Förslag till avgörande av generaladvokat Philippe Léger föredraget den 4 november 1997

1 Originalspråk: franska.

2 Artikel 20.6 i rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodcx för gemenskapen definierar klassificeringen av en vara som att bestämma tillämpligt undernummer i kombinerade nomenklaturen för en vara (EGT L 302, s. 1; svensk specialutgåva, område 2, volym 16, s. 4)

3 Tredje och femte övervägandet till rådets förordning (EEG) nr 1715/90 av den 20 juni 1990 om upplysningar lämnade av medlemsstaternas tullmyndigheter om klassificeringen av varor i tullnomenklaturen (EGT L 160, s. 1, nedan kallad 1990 års förordning).

4 Denna kategori av avtal omfattar bindande avtal om köp eller försäljning av varor utom eller inom gemenskapen.

5 I artikel 14.1 föreskrivs att [f]örutom de fall som avses i artikel 13 upphör en bindande tulltaxeupplysning även att gälla när den inte längre är förenlig med tolkningen av tullnomenklaturen på grund av... olika gcmcnskapsrättsliga eller internationella åtgärder som påverkar tulltaxan.

6 Förordning av den 19 december 1991 om ändring av förordning (EEG) nr 2658/87 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan samt förordning (EEG) nr 2915/97 om produktgrupper och om de särskilda bestämmelserna för beräkning av importavgifter på mjölk och mjölkprodukter (EGT L 357, s. 3; svensk specialutgåva, område 2, volym 2, s. 144, nedan kallad 1991 års förordning).

7 Rådets förordning av den 23 juli 1987 (EGT L 256, s. 1;svensk specialutgåva, område 11, volym 13, s. 22).

8 I hänskjutandebeslutet talas det om två utfärdandedatum för tulltaxeupplysningen: den 26 och den 28 augusti 1991, men denna brist på precision påverkar på intet sätt bedömningen och således inte svaret på domstolens frågor.

9 I artikel 12.5 och 12.6 i kodexen föreskrivs följande: 5. Bindande tulltaxcupplysningar skall upphöra att gälla a) när en förordning nar antagits och upplysningarna inte längre överensstämmer med det som därmed fastställs, b) när de inte längre är förenliga med tolkningen av en av de nomenklaturer som avses i artikel 20.6 antingen på gemenskapsnivå... eller på internationell nivå... c) när återkallclscn eller ändringen delges innehavaren. 6. Innehavaren av bindande tulltaxcupplysningar som upphör att gälla enligt punkt 5 b eller punkt 5 c får fortfarande använda dessa besked under sex månader från dagen för offentliggörandet eller delgivningen under förutsättning att han slutit bindande avtal om köp eller försäljning av varorna i fråga på grundval av de bindande upplysningarna innan beslut om denna tulllaxcbcstämmclsc fattades. Om det gäller produkter för vilka en import-, export- eller förutfastställelselicens inlämnas när tullformalitecerna genomförs, ersätts emellertid tiden på sex månader med licensens giltighetstid. I det fall som avses i punkt 5 a får en frist, som skallgälla för föregående stycke, fastställas i förordningen.

10 Artikel 253.2.

11 Tredje övervägandet till förordningen.

12 Dom av den 13 december 1994 i mål C-401/93, GoldStar Europe (REG 1994, s. I-5587), punkterna 18 och 19, och av den 14 december 1995 i mål C-67/94, Frankrike mot kommissionen (REG 1995, s. I-4845), punkt 19. Artikel 9.1 a i den ovannämnda förordningen nr 2658/87 ger kommissionen möjlighet att, enligt bestämda förfaranden, däribland rådfrågning av tullexpcrtcr i medlemsstaterna, vidta åtgärder som rör tillämpningen av kombinerade nomenklaturen och integrerade tulltaxan för Europeiska gemenskaperna (Tarie) bland annat vad avser varors klassificering i nomenklaturen.

13 Artikel 13.1 andra strecksatsen.

14 Artikel 13.1 första strecksatsen.

15 Dom av den 3 maj 1978 i mål 112/77, Töpfer mot kommissionen (REG 1978, s. 1019), punkt 19, av den 5 maj 1981 i mål 112/80, Dürbeck (REG 1981, s. 1095), punkt 48, och av den 21 september 1983 i förenade målen 205/82—215/82, Deutsche Milchkontor m. fl. (REG 1983, s. 2633; svensk specialutgåva, häfte 7), punkt 30.

16 Dom av den 12 november 1981 i förenade målen 212/80—217/80, Salumi m. fl. (REG 1981, s. 2735), punkt 10. Se även dom av den 8 juni 1977 i mål 97/76, Merkur mot kommissionen (REG 1977, s. 1063), punkt 5, enligt vilken gemenskapen endast kan göras skadeståndsansvarig för att en ny lagstiftning trätt i kraft utan övergångsåtgärder, om denna lagstiftnings tillkomst inte var förutsebar för en försiktig ekonomisk aktör. För nyare mål i samma fråga, se exempelvis dom av den 11 juli 1991 i mål C-368/89, Crispoltoni (REG 1991, s. I-3695), punkt 21. Angående kriteriet om förutsebarhet i doktrinen, se bland annat Gilsdorf, P.: Confiance légitime, droits acquis et rétroactivité en droit communautaire, Actes du séminaire sur la jurisprudence de la CJCE dans le domaine de la PAC, Bryssel 1981, s. 97, punkt 3; Hubcau, F.: Le principe de la protection de la confiance légitime dans la jurisprudence de la Cour de justice des Communautés européennes, Cahiers de Droit Européen, 1983, nr 2-3, s. 162; Puissochet, T.-P.: Vous avez dit confiance légitime?, L'Étal de droit, Mélanges en l'honneur de Guy Braibant, 1996, s. 581, II, B.

17 C-103/96, REG 1997, s. I-1453.

18 Punkt 36, min kursivering.

19 Idem, punkt 37.

20 Dom av den 19 maj 1983 i mål 289/81, Mavridis mot parlamentet (REG 1983, s. 1731), punkt 21.

21 Den ursprungliga begäran avslogs på grund av att fristen för förlängning av tulltaxcupplysningcns giltighet hade gått ut. Denna uppgift omfattas inte av frågorna, varför det, enligt min mening, inte finns någon anledning att uttala sig på denna punkt.

22 Artikel 19.

23 F. Hubcau har i sin ovannämnda artikel uttryckt denna idé då han anfört följande: Beslutet att fastställa att principen om berättigade förväntningar har åsidosatts framstår... som en reaktion från en domare som sanktionerar att den som instiftat en ifrågasatt juridisk norm har använt sin behörighet på ett i sig regelmässigt sätt, men under omständigheter som innebär en överraskning med avseende på de förväntningar som de som normen i fråga riktar sig till lagenligen kunde hysa om att denna inte skulle ändras utan övergångsåtgärder (s. 144, min kursivering).

24 Sidorna 6 och 7 i Lopex skriftliga yttrande.

25 Artikel 11.1 i 1990 års förordning.

26 Sidorna 7 och 8 i Lopex skriftliga yttrande.

27 Dom av den 14 maj 1975 i mål 74/74 (REG 1975, s. 533), punkt 42.

28 Ibidem.

29 Dom av den 12 juli 1989 i mål 161/88, Binder (REG 1989, s. 2415), punkt 19, och av den 28 juni 1990 i mål C-80/89, Bchn Verpackungsbedarf (REG 1990, s. I-2659), punkt 13.

30 Se domen i det ovannämnda målet Deutsche Milchkontor m. fl., punkt 30, och dom av den 13 februari 1996 i mål C-143/93, Van Es Douane Agenten (REG 1996, s. I-431), punkt 27, och av den 16 oktober 1997 i mål C-177/96, Banque Indosuez m. fl. (REG 1997, s. I-5659), punkt 27. Vad avser rättssäkerhetsprincipen se bland annat Naômé, C.: La notion de sécurité juridique dans la jurisprudence de la Cour de justice et du Tribunal de première instance des Communautés européennes, Rivista di Diritto Europeo, 1993, nr 2, s. 223.

31 Se bland annat dom av den 9 juli 1981 i mål 169/80, Gondrand Frères et Garancini (REG 1981, s. 1931), punkt 17, av den 22 februari 1989 i förenade målen 92/87 och 93/87, kommissionen mot Frankrike och Förenade kungariket (REG 1989, s. 405), punkt 22, samt domarna i de ovannämnda målen Eridania Beghin-Say, punkt 40, och Banque Indosuez m. fl., punkt 27.

32 Min kursivering.