Förslag till avgörande av generaladvokat Antonio Saggio föredraget den 29 september 1998

1 Originalspråk: italienska.

2 EGT L 230, s. 6; svensk specialutgåva, område 5, volym 3, s. 13.

3 EGT L 136, s. 1; svensk specialutgåva, område 5, volym 5, s. 124.

4 Det framgår av begäran om förhandsavgörande att käranden i målet vid den nationella domstolen har arbetat i Frankrike från 21 års ålder till 29 års ålder, med andra ord efter att ha tillbringat en väsentlig del av sitt liv i sin ursprungliga medlemsstat.

5 Se även, före förordning nr 1408/71, domstolens rättspraxis avseende tolkningen av den tidigare gällande förordningen, rådets förordning nr 3 om social trygghet för migrerande arbetstagare (EGT 30, 1958, s. 561), dom av den 19 mars 1964 i mål 75/63, Unger (REG 1964, s. 347). Med hänsyn till den betydelse som regleringen fått på detta område, har denna inriktning av rättspraxis bekräftats av domar som meddelats efter ikraftträdandet av förordningen: se dom av den 15 december 1976 i mål 39/76, Mouthaan (REG 1976, s. 1901) och dom av den 31 maj 1979 i mål 182/78, Pierik (REG 1979, s. 1977; svensk specialutgåva, volym 4, s. 453). Se även generaladvokaten Légers förslag till avgörande inför dom av den 4 november 1997 i mål C-20/96, Snares (REG 1997, s. I-6057), särskilt punkterna 30 och 31.

6 Se särskilt punkt 28 i begäran om förhandsavgörande.

7 Det rör sig om förmåner vid sjukdom och moderskap, förmåner vid invaliditet, ålderdom, för efterlevande, vid olycksfall i arbetet och arbetssjukdomar, dödsfallsersättningar, förmåner vid arbetslöshet och familjeförmåncr.

8 Se dom av den 20 juni 1991 i mål C-356/89, Newton (REG 1991, s. I-3017), särskilt punkt 12. För anvisningar till andra domstolsavgöranden hänvisas till generaladvokaten Légers i fotnot 4 nämnda förslag till avgörande inför dom i målet Snares, och, i doktrin har utvecklingen av domstolens praxis analyserats av Van Racpcnbusch: La sécurité sociale des personnes qui circulent à l'intérieur de la Communauté économique européenne, Bryssel, 1991, s. 258.

9 Se dom av den 27 mars 1985 i mål 249/83, Hocckx (REG 1985, s. 973), särskilt punkt 12.

10 Se även i fotnot 4 generaladvokaten Légers förslag till avgörande inför dom i målet Snares, som hänvisar till tredje och fjärde övervägandena i 1992 års förordning, se även domen i målet Snares, särskilt punkt 33.

11 Det är så det engelska uttrycket Income support har översatts.

12 Se nämnda förslag till avgörande (ovan fotnot 4), punkt 56.

13 Domen i det ovannämnda målet Snares (ovan fotnot 4), punkt 30, som citerar en tidigare dom av den 2 december 1964 i mål 24/64, Dingcmans (REG 1964, s. 1259).

14 Se, nyligen, dom av den 20 februari 1997 i de förenade målen C-88/95, C-102/95 och C-103/95, Martínez Losada m. fl. (REG 1997, s. I-869), punkt 21.

15 Villkoret om bosättning rättfärdigas av förmånens särskilda klassificering som, samtidigt som den är nära knuten till den sociala miljö i vilken den berättigade stadigvarande lever, inte kan åberopas annat än i bosättningslandct: se dom i det ovannämnda målet Snares, (fotnot 4), punkt 42.

16 Se senast dom i det ovannämnda målet Snares (fotnot 4), punkt 46.

17 Se dom av den 17 februari 1977 i mål 76/76, Di Paolo (REG 1977, s. 315). I förslaget till avgörande i ovannämnda mål, tillmäter generaladvokaten Capotorti det subjektiva kriteriet en särskild betydelse och detta även på grundval av en jämförande analys av de nationella lagstiftningarna, vilken det brittiska systemet avseende social trygghet inte undkommer. Det subjektiva kriteriet avsikt och fastställandet av det huvudsakliga centrum för ifrågavarande persons intressen har varit de kriterier som föranlett domstolen, i ett tidigare mål, att anse som bosatt i Frankrike, vad gäller form om social trygghet, en handelsresande som tillbringade nio månader om året i Tyskland, där han reste med husvagn, för att bearbeta kunder och där han hade tillgång till en brevlåda och en adress: se dom av den 12 juli 1973 i mål 13/73, Angenieux et Caisse primaire centrale d'assurance maladie de la région parisienne (REG 1973, s. 935). I sitt förslag till avgörande anser generaladvokaten Trabucchi, i ovannämnda mål, att problemet endast kan lösas genom frågan: är personen ifråga bosatt eller ej? Om han inte är bosatt på den plats dit han återvänder, där han har alla sina privata anknytningar, där han röstar, där han betalar skatt, dar han äger lösöre ..., är han nämligen inte bosatt någon annanstans, även om den tid han tillbringar på annan plats genom att resa är längre än den tid han tillbringar på den plats som är centrum i hans liv ....

18 Se dom av den 8 juli 1992 i mål C-102/91, Knoch (REG 1992, s. I-4341), särskilt punkterna 21—29.

19 Se dom av den 14 juli 1988 i mål 284/87, Schäflein mot kommissionen (REG 1988, s. 4475), av den 15 september 1994 i mål C-452/93 P, Magdalena Fernández mot kommissionen (REG 1994, s. I-4295). I förstainstansrättens rättspraxis, se dom av den 10 juli 1992 i mål T-63/91, Benzler mot kommissionen (REG 1992, s. II-2095), punkt 25, och av den 28 september 1993 i mål T-90/92, Magdalena Fernández mot kommissionen (REG 1993, s. II-971), punkt 27.

20 EGT L 105, s. 59; svensk specialutgåva, område 9, volym 1, s. 112.

21 Se dom av den 23 april 1991 i mal C-297/89, Ryborg (REG 1991, s. I-1943), särskilt punkterna 24 och 25.

22 Se dom i det ovannämnda målet Schäflein mot kommissionen (ovan fotnot 18), särskilt punkt 10.

23 Se, till exempel, dom av den 2 maj 1990 i mål C-293/88, Winter-Lutzins (REG 1990, s. I-1623), punkt 13, och av den 7 mars 1991 i mål C-10/90, Masgio (REG 1991, s. I-1119), punkt 16.

24 Det rör sig i huvudsak om diskriminering vid utgång som domstolen har fördömt i dom av den 7 juli 1992 i mål C-370/90, Singh (REG 1992, s. I-4265), punkt 19.

25 Dom i ovannämnda målet Masgio (ovan fotnot 22), punkt 19. Denna princip har bekräftats, även om det är avseende ett annat mål, i dom av den 5 oktober 1994 i mål C-165/91, Van Munster (REG 1994, s. I-4661).

26 Se, i detta avseende, dom av den 19 juni 1980 i de förenade målen 41/79, 121/79 och 796/79, Testa m. fl. (REG 1980, s. 1979; svensk specialutgåva, volym 5), punkt 14, och, mer generellt och inte endast i samband med nationella regler om social trygghet, av den 26 februari 1991 i mål C-292/89, Antonissen (REG 1991, s. I-745; svensk specialutgåva, volym 11), punkt 21.

27 Se dom av den 8 april 1992 i mål C-62/91, Gray (REG 1992, s. I-2737; svensk specialutgåva, volym 11), som emellertid haft sin förebild i dom av den 16 maj 1991 i mål C-272/90, Van Noorden (REG 1991, s. I-2543).

28 Se dom i målet Gray (ovan fotnot 26), punkt 12.

29 Se dom av den 18 juni 1987 i mil 316/85, Lebon (REG 1987, s. 2811), punkterna 25—27.

30 Se dom av den 3 juli 1986 i mål 66/85, Lawric-Blum (REG 1986, s. 2121; svensk specialutgåva, volym 8), av den 31 maj 1989 i mål 344/87, Bcttray (REG 1989, s. 1621) och av den 26 februari 1992 i mål C-3/90, Bernini (REG 1992, s. I-1071).

31 En princip som bekräftats många gånger i rättspraxis: se dom av den 24 september 1987 i mål 43/86, De Rijke (REG 1987, s. 3611), punkt 12, och av den 18 maj 1989 i mål 368/87, Hartmann Troiani (REG 1989, s. 1333), punkt 21.

32 Se dom av den 25 februari 1986 i mål 284/84, Spruyt (REG 1986, s. 685), punkt 19.