lagen.
EU-domstolen

Förslag till avgörande av generaladvokat Siegbert Alber föredraget den 21 september 2000

CELEX
61999CC0099
Typ
EU-domstolen

Källa

1 Originalspråk: tyska.

2 För den exakta beteckningen på förordningen, se nedan, punkt 2.

3 EGT 172, s. 3025, svensk specialutgåva, område 3, volym 1, s. 167, senast ändrad genom rådets förordning (EG) nr 2702/1999 av den 14 december 1999 om informationsoch sälifrämjande åtgärder för jordbruksprodukter i tredje land (EGT L 327, s. 7).

4 EGT L 33, 1979, s. 1, svensk specialutgåva, område 15, volym 2, s. 130, upphävd och kodifierad genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/13/EG av den 20 mars 2000 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om märkning och presentation av livsmedel samt om reklam för livsmedel (EGT L 109, s. 29).

5 EGT L 232, s. 13, svensk specialutgåva, område 3, volym 30, s. 63, upphävd och kodifierad genom rådets förordning (EG) nr 1493/1999 av den 17 maj 1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för vin (EGT L 179, s. 1). Enligt denna förordning krävs att platsen där de bearbetade druvorna har skördats anges.

6 EGT L 208, s. 1, svensk specialutgåva, område 3, volym 43, s. 153, senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 1068/97 av den 12 juni 1997 om ändring av bilaga II till rådets förordning nr 2081/92 EGT L 156, s. 10).

7 EGT L 302, s. 1, svensk specialutgåva, område 2, volym 16, s. 4, senast ändrad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 955/1999 av den 13 april 1999 om ändring av rådets förordning nr 2913/92 vad gäller förfarandet för extern transitering (EGT L 119, s. 1).

8 EGT L 349, s. 56.

9 EGT L 183, s. 7; svensk specialutgåva, område 3, volym 23, s. 224.

10 Kategorierna jungfruolja ocli jungfruolja extra i enlighet med punkt 1 i bilagan till förordning nr 136/66, i dess lydelse enligt rådets förordning (EG) nr 1638/98 av den 20 juli 1998 (EGT L 210, s. 32). Den ordinära iungfruol-jan, som likaså nämns i bilagan, får enligt artikel 35.2 i förordning nr 136/66 inte säljas till konsumenterna.

11 EGT L 40, 1989, s. 1; svensk specialutgåva, område 13, volym 17, s. 178).

12 Rådets beslut av den 19 december 1991 omsenareläggning av den dag då de nationella genomförandebestämmelserna till direktiv 89/104/EEG skall träda i kraft (EGT L 6, 1992, s. 35; svensk specialutgåva, område 13, volym 22, s. 3).

13 Se redogörelsen för dessa bestämmelser i generaladvokaten Jacobs förslag till avgörande av den 27 januari 2000 i mål C-443/98, Unilever Italia (målet ännu inte avgjort), punkt 10 och följande punkter. Det hade i detta mål hävdats att Republiken Italien vid utfärdandet av förordningen hade åsidosatt rådets direktiv 83/189/EEG av den 28 mars 1983 om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter (EGT L 109, s. 8; svensk specialutgåva, område 13, volym 12, s. 154).

14 Se ovan punkt 3 och följande punkter.

15 Se fotnot 3. I direktivet förbjuds utan närmare precisering sådana angivelser som kan vilseleda konsumenten om en varas faktiska ursprung.

16 Se ovan fotnot 5. Se även punkt 10 i detta förslag till avgörande.

17 Kommissionen har åberopat dom av den 29 oktober 1980 i mål 138/79, Roquette Frères mot rådet (REG 1980, s. 3333; svensk specialutgåva, volym 5, s. 405).

18 Se ovan fotnot 4.

19 Dom av den 25 juni 1997 i mål C-285/94 (REG 1997, s. I-3519), punkt 39 med vidare hänvisning.

20 Se ovan fotnot 6. Vad gäller artiklarnas lydelse se punkt 11 ovan.

21 För ordalydelsen i detta övervägande se punkt 6 ovan.

22 Se ovan punkt 8.