Förslag till avgörande av generaladvokat Nial Fennelly föredraget den 8 juni 2000

1 Originalspråk: engelska.

2 Den kallas sä eftersom den kombinerar de två olika gemenskapsnomenklaturerna (Gemensamma tulltaxan och Nimexe, statistiknomenklaturen för handel med varor utom gemenskapen och mellan medlemsstaterna) i en enda nomenklatur. Det föregående systemet, ursprungligen känt som Brysselnomenklaturen och därefter som Tullsamarbetsrädets nomenklatur, baserades på en liknande struktur (trots att färre antal stater var parter). Domstolens rättspraxis beträffande dessa nomenklaturer är således fortfarande relevant för tolkningen av Kombinerade nomenklaturen.

3 Systemet för harmoniserad varubeskrivning och kodifiering, som infördes genom Internationella konventionen av den 14 juni 1983 och som antogs av gemenskapen genom rådets beslut 87/369/EEG av den 7 april 1987 om ingående av den internationella konventionen om systemet för harmoniserad varubeskrivning och kodifiering samt upprättandet av ändringsprotokollet till denna konvention (UGT L 198, s. 1; svensk specialutgåva, område 11, volym 12, s. 3).

4 Rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan (EGT L 256, s. 1; svensk specialutgåva, område 11, volym 13, s. 22) i dess ändrade lydelse för perioden i fråga enligt kommissionens förordning (EEG) nr 3174/88 av den 21 september 1988 om ändring av bilaga 1 till förordning nr 2658/87 (EGT L 298, s. 1).

5 Artikel 3.1 i förordning nr 2658/87.

6 Artiklarna 7, 9 och 10.

7 1989 års upplaga, offentliggjord av Europeiska gemenskapernas publikationsbyrå.

8 Se nedan punkt 7.

10 Artikel 7.1 b i den ovannämnda konventionen om Harmoniserade systemet (fotnot 2).

11 Första upplagan år 1987.

12 År 1996.

13 Den nationella domstolen har i sitt beslut om att hänskjuta tolkningsfrågor till domstolen angett att den ovannämnda sammansättningen utgör ostridiga uppgifter. Trots att Eru Portuguesa vid den muntliga förhandlingen verkade bestrida den sammansättning som var ostridig, anser jag, av skäl som jag kommer att utveckla nedan, inte att denna ändrade inställning skall beaktas, se nedan punkt 40. I denna punkt nämner jag även Eru Portuguesas påstående vid den muntliga förhandlingen, att de 2 procenten salt i sammansättningen omfattar Kasein, vilket således lämnar mer än 37 procent utan täckning.

14 Detta uppgav Eru Portuguesa i ett brev av den 27 april 1989 till tullinspektören i Xabregas, i vilket den ursprungliga klassificeringen av varan ifrågasattes. Brevet har fogats som bilaga till den portugisiska regeringens yttrande.

15 Enligt artikel 199.3 i akten om anslutningsvillkoren för Kungadömet Spanien och Republiken Portugal samt om anpassningarna av fördragen (EGT L 302, s. 23) får Portugal under vissa förutsättningar införa de vid anslutningen befintliga nationella underavdelningar i Kombinerade nomenklaturen. Detta är förmodligen förklaringen till de extra klassificeringsnuinmer som Supremo Tribunal Administrativo nämner, vilka nummer inte verkar påverka svaren pä de frågor som den domstolen har ställt.

16 Rådets direktiv 83/417/EEG av den 25 juli 1983 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om vissa mjölkproteiner (kaseiner och kaseinater) avsedda som livsmedel (EGT L 237, s. 25; svensk specialutgåva, område 13, volym 13, s. 77).

17 Se som ett exempel av flera mål domstolens dom av den 9 oktober 1997 i mål C-67/95, Rank Xerox (REG 1997, s. I-5401), punkt 17, och av den 18 december 1997 i mål C-382/95, Techex (REG 1997, s. I-7363), punkt 12.

18 Se domstolens dom av den 9 februari 1999 i mål C-280/97, ROSE Elektrotechnik (REG 1999, s. I-689), punkterna 16 och 23, och de domar som anges t denna.

19 Domstolens dom av den 4 oktober 1979 i mål 11/79, Cleton (REG 1979, s. 3069), punkt 9, och av den 8 februari 1990 i mål C-233/88, Van de Kolk (REG 1990, s. I-265), punkt 9.

20 Se domstolens dom av den 10 december 1975 i mål 53/75, Vandertaelen et Maes (REG 1975, s. 1647), punkterna 8 och 9, i vilken domstolen i brist på en definition av glass i Gemensamma tulltaxan konstaterade att [d]et inte kan bortses från det faktum att glass har den framträdande egenskapen att den smälter vid en temperatur kring 0 grader celsius (punkt 10). Domstolen beaktade även den definition på glass som finns i annan gemenskapsrättslig lagstiftning.

21 1993 års upplaga.

22 Definierad i denna som [y]stad mjölk från [den fjärde magen] abomasum på en diande kalv eller annat idissfande djur, vilken innehåller löpenzym [ett matsmältningsenzym] och som används för att ysta ost, kvarg etcetera. Även en beredning av de inre membranen i abomasum används på ett liknande sätt... En växt eller annat substitut för animaliskt löpe används för koagulering av mjölk.

23 Denna definition fortsätter på följande sätt: och som konsumeras som livsmedel. Eftersom det undernummer i Kombinerade nomenklaturen avseende ost som är i fråga i detta mål gäller ost för bearbetning, anser jag dock att det inte är nödvändigt att visa att produkten är avsedd för direkt konsumtion.

24 Homeros: Odysséen... [svensk översättning av Erland Lagerlöf, Wahlström & Widstrand, 1990, nionde sången, rad 244-247, Dok IX], vilken citerats av generaldvokaten Ruiz-Jarabo Colomer förslag till avgörande i målet Canadene Cheese Trading och Kouri (domstolens heslut av den 8 augusti 1997 i mål C-317/95, REG 1997, s. I-4681), punkt 9. Punkterna 9—12 i förslaget till avgörande utgör en fascinerande genomgång av ost i litteraturen.

25 Översättning av Harold McGee, On Food and Cookina, 1984, s.37. Blomman från vildtisteln används fortfarande som löpe i Italien för den traditionella tillverkningen av Caciottaost och av flera olika Pecorino Sardoostar. Den används även i Spanien och Portugal.

26 Davidson, Alan, The Oxford Companion to Vood, 1999.

27 Se punkt 7.

28 Bifogat till den portugisiska regeringens yttrande.

29 En jämförelse kan göras med färskost som innehåller cirka 50 procent vatten. Den ovannämnda boken av McGee, s. 52.

30 Revisionsrätten har sin specialrapport av den 11 november 1983 om beviljande av stöd för skummjölk som förädlas till kasein eller kaseinater (EGT C 41, s. 1) i bilaga 4 Sammanställning över förordningar som är tillämpliga på kasein, räknat upp 22 förordningar, av vilka en del naturligtvis var ändringsförordningar.

31 Rådets förordning (EEG) nr 2204/90 av den 24 juli 1990 om ytterligare allmänna bestämmelser om den gemensamma organisationen av marknaden för mjölk och mjölkprodukter med avseende på ost (EGT L 201, s. 7; svensk specialutgåva, område 3, volym 33 s. 78), tredje övervägandet.

32 Rådets förordning (EEG) nr 987/68 av den 15 juli 1968 om fastställande av allmänna bestämmelser om beviljande av stöd för skummjölk som förädlas till kasein eller kaseinater (EGT L 169, s. 6; svensk specialutgåva, område 3, volym 2, s. 102) i dess ändrade lydelse enligt 1972 års anslutningsakt (EGT L 73, s. 68) och enligt rådets förordning (EEG) nr 3554/88 av den 14 november 1988 (EGT L 311, s. 6; svensk specialutgåva, område 3, volym 27, s. 216).

33 Artikel 1 d.

34 Kommissionens förordning av den 24 april 1970 om beviljande av stöd för skummjölk som förädlas till kasein eller kaseinater (EGT L 91, s. 28) i dess ändrade lydelse enligt kommissionens förordning (EEG) nr 455/73 av den 31 januari 1973 (EGT L 53, s. 8).

35 Bilaga 1.

36 Domstolens dom av den 18 mars 1986 i mål 244/83, Meggle mot rådet och kommissionen (REG 1986, s. 1101).

37 Punkt 1.1 i förslaget till avgörande.

38 Direktiv 83/417, ovan fotnot 14.

39 Tredje övervägandet.

40 Vid punkt 1.

41 Domstolens dom av den 14 juli 1988 i mål 298/87, Smanor (REG 1988, s. 4489), punkt 22.

42 Domstolens dom av den 4 juni 1992 i mål C-13/91 och C-113/91, Debus (REG 1992, s. I-3617), punkterna 16 och 17, samt de domar sont anges i denna.

43 Se punkt 18.