Förslag till avgörande av generaladvokat Georges Cosmas föredraget den 24 september 1998

1 Originalspråk: grekiska.

2 EGT L 61, s. 26; svensk specialutgåva, område 5, volym 2, s. 122.

3 Mål 13/95 (REG 1997, s. I-1259). Genom sina två tolkningsfrågor i detta mål, vilka behandlades gemensamt av domstolen, begärde den nationella domstolen att få veta om direktivet även skall tillämpas på en situation där en uppdragsgivare, som har givit städningsuppdraget avseende sina lokaler till en första företagare, säger upp det avtal som han har slutit med denne och sluter ett nytt avul med en andra företagare om utförande av samma uppdrag, när denna process inte är förenad med någon överlåtelse av materiella eller immateriella tillgångar mellan de båda företagarna.

4 Detta direktiv har nyligen ändrats bland annat för att hänsyn även skall kunna tas till domstolens rättspraxis. Det är fråga om rådets direktiv 98/50/EG av den 23 juni 1998 (EGT L 201, s. 88).

5 Artikel 1.1 har enligt direktiv 98/50 följande lydelse:a) Detta direktiv skall tillämpas vid överlåtelse av ett förelag, en verksamhet eller en del av ett företag eller en verksamhet till en annan arbetsgivare genom lagenlig överlåtelse eller fusion. b) Med förbehåll för vad som sägs under a och i nedan följande bestämmelser i denna artikel, skall med överlåtelse enligt detta direktiv förstås överlåtelse av en ekonomisk enhet, som behåller sin identitet och varmed förstås en organiserad gruppering av tillgångar vars syfte är att bedriva ekonomisk verksamhet, vare sig denna utgör huvud- eller sidovcrksamhet. c) Detta direktiv skall tillämpas på offentliga och privata företag som bedriver ekonomisk verksamhet, med eller utan vinstsyfte. En administrativ omorganisation av offentliga förvaltningsmyndigheter eller en överlåtelse av administrativa funktioner mellan offentliga förvaltningsmyndigheter skall inte betraktas som en överlåtelse enligt detta direktiv.

6 I samma bestämmelse fastställs därefter följande: Om dessa rättigheter och skyldigheter regleras i ett kollektiv- eller företagsavtal kommer de att utgöra innehållet i anställningsförhållandet mellan den nya ägaren och arbetstagaren. De Tår inte ändras till arbetstagarens förfång innan ett år förflutit från överlåtelsen. Den andra meningen är inte tillämplig när rättigheter och skyldigheter till följd av ägarbytet regleras i ett annat kollektiv- eller företagsavul. Före utgången av den frist som har fastställts i den andra meningen, kan rättigheter och skyldigheter ändras om kollektiv- eller förctagsavtalet inte längre är tillämpligt, eller inom ramen för ett annat kollektivavtal, som den nye ägaren och arbetstagaren har kommit Överens om att tillämpa då det inte är så att bada parter är bundna av ett avul.

7 Förordningen har antagits genom Real Decreto legislativo nr 1/1995 av den 24 mars 1995 (BOE av den 29 mars 1995).

8 Under det muntliga förfarandet har Prudencia Gómez Pérez och María Gómez Pérez uppgivit att de båda arbetade för företaget Hernández Vidal mellan år 1983 och 1987 och alt det slöts ett nytt avtal med detta företag år 1992.

9 Under den muntliga förhandlingen har Prudencia Gómez Pérez och María Gómez Pérez uppgivit att Hernández Vidal, efter dcl au det hade övertagit slädningen av sina lokaler, anställde nya arbetstagare, som de båda sökandena: åtog sig att lära upp på deras arbetsplatser.

10 Enligt vad Hernández Vidai har anfört (i punkt 11.3 i sitt skriftliga yttrande) är frågan om överlåtelse av en verksamhet för städning av byggnader och lokaler i enlighet med spansk rätt föremål för en särskild ordning som är mer fördelaktig för arbetstagare. Det är fråga om artikel 13 i Ordenanza Laboral para Limpieza de Edificios y Locales (förordning om städning av byggnader och lokaler, som antogs genom förordning av den 15 februari 1975 och vars giltighet förlängdes genom förordning av den 28 december 1994) och artikel 37 i Convenio Colectivo para Limpieza de Edificios y Locales de la Región de Murcia (kollektivavtalet om städning av byggnader och lokaler i regionen Murcia). I artikel 13 i förordningen föreskrivs alt ett företag som tillhandahåller städtjänster genom en tjänstclcvcranlör inte måste behålla den tidigare ijänstclcvcranlörcns personal när den övertar denna tjänst direkt, under förutsättning att städningen utförs med förelagets egna arbetstagare. Däremot skall den överta den tidigare tjänstclcvcrantörcns arbetstagare om den vill anställa ny personal för den löpande städtjänsten. I artikel 13 föreskrivs också att de arbetstagare som är anställda av en leverantör som tillhandahåller städtjänster och som vid ett avtals upphörande inte längre är bundna till sin arbetsgivare, övergår till alt vara anställda av den nya innehavaren av slädkontraklet. I artikel 37 i kollektivavtalet föreskrivs att arbetstagarna i ett tjänsteföretag som är under avveckling, vid upphörandet av ett städavtal övergår till att vara anställda av kontraktets nya innehavare, som övertar den tidigare tjänsteleverantörens alla rättigheter och skyldigheter.

11 I artikel 6.1 i Texto Final del XIV Convenio Colectivo dc Contratas Ferroviarias 1994 (BOE nr 21 av den 25 januari 1995, s. 217) fastställs att det nya förelaget skall överta de rättigheter och skyldigheter som härrör från det anställningsförhållande som redan existerar och ha en skyldighet att anställa den personal vars arbete berörs av överlåtelsen. I enlighet med artikel 23.1 i Convenio Colectivo dc Limpieza de edificios y locales de Pontevedra (Diano Oficial de Galicia av den 5 september 1996), övergår arbetstagarna vid upphörandet av ett städavtal till att vara anställda av kontraktets nya innehavare, som övertar alla rättigheter och skyldigheter, förutsatt att ett av de villkor som anges i bestämmelsen är uppfyllt. I artikel 6.3 föreskrivs au substitution inte uppstår då en tjänstclcvcrantör tillhandahåller en städtjänst för första gången och inte har undertecknat underhållskontrakt.

12 I artikel 42 i Estatuto fastställs, i samband med att ett undcrlcvcrantörskontrakt för arbeten och tjänster upphör, att huvudentreprenören ... under året efter det alt han avslutat sitt uppdrag ansvarar solidariskt för de skyldigheter i lönchänseende som uppstått för underleverantörerna gentemot deras arbetstagare. Han ansvarar för socialförsäkringsmässiga skyldigheter som är att hänföra till kontraktets giltighetstid varvid samma beloppsmässiga begränsning föreligger som även skulle ha förelegat om det hade varit fråga om hans fasta personal i samma kategori eller på samma arbetsplats.

13 Tribunal Supremos dom av den 14 december 1994.

14 Den förklarar att del rättsliga skyddet vid fall av förclagsöverlåtelser inte gäller när kontraktet tilldelas ett annat foretag än det tidigare och detta företag får i uppdrag att utöva en verksamhet utan att en överlåtelse av materiella tillgångar från del tidigare förelaget sker.

15 Den hänvisar bland annat till dom av den 10 februari 1988 i mål 324/86, Daddy's Dance Hall (REG 1988, s. 739; svensk specialutgåva, volym 9), av den 19 maj 1992 i mål C-29/91, Redmond Stichting (REG 1992, s. I-3189; svensk specialutgåva, volym 12) och av den 14 april 1994 i mål C-392/92, Schmidt (REG, s. I-1311; svensk specialutgåva, volym 15).

16 Ovan fotnot 14.

17 Det är fråga om artikel 2 i bevakningsavtalet av den 2 januari 1990, som omnämns i begäran om förhandsavgörande.

18 Gesetz über die Anwendung unmittelbaren Zwanges und die Ausübung besonderer Befugnisse durch Soldaten der Bundeswehr und zivile Wachpersonen, Bundesgesetzblatt I, s. 796.

19 Ovan fotnot 2.

20 Detta betonades av generaladvokat Jacobs i mil C-338/95, Wiener SI (REG 1997, s. I-M95), punkt 45, där han också tog upp den mer allmänna frågan om den lämpliga fördelningen av behörighet mellan EG-domstolen och de nationella domstolarna, och om den återhållsamhet som den förstnämnda domstolen skall visa när den koncentrerar sig på de relevanta gemenskapsrättsliga frågorna (punkt 8 ff.). Emellertid är det riktigt att domstolen (dom av den 20 november 1997) inte följde förslaget. Vidare anförde Jacobs: Om det står öppet för domstolen att omformulera frågor och ge svar som i vissa fall avsevärt skiljer sig från ordalagen i den hänskjutna frågan för att koncentrera sig på de relevanta gemenskapsrättsliga frågorna, förefaller det mig också stå öppet för domstolen att vara återhållsam och begränsa sig till mer allmänna tolkningsfrågor.

21 Begreppet ekonomisk verksamhet i artikel 2 i fördraget omfattar allt utförande av avlönat arbete eller tillhandahållande av tjänster, som domstolen för övrigt medger: Se t. ex. dom av den 5 oktober 1988 i mål 196/87, Steymann (REG 1988, s. 6159; svensk specialutgåva, volym 9), punkt 10, och den äldre domen av den 14 juli 1976 i mål 13/76, Donà (REG 1976, s. 1333), punkt 12.

22 Till exempel av ett företags kopieringsmaskiner, hissar och elektriska apparater.

23 Se dom av den 15 juni 1988 i mål 101/87, Bork International m. fl. (REG 1988, s. 3057), punkt 13. Se även dom av den 5 maj 1988 i de förenade målen 144/87 och 145/87, Berg och Busschcrs (REG 1988, s. 2559), punkt 12 och av den 14 november 1996 i mål C-305/94, Rotsart de Hertaing (REG 1996, s. I-5927), punkt 16.

24 Se domen i målet Siizcn, punkt 10 (ovan fotnot 2), dom av den 18 mars 1986 i mål 24/85, Spijkers (REG 1986, s. 1119), punkterna 11 och 12, liksom senare av den 7 mars 1996 i de förenade målen C-171/94 och C-172/94, Merekx och Neuhuys (REG 1996, s. I-1253), punkt 16.

25 Se till exempel domarna i målen Siizcn, punkt 12, och Merekx och Neuhuys, punkt 28.

26 Se till exempel domen i målet Merekx och Neuhuys, (ovan fotnot 23) och i milet Süzen, (ovan fotnot 2).

27 Till exempel förklarades i dom av den 17 december 1987 i mil 287/86, Ny Mølle Kro (REG 1987, s. 5465; svensk specialutgåva, volym 9), punkterna 14 och särskilt 15, att direktivet är tillämpligt då ägaren återtar driften av ett tidigare utarrenderat företag, som en följd av alt arrendeavtalet åsidosatts av arrendatorn.

28 Punkt 13.

29 Se till exempel dom av den 19 september 1995 i mil C-48/94, Rygaard (REG 1995, s. I-2745), punkterna 20 och 21, och domen i målet Süzen, punkt 13 (ovan fotnot 2).

30 Del kan noteras att det i artikel 1.1. b i direktiv 98/50 uppges att det med överlåtelse enligt direktivet skall förstås överlåtelse av en ekonomisk enhet, som behåller sin identitet och varmed förstås en organiserad gruppering av tillgångar vars syfte är att bedriva ekonomisk verksamhel, vare sig denna utgör huvud- eller sidoverksamhet.

31 Till exempel det kontraktsinnehavande företagets användning av elektrisk energi och följaktligen av det uppdragsgivande företagets ström, värme eller kylskåp i de lokaler i vilka städ- eller underhållstjänsterna tillhandahålls.

32 Domen i målet Süzen, punkt 21 (ovan fotnot 2).

33 Se i detta avseende Shrubsall, V, Competitive tendering, Out-sourcing and the Acquired Rights Directive, artikel som publicerats i tidningen The Modern Law Review, 1998, s. 85— 92, särskilt s. 88.

34 Punkt 18.

35 Se även domen i målet Redmond Stichting, punkt 24 (ovan fotnot 14), dom av den 12 november 1992 i mil C-209/91, Watson Rask och Christensen (REG 1992, s. I-5755), punkt 20, och domen i målet Süzen, punkt 14 (ovan fotnot 2).

36 Punkt 15.

37 I domen i målet Schmidt (punkt 17) påminde domstolen om sin fasta rättspraxis (se domen i målet Spijkers, punkt 11 och i målet Redmond Stichting, punkt 23) enligt vilken frågan om huruvida denna identitet [som ekonomisk enhet] är bevarad bl. a. avgörs av om den nye arbetsgivaren faktiskt fortsätter eller återupptar samma eller liknande verksamhet (min kursivering). Likaså fastslog den att i målet vid den nationella domstolen, vars beslut om hänskjutande innehöll alla väsentliga omständigheter, är likheten mellan det städningsarbete som skulle utföras före och efter överlåtelsen, vilken för övrigt framgår av erbjudandet om åtcranställning av den berörde arbetstagaren, utmärkande för en transaktion som faller inom tillämpningsområdet för direktivet och som ger den anställde vars arbetsuppgifter överförts det skydd som direktivet erbjuder. Emellertid anser jag att uttrycket bland annat som domstolen har använt pekar på att det faktum att en ekonomisk verksamhet fortsätter att bedrivas inte utgör det enda avgörande kriteriet för att fastställa om det föreligger en överlåtelse av ett företag, en verksamhet eller del av en verksamhet, och att även andra faktiska omständigheter skall beaktas. I ifrågavarande mål var även anställningscrbjudandet till den enda arbetstagaren i den del av den verksamhet det var fråga om avgörande. I domen i målet Süzen (punkt 21) bekräftades relevansen hos denna omständighet på nytt, där den dock bedömdes tillsammans med en rad andra omständigheter. Angående den hårda kritiken mot domen i målet Schmidt, se t. ex. Déprez, ]., Transfert d'entreprise. La notion de transfert d'entreprise au sens de la directive européenne du 14 février 1977 et de l'article L 122-12, alinéa 2 du code du travail: jurisprudence française et communautaire, en undersökning som har publicerats i RJS, 5/95, s. 315— 321. Sc även Zuleeg, M., Ist der Standard des deutschen Arbeitsrechts durch europäische Rechtsprechung bedroht? Bemerkungen zum Urteil Christel Schmidt des Europäischen Gerichtshofs i Das Arbeitsrecht der Gegenwart, s. 41— 54, och Waas, B., Betriebsübergang durch Funktionsnachfolge?, i EuZW 17/94, s. 528—532. Det kan noteras att det en kort tid efter domen i målet Schmidt, och som en följd av de negativa reaktionerna på denna dom, i kommissionens förslag till direktiv (94/C 274/08) KOM (94) 300 slutlig — 94/0203 (CNS) (EGT C 274, 1994, s. 10) om ändring av direktiv 77/187, existerade en bestämmelse (artikel 1.1) i vilken följande föreskrevs: Det faktum att en verksamhet följs av överlåtelsen av en ekonomisk enhet som bevarar sin identitet anses som överlåtelse i enlighet med detta direktiv. Överlåtelsen av endast en aktivitet i företaget, i verksamheterna eller, delar av verksamheterna oavsett om den bedrivs direkt eller inte utgör inte i sig en överlåtelse av företag enligt detta direktiv. Detta förslag kritiserades häftigt av parlamentet (EGT C 33, 1997, s. 81), där stycket avlägsnades genom en fjärde ändring, och tidigare även av Regionkommittén (EGT C 100, 1996, s. 25, punkt 1.1.) och av Ekonomiska och sociala kommittén (EGT C 133, 1995, s. 13, punkt 1.2.3. och 1.3.) Slutligen uteslöts det från direktiv 98/50.

38 Punkt 16.

39 Punkt 17. Se även domarna i målen Schmidt, punkt 16 (ovan fotnot 14) och Merckx och Ncuhuys, punkt 21 (ovan fotnot 23).

40 Punkt 18.

41 Punkt 20. Se även domen i målet Spijkers, punkt 13 (ovan fotnot 23).

42 Punkt 21.

43 Se i detta avseende till exempel Pochet, P:s artikel: CJCE: l'apport de l'arrêt Schmidt à la définition du transfert d'une entité économique i tidningen Droit Social, november 1994, s. 931—935, särskilt s. 934, där just uttrycket petition de principe förekommer. Se även analysen avseende denna fråga i Shrubsall, V., loc. cit., s. 87.

44 1 alla händelser kvarstår frågan om vem som skall stå för den ekonomiska kompensationen vid uppsägning.

45 Punkt 18 (ovan fotnot 22). I detta mål var del fråga om huruvida direktivet är tillämpligt då ett anställningskontrakt sägs upp för en arbetstagare i ett bolag i likvidation, vars verksamhet har fortsatt alt bedrivas inom ramen för ett nybildat bolag som installerat sig i samma lokaler.

46 Se dom av den 25 juli 1991 i mål C-362/89, D'Urso m. fl. (REG 1991. s. 4105), punkt 12.

47 Se även den analys beträffande denna fråga som ulförts av Shrubsall, V., loc. cil., s. 87.

48 Se domarna i målen D'Urso m. fl., punkt 20 (ovan fotnot 45) och Rotsart de Hertaing, punkt 18 (ovan fotnot 22).

49 Punkt 20.

50 Se i detta avseende Shrubsall, V., loc. cit., s. 92.

51 I målet Schmidt var det faktiskt fråga om precis det motsatta fallet, i vilket en företagare genom avtal ger en annan i uppdrag all utföra städning som nan tidigare utförde direkt (contracted out, externalisation), trots att detta arbete före överlåtelsen utfördes av en enda anställd. I målet Süzen var del likaså fråga om en företagare som efter alt ha gett en första företagare i uppdrag att städa sina lokaler sade upp detta kontrakt och slöt ett nytt avul med en annan företagare för utförandet av liknande arbeten.

52 Jag crinrar om alt det i artikel 1.1. b i direktiv 98/50 preciseras att med överlåtelse enligt delta direktiv förslås överlåtelse av en ekonomisk enhet, som behåller sin identitet och varmed förstås en organiserad gruppering av tillgångar vars syfte är alt bedriva ekonomisk verksamhet, vare sig denna utgör huvud- eller sidoverksamhet (min kursivering).

53 I detta mål var det fråga om en nederländsk stiftelse som ägnade sig åt att hjälpa narkotikamissbrukare.

54 Punkt 30.

55 Min kursivering.

56 I detta mål (ovan fotnot 34), var det fråga om företaget Philips som genom avtal hade överlåtit ansvaret för driften av sina fyra personalrestauranger på ett cateringföretag, ISS. I detta sammanhang hade ISS lovat au under samma anställningsvillkor överta de anställda (ca 10 personer) på Philips som arbetade i dessa personalrestauranger, medan Philips utfäste sig att betala ett fast belopp per månad och ett särskilt vederlag in natura. Detta vederlag innebar att Philips ställde vissa lokaler och utrustning, elektricitet, värme, telefon och omklädningsrum till förfogande för ISS. Det åtog sig också att hämta sopor och att leverera vissa förbrukningsartiklar till självkostnadspris för ISS. Domstolen ansåg att direktivet i detta fall var tillämpligt.

57 Punkt 17.

58 Min kursivering.

59 Punkt 19 (ovan fotnot 34).

60 Se även domarna i malen Schmidt, punkt 17 (ovan fotnot 14), Spijkers, punkt 11 (ovan fotnot 23) och Redmond Stichting, punkt 23 (ovan fotnot 14).

61 Punkt 20.

62 Se till exempel domarna i målen Merckx och Neuhuys, punkt 30 (ovan fotnot 23), Daddy's Dance Hall, punkt 10 (ovan fotnot 14), Bork International m. fl., punkt 14 (ovan fotnot 22) och Redmond Stichting, punkt 13 (ovan fotnot 14).

63 Se särskilt domarna i målen Spijkers, punkt 13 (ovan fotnot 23) och Redmond Stichting, punkt 24 (ovan fotnot 14).

64 Se till exempel domen i målet Daddy's Dance Hall, punkt 14 (ovan fotnot 14) och dom av den 12 mars 1998 i mal C-319/94, Dethier Équipement (REG 1998, s. I-1061), punkt 40.

65 Se till exempel domarna i målen Rygaard, punkt 20 (ovan fotnot 28) och Siizcn, punkt 13 (ovan fotnot 2).

66 Jag vill påminna om att den omständigheten att städningen utfördes av en enda anställd i domen i målet Schmidt (ovan fotnot 14), inte har hindrat domstolen från att anse (punkt 15) au det var fråga om en stabilt organiserad ekonomisk verksamhet. Likaså har domstolen betonat att direktivets skydd inte är avhängigt av det antal anställda som är knutna till den del av verksamheten som är föremål för överlåtelsen.

67 Se dom av den 7 februari 1985 i mål 186/83, Botzcn (REG 1985, s. 519), punkt 15 och domen i målet Schmidt, punkt 13 (ovan fotnot 14),

68 Det vill säga motsatt förhållande jämfört med målet Schmidt.

69 Enligt begäran om förhandsavgörande var det fråga om funktionshindrade som särskilt utbildats för detta arbete.

70 Se domen i målet Dethier Équipement, punkt 37 (ovan fotnot 63).

71 Se även domen i målet Süzen, punkt 16 (ovan fotnot 2).

72 Se även domen i målet Süzen, punkt 21 (ovan fotnot 2).

73 Den nationella domstolen skal] undersöka särdragen hos den verksamhet som först bedrevs av Minerva och sedan av Aser, inom ramen för avtalet mellan dem och Guadalajaras kommun, det viii säga huruvida det i dessa fall var fråga om samma hemtjänst för behövande personer.

74 Kommissionen pipekar (i punkt 8 i sitt skriftliga yttrande) att Aser, i en rapport till Guadalajaras kommun, förklarade att den är organiserad i en rad arbetsgrupper bestående av hemtjänstassistenter som bistås av en projektledare och en grupp bestående av specialiserad personal (socialassistenter, psykologer med flera).

75 Denna fråga analyseras mer i detalj här nedan, i samband med målet Horst Zicmann (C-247/96)

76 Se domen i målet Rotsart de Hcrtaing, punkt 29 (ovan fotnot 22).

77 Kommissionen nämner i sitt skriftliga yttrande (punkt T.4) en promemoria som Aser lagt fram för Guadalajaras kommun, av vilken det framgår att Aser skulle behålla hela den grupp av assistenter som ansvarade för tjänsten vid tidpunkten för överlåtelsen.

78 Se till exempel domarna i målen Rygaard, punkt 20 (ovan fotnot 28) och Süzen, punkt 13 (ovan fotnot 2).

79 Jag vill påminna om att avtalet mellan Bundeswehr, som förvaltar sjukvårdsförrådet, och vart och ett av vaktbolagen noggrant har avfattats av försvarsmaktens behöriga administrativa enhet och är föremål för offentlig upphandling. I meddelandet om upphandling, och sedan i det avtal som slutits, fastställs på ett detaljerat sätt bevakningsuppgifterna, omfattningen av vakternas rätt alt ingripa, antalet vakter och hundar, de krav som vaktpersonalen skall uppfylla, de kvalifikationer de skall ha, deras utrustning, instruktioner, kontroll och utbildning i vapenhantering. Uppdragsgivaren (Bundeswehr) ställer till personalens förfogande väntrum, toaletter, vilorum och garderober inom sjukvårdsförrådets lokaler. Tjänslelevcranlören får endast anställa vaktpersonal efter skriftligt godkännande av uppdragsgivaren. Först skall han till uppdragsgivaren redogöra för sin personal, och på de angivelser som när som helst kan komma från uppdragsgivaren skall han vara beredd att göra sig av med och ersätta anställda. Likaså förklarar den nationella domstolen att kontraktet genomförs på de villkor som fastställts av den tyska försvarsmakten, inom en särskild, rättslig ram, nämligen lagen om soldaters särskilda befogenheter.

80 Till exempel ett museum, en bank eller elt bostadsområde.

81 Den nationella domstolen uppger (punkt 1.4 in fine) att Horst Bohn, cnligt Ziemanns mening, behöll nio av tolv anställda för bevakning av sjukvárdsförrádet i Efringen-Kirchen, och att det endast var anställningsavtalen för Ziemann och en annan äldre arbetstagare som sades upp, därför all Bundeswehr ansåg att Ziemann var alltför gammal för att inneha en bevakningstjänst. Kommissionen uppger (i punkt 7 i sitt skriftliga yttrande) alt en tredje arbetstagare lämnade företagel frivilligt.

82 Sålunda har domstolen förklarat att direktivet är tillämpligt när ett arrendeavtal för drift av en restaurang sägs upp, varpå ett nytt arrendeavtal sluts för drift med en ny ekonomisk aktör (domen i målet Daddy's Dance Hall, (ovan fotnot 14)), ett arrendeavtal upphävs i samband med ägarens försäljning (domen i målet Bork International, (ovan fotnot 22)), eller till och med då en myndighet beslutar att dra in stödet till en juridisk person, vilket medför att denna tvingas alt fullständigt och definitivt upphöra med sin verksamhet, för att i stället ge delta stöd till en annan juridisk person som bedriver verksamhet med liknande ändamål (domen i målet Redmond Stichting, (ovan fotnot 14)). I domen i målet Merckx och Ncuhuys, punkterna 30 och 32 (ovan fotnot 23), förklarade domstolen att direktivet även är tillämpligt när ett företag som har ett åtcrförsäljaravlal för bilar för ett visst område upphör med sin verksamhet, och åtcrförsäljaravtalct överlåts till ett annat förelag, som återanslällcr en del av personalen och drar nytla av kundkretsen, dock utan att tillgångar överförs.

83 Jag vill påminna om all skillnaderna mellan de olika språkversionerna av uttrycket lagenlig överlåtelse föranleder domstolen att göra en extensiv tolkning i enlighet med direktivet, som syflar till skydd för arbetstagare. Följaktligen har den återupprepade gånger förklarat att direktivet är ... tillämpligt i alla fall där det inom ramen för ett avtalsförhållande sker ett utbyte såvitt gäller den fysiska eller juridiska person som ansvarar för verksamhetens drift och som iklätt sig en arbetsgivares förpliktelser i förhållande till företagets anställda, se t. ex. domarna i malen Bork International m. fl., punkt 13 (ovan fotnot 22) och Redmond Stichting, punkt 11 (ovan fotnot 14).

84 Del vill säga Ziemann GmbH.

85 Det är fråga om Bundeswehr.

86 I detta mål, Horst Bohn.

87 Kommissionen betonar med rätta (i punkt 48 i sitt skriftliga f'ttrandc) att typen av överlåtelse av verksamhet och specialiscringen hos den personal som den nya ekonomiska aktören övertar kan vara tecken som gör det möjligt att fastställa gränser för den period under vilken det fortfarande är möjligt att överlåta en verksamhet efter utgången av det gamla kontraktet och innan det nya träder i kraft. I det fall överlåtelse sker av en del av en verksamhet som det nya företaget skall vara involverat i efter ett omfattande anbudsförfarande, kan denna mellantid med andra ord vara längre än i ett fall där överlåtelsen sker genom ett omedelbart byte av ekonomisk aktör. Denna mellantid kan likaså vara längre när de arbeten som överlåts till den nya arbetsgivaren kräver en hög specialisering. För dessa arbeten kan det komma att krävas en längre lids sökande för att finna bäst möjliga företag eller ekonomiska aktör för att tillhandahålla dessa tjänster än när del är fråga om en verksamhet som flera ekonomiska aktörer eller tjänsteföretag kan bedriva.

88 Den 30 september 1995.

89 Horst Ziemann väckte talan mot Ziemann GmbH och Horst Bohn den 9 oktober 1995.

90 Enligt kommissionen tilldelades Horst Bohn kontraktet den 1 oktober 1995.