Förslag till avgörande av generaladvokat Georgios Cosmas föredraget den 22 november 1995

1 Originalspråk: grekiska.

2 Förordning av den 16 mars 1987 om den gemensamma organisationen av marknaden för vin (EGT nr L 84, s. 1).

3 Dom av den 5 oktober 1994, Tyskland mot rådet, (C-280/93, Rcc. s. I-4973). Detta mål gällde lagenligheten av införandet av en tullkvot samt fastställandet av särskilda bestämmelser för fördelningen av denna kvot inom ramen för organisationen av den gemensamma marknaden för bananer.

4 Punkterna 59 och 60.

5 Punkt 61.

6 I denna dom återges den lösning som domstolen tillämpade i dom av den 29 oktober 1980, Maizena mot ridet (139/79, Rcc. s. 3393, punkt 23). Se även punkt 101 i förslag till avgörande av generaladvokat Gulmann i ovannämnda målet Tyskland mot rådet (se fotnot 2).

7 Ovannämnda dom i målet Maizena (fotnot 5), punkt 23, in fine.

8 Rådets förordning nr 26 av den 4 april 1962 om tillämpning av vissa konkurrensregler pi produktion av och handel med jordbruksprodukter (EGT nr 30, 1962, s. 993).

9 Se dom av den 26 juni 1979, Pigs and Bacon Commission (177/78, Rec. s. 2161, punkt 11).

10 Se exempelvis domar av den 22 mars 1977, Steinikc & Weinlig (78/76, Ree. s. 595, punkt 9, in fine), av den 17 mars 1993, Sloman Neptun (C-72/91 och C-73/91, Rcc. s. I-887, punkt 11).

11 Se dom av den 15 juni 1993, Matra mot kommissionen (C-225/91, Rcc. s. I-3203, punkt 41).

12 Nämnd ovan i fotnot 10, punkt 41.

13 Se dom av den 21 maj 1980, kommissionen mot Italien (73/79, Ree. s. 1533, punkt 11).

14 I samma punkt 41 i ovannämnda domen Matra mot kommissionen, not 10, har domstolen upprepat sin fasta rättspraxis enligt vilken formerna för ett stod som skulle sta i strid med andra särskilda bestämmelser i fördraget än artiklarna 92 och 93 kan vara så oupplösligcn förenade med föremålet för stödet att det inte skulle vara möjligt att bedöma dem var för sig. Se dom av den 22 mars 1977, Iannclli och Volpi (74/76, Rec. s. 557, punkt 14).

15 Nämnd ovan i fotnot 9, punkt 8.

16 Se även domstolens liknande lösning i ovannämnda dom i målet Iannclli och Volpi, punkt 11 (fotnot 13).

17 Förordning nr 822/87 (nämnd ovan i fotnot 1) har ersatt rådets förordning (EEG) nr 337/79 av den 5 februari 1979 om den gemensamma organisationen av marknaden för vin (EGT nr L 54, s. 1).

18 Dom av den 6 november 1990, Italien mot kommissionen, C-86/89, Ree. s. I-3891. Detta mil gällde lagenligheten av stöd beviljat för användningen av koncentrerad dnivmust och renad koncentrerad dnivmust vid vinframställning till vinproducenter i Italien genom ett system för nationellt tilläggsstöd.

19 Se ovan den i fotnot 17 nämnda domen i milet Italien mot kommissionen (punkt 19). Se även dom av den 23 januari 1975, Van den Hulst (51/74, Rec. s. 79, punkt 25), av den 23 februari 1988, kommissionen mot Frankrike (216/84, Rec. s. 793, punkt 18), samt av den 14 juli 1988, Zoni (90/86, Rec. s. 4285, punkt 26).

20 Se ovan i fotnot 18 nämnda domar i målen kommissionen mot Frankrike (punkt 18) och Zoni (punkt 26).

21 Sc 44: e och 45: e övervägandet i förordning nr 822/87.

22 1 irtikcl 27.2, 27.3 och 27.4 i förordning nr 822/87 föreskrivs följande:2. För varje bordsvinstyp enligt punkt 1 skall ett orienteringspris fastställas före den 1 augusti för varje produktionsår. 3. Orienteringspriset skall fastställas pá grundval av genomsnittet av de priser som har noterats for vintypen i fråga under de två senaste produktionsaren före tidpunkten för fastställandet och pä grundval av prisutvecklingen under det innc-varande produktionsaret. ... 4. Orienteringspriset skall fastställas i produktionslcdct och skall uttryckas, allt efter vintypen, antingen i ecu per % vol./hl eller i ecu/hl.

23 Förordning om den förebyggande dcstilladon som avses i artikel 38 i förordning (EEG) nr 822/87 för produktionsåret 1993/1994 (EGT nr L 190, s. 23).

24 Artikel 39.1 första stycket återges i sin ändrade lydelse enligt artikel 1.3 i rådets förordning (EEG) nr 1236/89 av den 3 maj 1989 om ändring av förordning (EEG) nr 822/87 om en gemensam organisation av marknaden för vin (EGT nr L 128, s. 31).

25 Förordning av den 15 februari 1994 om den obligatoriska dcstillauon som föreskrivs i artikel 39 i rådets förordning (EEG) nr 822/87 och om undantag för vissa däri föreskrivna tillämpningsvillkor för produktionsåret 1993/1994 (EGT nr L 44, s. 9 [vid översättningen fanns ingen svensk version att tillgå]).

26 Se 89: e övervägandet i förordning nr 822/87.

27 Nämnd ovan i fotnot 9 (punkt 13).

28 Förordning om den gemensamma organisationen av marknaden för bearbetade produkter av frukt eller grönsaker (EGT nr L 153, s. 8) [vid översättningen fanns ingen svensk version an tillgå].

29 Dom nämnd i fotnot 8 ovan. Detta mâl gäilde frågan om viss verksamhet som utövades av ett irländskt offentkgrättsligt organ var förenligt med fördraget och den gemensamma organisationen av marknaden för griskött.

30 Förordning om den gemensamma organisationen av marknaden för griskön (EGT nr L 282, s. 1).

31 Nämnd ovan i fotnot 8 (punkt 11).

32 Domstolens dom 72/79, Rcc. s. 1411. Dem mål gällde ersättning till producenter för lagringskostnader för socker i enlighet med bestämmelserna i rådets förordning (EEG) nr 3330/74 av den 19 december 1974 om den gemensamma organisationen av marknaden för socker (EGT nr L 359, s. 1).

33 Punkt 13.

34 Kommissionen har hänvisat (punkt 3 i sin replik) till 37 beslut avseende jordbrukssektorn, varav 17 avseende vinsektorn. Kommissionen har tillagt att det mellan åren 1960 och 1967 inte fattades ett enda beslut och att 14 beslut fattades mellan åren 1967 och 1983, medan de 23 återstående fattades mellan aren 1984 och 1994. Vad särskilt gäller sektorn för vin har kommissionen närmare angett att det mellan åren 1960 och 1984 endast fattades 2 beslut (år 1975 och år 1976), medan de 15 återstående fattades under den senaste tioårsperioden, varav 8 mellan åren 1989 och 1994.

35 Detta var exempelvis fallet med den gemensamma organisationen av marknaden för nötkött, artikel 24 i rådets forordning (EEG) nr 805/68 av den 28 juni 1968 (EGT nr L 148, s. 24), med den gemensamma organisationen av marknaden för mjölk och mjölkprodukter, artikel 23 i rådets förordning (EEG) nr 804/68 av den 27 juni 1968 (EGT nr L 148, s. 13), med den gemensamma organisationen av marknaden för utsäde, artikel 8 i rådets förordning (EEG) nr 2358/71 av den 26 oktober 1971 (EGT nr L 246, s. 1), med den gemensamma organisationen av marknaden för frukt och grönsaker, arūkcr31 i rådets förordning (EEG) nr 1035/72 av den 18 maj 1972 (EGT nr 118, s. 1), mcd den gemensamma organisationen av marknaden för griskött, artikel 21 i förordning nr 2759/75 (nämnd i fotnot 29), med den gemensamma organisationen av marknaden för fjädcrfäkött, artikel 19 i rådets förordning (EEG) nr 2777/75 av den 29 oktober 1975 (EGT nr L 282, s. 77), med den gemensamma organisationen av marknaden för socker, artikel 44 i rådets förordning (EEG) nr 1785/81 av den 30 juni 1981 (EGT nr L 177, s. 4), med den gemensamma organisationen av marknaden för bearbetade frukter och grönsaker, artikel 19 i rådets förordning (EEG) nr 426/86 av den 24 februari 1986 (EGT nr L 49, s. 1), med den gemensamma organisationen av marknaden för spannmål, artikel 19 i rådets förordning (EEG) nr 1766/92 av den 30 juni 1992 (EGT nr L 181, s. 21), samt med den gemensamma organisationen av marknaden för bananer, artikel 24 i rådets förordning (EEG) nr 404/93 av den 13 februari 1993 (EGT nr L 47, s. 1).

36 Dom av den 7 februari 1979, Frankrike mot kommissionen (15/76 och 16/76, Rcc. s. 321). Detta mål gällde revisionsförfarandet avseende de räkenskaper som medlemsstaterna lägger fram som utgifter finansierade av Europeiska utvccklings-och garantifonden för jordbruket.

37 Punkt 31.

38 Dom av den 29 november 1978, Pigs Marketing Board (83/78, Rec. s. 2347, punkt 56). Se även liknande läsningar som domstolen antog i den i fotnot 8 ovan nämnda domen i målet Pigs and Bacon Commission (punkt 14), som gällde marknaden för griskött samt i dom av den 18 maj 1977, Van Den Hazel (111/76, Rec. s. 901, punkt 13), som gällde den gemensamma organisationen av marknaden av fjädcrfäkött.

39 Det är denna fasta rättspraxis som återges i den i fotnot 17 nämnda domen i målet Italien mot kommissionen (punkt 19).

40 Detta ar precis vad generaladvokaten Sir Gordon Slynn har framhållit i sitt förslag till avgörande i målet GAEC de la Ségaude mot rådet och kommissionen, dom av den 15 januari 1987 (253/84, Rec. s. 123). Målet gällde frågan om giltigheten av ett beslut av rådet att anse ett stöd som beviljats av Förbundsrepubliken Tyskland — i form av en mervärdesskattelättnad med upp till 5 procent av det pris (exklusive mervärdesskatt) som betalades av köparen av jordbruksprodukten (se i synnerhet punkt 146) —ansågs som förenligt med den gemensamma marknaden. Eftersom domstolen ogillade begäran om skadestånd från det sökande bolaget GAEC tog den inte ställning till denna fråga.

41 Nämnd i fotnot 9 (punkt 13).

42 Nämnd i fotnot 39.

43 Detta framgår även av punkterna 17 och 18 i generaladvokaten Jacobs förslag till avgörande i målet Rustica Semences, dom av den 14 juli 1994 (C-438/92, Ree. s. I-3519).

44 Dom i malet Steinike & Weinlig (punkt 13), nämnd i fotnot 9.

45 Dom i målet kommissionen mot Italien (punkt 18), nämnd i fotnot 31.

46 Se domstolens dom av den 18 maj 1993, Belgien mot kommissionen (C-356/90 och C-180/91, Rec. s. I-2323, punkt 26).

47 I den i fotnot 45 nämnda domen i målet Belgien mot kommissionen (punkt 30), som avsåg rådets sjätte direktiv 87/167/EEG av den 26 januari 1987 om stöd till varvsindustrin (EGT nr L 69, s. 55) [vid översättningen fanns ingen svensk version att tillgå] bekräftade domstolen att rådet, i enlighet med syftet med artikel 92.3 och med utgångspunkt Í konstaterandet av det oförenliga i stöd till varvsindustrin, har tagit hänsyn till en rad krav av ekonomisk och social art som har föranlett rådet att använda sig av den möjlighet som ges i fördraget att trots detta anse detta stöd som förenligt med den gemensamma marknaden, på villkor att det uppfyller de kriterier för avvikelse som föreskrivs i direkuvet.

48 Se vidare dom av den 12 juni 1958, Compagnie des hauts fourneaux de Chasse mot Höga myndigheten inom EKSG (2/57, Rec. s. 131), av den 21 juni 1988, ISA mot kommissionen (32/87, 52/87 och 57/87, Rec. s. 3305, punkt 19). I den i fotnot 10 nämnda domen i mâlet Matra mot kommissionen (punkt 25), uttalade domstolen uttryckligen an den även prövade åsidosättandet av förfarandereglema.

49 Se den i fotnot 10 nämnda domen i målet Matra mot kommissionen (punkterna 41 och 42).

50 Denna rättspraxis återges i dom av den 5 oktober 1994, Crispoltoni m. fl. (C-133/93, C-300/93 och C-362/93, Rec. s. I-4863, punkt 31).

51 Se dom av den 17 maj 1988, Erpclding (84/87, Rec. s. 2647, punkt 27). Se även dom av den 9 juli 1985, Bozzetti (179/84, Rec. s. 2301, punkt 30), av den 11 juli 1989, Schräder (265/87, Rcc. s. 2237, punkterna 23 och 24) samt av den 21 februari 1990, Wuidart m. fl. (C-267/88— C-285/88, Rcc. s. I-435, punkt 14).

52 Domstolens rättspraxis innehåller ett stort antal domar som gäller kommissionens befogenheter enligt artiklarna 92 samt 93.2 och 93.3 i fördraget. Till exempel bekräftade domstolen i den i fotnot 10 nämnda domen i målet Matra mot kommissionen (punkt 24), att det var fast rättspraxis att kommissionen vid tillämpningen av artikel 93.3 i fördraget förfogade över ett betydande utrymme för skönsmässig bedömning vars utövande innebär utvärderingar av ekonomiskt och socialt slag som skall utföras i ett gemenskapssammanhang. Domstolen bekräftade därefter (punkt 25) att inom ramen för denna legalitetskontrol! skall domstolen således begränsa sig till att pröva om kommissionen har överskridit de naturliga gränserna för sitt utrymme för skönsmässig bedömning, genom förvanskning eller genom en uppenbart oriktig bedömning av omständigheterna eller f;enom maktmissbruk eller åsidosättande av förfaranderegerna. Se även liknande avgöranden (om omfattningen av kommissionens befogenheter enligt artikel 92.3) i tidigare domar, av den 24 februari 1987, Deufil mot kommissionen (310/85, Rec. s. 901, punkt 18), av dcn 14 februari 1990, Frankrike mot kommissionen (C-301/87, Rec. s. I-307, punkt 49), av den 21 mars 1990, Belgien mot kommissionen (C-142/87, Rec. s. I-959, punkt 56) samt av den 21 mars 1991, Italien mot kommissionen (C-303/88, Rcc. s. I-1433, punkt 34). Se även domar av den 11 juli 1985, Remia m. fl. mot kommissionen (42/84, Rec. s. 2545, punkt 34), som gällde kontroll av bestämningen av den tillåtna varaktigheten av ett konkurrensförbud i ett avtal om förctagsöverlåtelse inom ramen för tillämpningen av artikel 85.1 i fördraget, dom av den 7 maj 1987, Nachi Fujikoshi mot rådet (255/84, Rcc. s. 1861, punkt 21), som gällde rådets införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av kullager med ursprung i Japan och Singapore, samt av den 22 januari 1976, Balkan-Import-Export (55/75, Rec. s. 19, punkterna 8 och 9), om lagenligheten av uppbörd av kompensationsbelopp för valutakursförändringar när det gäller handelsutbytet mellan medlemsstaterna och tredje Iandsom utförts Í enlighet med rådets förordning (EEG) nr 974/71 av den 12 maj 1971 om vissa konjunkturpolitiska åtgärder som skall vidtas inom jordbrukssektorn till följd av den tillfälliga utvidgningen av gränserna för fluktuaüoner i vissa medlemsstaters valutor (EGT nr L 106, s. 1) [vid översättningen fanns ingen svensk version att tillgå].

53 I det i fotnot 39 nämnda målet GAEC de la Ségaude mot rådet och kommissionen hade rådet antagit det omtvistade beslutet på grundval av artikel 93.2 tredje stycket i fördraget i syfte att kompensera den inkomstförlust som tyska jordbrukare drabbades av till följd av det gradvisa avskaffandet av systemet med kompensationsbelopp för valutakursförändringar. GAEG väckte talan och begärde ersättning för de skador som GAEC hade åsamkats. Domstolen ansåg (punkterna 20 och 21) att sökanden inte hade anfört tillräckliga bevis till stöd för sin begäran och avstod från att ta ställning, men generaladvokaten Sir Gordon Slynn frågade sig i sitt förslag till avgörande i vilken utsträckning det hade visats att exceptionella omständigheter förelåg på satt som avses i artikel 93.2 tredje stycket. Han medgav visserligen att avskaffandet av positiva kompcnsationsbeTopp för valutakursförändringar, som gjorde aet möjligt för ett land att på samma gång ha en stark valuta och ett förhållandevis lagt exportpris, medförde en inkomstförlust för tyska jordbrukare. Han kom fram till att rådets beslut inte var rättsstridigt endast av det skälet att det är grundat på artikel 93.2 tredje stycket i EEG-fördragct, men att det är resultatet av maktmissbruk i den mån som — i motsats õli vad som föreskrivs i denna artikel — det inte har visats att beslutet var berättigat på grund av exceptionella omständigheter (Rec. 1987, s. 147).

54 Domstolens dom 138/79, Rcc. s. 3333, punkt 25, om bestämning av kvoter för isoglukosframstäflning. I denna dom återgavs den lösning som domstolen kom fram till i dom av den 12 juli 1979, Italien mot rådet (166/78, Rcc. s. 2575, punkt 14), som gällde en premie för tillverkning av potatismjöl.

55 I den i fotnot 13 nämnda domen Iannclli och Volpi (punkt 11) avgjorde domstolen att enligt såväl artikel 92 som artikel 93 tillcrkänns kommissionen ett betydande utrymme för skönsmässig bedömning och rådet vidsträckta befogenheter i syfte att godkänna statligt stöd med avvikelse frän det allmänna förbudet i artikel 92.1.

56 Se även punkt A, in fine, i generaladvokaten Gands förslag till avgörande i malet Acciaierìe c Ferriere Pugliesi mot Höga myndigheten inom EKSG, dom av den 8 februari 1966 (8/65, Rec. s. 1).

57 Nämnd ovan i fotnot 49 (punkt 32). Denna dom gällde den gemensamma organisationen av marknaden för råtobak, vilken också kännetecknas av en överproduktion samt av systcmet med garanterade maximikvantitctcr för hela den gemensamma marknaden inom sektorn i fråga.

58 Se exempelvis dom av den 24 oktober 1973, Balkan-Import-Export (5/73, Rec. s. 1091, punkt 24).

59 Se särskilt dom av den 17 december 1981, Ludwigshafener Walzmühlc m. fl. mot rådet och kommissionen (197/80, 198/80, 199/80, 200/80, 243/80, 245/80 och 247/80, Rec. s. 3211, punkt 41), som gällde den gemensamma organisationen av marknaden för spannmal samt tröskelpriset för durumvete.

60 Punkt 34 i den i fotnot 49 nämnda domen i målet Crispoltoni m. fl.

61 Ett exempel från nyare rättspraxis är domen av den 13 februari 1992, Goldstar mot ridet (C-105/90, Ree. s. I-677, punkterna 17 och 18), om skydd mot dumpning, i vilken domstolen avgjorde att man kan inte... avvika annat än under exceptionella omständigheter från femprocentskriteriet vid gemenskapsinstitutionemas bedömning av hur representativ försäljningen pä den inre marknaden är och att en sådan omständighet skulle kunna uppkomma när den sammanlagda volymen pä den inre marknaden inte är tillräckligt betydande för att försäljningspriserna skall vara resultatet av samverkan mellan tillgäng och efterfrågan.

62 Till exempel i dom av den 8 februari 1968, Nederländerna mot kommissionen (28/66, Rec. s. 1), där domstolen vid prövningen av lagenligheten av särskilda inre tariffära åtgärder meo anledning av en förändring av transportstrukturen förtydligade begreppet om den exceptionella beskaffenheten av omständigheterna som motiverar antagandet av liknande åtgärder. Mer precist hänvisade domstolen till exceptionella svårigheter orsakade av oförutsebara omständigheter och underströk vidare att bedömningen av det oförutsebara i de omständigheter som motiverar beviljandet av särskilda tariffer skall göras med hänsyn till de sakförhållanden som utmärker varje ifrågavarande fall och i enlighet med en rimlig uppskattning. Slutligen bekräftade domstolen att oförutsedda omständigheter utgörs av förändringar i transportstrukturen som medför en annan inriktning av den ekonomiska situationen. I domstolens dom av den 24 oktober 1973, Rewe Zentral (10/73, Rec. s. 1175, punkt 20), om giltigheten av de bestämmelser enligt vilka Kompcnsationsbclopp mellan medlemsstaterna pä grund av fluktuationer i valutakurserna slås fast inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken, beskrevs dessa belopp — även om de gav upphov till en uppdelning av marknaden — som belopp som var av beskaffenhet att korrigera variationerna i de instabila växelkurserna och som således syftar till att säkerställa vidmakthållandet av det normala löpande handelsutbytet under de exceptionella och tillfälliga omständigheterna som orsakas av valutasituationen.

63 I syfte att kontrollera ökningen av mjölkproduktionen har till exempel genom artikel 5c i förordning nr 804/68 (nämnd ovan i fotnot 34), som tillades genom artikel 1 i rådets förordning (EEG) nr 856/84 av den 31 mars 1984 (EGT nr L 90, s. 10), införts en tilläggsavgift för de kvantiteter mjölk eller andra mjölkprodukter som överstiger en referenskvantitet som skall bestämmas. Inom samma sektor hade rådet genom förordning (EEG) nr 1079/77, av den 17 maj 1977 (EGT nr L 131, s. 6), infört en medansvarsavgift i syfte att minska det strukturella överskottet på marknaden för mjölk och mjölkprodukter. Genom förordning nr 1785/81 (nämnd ovan i fotnot 34) infördes bestämmelser om den gemensamma organisationen av marknaden för socker samt även ett kvotsystem för kontroll av produktionen av socker. För Övrigt skapades genom rådets förordning (EEG) nr 2075/92 av den 30 juni 1992 (EGT nr L 215 s. 70) en ny gemensam organisation av marknaden för råtobak, i vilken föreskrivs införandet av maximala garantikvantiteter i syfte att kontrollera ökningen av produktionen av ritobak inom gemenskapen.

64 134400000 hl under perioden 1966— 1970. 147200000 hl under perioden 1971— 1975. Mer än 150000000 ht under perioden 1980— 1986 Omkring 189500000 hl i mcdelproduktion under perioden 1989— 1993. Omkring 192700000 hl för produktion under produktionsåret för vin 1992/1993.

65 Såväl kommissionen som ridet och Frankrike är oense om hur stor ökningen av de representativa priserna för olika kategorier vin var mellan produktionsåret 1992/1993 och produktionsåret 1993/1994 och de har kommit med olika procentsatser för ökningen, dock utan större skillnader. Även kommissionen har emellertid medgivit (se tabellerna E à sidan 6 i yttrandet över interventionsinlagorna) att man ar konstaterat en skillnad i pris mellan bordsvin j Frankrike à ena sidan och i Italien och Spanien å den andra, vilket förklaras huvudsakligen av devalveringen av Italiens respektive Spaniens valuta.

66 Den italienska regeringen har gjort gällande (bilaga 1 till dess inlaga) att genomsnittspriset har tallit frän 2,24 ecu/% voL/hl är 1990 till 2,09 ccu/% vol./hl ir 1991, till 1,82 ecu/% voL/hl ir 1992, till 1,73 ecu/% volThl ar 1993 samt till 1,41 ccu/% vol./M ir 1994.

67 Dom av den 2 juli 1974, Holtz och Willemsen mot ridet och kommissionen, 153/73, Rec. s. 675, om en begäran om ersättning pi grund av ett gemenskapsstöd som hade beviljats för tillverkningen av naturliga oljor i synnerhet i Italien med frön som skördats inom hela gemenskapen.

68 Punkt 14.

69 Nämnd i fotnot 31, punkt 18. Detta mil gällde den gemensamma organisationen av marknaderna för socker och i synnerhet lagringsavgifter för socker.

70 Se till exempel dom av den 14 juli 1994, Grekland mot ridet (C-353/92, Rec. s. I-3411, punkt 19). Detta mil gällde fastställandet av ett sista datum för sidd och inlämnande av begäran om kompcnsationsbctalning inom ramen för systemet för stöd ull producenter med viss odlingsbar mark. Se även dom av den 13 oktober 1992, Portugal och Spanien mot ridet (C-63/90 och C-67/90, Rec. s. I-5073, punkt 16) om systemet med fiskekvoter och fördelningen mellan medlemsstaterna av tillgängliga fängstvolymer samt dom av den 9 november 1995, Atlanta Fruchthandclsgcscllschaft m. fl. (C-466/93, REG s. I-3799, punkt 16), som gällde giltigheten av vissa bestämmelser i förordning nr 404/93 om den gemensamma organisationen av marknaden för bananer, redan nämnd i fotnot 34).

71 Se punkt 44 och följande i generaladvokat Jacobs förslag till avgörande i milet, nämnt i fotnot 69, Grekland mot ridet, samt punkt 107 i generaladvokat Fennellys förslag till avgörande av den 28 september 1995 i milet Belgien mot kommissionen (C-56/93, REG. 1996, s. I-723, I-726).

72 Se dennes förslag till avgörande i malet Präsident m. fi. mot Höga myndigheten inom EKSG, dom av den 15 juli 1960 (36/59, 37/59, 38/59 och 40/59, Rec. s. 857).

73 Se exempelvis dom av den 25 oktober 1984, Rijksuniversiteit te Groningen (185/83, Rec. s. 3623, punkt 38), av den 26 juni 1986, Nicolet Instrument (203/85, Rec, s. 2049, punkt 10), av den 8 juni 1989, Association générale des producteurs dc blé et autres céréales (167/88, Rec. s. 1653, punkt 34), samt av den 6 juli 1993, CT Control och JCT Benelux mot kommissionen (C-121/91 och C-122/91, Rec. s. I-3873, punkt 31).