Förslag till avgörande av generaladvokat Philippe Léger föredraget den 31 maj 1995

1 Originalspråk: franska.

2 EGT nr L 6, 1979, s. 24.

3 8 § första punkten 1 i avdelning IV i Sozialgesetzbuch, sociallagstiftning (nedan kallad SGB IV) och 5 § andra punkten första meningen 1 i avdelning VI i Sozialgesetzbuch (nedan kallad SGB VI).

4 Detta referensbelopp fastställs årligen. För är 1993 uppgick det till 530 DM i månaden i de gamla delstaterna och till 390 DM i de nya.

5 8 § första punkten i SGB IV och 5 § andra punkten i SGB VI.

6 7 § i SGB V i förening med 8 § första punkten i SGB IV.

7 100, 134, 104 och 168 §§ i Arbeitsförderungsgesetz (lag om befrämjande av sysselsättningen, nedan kallad AFG).

8 169 a § i AFG.

9 102 § i AFG.

10 Bestämmelserna i 1247 § punkt 2a och 1246 § punkt 2a första meningen I i avdelning IV i Reichsversicherungsordnung (den gamla socialförsäkringslagen, nedan kallad RVO) motsvaras av den nya 44 § första punkten 2 i SGB VI. För att erhålla invaliditetspension skall det kunna styrkas alt det under åtminstone tre av de fem år som föregått invaliditeten skett inbetalningar av avgifter i anledning av en anställning eller en verksamhet som omfattas av den obligatoriska försäkringen.

11 Se i detta hänseende dom av den 24 juni 1987, Borrie Clarke (384/85, Rec. s. 2865, punkt 12).

12 Punkt 12 i yttrandet i målet Nolte och punkt 9 i yttrandet i målet Megner och Scheffel.

13 71/85, Rec. s. 3855.

14 Se till exempel dom av den 24 mars 1987, McDermott och Cotter (286/85, s. 1453, punkt 17) och domen i målet Borrie Clarke, nämnd ovan i fotnot 10, punkt 12, dom av den 8 mars 1988, Dik m. íl. (80/87, Rec. s. 1601, punkt 11) och av den 11 juli 1991, Johnson (C-31/90, Rec. s. I-3723, punkt 36).

15 Europeiska gemenskapernas kommission, generaldirektoratet for sysselsättning, arbetsmarknads-och socialpolitik (GD V): L'égalité des chances entre les femmes et les hommes, Euroļie sodale, 3/91, s. 77, 79.

16 Se exempelvis domar av den 13 juli 1989, Rinner-Kühn (171/88, Rec. s. 2743, punkt 16) och av den 7 februari 1991, Nimz (C-184/89, Rec. s. I-297, punkt 15).

17 Se exempelvis dom av den 13 december 1989, Ruzius- Wilbrink (C-102/88, Rec. s. 4311, punkt 17).

18 Se exempelvis dom av den 13 maj 1986, Bilka (170/84, Rcc. s. 1607, punkt 31).

19 Se exempelvis domar av den 27 juni 1990, Kowalska (C-33/89, Rec. s. I-2591, punkt 16) och Nimz, nämnd ovan i fotnot 15, punkt 15.

20 Se exempelvis domen i målet Rinner-Kühn, nämnd ovan i fotnot 15, punkt 16.

21 Dom av den 27 juni 1989, Achterberg-te Ride m. fl. (48/88, 106/88 ocli 107/88, Rec. s. 1963, punki 16).

22 Dom av den 24 juni 1986, Drake (150/85, Rec. s. 1995, punkt 23).

23 L'égalité des traitements entre les hommes et les femmes dans la jurisprudence de la Cour de justice des Communautés européennes: un univers en expansion, RTDE, januari—mars 1992, s. 9.

24 Se för argumentering mot detta den tyska regeringens yttranden, punkt 11 i målet Nolte och punkt 6 i målet Megner och Scheffel.

25 Domen i målet Rinner-Kühn, nämnd ovan i fotnot 15, punkt 16.

26 Dom av den 23 mars 1982, Levin (C-53/81, Rec. s. 1035, punkt 18).

27 Dom av den 3 juni 1986, Kempf (139/85, Rec. s. 1741, punkterna 2 och 16).

28 Domen i målet Ruzius-Wilbrink, nämnd ovan i fotnot 16, punkterna 7 och 17.

29 Ibidem, punkt 4 i generaladvokat Darmons förslag till avgörande i målet Ruzius-Wilbrink, nämnt ovan i fotnot 16, min kursivering.

30 Garrone, P.: La discrimination indirecte en droit communautaire: vers une théorie générale, RTDE, nr 30, juli-september 1994, s. 425, 441.

31 Domen i mâlet Achtcrbcrg-te Riele m. íl., nämnd ovan i fotnot 20, punkt 12, min kursivering.

32 Se exempelvis domar av den 19 mars 1964, Unger (75/63, Rec. s. 347), Levin, nämnd ovan i fotnot 25, punkt 11, och Kempf, nämnd ovan i fotnot 26, punkt 15.

33 Nämnd ovan i fotnot 20.

34 Punkt 11 i domen, min kursivering.

35 Ibidem, punkt 17.

36 Nämnd ovan i fotnot 13, punkt 20.

37 Ibidem, punkt 27.

38 Ibidem, punkt 22.

39 Punkterna 20 och 21 i förslaget.

40 Yttrande i målet Nolte, punkt 3.2.

41 Även om detta inte är fallet i alla medlemsstater. Således föreskrivs i Konungariket Sverige ett undantag från skyldighet att betala avgifter för inkomster som understiger en viss tröskel under det att rätten till sociala förmåner alltjämt bibehålls.

42 Dom av den 27 oktober 1993, Enderby (C-127/92, Rec. s. I-5535, punkt 19).

43 Enligt den första studien från år 1990 som framlagts av den nationelia domstolen i målet Nolte (punkt III.4 tredje stycket) skulle ungefär tre fjärdedelar av anställningar av ringa omfattning innehas av kvinnor. Enligt den andra studien från april 1993 som avser är 1992 och som framlagts i samma mål av Landesversicherungsanstalt (punkt 3.2.1.1 i dess yttrande) och den tyska regeringen (punkt 20 i dess yttrande), studie av Institut für Sozialforschung und Gesellschaftspohtik i Köln, nedan kallat ISG, skulle denna andel inte vara mer än 60 procent (en föregande undersökning av ISG för ar 1987 visade en procentandel om 55 procent).

44 Domen i målet Rinner-Kühn, nämnd ovan i fotnot 15. Statistiken återges i punkt 23 i generaladvokat Darmons förslag till avgörande. Av denna framgår att år 1987 innehades 89 procent av deltidsanställningarna i Förbundsrepubliken Tyskland av kvinnor.

45 Ibidem, domslutet.

46 De ovan nämnda domarna i fotnot 18, Nimz, punkt 15, och Kowalska, punkt 16.

47 Dom av den 24 februari 1994, Roks m. fl. (C-343/92, Rec. s. I-571, punkt 33).

48 Se exempelvis domen i målet Ruzius-Wilbrink, nämnd ovan i fotnot 16, punkt 15, och dom av den 7 maj 1991, kommissionen mot Belgien (C-229/89, Rec. s. I-2205, punkt 13).

49 Kommissionen presenterade den 27 maj 1988 ett förslag till direktiv COM(8S) 269, slutlig, om bevisbördan inom området för lika lön och likabchandling av kvinnor och män som i allt väsentligt tar upp de principer som utvecklats i domstolens rättspraxis (EGT nr C 176, s. 5 [vid översättningen fanns ingen svensk version att tillgå]).

50 Domen i målet Rinner-Külm, nämnd ovan i fotnot 15, punkt 15.

51 Domen i målet Bilka, nämnd ovan i fotnot 17, punkt 37.

52 Dom i målet kommissionen mot Belgien, nämnd ovan i fotnot 47, punkt 19, min kursivering. Se även i detta hänseende domar av den 19 november 1992, Molenbroek (C-226/91, Rec. s. I-5943, punkt 13) och Roks m. fl., nämnd ovan i fotnot 46, punkt 34.

53 Se den tyska regeringens yttrande i målet Nolte, punkt 30 ff.

54 Ibidem, punkt 42.

55 Domen i målet kommissionen mot Belgien, nämnd ovan i fotnot 47, punkt 22.

56 Dom av den 3 maj 1990, Kits van Heijningen (C-2/S9, Ree. s. I-1755, punkt 20, min kursivering).

57 Domen i målet Roks m. 11., nämmi ovan i fotnot -16, punkt 29, min kursivering.

58 Se i fraga om skattepolitik dom i målet kommissionen mot Belgien, nämnd ovan i fotnot -17, punkt 21.

59 Se dess yttrande i målet Nolte, punkt 65, och i målet Megner och Scheffel, punkt 35 in fine.

60 Domen i målet Roks m. fl., nämnd ovan i fotnot 46, punkterna 35 och 36, min kursivering.

61 Dom av den 30 november 1993 (C-189/91, Ree. s. I-61S5).

62 Punkt 33, min kursivering.

63 Förslag till direktiv COMĮ90) 228, slutlig, av den 29 juni 1990 om snedvridning av konkurrensen vit! vissa anställningsförhållanden (EGT nr C 224, s. 6, ändrad den 7 november 1990, EGT nr C 305, s. 8 [vid översättningen fanns ingen svensk version att tillgå]).

64 Punkt 49 i denna regerings yttrande i målet Nolte, min kursivering.

65 Dom av den 3 april 1968, Molkerei-Zentrale (28/67, Rec. s. 211, 228).

66 Generaladvokat Cruz Vilaças förslag till avgörande i målet Borrie Clarke, nämnt ovan i fotnot 10, punkt 31.

67 Se vad jag.infört i denna fråga ovan, punkt 36—13.

68 Domen i målet Borrie Clarke, nämnd ovan i fotnot 10, domslutet, domen i målet Federatie Nederlandse Vakbeweging, nämnd ovan, domslutet, och domen i mälct McDermott och Cotter, nämnd ovan i fotnot 13, domslutet, punkt 2. Se även domen i målet Ruzius-Wilbrink, nämnd ovan i fotnot 16, punkt 21.