Kommissionens delegerade förordning (EU) 2026/137 av den 15 januari 2026 om komplettering av rådets förordning (EG) nr 6/2002 om EU-formgivning med regler om närmare uppgifter för vissa förfaranden om registrerade formgivningar och om upphävande av kommissionens förordning (EG) nr 2245/2002
Hänvisat till av
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av rådets förordning (EG) nr 6/2002 av den 12 december 2001 om EU-formgivning, särskilt artiklarna 47b, 53a, 55a, 64a, 65a, 66a, 66d, 66f, 66i, 67c, 78a och 106a, och
1 Genom förordning (EG) nr 6/2002 inrättades ett särskilt unionssystem för skydd av formgivningar som kan fås på unionsnivå på grundval av en ansökan till Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO).
2 Genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/2822 ändrades förordning (EG) nr 6/2002 genom att de befogenheter som kommissionen fått anpassades till artiklarna 290 och 291 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Anpassningen innebär en ny rättslig ram, och för att följa den bör vissa regler antas med hjälp av genomförandeakter och delegerade akter. Dessa nya regler bör ersätta de nuvarande reglerna i kommissionens förordning (EG) nr 2245/2002. Förordning (EG) nr 2245/2002 bör därför upphöra att gälla.
3 EUIPO ansvarar för registrering av både EU-varumärken och registrerade EU-formgivningar. För rättssäkerhetens, enhetlighetens och förenklingens skull bör därför reglerna i den här förordningen i möjligaste mån anpassas till reglerna för EU-varumärken i kommissionens delegerade förordning (EU) 2018/625.
4 Granskning och registrering av ansökningar om EU-formgivning bör utföras på ett ändamålsenligt, och effektivt och skyndsamt sätt, med förfaranden som är öppna, grundliga, rättvisa och skäliga. För tydlighetens och rättssäkerhetens skull är det nödvändigt att tydligt specificera förfarandet för ändring av oväsentliga detaljer i en ansökan om EU-formgivning, antingen för att avhjälpa en brist eller på sökandens eget initiativ. Även om bestämmelserna om ändring av EU-varumärken tjänat som förebild, bör det systemet anpassas till formgivningarnas särdrag för att underlätta ansökningar om formgivningar.
5 Förfarandereglerna om ogiltigförklaring av en registrerad EU-formgivning bör säkerställa att en registrerad EU-formgivning kan ogiltigförklaras på ett effektivt och ändamålsenligt sätt med hjälp av ett öppet, grundligt, rättvist och skäligt förfarande. Av omsorg om ökad rättssäkerhet, tydlighet och konsekvens är det lämpligt att i möjligaste mån anpassa förfarandereglerna till dem som är tillämpliga på ogiltigförklaring av EU-varumärken. Därför bör det tydligt anges både det innehåll som bör ingå i varje ansökan om ogiltigförklaring och de särskilda kraven på innehåll som beror på den åberopade ogiltighetsgrunden. I syfte att minska den administrativa bördan bör bestämmelserna i denna förordning också omfatta krav på styrkande av äldre rättigheter i fall där innehållet i de relevanta bevisen är tillgängligt på nätet från en källa som EUIPO erkänner. Det är dessutom nödvändigt att bekräfta EUIPO:s nuvarande praxis när det gäller krav på bevis om användning när ansökan om ogiltigförklaring grundar sig på en äldre formgivning.
6 Som en motvikt till den begränsade sakprövningen av ansökningar om EU-formgivningar före registreringen och för att underlätta en effektiv ogiltigförklaring av olagligt registrerade EU-formgivningar bör ett påskyndat ogiltighetsförfarande tillhandahållas i fall där innehavaren av den registrerade EU-formgivningen inte bestrider de ogiltighetsgrunder eller yrkanden som anförs.
7 För att säkerställa en ändamålsenlig, effektiv och fullständig prövning av beslut som fattats av EUIPO i första instans genom ett öppet, grundligt, rättvist och skäligt överklagandeförfarande som är anpassat till immaterialrättens särskilda karaktär är det lämpligt att stärka rättssäkerheten, förutsägbarheten och konsekvensen i den rättsliga ramen genom att tillämpa de befintliga processuella bestämmelserna för EU-varumärken i delegerad förordning (EU) 2018/625. De relevanta bestämmelserna i delegerad förordning (EU) 2018/625 bör också tillämpas för att säkerställa en ändamålsenlig och effektiv organisation av överklagandenämnderna för EU-formgivningar.
8 Av rättssäkerhets- och konsekvensskäl och för att säkerställa att EU-formgivningssystemet fungerar smidigt, ändamålsenligt och effektivt, är det dessutom lämpligt att tillämpa de befintliga processuella bestämmelserna för EU-varumärken i delegerad förordning (EU) 2018/625 vad gäller kraven rörande närmare uppgifter om muntliga förfaranden och formerna för bevisupptagning, vissa bestämmelser om underrättelser från EUIPO och meddelanden till EUIPO, regler om beräkning, varaktighet och förlängning av tidsfrister, närmare bestämmelser om återupptagande av förfaranden efter att de avbrutits samt närmare uppgifter om representation inför EUIPO i formgivningsfrågor.
9 För att modernisera systemet för EU-formgivningar är det också lämpligt att föreskriva att underrättelser från och meddelanden till EUIPO görs enbart på elektronisk väg. Av effektivitetsskäl bör det vara tillåtet för EUIPO att översända handlingar till berörda parter genom att ge dem elektronisk tillgång till handlingarna. Av omsorg om effektivitet, öppenhet och användarvänlighet bör EUIPO dessutom på nätet tillhandahålla elektroniska formulär på alla unionens officiella språk för kommunikation i förfaranden vid EUIPO.
10 Reglerna i den här förordningen kompletterar bestämmelser i förordning (EG) nr 6/2002 som har ändrats genom förordning (EU) 2024/2822 med verkan från och med den 1 juli 2026. Det är därför nödvändigt att den här förordningen blir tillämplig samma dag.
11 Trots att förordning (EG) nr 2245/2002 upphävs behöver vissa bestämmelser i den förordningen tillämpas även framöver på vissa förfaranden som inleddes före ovannämnda dag till dess att förfarandena avslutas.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1 – Ändring av ansökan
1 En begäran om ändring av återgivningen av en ansökan om EU-formgivning i oväsentliga detaljer enligt artikel 47a.2 i förordning (EG) nr 6/2002 ska innehålla följande:
a Ansökningsnummer.
b Sökandens namn och adress i enlighet med artikel 1.1 a och 1.2 i kommissionens genomförandeförordning:(EU) 2026/138.
c En uppgift om vilka detaljer som ändras och den eller de vyer som ändras eller dras tillbaka.
d En återgivning av formgivningen i dess ändrade version i enlighet med artikel 2 i genomförandeförordning (EU) 2026/138.
2 Om kraven i punkt 1 inte är uppfyllda ska Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO) underrätta sökanden om bristen och ange en tidsfrist för att avhjälpa bristen. Om sökanden inte avhjälper bristen innan tidsfristen löper ut, ska EUIPO avvisa begäran om ändring.
3 En enda begäran om ändring får göras för ändring av samma detaljer i två eller flera formgivningar, förutsatt att sökanden är densamma för alla formgivningar som begäran avser.
Artikel 2 – Ansökan om ogiltigförklaring
1 En ansökan om ogiltigförklaring enligt artikel 52 i förordning (EG) nr 6/2002 ska innehålla följande:
a Registreringsnumret för den registrerade EU-formgivning som ansökan om ogiltigförklaring avser och innehavarens namn.
b En uppgift om de grunder i artikel 25 i förordning (EG) nr 6/2002 som ansökan om ogiltigförklaring grundas på.
c En motiverad redogörelse för de sakförhållanden, bevis och argument som anförs till stöd för de åberopade ogiltighetsgrunderna.
d Sådana bevis som avses i led c.
e En uppgift om identiteten på den som ansöker om ogiltigförklaring i enlighet med artikel 1.1 a och 1.2 i genomförandeförordning (EU) 2026/138 och i tillämpliga fall om identiteten på det utsedda ombudet i enlighet med artikel 1.1 c och 1.3 i genomförandeförordning (EU) 2026/138.
f En uppgift om tillstånd eller rätt att lämna in en ansökan om ogiltigförklaring enligt artikel 25.2–25.6 i förordning (EG) nr 6/2002 och styrkande bevisning.
2 Utöver kraven i punkt 1 ska en ansökan om ogiltigförklaring särskilt innehålla följande:
a Om grunden i artikel 25.1 b jämförd med artiklarna 5 och 6 i förordning (EG) nr 6/2002 åberopas, uppgift om och bevis på offentliggörande av den eller de tidigare formgivningarna enligt artikel 7 i förordning (EG) nr 6/2002.
b Om grunden i artikel 25.1 c i förordning (EG) nr 6/2002 åberopas, ett lagakraftvunnet beslut av den behöriga domstolen eller myndigheten i den berörda medlemsstaten om rätten till EU-formgivningen enligt artikel 14 i förordning (EG) nr 6/2002.
c Om grunden i artikel 25.1 d i förordning (EG) nr 6/2002 åberopas, återgivning och uppgifter som identifierar den tidigare formgivningen, och ifall det inte är fråga om en registrerad EU-formgivning åtföljda av bevis för att formgivningen lämnats in eller registrerats, bestående av en kopia av den relevanta ansökan, registreringen och i tillämpliga fall förnyelseintyget eller en likvärdig handling från det organ till vilket formgivningen lämnades in eller registrerades som styrker existensen och giltigheten.
d Om grunden i artikel 25.1 e i förordning (EG) nr 6/2002 åberopas:
e Om grunden i artikel 25.1 f i förordning (EG) nr 6/2002 åberopas:
f Om grunden i artikel 25.1 g i förordning (EG) nr 6/2002 åberopas, återgivningen av och närmare uppgifter om det relevanta föremål som avses i den artikeln.
3 Om den bevisning som avses i punkt 2 om inlämning eller registrering av de åberopade rättigheterna eller de tidigare formgivningarna eller om innehållet i relevant nationell lagstiftning kan inhämtas på nätet från en källa som EUIPO erkänner, får den som ansöker om ogiltigförklaring tillhandahålla bevisningen genom att hänvisa till den källan.
4 Om en ansökan om ogiltigförklaring enligt artikel 52 i förordning (EG) nr 6/2002 baseras på fler än en äldre formgivning eller äldre rättighet, ska punkterna 1, 2 och 3 i den här artikeln gälla var och en av formgivningarna eller rättigheterna.
Artikel 3 – Språkanvändning i förfaranden om ogiltighet
Parterna i ogiltighetsförfarandet får underrätta EUIPO inom två månader från innehavarens mottagande av en sådan underrättelse som avses i artikel 6.1 i den här förordningen att ett annat förfarandespråk överenskommits i enlighet med artikel 98.5 i förordning (EG) nr 6/2002. Om ansökan inte ingavs på det språket får innehavaren begära att sökanden lämnar in en översättning av ansökan till det språket. En sådan begäran ska inkomma till EUIPO inom två månader från den dag då innehavaren av den registrerade EU-formgivningen tog emot den underrättelse som avses i artikel 6.1 i den här förordningen. EUIPO ska fastställa den tid inom vilken sökanden ska lämna in översättningen. Om översättningen inte lämnas in eller om den lämnas in för sent ska förfarandespråket förbli oförändrat.
Artikel 4 – Information till parterna om en ansökan om ogiltigförklaring
En ansökan om ogiltigförklaring och alla handlingar som lämnas in av sökanden, liksom all kommunikation från EUIPO till någon av parterna före beslutet om sakprövning, ska sändas till den andra parten av EUIPO som underrättelse om att en ansökan om ogiltigförklaring har lämnats in.
Artikel 5 – Upptagande till sakprövning av en ansökan om ogiltigförklaring
1 Om den avgift för ansökan om ogiltigförklaring som krävs enligt artikel 52.2 i förordning (EG) nr 6/2002 inte har betalats ska EUIPO uppmana sökanden att betala avgiften inom den tid som EUIPO fastställer. Om avgiften inte betalas inom den fastställda tiden ska EUIPO meddela sökanden att ansökan om ogiltigförklaring inte anses inlämnad. Om avgiften betalas efter den fastställda tiden ska den återbetalas till sökanden.
2 Om ansökan om ogiltigförklaring inte uppfyller kraven i artikel 2 ska EUIPO underrätta sökanden om detta och anmoda sökanden att avhjälpa de konstaterade bristerna inom två månader. Om bristerna inte avhjälps innan tiden löper ut, ska EUIPO avvisa ansökan.
3 Om en ansökan om ogiltigförklaring som lämnats in i enlighet med kraven i artikel 2 i den här förordningen ges in på ett annat språk än förfarandespråket enligt artikel 98.4 i förordning (EG) nr 6/2002, ska EUIPO anmoda sökanden att tillhandahålla en översättning till det språket inom en månad. Om översättningen inte lämnas in innan tiden löper ut, ska EUIPO avvisa ansökan om ogiltigförklaring. Om den saknade översättningen endast avser styrkande bevisning enligt artikel 2.1 d, 2.3 och 2.4 i den här förordningen och inga andra grunder för avvisning är tillämpliga, ska EUIPO avvisa den bevisningen och fortsätta med sin granskning av ansökan.
4 Artikel 15 i genomförandeförordning (EU) 2026/138 ska tillämpas på alla andra styrkande handlingar som inte krävs för att en ansökan om ogiltigförklaring enligt artikel 2 i den här förordningen ska kunna tas upp till sakprövning.
5 EUIPO ska underrätta parterna om alla konstateranden på grundval av punkt 1 som innebär att ansökan om ogiltigförklaring inte anses inlämnad och om alla beslut att avvisa ansökan om ogiltigförklaring på grundval av punkterna 2 eller 3. Om en ansökan om ogiltigförklaring avvisas före den underrättelse som avses i artikel 6.1, ska det inte fattas något beslut om kostnaderna.
Artikel 6 – Prövning av ansökan om ogiltigförklaring
1 Om ansökan i enlighet med artikel 5 bedöms kunna tas upp till sakprövning ska EUIPO sända en underrättelse till parterna om att den kontradiktoriska delen av förfarandet för ogiltigförklaring har inletts och uppmana innehavaren av den omtvistade registrerade EU-formgivningen att lämna synpunkter inom en viss tid.
2 Om EUIPO i enlighet med artikel 53.2 i förordning (EG) nr 6/2002 uppmanar en part att lämna synpunkter inom en viss tid och parten inte lämnar några synpunkter inom den tiden, ska EUIPO avsluta den kontradiktoriska delen av förfarandet och basera sitt beslut om ogiltighet på framlagda bevis.
3 Om innehavaren av den omtvistade registrerade EU-formgivningen begär bevis på verklig användning i enlighet med artikel 53.3 i förordning (EG) nr 6/2002, ska EUIPO anmoda den som ansöker om ogiltigförklaring att inom en fastställd tid lägga fram bevis för verklig användning av det EU-varumärke eller nationella varumärke som åberopas som särskiljande kännetecken eller ange skälig grund för att varumärket inte använts. Artikel 19.2 i delegerad förordning (EU) 2018/625 ska gälla i tillämpliga delar.
4 EUIPO ska skicka alla synpunkter som parterna lämnar i enlighet med artikel 53.2 i förordning (EG) nr 6/2002 till den andra berörda parten.
5 Om innehavaren vill avstå från den omtvistade registrerade EU-formgivningen ska innehavaren göra det genom en separat handling och förfarandet ska avslutas, utom om sökanden visar ett berättigat intresse av att få ett avgörande i sak i enlighet med artikel 24.2 i förordning (EG) nr 6/2002.
6 Om EUIPO ogiltigförklarar verkningarna av en internationell registrering inom unionens territorium, ska den översända sitt beslut till den internationella byrån vid Världsorganisationen för den intellektuella äganderätten (den internationella byrån) när beslutet vinner laga kraft.
Artikel 7 – Förtur vid annulleringsenheten
Om en ansökan om ogiltigförklaring grundas på artikel 25.1 b i förordning (EG) nr 6/2002 jämförd med artiklarna 5 och 6 i den förordningen, och innehavaren av den omtvistade registrerade EU-formgivningen inte har invänt mot de ogiltighetsgrunder eller de yrkanden som begärs, ska EUIPO avgöra frågan om ogiltighet med förtur.
Artikel 8 – Flera ansökningar om ogiltigförklaring
1 Om flera ansökningar om ogiltigförklaring har lämnats in avseende samma registrerade EU-formgivning får EUIPO behandla dem i ett gemensamt förfarande. EUIPO får senare besluta att pröva dessa ansökningar om ogiltigförklaring separat.
2 Om en förberedande prövning av en eller flera ansökningar visar att den registrerade EU-formgivningen eventuellt är ogiltig får EUIPO vilandeförklara de andra ogiltighetsförfarandena. EUIPO ska underrätta de andra sökande som påverkas av vilandeförklaringen om alla relevanta beslut som fattas i samband med de fortsatta förfarandena.
3 När ett beslut om ogiltigförklaring av en formgivning har vunnit laga kraft, ska de ansökningar i fråga om vilka förfarandena har vilandeförklarats i enlighet med punkt 2 anses vara slutbehandlade och EUIPO ska informera de berörda sökandena om detta. En sådan avslutning på förfarandet ska anses utgöra en fråga som inte avgjorts slutligt i den betydelse som avses i artikel 70.4 i förordning (EG) nr 6/2002.
4 EUIPO skall återbetala 50 % av den avgift för ansökan om ogiltigförklaring som anges i artikel 52.2 i förordning (EG) nr 6/2002 och som betalats av varje sökande vars ansökan anses vara slutbehandlad enligt punkt 3 i den här artikeln.
Artikel 9 – Deltagande av den som påstås göra intrång
Om en som påstås göra intrång i enlighet med artikel 54 i förordning (EG) nr 6/2002 ansöker om att få inträda i förfarandet, ska bestämmelserna i artiklarna 2, 3, 4 och 5 i den här förordningen tillämpas på den som påstås göra intrång.
Artikel 10 – Överklaganden
Artiklarna 21–48 i delegerad förordning (EU) 2018/625 ska i tillämpliga delar gälla för överklaganden som handläggs av överklagandenämnderna enligt artikel 55 i förordning (EG) nr 6/2002 och för formerna för överklagandenämndernas organisation enligt artikel 106 i förordning (EG) nr 6/2002.
Artikel 11 – Muntlig förhandling och bevisupptagning
Artiklarna 49–55 i delegerad förordning (EU) 2018/625 ska i tillämpliga delar gälla för muntlig förhandling och bevisupptagning enligt artiklarna 64 och 65 i förordning (EG) nr 6/2002, inbegripet de närmare formerna för språkanvändning enligt artikel 98 i förordning (EG) nr 6/2002.
Artikel 12 – Allmänna bestämmelser om EUIPO:s underrättelser
I förfaranden vid EUIPO ska de underrättelser som EUIPO ska göra enligt artikel 66.2 i förordning (EG) nr 6/2002 utgöras av överföringen av den handling som ska delges de berörda parterna. Överföringen får ske genom tillhandahållande av elektronisk åtkomst till handlingen.
Artikel 13 – Delgivning till ombud
1 När ett ombud har utsetts eller när den först angivna sökanden i en gemensam ansökan anses vara det gemensamma ombudet i enlighet med artikel 26 i den här förordningen jämförd med artikel 73.1 i delegerad förordning (EU) 2018/625, ska EUIPO verkställa delgivningen till det utsedda eller gemensamma ombudet.
2 Om en enda part har utsett flera ombud ska EUIPO verkställa delgivningen i enlighet med artikel 1.3 i genomförandeförordning (EU) 2026/138. Om flera parter har utsett ett gemensamt ombud ska det räcka att delge det gemensamma ombudet.
3 En delgivning från EUIPO ställd till det vederbörligt bemyndigade ombudet ska ha samma verkan som om den hade varit ställd till den företrädda personen.
Artikel 14 – Oriktigheter vid delgivningen
Artikel 61 i delegerad förordning (EU) 2018/625 ska gälla i tillämpliga delar för följderna av oriktigheter vid delgivning av handlingar.
Artikel 15 – Delgivning av handlingar i händelse av flera parter
Artikel 62 i delegerad förordning (EU) 2018/625 ska gälla i tillämpliga delar för kraven på delgivning av handlingar i händelse av flera parter.
Artikel 16 – Kommunikation med den internationella byrån
Kommunikation med den internationella byrån ska ske på ett sätt och i ett format som överenskommits mellan den internationella byrån och EUIPO, företrädesvis elektroniskt.
Artikel 17 – Meddelanden till EUIPO
1 Ansökningar om registrering av en EU-formgivning liksom andra ansökningar i enlighet med förordning (EG) nr 6/2002 samt all annan kommunikation till EUIPO ska lämnas in på elektronisk väg. Uppgift om avsändarens namn ska anses vara likvärdig med en underskrift.
2 I förfaranden vid EUIPO ska den dag då ett meddelande tas emot av EUIPO eller görs elektroniskt tillgängligt för EUIPO anses vara dagen för ansökningen eller inlämnandet.
3 Om ett meddelande är ofullständigt eller oläsligt av tekniska skäl eller om EUIPO har rimliga skäl att betvivla att överföringen är korrekt, ska EUIPO underrätta avsändaren om detta och uppmana avsändaren att på nytt översända eller ge tillgång till handlingens innehåll inom en tid som EUIPO bestämmer. Om begäran efterlevs inom angiven tid ska dagen för mottagandet anses vara dagen för mottagandet av det ursprungliga meddelandet eller den dag då det ursprungliga innehållet gjordes tillgängligt för EUIPO. Om bristen emellertid påverkar tilldelningen av en ansökningsdag för en ansökan om registrering av en formgivning ska bestämmelserna om ansökningsdag enligt artikel 38 i förordning (EG) nr 6/2002 gälla. Om begäran inte efterlevs inom angiven tid ska meddelandet anses inte ha mottagits.
Artikel 18 – Formulär
EUIPO ska kostnadsfritt tillhandahålla elektroniska formulär till allmänheten på alla officiella unionsspråk.
Artikel 19 – Meddelanden från ombud
Alla meddelanden till EUIPO från det vederbörligen bemyndigade ombud som avses i artiklarna 77 och 78 i förordning (EG) nr 6/2002 ska ha samma verkan som om de lämnats av den företrädda personen.
Artikel 20 – Beräkning av och varaktighet för tidsfrister
1 En tidsfrist enligt artikel 66e i förordning (EG) nr 6/2002 ska börja löpa dagen efter den relevanta händelsen, som kan vara antingen ett förfarandesteg eller slutet på en tidigare tidsfrist. Om detta förfarandesteg är en delgivning, ska händelsen vara mottagandet av den delgivna handlingen, om inte annat föreskrivs.
2 Om en tidsfrist enligt artikel 66e i förordning (EG) nr 6/2002 uttrycks som ett år eller ett visst antal år, ska den upphöra det relevanta kommande året i den månad som har samma namn och på den dag som har samma sifferbeteckning som den månad och dag då den relevanta händelsen inträffade. Om den relevanta månaden inte har någon dag med samma sifferbeteckning ska tidsfristen löpa ut den sista dagen i den månaden.
3 Om en tidsfrist enligt artikel 66e i förordning (EG) nr 6/2002 uttrycks som en månad eller ett visst antal månader, ska den upphöra den relevanta kommande månaden på den dag som har samma sifferbeteckning som den dag då den relevanta händelsen inträffade. Om den relevanta kommande månaden inte har någon dag med samma sifferbeteckning ska tidsfristen löpa ut den sista dagen i den månaden.
4 Om en tidsfrist enligt artikel 66e i förordning (EG) nr 6/2002 uttrycks som en vecka eller ett visst antal veckor, ska den upphöra den relevanta kommande veckan på den dag som har samma namn som den dag då den relevanta händelsen inträffade.
Artikel 21 – Förlängning av tidsfrister
Med förbehåll för särskilda eller längsta tidsfrister fastställda i förordning (EG) nr 6/2002, genomförandeförordning (EU) 2026/138 eller den här förordningen får EUIPO bevilja förlängning av tidsfrister på motiverad begäran. En sådan begäran ska framföras av den berörda parten innan den aktuella tidsfristen löper ut. Om det finns två eller flera parter får EUIPO göra förlängningen avhängig av att de andra parterna ger sitt godkännande.
Artikel 22 – Utgången av tidsfrister i specialfall
1 Om en tidsfrist löper ut en dag när EUIPO inte håller öppet ska tidsfristen förlängas till första dagen därefter när EUIPO håller öppet.
2 Om en tidsfrist löper ut en dag då EUIPO anslutning till de elektroniska kommunikationsmedel som avses i artikel 66e.3 i förordning (EG) nr 6/2002 faktiskt är avbruten, ska tidsfristen förlängas till den första dagen därefter då den elektroniska kommunikationen återställs.
Artikel 23 – Avförande av poster i registret eller återkallelse av ett beslut
1 Om EUIPO på eget initiativ eller till följd av information från parterna i förfarandet finner att en post i registret eller ett beslut är föremål för avförande eller återkallelse i enlighet med artikel 66h i förordning (EG) nr 6/2002, ska EUIPO informera den berörda parten om det planerade avförandet eller den planerade återkallelsen.
2 Den berörda parten ska framföra synpunkter på det planerade avförandet eller den planerade återkallelsen inom en tidsfrist som EUIPO bestämmer.
3 Om den berörda parten samtycker till det planerade avförandet eller den planerade återkallelsen eller inte framför några synpunkter inom den fastställda tidsfristen, ska EUIPO avföra posten eller återkalla beslutet. Om den berörda parten inte samtycker till det planerade avförandet eller den planerade återkallelsen, ska EUIPO fatta ett beslut om avförande eller återkallelse.
4 Om det planerade avförandet eller den planerade återkallelsen sannolikt kommer att påverka fler än en part ska punkterna 1, 2 och 3 gälla i tillämpliga delar. I dessa fall ska synpunkter som någon av parterna framför enligt punkt 3 av EUIPO översändas till den eller de andra parterna, som ska anmodas att yttra sig inom en tidsfrist som EUIPO bestämmer.
5 Om avförandet av en post i registret eller återkallelsen av ett beslut påverkar en post eller ett beslut som har offentliggjorts, ska även avförandet eller återkallelsen offentliggöras.
6 Behörigheten att avföra en post eller återkalla ett beslut enligt punkterna 1–4 vilar på den avdelning eller enhet som fattade beslutet.
Artikel 24 – Villkor för vilandeförklaring av förfarandet
1 I ogiltighetsförfaranden och överklaganden får annulleringsenheten eller överklagandenämnden besluta att låta förfarandet vila i följande fall:
a På eget initiativ om det är lämpligt med hänsyn till omständigheterna i fallet.
b På motiverad begäran från en av parterna i ett förfarande mellan parter om det är lämpligt med hänsyn till omständigheterna i fallet och med beaktande av parternas intressen och förfarandets skede.
2 På begäran från bägge parter i ett förfarande mellan parter ska annulleringsenheten eller överklagandenämnden förklara förfarandet vilande i högst sex månader. Vilandeförklaringen får förnyas på begäran av bägge parter till en sammanlagd tid av högst två år.
3 Alla tidsfrister kopplade till förfarandet i fråga, utom tidsfristen för betalning av ansökningsavgiften, ska avbrytas från dagen för vilandeförklaringen. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 170.5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1001 ska tidsfristerna löpa från början den dag då förfarandet återupptas.
4 Om det är lämpligt med hänsyn till omständigheterna i fallet får annulleringsenheten eller överklagandenämnden anmoda parterna att framföra sina synpunkter på vilandeförklaringen eller återupptagandet av förfarandet.
Artikel 25 – Återupptagande av förfarandet
1 Om förfaranden vid EUIPO avbryts enligt artikel 67b i förordning (EG) nr 6/2002 ska EUIPO informeras om identiteten på den person som är bemyndigad att fortsätta förfarandet vid EUIPO enligt artikel 67b.2 i förordning (EG) nr 6/2002. EUIPO ska underrätta den personen och alla berörda tredje parter om att förfarandet ska återupptas från och med en dag som EUIPO fastställer.
2 Om EUIPO tre månader efter det att förfarandet avbrutits enligt artikel 67b.1 c i förordning (EG) nr 6/2002 inte har informerats om att ett nytt ombud har utsetts, ska EUIPO underrätta sökanden eller innehavaren av den registrerade EU-formgivningen om följande:
a Om artikel 77.2 i förordning (EG) nr 6/2002 är tillämplig, att ansökan om en registrerad EU-formgivning anses vara återkallad om informationen inte lämnas inom två månader efter delgivning av underrättelsen.
b Om artikel 77.2 i förordning (EG) nr 6/2002 inte är tillämplig, att förfarandet kommer att återupptas med sökanden eller innehavaren av den registrerade EU-formgivningen från och med dagen för delgivning av underrättelsen.
3 De tidsfrister som gäller för sökanden eller innehavaren av den registrerade EU-formgivningen när förfarandet avbryts, utom tidsfristen för betalning av förnyelseavgifter, ska börja löpa igen den dag då förfarandet återupptas.
Artikel 26 – Ombud
Artiklarna 73, 74 och 75 i delegerad förordning (EU) 2018/625 ska i tillämpliga delar gälla för ombud i formgivningsfrågor enligt artikel 78 i förordning (EG) nr 6/2002.
Artikel 27 – Upphävande
Förordning (EG) nr 2245/2002 ska upphöra att gälla.
Artikel 28 – Övergångsbestämmelser
1 Trots vad som sägs i artikel 27 i den här förordningen ska förordning (EG) nr 2245/2002, i dess lydelse den 30 juni 2026, fortsätta att tillämpas på pågående förfaranden om den här förordningen inte är tillämplig enligt punkterna 2–5 i den här artikeln, till dess att sådana förfaranden har avslutats.
2 Artikel 12.2, 12.3 och 12.6 i förordning (EG) nr 2245/2002, i dess lydelse den 30 juni 2026, ska fortsätta att tillämpas på begäran om rättelser av ansökan som ingetts före den 1 juli 2026.
3 Artikel 29.5 i förordning (EG) nr 2245/2002, i dess lydelse den 30 juni 2026, ska fortsätta att tillämpas på bevisning till stöd för ansökningar om ogiltigförklaring som ingetts före den 1 juli 2026.
4 Artikel 46 i förordning (EG) nr 2245/2002, i dess lydelse den 30 juni 2026, ska fortsätta att tillämpas på muntliga förfaranden som inletts före den 1 juli 2026.
5 Artikel 61 i förordning (EG) nr 2245/2002, i dess lydelse den 30 juni 2026, ska fortsätta att tillämpas på ansökningar om en registrerad EU-formgivning och ansökningar om överlåtelser som tagits emot före den 1 juli 2026.
Artikel 29 – Ikraftträdande och tillämpning
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Den ska tillämpas från och med den 1 juli 2026.
1 EGT L 3, 5.1.2002, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2002/6/oj.
2 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/2822 av den 23 oktober 2024 om ändring av rådets förordning (EG) nr 6/2002 om gemenskapsformgivning och om upphävande av kommissionens förordning (EG) nr 2246/2002 ( EUT L, 2024/2822, 18.11.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/2822/oj).
3 Kommissionens förordning (EG) nr 2245/2002 av den 21 oktober 2002 om tillämpning av rådets förordning (EG) nr 6/2002 om EU-formgivning (EGT L 341, 17.12.2002, s. 28, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2002/2245/oj).
4 Kommissionens delegerade förordning (EU) 2018/625 av den 5 mars 2018 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1001 om EU-varumärken och om upphävande av delegerad förordning (EU) 2017/1430 (EUT L 104, 24.4.2018, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_del/2018/625/oj).
5 Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2026/138 av den 15 januari 2026 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för vissa bestämmelser i rådets förordning (EG) nr 6/2002 om EU-formgivning ( EUT L, 2026/138, 19.3.2026, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2026/138/oj).
6 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1001 av den 14 juni 2017 om EU-varumärken (EUT L 154, 16.6.2017, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2017/1001/oj).