Förslag till avgörande av generaladvokat Dámaso Ruiz-Jarabo Colomer föredraget den 14 mars 1996

1 Originalspråk: spanska.

2 EGT nr L 257, s. 2.

3 Enligt det kungliga beslutet av den 8 december 1978, vilket har ändrats genom det kungliga beslutet nr 472 av den 28 oktober 1986, kan den som driver projekt vara staten, provinserna, tätorterna, sammanslutningar eller grupper av kommuner, kommuner, offentliga institutioner som är avhängiga dessa, organisationer för allmänintresse och ideella föreningar.

4 Med helt arbetslös förstås enligt de belgiska reglerna varje person utan anställning som inte är bunden av något anställningsavtal. Om det föreligger ett sådant men genomförandet av avtalet har skjutits upp nelt eller delvis (pä grund av force majeure, tekniska fel eller lockout, och sä vidare), är arbetstagaren i fråga endast tillfälligt arbetslös.

5 Dessa personer som driver projekt åtar sig således inte alla de skyldigheter som en arbetsgivare normalt har.

6 Procentandelen av lönen och de sociala kostnaderna som åvilar staten varierar beroende på olika kriterier som anges i detta kungliga beslut och andra senare kungliga beslut. Procentandelen varierar mellan 50, 75 och 100 procent.

7 Domstolen har uppmanat kommissionen att precisera om räckvidden av de Dada anmärkningarna är begränsade till barn som för sin försörjning är beroende av migrerande arbetstagare frän en annan medlemsstat som arbetar på belgiskt territorium, vilka barn söker sitt första arbete.

8 Se särskilt dom av den 27 maj 1993, Schmid (C-310/91, Ree. s. 3011), och av den 27 mars 1985, Hocckx (249/83, Ree. s. 973).

9 Dom av den 14 januari 1982, Reina (65/81, Rec. s. 33).

10 Dom av den 12 juli 1984, Castelli (261/83, Ree. s. 3199), och av den 6 juni 1985, Frascogna (157/84, Rec. s. 1739).

11 Domarna av den 27 mars 1985 i målen Hocckx, nämnd ovan i fotnot 7, och Scrivncr (122/84, Ree. s. 1027).

12 Dom av den 17 april 1986, Reed (59/85, Rec. s. 1283).

13 Dom av den 21 juni 1988, Lair (39/86, Rec. s. 3161).

14 Dom av den 10 mars 1993, kommissionen mot Luxemburg (C-111/91, Rec. s. I-817).

15 Domen i målet Schmid, nämnd ovan i fotnot 7.

16 94/84, Rec. s. 1873.

17 Rådets forordning av den 14 juni 1971 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, cgcnförctagarc eller deras familjer flyttar inom gemenskapen (EGT nr L 149, s. 2).

18 Dom av den 30 september 1975, Crisrini (32/75, Rcc. s. 1085), och dom av den 16 december 1976, Inzirillo (63/76, Rcc. s. 2057).

19 Att barnen kan ha blivit myndiga saknar betydelse, eftersom, som domstolen har förklarat i domen av den 18 juni 1987 i målet Lebon (316/85, Rcc. s. 2811, punkt 13) och som den har erinrat om i den ovan nämnda domen i målet Schmid, ättlingar till en migrerande arbetstagare vilka har uppnått 21 1rs ålder och fortfarande är beroende av arbetstagaren för sin försörjning har rätt till likabchandling, vilken garanteras dem i artikel 7.2 i förordningen, i fråga om anspråk pä en social förmän som föreskrivs i värdstatcn.

20 Se bland annat domen av den 12 februari 1974 i milet Sotgul (152/73, s. 153, punkt 11).

21 Dom av den 15 januari 1986, Pinna (41/84, Rcc. s. 1).

22 Den omständigheten att vissa elever som studerar vid belgiska skolor är gränsgångarc är i sig utan relevans i praktiken.

23 Dessutom föreskrivs i artikel 43.1 i det kungliga beslutet av den 25 november 1991, vilken rör utländska och statslösa arbetstagare, att artikel 36 (som innehåller reglerna för beviljande av väntcbidraget) inte är tillämplig på utlänningar annat än inom ramen för en internationell konvention och att den vidare är tillämplig pä medborgare i de länder som anges i lagen av den 13 december 1976 om godkännande av bilaterala avtal om anställning av utländska arbetstagare i Belgien.

24 Dom av den 17 november 1992, kommissionen mot Förenade kungariket (C-279/89, Ree. s. I-5785, punkt 42).

25 Dom av den 7 juli 1988, Stanton (143/87, Ree. s. 3877, punkt 9).

26 C-279/93, REG s. I-225. Se i samma avseende, men i fråga om villkoret att de avdragsgilla sociala avgifterna hade betalats i Belgien, domar av den 28 januari 1992, Bachmann (C-204/90, Ree. s. I-249), och kommissionen mot Belgien (C-300/90, Ree. I-305).

27 Det rör sig om en bestämmelse i nationell ratt, enligt vilken skillnad skulle göras pä grundval av bosättningskritcrict på sä sätt att de utomlands bosatta förvägrades vissa skattefördelar som förbehölls skattskyldiga som var bosatta inom det nationella territoriet

28 Den omständigheten att en del av barnen till migrerande arbetstagare kan ha avslutat sin fortsatta grundutbildning i Belgien pä grund av att de tillsammans med sina föräldrar är bosatta i detta land saknar betydelse för förekomsten av diskriminering. Som domstolen har förklarat i den dom som den har meddelat den 7 juni 1988 i målet Rovicllo (20/85, Ree. s. 2805) varken utplånas eller kompenseras diskrimineringen av att den har en negativ inventan pä vissa migrerande arbetstagare utan att ha det på samtliga.

29 66/77, Rcc. s. 2311.

30 Se särskilt punkt 23.

31 Punkt 22.

32 Punkt 21.

33 I ansökan har kommissionen hänvisat tili dessa bidrag och kallat dem för arbetslöshetsunderstöd. Det är åtminstone vad som står att läsa i första stycket i ansökan samt i yrkandena, vilka är identiska med de yrkanden som kommissionen hade framfört i det motiverade yttrandet

34 Det är inte nödvändigt att här pröva de båda undantag från denna regel som föreskrivs i artikel 67.3 i den i fotnot 16 nämnda förordningen nr 1408/71.

35 Se punkt 7 ovan.

36 Se dom av den 7 maj 1991, kommissionen mot Belgien (C-229/89, Ree. s. I-2205, punkt 22), och domarna av den 14 december 1995 i milen Mcgner (C-444/93, REG s. I-4741), och Nolte (C-317/93, REG s. I-4625).

37 I sitt svaromål (kapitel II) har den belgiska regeringen hävdat att medborgare i EEG-statcr som nar utövat en avlönad verksamhet i Belgien har rätt till arbetslöshetsunderstöd pä samma villkor som belgiska medborgare.

38 Särskilt fullgörandet av en föregående avgiftspcriod, på vilket det gemenskapssystem för summering som jag tidigare har erinrat om eventuellt är tillämpligt.

39 Som jag tidigare har påpekat innebär de uppmuntrande åtgärderna som den belgiska staten har genomfört genom de ifrågasatta reglerna för att främja anställning av detta slag av arbetslösa att hela eller en del av lönen och de sociala avgifterna för den anställning som de arbetslösa erhåller ersätts.

40 Det handlar således om att ge arbetslöshetsförsäkringen en positiv och förebyggande karaktär genom åtgärder som gynnar fortbildning, yrkesutbildning och i förekommande fall återförande av de arbetslösa, det vill säga att föra dem tillbaka till arbetsmarknaden. I rådets förordning (EEG) nr 2084/93 av den 20 juli 1993 om ändring av förordning (EEG) nr 4255/88 om gcnomförandebcstämmclscr till förordning (EEG) nr 2052/88 vad gäller Europeiska socialfonden (EGT nr L 193, s. 39) uttrycks samma syfte på följande sätt Personer som drabbats av utcstängning från arbetsmarknaden bör uttryckligen omfattas och urvalskriterierna för de kategorier som redan är berättigade till stöd bör göras mer flexibla. På grund av den allvarliga situationen på arbetsmarknaden kommer gemenskapens åtgärder ... huvudsakligen att inriktas på ... an bekämpa långvarig arbetslöshet och underlätta integrationen i arbetslivet av unga människor och av personer som drabbats av utcstängning från arbetsmarknaden ... Med hänsyn till de begränsade disponibla medlen kommer bekämpning av långvarig arbetslöshet och åtgärder för att underlätta integrationen i arbetslivet av unga människor att även fortsättningsvis vara prioriterade områden ... denna verksamhet bör utvidgas till att särskilt omfatta anställningsstöd, t. ex. i form av stöd till geografisk rörlighet, rekrytering och skapande av egen verksamhet ...(min kursivering).

41 Det framgår av domstolens fasta rättspraxis att bedömningen av om en förmän hör till den sociala tryggheten inte beror pä hur det finansieras. Se i detta avseende dom av den 3 juni 1992, Paletta (C-45/90, Ree. s. I-3423, punkt 18).