Förslag till avgörande av generaladvokat Marco Darmon föredraget den 14 juli 1994

1 Originalspråk: franska.

2 Såsom denna ändrats genom tillträdeskonventionen av den 25 oktober 1982 (EGT nr L 388, s. 1).

3 Dom av den 6 oktober 1976 (12/76, Rec. s. 1473).

4 Dom av den 27 september 1988 (189/87, Rec. s. 5565).

5 Punkt 17.

6 Dom av den 26 mars 1992, Reichert II (C-261/90, Rec. s. I-2149, punkt 19).

7 Se i detta avseende Gaudemet-Tallon, H: Les conventions de Bruxelles et de Lugano, LGDJ, 1993, nr 193; Droz, G: Compétence judiciaire et effets des jugements dans le marché commun, Dalloz, 1972, nr 77; Bourel, P: Du rattachement de quelques délits spéciaux en droit international privé, Recueil des Cours, Académie de droit international de La Haye, 1989, II, band 214 i samlingen, s. 251ff; Kaye, P: Civil Jurisdiction and Enforcement of Foreign Judgments, Professional Books, 1987, s. 561; Lasok och Stone: Confia of Laws in the European Community, Professional Books, 1987, s. 232.

8 Le droit au respect de la vie privée, Semaine jundique, 1968, nr 2136, punkt 24. Se även dom av den 27 februari 1967 av Cour d'appel de Paris (Brigitte Bardot), där man inte på något sätt hänvisar till skuldbegreppet (Recueil Dalloz Sirey, 1967, s. 450).

9 Jfr i detta avseende professor Bourels föreläsningsserie, nämnd ovan, s. 324ff.

10 Nämnd ovan, nr 189.

11 Dom av den 30 november 1976 (21/76, Rec. s. 1735).

12 Dom av den 11 januari 1990 (C-220/88, Rec. s. I-49).

13 Denna fråga är också central i målet Marinan (C-364/93), där jag snart skall presentera mitt förslag till avgörande.

14 Domskälen, punkt 11.

15 Domslut.

16 Dom C-220/88, nämnd ovan.

17 Domslut.

18 Dom 12/76, nämnd ovan.

19 Dom av den 29 juni 1994 (C-288/92, Rec. s. I-2913).

20 Punkt 29.

21 Dom 21/76, nämnd ovan, nr 23 i domskälen.

22 Bundesgerichtshof, 3 maj 1977, Neue Juristische Wochenschrift, 1977, s. 1590; Oberlandesgericht München, 17 oktober 1986, Entscheidungen der Oberlandesgerichte in Zivilsachen, 1987, s. 216.

23 Internationale Urteilsanerkennung, Band I, 1. Halbband, CH. Beck'sche Verlagsbuchhandlung, München, 1983, s. 631.

24 Fri översättning: Behörighetskonkurrensen mellan domstolarna pi den ort där den orsakande handlingen inträffade och den där skadan realiserades öppnar en möjlighet att väcka talan för hela skadan oavsett var den uppkom och alltså inte bara för den skada som uppkommit mom domstolens nationella territorium.

25 Europäisches Zivilprozeßrecht, Verlag Recht und Wirtschaft GmbH, Heidelberg, 1991, s. 103, punkt 45.

26 Fri översättning: I fall av otillåtet handlande genom trycksaker föreligger en internationell behörighet beträffande hela skadan, inte bara där skriften tryckts utan även på alla de ställen där den spridits.

27 Erauw, T: De onrechtmatige daad in het internationaal privaatrecht, Antwerpen, Maarten Kluwer, 1982, s. 194—197.

28 Domar av Tribunal de grande instance de Paris av den 29 september 1982 (Romy Schneider), av den 27 april 1983 (Caroline av Monaco), och av den 20 februari 1992 (Vincent Lindon); dom av Cour d'appel de Paris av den 19 mars 1984 (Caroline av Monaco).

29 Schockweiler, F: Les conflits de lois et les conflits de juridictions en droit international privé luxembourgeois, Ministère de la justice, Luxembourg, 1987, nr 858.

30 Se beslut av Tribunal Supremo av den 20 november 1980 {Repertorio Aranzadi de Jurisprudencia [RAJ], 1980, nr 4524), av den 7 juli 1983 (RAJ, 1983, nr 4112), samt av den 28 september 1992 (RAJ, 1992, nr 7385).

31 Se dom av den 28 juli 1990 av Corte di Cassazione, i Cassazione penale, 1992, s. 644.

32 Dom i malet Barrett mot Independent Newspapers [1986] ILRM 601.

33 Domar från Supremo Tribunal de Justiça av den 18 april 1990 i Actualidade Jurídica, nr 8, s. 2; från Tribunal da Relação de Coimbra av den 8 januari 1963 i Castelo Branco Galvão, Direito e Processo Penal, Coimbra, 1982, s. 32.

34 Domar från Tribunal da Relação de Lisboa av den 11 februari 1955 och av den 17 februari 1965 i Castelo Branco Galvão, nämnd ovan, s. 32.

35 Punkt 193.

36 Revue critique de droit international privé, 1983, s. 674. Se aven Heinrichs, J: Die Bestimmung der Gerichtlichen Zuständigkeit nach dem Begehungsort im nationalen und internationalen Zivilprozeßrecht, 1984, s. 188—201; Schwicgel-Klein, E: Persönlichkeitsrechtverletzungen durch Massenmedien im Internationalen Privatrecht, 1983, s. 68— 82.

37 Du rattachement de quelques délits spéciaux, nämnd ovan, s. 356.

38 Ibid.

39 S. 357.

40 Punkt 16. Se även punkt 17 i domen av den 19 januari 1993, Shearson Lehman Hutton (C-89/91, Rec. s. I-139).

41 I synnerhet domarna Tessili Italiana Como (punkt 13), Mines de potasse d'Alsace (punkt 11) av den 15 januari 1987, Shenavai (266/85, Rec. s. 239, punkt 6) och Dumez (punkt 17).

42 Skriftliga anmärkningar, punkt 20.

43 Punkt 12.

44 Punkt 15.

45 Conflict of Laws in the European Community, nämnd ovan.

46 S. 232.

47 Civil Jurisdiction and Enforcement of Foreign Judgments, nämnd ovan.

48 S. 580.

49 Punkt 11.

50 Se ovan punkterna 30— 32.

51 Revue critique de droit international privé, 1974, s. 700.

52 S. 704.

53 Recueil Dalloz Sirey, 1977, s. 614—615.

54 La convention de Bruxelles du 27 septembre 1968 - Compétence judiciaire et effets des jugements dans la CEE, Jupiter, 1985, punkt 88, s. 49.

55 Journal du droit international, \977, s. 728.

56 S. 733. I en senare artikel har samme författare ansett att i syfte att koncentrera målen kunde prejudikatet Shenavai utsträckas till att gälla skadestand utanför avtalsförhållanden på så vis att domstolen på den ort där den huvudsakliga skadan uppkommit skulle vara behörig att pröva hela den skada som lidits i de olika konventionsstaterna (Journal du droit international, 1994, s. 169— 170).

57 Se de olika avgöranden som nämnts ovan, not 27.

58 Det är obestridligen så att en tidning som publiceras i en konventionsstat sprids till praktiskt taget alla de andra staterna.

59 Ovannämnda dom av den 27 september 1988, Kalfelis, punkt 19. Se även dom av den 17 juni 1992, Handte (C-26/91, Rec. s. I-3967, punkt 14).

60 Dom av den 4 mars 1982 (38/81, Rec. s. 825).

61 Punkt 6.

62 Dora 21/76, nämnd ovan, punkt 11.

63 Beträffande frånvaron av oförentigheter i beslut i den mening som avses i artikel 27.3 i konventionen hänvisas till punkt 97 och följande.

64 Se punkt 6 i ovannämnda dom 38/81.

65 Dom av den 17 juni 1992 (C-26/91, Rec. s. I-3967).

66 Dom C-288/92, nämnd ovan.

67 Punkt 19.

68 Jag vidhöll denna ståndpunkt i mitt förslag till avgörande i domen Shearson Lehman Hutton (C-89/91, nämnd ovan) liksom i mitt förslag till avgörande i malet Brenner och Noller (C-318/93, som för närvarande är under överläggning).

69 Se punkterna 27 och 28 i mitt förslag till avgörande i domen Kalfelis.

70 Journal du droit intemaúortal, Ï977, s. 728 och 732.

71 Journal du droit international, 1994, s. 169.

72 Dom av den 15 januari 1987 (266/85, Rec. s. 239).

73 Punkt 19.

74 Se ovanstående hänvisning i not 70, s. 171.

75 Se nedan punkt 104 och följande.

76 S. 1754.

77 Se också i det här avseendet not 1 i generaladvokat Jacobs förslag till avgörande i domen Handte.

78 Nämnd ovan, s. 564.

79 Dom av den 15 maj 1990 (C-365/88, Rec. s. I-1845).

80 Punkt 17.

81 Punkt 197. Se också, av samma innebörd. Gothot och Holleaux, nämnda ovan, punkt 226.

82 Dom av den 4 februari 1988 (145/86, Rec. s. 645).

83 Punkt 22.

84 Dom 38/81, nämnd ovan.

85 S. 838.

86 Punkt 7.