Förslag till avgörande av generaladvokat Georges Cosmas föredraget den 24 september 1998

1 Originalspråk: grekiska.

2 EGT L 78, s. 38; svensk specialutgåva, område 15, volym 10, s. 72.

3 Det vill säga den 18 mars 1993.

4 Se dom av den II juli 1996 ¡ mål C-303/95, kommissionen moi Italien (REG 1996, s. I-3859) (artikel 11 i direktiv 91/157, obestritt fördragsbrott), av den 13 november 1997 i mål C-236/96, kommissionen mot Tyskland (REG 1997, s. I-6397), och av den 29 maj 1997 i de förenade målen C-282/96 och C-283/96, kommissionen mot Frankrike (REG 1997, s. I-2929), samt domstolens beslut av den 30 mars 1998 i mâl C-286/96, kommissionen mot Italien.

5 Se dom av den 28 maj 1998 i mål C-298/97, kommissionen mot Spanien (REG 1998, s. I-3301), samt mitt förslag till avgörande av den 19 mars 1998 i detta mål.

6 Med andra ord skall Konungariket Belgien inte anses ha underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 6 i direktivet för det fall de åtgärder som den har vidtagit och de avtal som har utarbetats kan anses utgöra program i den mening som avses i artikel 6 i direktivet. I det avseendet skall i synnerhet målet kommissionen mot Frankrike omnämnas, som rörde Republiken Frankrikes underlåtenhet att införliva artikel 3 i rådets direktiv 85/339/EEG av den 27 juni 1985 om förpackningar för drycker och flytande livsmedel (EGT L 176, s. 18; svensk specialutgåva, område 15, volym 6, s. 235). För att förverkliga direktivets målsättning föreskrivs i ovannämnda artikel skyldigheten all åtminstone vart fjärde år från och med den period som började den 1 januari 1987 utarbeta program som skulle överlämnas till kommissionen före ovannämnda datum. I del målet, som påminner om föreliggande mål, ansåg domstolen att det för att avgöra målet var nödvändigt att kontrollera om de frivilliga avtal som Republiken Frankrike hade åberopat hade samtliga kännetecken som karakteriserar programmen i artikel 3. Se dom av den 5 oktober 1994 i mål C-255/93 (REG 1994, s. I-4949), punkt 20.

7 Sista stycket i artikel 6 i direktivet.

8 Vad beträffar att åtgärderna för införlivande av direktivet med den nationella rättsordningen skall fastställa och iaktta den tidsplan som föreskrivs i direktivet, se dom av den 29 maj 1997 i målet kommissionen mot Frankrike (ovan fotnot 3), punkterna 24, 25 och 27.

9 I motsats till vad den belgiska regeringen indirekt har hävdat krävs det inte alt direktivets bestämmelser formellt och ordagrant återges i en uttrycklig, särskild bestämmelse i lag eller annan författning. 1 domstolens rättspraxis har det medgetts att det är tillräckligt alt det föreligger en generell rättslig ram för alt ett direktiv skall genomföras korrekt, om det därigenom på ett effektivt säu säkerställs alt direktivet tillämpas Tulli ul på ett tillräckligt klart och precist säti. Se dom av den 28 februari 1991 i mål C-131/88, kommissionen mot Tyskland (REG 1991, s. I-825), punki 6, av den 8 juli 1987 i mål 247/85, kommissionen mot Belgien (REG 1987, s. 3029), punkt 9, och av den 8 juli 1987 i mål 262/85, kommissionen mot Italien (REG 1987, s. 3073), punkt 9.

10 Se exempelvis dom av den 20 mars 1997 i mål C-294/96, kommissionen mot Belgien (REG 1997, s. I-1781), och av den 29 maj 1997 i måfci kommissionen mot Trankrike(ovan fotnot 3), punki 29.

11 Se punkterna 12 och 13 i miti förslag till avgörande av den 19 mars 1998 i målet kommissionen mot Spanien (ovan fotnot 4).

12 Om man emellertid skulle godta tolkningen alt det föreligger två separata skyldigheter, det vill säga skyldigheten alt vidta nödvändiga åtgärder för att följa artikel 6 i direktivet och skyldigheten alt underrätta kommissionen om dessa, innebär konstaterandet att en medlemsstat har gjort sig skyldig till en särskild överträdelse genom att inte underrätta kommissionen om åtgärderna i god tid inte nödvändigtvis atl medlemsstaten också har underlåtit att fullgöra skyldigheten all vidta åtgärderna i fråga. Om man omvänt godtar den andra tolkningen — som jag anser bältrc överensstämmer med den principfasthcl som karaklcriserar reglerna i fråga — del vill säga an det endast föreligger en skyldighet alt upprätta och underrätta kommissionen om åtgärderna, är del inlc nödvändigt att därutöver undersöka om de åtgärder som Konungariket Belgien vidtagit uppfyller de övriga kraven i artikel 6 i direktivet då domstolen har konstaterat all skyldigheten all underrätta kommissionen om åtgärderna har åsidosaits, en åsidosäiiande som Konungariket Belgien för övrigt självt har medgeit.

13 Se bland många andra domar, dom av den 20 mars 1997 i det ovannämnda målel kommissionen mot Belgien.

14 Se i det avseendet dom av den 11 juni 1991 i mål C-290/89, kommissionen mot Belgien (REG 1991, s. I-2851), och av den 13 december 1991 i mål C-33/90, kommissionen mot Italien (REG 1991, s. I-5987), punkt 24.