSTNING OCH STATIONÄRA VÄRMEPUMPAR

8. Fristående luftkonditioneringsutrustning och värmepumpar, utom vätskekylaggregat | a) Inpluggningsbar luftkonditioneringsutrustning för inomhusbruk som kan flyttas mellan rum av slutanvändaren och som innehåller fluorkolväten med en GWP på 150 eller mer. | 1 januari 2020

b) Inpluggningsbar luftkonditioneringsutrustning för inomhusbruk, luftkonditioneringsutrustning av monoblocktyp, annan fristående luftkonditioneringsutrustning och fristående värmepumpar med en nominell maxkapacitet på upp till och med 12 kW som innehåller fluorerade växthusgaser med en GWP på 150 eller mer, utom om detta krävs för att uppfylla säkerhetskrav. Om säkerhetskraven på platsen för driften inte tillåter användning av fluorerade växthusgaser med en GWP på mindre än 150, är GWP-gränsen 750. | 1 januari 2027

c) Inpluggningsbar luftkonditioneringsutrustning för inomhusbruk, luftkonditioneringsutrustning av monoblockstyp, och annan fristående luftkonditioneringsutrustning och fristående värmepumpar med en nominell maxkapacitet på upp till och med 12 kW som innehåller fluorerade växthusgaser, utom om detta krävs för att uppfylla säkerhetskrav. Om säkerhetskraven på platsen för driften inte tillåter användning av alternativ till fluorerade växthusgaser är GWP-gränsen 750. | 1 januari 2032

d) Luftkonditionerings-utrustning av monoblockstyp och annan fristående luftkonditioneringsutrustning och värmepumpar med en nominell maxkapacitet på mer än 12 kW men högst 50 kW som innehåller fluorerade växthusgaser med en GWP på 150 eller mer, utom om detta krävs för att uppfylla säkerhetskrav. Om säkerhetskraven på platsen för driften inte tillåter användning av fluorerade växthusgaser med en GWP på mindre än 150, är GWP-gränsen 750. | 1 januari 2027

e) Annan fristående luftkonditioneringsutrustning och värmepumpar som innehåller fluorerade växthusgaser med en GWP på 150 eller mer, utom om detta krävs för att uppfylla säkerhetskrav. Om säkerhetskraven på platsen för driften inte tillåter användning av fluorerade växthusgaser med en GWP på mindre än 150, är GWP-gränsen 750. | 1 januari 2030

9. Delad luftkonditioneringsutrustning och värmepumpar: | a) Enkla delade luftkonditioneringssystem som innehåller mindre än tre kg fluorerade växthusgaser som förtecknas i bilaga I och som innehåller eller vars funktion är beroende av fluorerade växthusgaser som förtecknas i bilaga I med en GWP på 750 eller mer | 1 januari 2025

b) Delade luft-till-vatten-system med en nominell kapacitet på upp till och med 12 kW och som innehåller, eller vars funktion är beroende av, fluorerade växthusgaser med en GWP på 150 eller mer, utom om detta krävs för att uppfylla säkerhetskrav på platsen för driften. | 1 januari 2027

c) Delade luft-till-luft-system med en nominell kapacitet på upp till och med 12 kW och som innehåller, eller vars funktion är beroende av, fluorerade växthusgaser med en GWP på 150 eller mer, utom om detta krävs för att uppfylla säkerhetskrav på platsen för driften. | 1 januari 2029

d) Delade system med en nominell kapacitet på upp till och med 12 kW som innehåller eller vars funktion är beroende av fluorerade växthusgaser, utom om detta krävs för att uppfylla säkerhetskrav på platsen för driften. | 1 januari 2035

e) Delade system med en nominell kapacitet på mer än 12 kW och som innehåller, eller vars funktion är beroende av, fluorerade växthusgaser med en GWP på 750 eller mer, utom om detta krävs för att uppfylla säkerhetskrav på platsen för driften. | 1 januari 2029

f) Delade system med en nominell kapacitet på mer än 12 kW och som innehåller, eller vars funktion är beroende av, fluorerade växthusgaser med en GWP på 150 eller mer, utom om detta krävs för att uppfylla säkerhetskrav på platsen för driften. | 1 januari 2033

ANDRA PRODUKTER OCH ANNAN UTRUSTNING

10. Icke-slutna system för direktförångning som innehåller fluorkolväten och perfluorkarboner som köldmedier | 4 juli 2007

11. Brandskyddsutrustning | a) som innehåller perfluorkarboner, | 4 juli 2007

b) som innehåller HFC-23, | 1 januari 2016

c) som innehåller eller är beroende av andra fluorerade växthusgaser som förtecknas i bilaga I, utom om detta krävs för att uppfylla säkerhetskrav på platsen för driften. | 1 januari 2025

12. Fönster för privatbostäder som innehåller fluorerade växthusgaser som förtecknas i bilaga I | 4 juli 2007

13. Andra fönster som innehåller fluorerade växthusgaser som förtecknas i bilaga I | 4 juli 2008

14. Skodon som innehåller fluorerade växthusgaser som förtecknas i bilaga I | 4 juli 2006

15. Däck som innehåller fluorerade växthusgaser som förtecknas i bilaga I | 4 juli 2007

16. Enkomponentsskum, utom om sådant krävs för att uppfylla nationella säkerhetsnormer, som innehåller fluorerade växthusgaser som förtecknas i bilaga I, med en GWP på 150 eller mer | 4 juli 2008

17. Skum: | a) Extruderat polystyrenskum (XPS) som innehåller fluorkolväten med en GWP på 150 eller mer, utom om | 1 januari 2020

b) Andra sorters skum än extruderat polystyrenskum som innehåller fluorkolväten med en GWP på 150 eller mer, utom om detta krävs för att uppfylla nationella säkerhetsnormer. | 1 januari 2023

c) Skum som innehåller fluorerade växthusgaser, utom om detta krävs för att uppfylla säkerhetskrav. | 1 januari 2033

18. Aerosolsprayburkar som släpps ut på marknaden och är avsedda för försäljning till allmänheten, som skämtartiklar eller för dekorativa ändamål enligt förteckningen i punkt 40 i bilaga XVII till förordning (EG) nr 1907/2006, och signalhorn som innehåller fluorkolväten med en GWP på 150 eller mer. | 4 juli 2009

19. Tekniska aerosoler | a) som innehåller fluorkolväten med en GWP på 150 eller mer, utom om detta krävs för att uppfylla nationella säkerhetsnormer eller vid användning för medicinska tillämpningar. | 1 januari 2018

b) som innehåller fluorerade växthusgaser, utom om detta krävs för att uppfylla säkerhetskrav eller vid användning för medicinska tillämpningar. | 1 januari 2030

20. Kroppsvårdsprodukter (t.ex. mousse, kräm, skum, vätskor eller sprayer) som innehåller fluorerade växthusgaser. | 1 januari 2025

21. Utrustning som används för att kyla huden och som innehåller, eller vars funktion är beroende av, fluorerade växthusgaser med en GWP på 150 eller mer, utom vid användning för medicinska tillämpningar. | 1 januari 2025

Punkt 1 ska tillämpas på engångsbehållare, närmare bestämt

a behållare som inte kan återfyllas utan att anpassas för detta ändamål, och

b behållare som skulle kunna återfyllas, men som importeras eller släpps ut på marknaden utan att åtgärder har vidtagits för att behållaren ska kunna lämnas i retur för återfyllning.

1 Vid tillämpningen av denna förordning ska fast dubbelkanalsvärmepumps- och luftkonditioneringsutrustning anses vara delad (kategori 9) och omfattas av samma krav.

BILAGA V

Produktionsrättigheterna för fluorkolväten, uttryckt i ton CO2-ekvivalenter, som avses i artikel 14.3 för varje producent ska beräknas enligt följande:

a För perioden 1 januari 2025–31 december 2028: 60 % av den genomsnittliga årsproduktionen under perioden 2011–2013.

b För perioden 1 januari 2029–31 december 2033: 30 % av den genomsnittliga årsproduktionen under perioden 2011–2013.

c För perioden 1 januari 2034–31 december 2035: 20 % av den genomsnittliga årsproduktionen under perioden 2011–2013.

d För perioden från och med 1 januari 2036: 15 % av den genomsnittliga årsproduktionen under perioden 2011–2013.

BILAGA VI

GWP för en blandning beräknas som ett vägt medeltal, härlett ur summan av de enskilda ämnenas respektive viktandel, multiplicerat med deras GWP, om inte annat anges, inbegripet ämnen som inte är fluorerade växthusgaser.

Σ (ämne X % × GWP) + (ämne Y % × GWP) + … (ämne N % × GWP)] där % är viktandelen, med en toleransnivå på ± 1 %.

Exempel: tillämpning av denna formel på en blandning av gaser bestående av 60 % dimetyleter, 10 % HFC-152a och 30 % isobutan:

Σ (60 % × 1) + (10 % × 124) + (30 % × 0)

Sammantagen GWP = 13,0

GWP för följande icke-fluorerade ämnen används för att beräkna GWP för blandningar. För övriga ämnen som inte förtecknas i denna bilaga ska ett standardvärde på 0 tillämpas. Endast komponenter som i stort sett fyller samma funktion är relevanta för beräkningen av GWP.

Ämne | GWP 100

Trivialnamn | Beteckning | Kemisk formel

metan | CH4 | 27,9

dikväveoxid | N2O | 273

dimetyleter | CH3OCH3 | 1

metylenklorid | CH2Cl2 | 11,2

metylklorid | CH3Cl | 5,54

kloroform | CHC13 | 20,6

etan | R-170 | CH3CH3 | 0,437

propan | R-290 | CH3CH2CH3 | 0,02

butan | R-600 | CH3CH2CH2CH3 | 0,006

isobutan | R-600a | CH(CH3)2CH3 | 0

pentan | R-601 | CH3CH2CH2CH2CH3 | 0

isopentan | R-601 a | (CH3)2CHCH2CH3 | 0

etoxyetan (dietyleter) | R-610 | CH3CH2OCH2CH3 | 4

metylformat | R-611 | HCOOCH3 | 11

väte | R-702 | H2 | 6

ammoniak | R-717 | NH3 | 0

etylen | R-1150 | C2H4 | 4

propen | R-1270 | C3H6 | 0

cyklopentan | C5H10 | 0

1 Baserat på den sjätte utvärderingsrapporten från den mellanstatliga panelen för klimatförändringar (IPCC) om inte annat anges.

2 Baserat på den fjärde utvärderingsrapporten från den mellanstatliga panelen för klimatförändringar.

3 WMO et al. (2018). Scientific Assessment of Ozone Depletion, där värdet anges som <<1.

4 WMO et al. (2018). Scientific Assessment of Ozone Depletion.

BILAGA VII

1. Den maximala mängd fluorkolväten som får släppas ut på unionsmarknaden under ett visst år ska vara följande: År Högsta tillåtna mängd uttryckt i ton koldioxidekvivalenter 2025–2026 42874410 2027–2029 21665691 2030–2032 9132097 2033–2035 8445713 2036–2038 6782265 2039–2041 6136732 2042–2044 5491199 2045–2047 4845666 2048–2049 4200133 2050 och därefter 0

2. Basvärdet för 2015 för den maximala mängden ska vara följande: 176700479 ton koldioxidekvivalenter.

3. De referensvärden och de kvoter för utsläppande på marknaden av fluorkolväten som avses i artiklarna 16 och 17 ska beräknas som de sammanslagna mängderna av alla typer av fluorkolväten, uttryckta i ton koldioxidekvivalenter och avrundande till närmaste ton.

4. Varje producent och importör ska erhålla de referensvärden som avses i artikel 17.1, beräknade enligt följande: a) Ett referensvärde för utsläppande på marknaden av fluorkolväten, vilket ska baseras på det årliga genomsnittet av de mängder fluorkolväten som lagligen släppts ut på marknaden från och med den 1 januari 2015 och som rapporterats i enlighet med artikel 19 i förordning (EU) nr 517/2014 och artikel 26 i den här förordningen för de tillgängliga åren, och med beaktande av mottagna överföringar, med undantag för de mängder fluorkolväten som är avsedda för den användning som avses i artikel 26.5 i den här förordningen under samma period, på grundval av tillgängliga uppgifter. b) För producenter och importörer som har rapporterat utsläppande på marknaden av fluorkolväten för den användning som avses i artikel 26.5 andra stycket i den här förordningen, ett referensvärde vilket ska baseras på det årliga genomsnittet av de mängder av dessa fluorkolväten för sådan användning som lagligen släppts ut på marknaden från och med den 1 januari 2020 och som rapporterats i enlighet med artikel 19 i förordning (EU) nr 517/2014 och artikel 26 i den här förordningen för tillgängliga år, på grundval av tillgängliga uppgifter.

BILAGA VIII

1. Fastställande av den mängd som ska tilldelas företag för vilka det har fastställts ett referensvärde i enlighet med artikel 17.1. Varje företag för vilket det har fastställts ett referensvärde ska tilldelas en kvot, vilken ska beräknas enligt följande: a) En kvot motsvarande 89 % av det referensvärde som avses i punkt 4 a i bilaga VII multiplicerat med den maximala mängden för det år för vilket kvoten tilldelas dividerat med basvärdet 176700479 ton koldioxidekvivalenter. b) I tillämpliga fall en kvot motsvarande det referensvärde som avses i punkt 4 b i bilaga VII. Från och med 2027 erhålls en sådan kvot genom att referensvärdet multipliceras med faktorn 0,85. Från och med 2030 motsvaras en sådan kvot av referensvärdet multiplicerat med den maximala mängden för det år för vilket kvoten tilldelas, dividerat med den maximala mängden för år 2025. Där den maximala mängden överskrids efter tilldelningen av hela kvotmängden enligt andra stycket, ska alla kvoter minskas proportionellt.

2. Fastställande av den kvot som ska tilldelas företag som har lämnat in en deklaration i enlighet med artikel 17.3. Summan av de kvoter som tilldelats enligt punkt 1 ska subtraheras från den maximala mängden för det aktuella året enligt bilaga VII för att fastställa den reservmängd som ska tilldelas företag som har lämnat in en deklaration enligt artikel 17.3. Varje företag ska ges en tilldelning som motsvarar en proportionell andel av reserven. Den proportionella andelen beräknas genom att det antal företag som har lämnat in en deklaration divideras med 100.

3. De sanktioner som fastställs i enlighet med artikel 31 ska beaktas i de beräkningar som avses ovan.

1 Detta antal är den maximala mängd som fastställts för 2015 i början av den minskande användningen, med beaktande av Förenade konungarikets utträde ur unionen.

BILAGA IX

1. Varje producent som avses i artikel 26.1 första stycket ska rapportera om a) den totala mängd av varje ämne som förtecknas i bilagorna I, II och III som den har producerat i unionen, inklusive biproduktion, och därvid göra åtskillnad mellan de mängder som fångats in och de som inte fångats in och identifiera hur stora mängder av icke-infångad sådan produktion eller biproduktion som destruerats eller, om de fångats in, som destruerats innan de släpptes ut på marknaden, antingen i producentens anläggningar eller i andra företag för destruktion, samt det företag som utförde destruktionen, b) de viktigaste kategorierna av tillämpningar inom vilka ämnet används, c) de mängder av varje ämne som förtecknas i bilagorna I, II och III som producenten har släppt ut på marknaden i unionen, med separata uppgifter om i) mängder som släpps ut på marknaden för användning som råmaterial, inbegripet, när det gäller HFC-23, oavsett om de har fångats in i förväg eller inte, ii) direktexport, iii) framställning av dosinhalatorer för dosering av farmaceutiska substanser, iv) användning i militär utrustning, v) användning för etsning av halvledarmaterial och rengöring av kammare för utfällning genom kemisk förångning inom halvledartillverkningsindustrin, vi) mängder av fluorkolväten som produceras för sådana användningsområden inom unionen som är undantagna enligt protokollet, d) eventuella lager som innehas i början och i slutet av varje rapporteringsperiod, med uppgift om huruvida dessa redan släppts ut på marknaden.

2. Varje importör som avses i artikel 26.1 första stycket ska rapportera om a) den sammanlagda mängden av varje ämne som förtecknas i bilagorna I, II och III som importören har importerat till unionen, med uppgift om de viktigaste tillämpningskategorierna inom vilka ämnet används, med separat angivelse av i) importerade mängder, som inte övergått till fri omsättning, och som har återexporterats ingående i produkter eller utrustning av det rapporterande företaget, ii) mängder avsedda för destruktion, med uppgift om det företag som utför destruktionen, iii) användning som råmaterial, med separat uppgift om mängden fluorkolväten som importerats för användning som råmaterial och om identiteten på det företag som använder råvaran, iv) direktexport, med uppgift om det exporterande företaget, v) produktion av dosinhalatorer för dosering av farmaceutiska substanser, med uppgift om producenten, vi) användning i militär utrustning, identifiering av det företag som tar emot mängderna för detta ändamål, vii) användning för etsning av halvledarmaterial och rengöring av kammare för utfällning genom kemisk förångning inom halvledartillverkningsindustrin, med uppgift om den mottagande tillverkaren av halvledare, viii) de mängder fluorkolväten som ingår i förblandade polyoler, ix) mängderna återvunna, återanvända eller regenererade fluorkolväten, x) mängderna fluorkolväten som importeras för användningsområden som är undantagna enligt protokollet. Mängderna fluorkolväten ska rapporteras separat för varje ursprungsland. b) eventuella lager som innehas i början och i slutet av varje rapporteringsperiod, med uppgift om huruvida dessa redan släppts ut på marknaden.

3. Varje exportör som avses i artikel 26.1 första stycket ska rapportera om de mängder av varje ämne som förtecknas i bilagorna I, II och III som exportören har exporterat från unionen och ange huruvida ämnena härrör från egen produktion eller import eller om de köpts från andra företag inom unionen, inbegripet de mängder fluorkolväten som ingår i förblandade polyoler.

4. Varje företag som avses i artikel 26.2 ska rapportera om a) de mängder av varje ämne som förtecknas i bilagorna I, II och III som har destruerats, inbegripet mängderna av de ämnen som ingår i produkter eller utrustning, b) eventuella lager som innehas i början och i slutet av varje rapporteringsperiod av varje ämne som förtecknas i bilagorna I, II och III som väntar på destruktion, inbegripet, separat, mängderna av de ämnen som ingår i produkter eller utrustning, c) den teknik som används för destruktion av de ämnen som förtecknas i bilagorna I, II och III.

5. Varje företag som avses i artikel 26.3 ska rapportera om de mängder av varje ämne som förtecknas i bilaga I som används som råmaterial.

6. Varje företag som avses i artikel 26.4 ska rapportera om a) kategorierna av produkter eller utrustning som innehåller ämnen som förtecknas i bilagorna I, II och III, b) antalet enheter med avseende på produkter och utrustning, eller massa när det gäller icke räknebara produkter såsom skum, c) eventuella mängder av varje ämne som förtecknas i bilagorna I, II och III som ingår i produkterna eller utrustningen, d) mängd fluorkolväten som fyllts på i den importerade utrustningen, som övergått till fri omsättning och för vilken fluorkolvätena tidigare hade exporterats från unionen och som hade omfattats av kvotbegränsningar för utsläppande på unionsmarknaden. I sådana fall ska det i rapporten också anges det exporterande företagets namn och exportåret samt namnet på det företag som släppte ut fluorkolvätena på unionsmarknaden första gången samt året för utsläppandet på marknaden.

7. Varje företag som avses i artikel 26.5 ska rapportera de mängder av varje ämne det har tagit emot från producenter och importörer för destruktion, användning som råmaterial, direktexport, produktion av dosinhalatorer för dosering av farmaceutiska substanser, användning i militär utrustning och användning vid etsning av halvledarmaterial eller rengöring av kammare för utfällning genom kemisk förångning inom halvledartillverkningsindustrin. Tillverkaren av dosinhalatorer för dosering av farmaceutiska substanser ska rapportera om typen av fluorkolväten och de mängder som använts.

8. Varje företag som avses i artikel 26.6 ska rapportera om a) de mängder av varje ämne som förtecknas i bilagorna I, II och III som företaget har regenererat, b) alla lager som finns i början och slutet av rapporteringsperioden för varje ämne som förtecknas i bilagorna I, II och III och som väntar på att återvinnas.

BILAGA X

Förordning (EU) nr 517/2014 | Denna förordning

Artikel 1 | Artikel 1

Artikel 2.1 | Artikel 2 a

Artikel 2.2 | Artikel 3.4

Artikel 2.3 och 2.4 | —

Artikel 2.5 | Artikel 3.2

Artikel 2.6 | Artikel 3.1

Artikel 2.7 | Artikel 3.3

Artikel 2.8 | Artikel 3.5

Artikel 2.9 | Artikel 3.36

Artikel 2.10 | Artikel 3.6

Artikel 2.11 | Artikel 3.9

Artikel 2.12 | Artikel 3.10

Artikel 2.13 | Artikel 11.3 andra stycket och bilaga IV punkt 1

Artikel 2.14 | Artikel 3.11

Artikel 2.15 | Artikel 3.12

Artikel 2.16 | Artikel 3.13

Artikel 2.17 | Artikel 3.14

Artikel 2.18 | Artikel 3.15

Artikel 2.19 | Artikel 3.16

Artikel 2.20 | Artikel 3.17

Artikel 2.21 | Artikel 3.18

Artikel 2.22 | Artikel 3.19

Artikel 2.23 | Artikel 3.20

Artikel 2.24 | Artikel 3.21

Artikel 2.25 | Artikel 3.22

Artikel 2.26 | Artikel 3.23

Artikel 2.27 | Artikel 3.24

Artikel 2.28 | —

Artikel 2.29 | Artikel 3.26

Artikel 2.30 | Artikel 3.27

Artikel 2.31 | Artikel 3.28

Artikel 2.32 | Artikel 3.29

Artikel 2.33 | Artikel 3.30

Artikel 2.34 | Artikel 3.31

Artikel 2.35 | Artikel 3.32

Artikel 2.36 | Artikel 3.33

Artikel 2.37 | Artikel 3.34

Artikel 2.38 | Artikel 3.35

Artikel 2.39 | —

Artikel 3.1 | Artikel 4.1

Artikel 3.2 | Artikel 4.3

Artikel 3.3 | Artikel 4.5

Artikel 3.4 | Artikel 4.7

Artikel 4 | Artikel 5

Artikel 5 | Artikel 6

Artikel 6 | Artikel 7

Artikel 7.1 | Artikel 4.4

Artikel 7.2 | Artikel 4.6

Artikel 8.1 första stycket | Artikel 8.1

Artikel 8.1 andra stycket | Artikel 8.2

Artikel 8.2 | Artikel 8.7

Artikel 8.3 | Artikel 8.10

Artikel 9 | Artikel 9

Artikel 10.1 första stycket | Artikel 10.1 första stycket och artikel 10.3

Artikel 10.2 | Artikel 10.1 första stycket a

Artikel 10.3 | Artikel 10.5

Artikel 10.4 | Artikel 10.7

Artikel 10.5 | —

Artikel 10.6 | Artikel 10.2 och 10.4

Artikel 10.7 | Artikel 10.9

Artikel 10.8 | —

Artikel 10.9 | —

Artikel 10.10 | Artikel 10.10

Artikel 10.11 | Artikel 10.12

Artikel 10.12 | Artikel 10.8

Artikel 10.13 | Artikel 10.11

Artikel 10.14 | Artikel 10.13

Artikel 10.15 | Artikel 10.14

Artikel 11.1 | Artikel 11.1 första stycket

Artikel 11.2 | Artikel 11.2

Artikel 11.3 | Artikel 11.5

Artikel 11.4 | Artikel 11.6

Artikel 11.5 | Artikel 11.7

Artikel 11.6 | —

Artikel 12.1–12.12 | Artikel 12.1–12.13

Artikel 12.13 | Artikel 12.16

Artikel 12.14 | Artikel 12.17

Artikel 12.15 | Artikel 12.18

Artikel 13.1 första stycket | Artikel 13.1

Artikel 13.1 andra stycket | —

Artikel 13.2 | Artikel 13.2

Artikel 13.3 | —

Artikel 14.1 | Artikel 19.1

Artikel 14.2 första stycket | Artikel 19.2 första stycket

Artikel 14.2 andra stycket | Artikel 19.3

Artikel 14.2 tredje stycket | Artikel 19.2 tredje stycket

Artikel 14.3 | Artikel 19.2 andra stycket

Artikel 14.4 | Artikel 19.4

Artikel 15.1 första stycket | —

Artikel 15.1 andra stycket | Artikel 16.1 första stycket

Artikel 15.2 | Artikel 16.2

Artikel 15.3 | Artikel 16.6

Artikel 15.4 | Artikel 16.4

Artikel 16.1 | —

Artikel 16.2 | Artikel 17.3

Artikel 16.3 | Artikel 17.1

Artikel 16.4 | Artikel 17.3

Artikel 16.5 | Artikel 17.4

Artikel 17.1 första stycket | Artikel 20.1

Artikel 17.1 andra stycket | Artikel 20.4

Artikel 17.1 tredje stycket | —

Artikel 17.2 | Artikel 20.6

Artikel 17.3 | —

Artikel 17.4 | Artikel 20.7

Artikel 18.1 | Artikel 21.1 första stycket

Artikel 18.2 första stycket | Artikel 21.2

Artikel 18.2 andra stycket | —

Artikel 18.2 tredje stycket | Artikel 21.3

Artikel 19.1 första stycket | Artikel 26.1 första stycket

Artikel 19.2 | Artikel 26.2

Artikel 19.3 | Artikel 26.3

Artikel 19.4 | Artikel 26.4

Artikel 19.5 | Artikel 26.7

Artikel 19.6 | Artikel 26.8

Artikel 19.7 | Artikel 26.9 andra stycket

Artikel 19.8 | Artikel 20.7 andra stycket

Artikel 20 | Artikel 27

Artikel 21.1 | Artikel 35.1

Artikel 21.2–21.6 | —

Artikel 22 | Artikel 32

Artikel 23 | Artikel 33

Artikel 24 | Artikel 34

Artikel 25 | Artikel 31

Artikel 26 | Artikel 37

Artikel 27 | Artikel 38

Bilaga I | Bilaga I

Bilaga II | Bilaga III

Bilaga III | Bilaga IV

Bilaga IV | Bilaga VI

Bilaga V | Bilaga VII

Bilaga VI | Bilaga VIII

Bilaga VII | Bilaga IX

Europeiska unionens officiella tidning

I Lagstiftningsakter

FÖRORDNINGAR