Förslag till avgörande av generaladvokat Walter Van Gerven föredraget den 27 september 1994

1 Originalspråk: franska.

2 Kommissionens förordning av den 11 november 1988 som ändrar förordning (EEG) nr 2303/88 i fraga om tilläggsskatter som skall indrivas i de fail minimipríset för import, tillämpligt pa torkade druvor, inte efterlevs (EGT nr L 307, s. 26).

3 EGT nr L 73, s. 1. Frän och med den 1 mars 1986 ersätts den förordningen av rådets förordning (EEG) nr 426/86 av den 24 februari 1986 om den gemensamma organisationen av marknaden för bearbetade produkter av frukt och grönsaker (EGT nr L 49, s. 1).

4 Förordning som definierar tillämpningsreglerna för skyddsåtgärder för bearbetade produkter av frukt och grönsaker (EGT nr L 73, s. 28).

5 Förordning av den 13 oktober 1982 om skyddsåtgärder tillämpliga på import av torkade druvor (EGT nr L 290, s. 28).

6 Såsom ändrad av kommissionens förordning (EEG) nr 936/84 av den 5 april 1984 (EGT nr L 96, s. 13).

7 Såsom ändrad av ovannämnda förordning nr 936/84.

8 Dom av den 11 februari 1988, National Dried Fruit Trade Association (Rec. s. 757).

9 Dom av den 5 juli 1988, Central-Import Münster (Rec. s. 3679).

10 Förordning av den 15 april 1988 om tillämpningen av en tilläggsskatt som föreskrivs av förordning (EEG) nr 2742/82 om skyddsåtgärder tillämpliga pä importen av torkade druvor (EGT nr L 99, s. 12).

11 Förordning av den 31 mars 1984 ändrande förordning (EEG) nr 516/77 om den gemensamma organisationen av marknaden för bearbetade produkter av frukt och grönsaker samt förordning (EEG) nr 950/68 om gemensamma tulltariffen (EGT nr L 103, s. 11).

12 Förordning av den 23 juli 1985 (EGT nr L 197, s. 10).

13 Förordning av den 30 juli 1985 (EGT nr L 209, s. 24).

14 Förordningens andra övervägande föreskriver au för att undvika bedrägerier i fraga om minimipriset för import, är endast de fakturor som upprättats i de torkade druvornas ursprungsland godtagbara som bcvishandlingar.

15 Det framgår av den akt som har överlämnats till oss av den nationella domstolen (handling 9—5) att det är fråga om det enligt österrikisk rätt stiftade bolaget Kraus und Kraus, vars namn man återfinner i Dintcr-malet, som avgjorts denna domstol, vilket vi kommer att tala om längre fram.

16 Se punkt 5.

17 Förordning av den 14 juni 1985 om skyddsåtgärder tillämpliga på importen av vissa moreller (EGT nr L 156, s. 13).

18 Rådets direktiv nr 79/695/EEG av den 24 juli 1979 om harmoniseringen av förfarandena för övergång till fri omsättning för varor (EGT nr L 205, s. 19); se även kommissionens direktiv nr 82/57/EEG av den 17 december 1981 om vissa tillämpningsföreskrifter för rådets direktiv nr 79/695/EEG om harmonisering av förfarandena för övergång till fri omsättning för varor (EGT nr L 28,1985, s. 38).

19 Rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om gemenskapens tulltaxa (EGT nr L 302, s. 1). Artikel 1 i denna anger att tullregleringen utgörs av denna kodex samt av de bestämmelser som antagits för dess tillämpning på nationell nivå eller på gemenskapens nivå.

20 Se det andra övervägandet i förordning nr 936/84 samt det andra övervägandet i förordning nr 2237/85, ovannämnt i not 13.

21 Dom av den 2.8.1993, Dinter (C-81/92, Rec. s. I-4601).

22 I motsats till föreliggande mål, rekonstruerades importpriset alltså inte utifrån återförsäljmnespriset efter importen, men väl utifrån det initiait av mellanhanden till exportören i ursprungslandet betalda priset.

23 Punkt 18 i domen.

24 Det rör sig om kommissionens förordning (EEG) nr 2053/89 av den 10 juli 1989 om fastställande av särskilda tillämpningsvillkor för systemet med minimipris för import för vissa bearbetade körsbär (EGT nr L 195, s. 11), och kommissionens förordning (EEG) nr 2054/89 av den 10 juli 1989 om fastställande av särskilda tillämpningsvillkor för systemet med minimipris för import av torkade druvor (EGT nr L 195, s. 14). Dessa förordningar är i stort sett identiska.

25 Se artiklarna 6.1 i dessa förordningar, enligt vilka Da tullmyndigheterna har grundade misstankar rörande det faktum huruvida det pris som finns i deklarationen för övergång till fri omsättning ätcrger det verkliga importpriset, skall de av importören kräva att han, inom en sexmänadcrsfrist, framlägger bevis för att produkten har avsatts under villkor som garanterar att minimipriset för import liar respekterats...

26 Artiklarna 7 i förordningarna lyder som följande: 1. Minimipriset för import anses efterlevt om importören framlägger Devis för att minst 95 procent av det importerade partiet att produkten har salts i befintligt skick, efter förpackning, direkt eller via mellanhänder, till skedet för de slutliga användarna till ett pris som är minst lika med minimipriset för import. 2. Om de bevis som härrör frän den slutliga användaren inte kan läggas fram trots importörens omsorg, kan de behöriga myndigheterna godta andra bevis som bevisar att produkten har salts under förhållanden som påvisar att minimipriset har efterlevts.

27 Se, i synnerhet, artikel 1 i gemenskapens tulltaxa, ovannämnd i not 18.