Förslag till avgörande av generaladvokat Dámaso Ruiz-Jarabo Colomer föredraget den 16 mars 2000
1 Originalspråk: spanska.
2 Det var samma domstol som ställde den tolkningsfråga som låg till grund för domen av den 8 april 1976 i mål 43/75, Defrenne (REG 1976, s. 455; svensk specialutgåva, volym 3, s. 59).
3 Protokoll (nr 2) om artikel 119 i EG-fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, fogat till EG-fördraget genom Fördraget om Europeiska unionen, som undertecknades i Maastricht den 7 februari 1992 och trädde i kraft den 1 november 1993 (EGT C 191, 1992, s. 68).
4 Som ändrade Fördraget om Europeiska unionen, Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen och vissa anknytande rättsakter. Det undertecknades den 2 oktober 1997 i Amsterdam och trädde i kraft den 1 maj 1999.
5 Detta avtal gjordes genom kunglig förordning av den 16 januari 1975 till tvingande rätt.
6 Mål C-173/91, kommissionen mot Belgien (REG 1993, s. I-673).
7 Protokollet lyder efter den omnumrering av fördragets artiklar som genomfördes genom Amsterdamfördraget: Vid tillämpningen av artikel 141 i detta fördrag skall förmåner för arbetstagare på grund av sociala trygghetssystem inte anses som lön om och i den mån förmånerna kan hänföras till anställningstider före den 17 maj 1990, utom när det gäller arbetstagare eller deras förmånsberättigade anhöriga som före den tidpunkten har väckt talan vid domstol eller inlett ett likvärdigt förfarande enligt tillämplig nationell lagstiftning.
8 Rådets direktiv 76/207 av den 9 februari 1976 om genomförandet av principen om likabehandling av kvinnor och män i fråga om tillgång till anställning, yrkesutbildning och befordran samt arbetsvillkor (EGT L 39, s. 40; svensk specialutgåva, område 5, volym 1, s. 191).
9 Ovan fotnot 5.
10 Ovan fotnot 5.
11 Dom av den 13 maj 1986 ¡ mål 170/84, Bilka (REG 1986, s. 1607; svensk specialutgåva, volym 8, s. 583).
12 Ibidem, punkterna 20 och 22.
13 Rådets direktiv 86/378/EEG av den 24 juli 1986 om genomförandet av principen om likabehandling av kvinnor och män i fråga om företags- eller yrkesbaserade system fik social trygghet (EGT 1. 225, s. 40; svensk specialutgåva, område 5, volym 4, s. S3).
14 Den 27 oktober 1987 presenterade kommissionen ett förslag till direktiv för rådet som kompletterade tillämpningen av principen om likabehandting av män och kvinnor avseende lagstadgade och yrkesbaserade system för social trygghet (KOM(87) 494 slutlig) (EGT C 309, s. 10), Artikel 9.1 föreskrev, med förbehåll för vissa övergångsbestämmelser, att när pensionsåldern för beviljande av ålders- och tjänstepensioner avgörs, skall denna ålder vara densamma för båda könen. Detta förslag antogs dock inte.
15 Dom av den 17 maj 1990 i mål 262/88, Barber (REG 1990, s. I-1889; svensk specialutgåva, volym 10, s. 407).
16 Ovan fotnot 1.
17 Ovan fotnot 10.
18 Contracted out enligt Social Security Pensions Act 1985. Det innebar att det yrkesbaserade systemet ersatte den inkomstbaserade delen av det statliga pensionssystemet. De som var anslutna betalade endast en reducerad avgift till det statliga pensionssystemet, vilken stod i relation till den statliga grundpension som alla arbetstagare är berättigade till oavsett inkomst.
19 Ovan fotnot 14, punkt 28.
20 Medlemsstaterna dröjde över sex och ett halvt år med att anpassa bestämmelserna i direktiv 86/378 efter denna rättspraxis. Rådets direktiv 96/97/EG av den 20 december 1996 om ändring av direktiv 86/378/EEG (EGT L 46, s. 20).
21 Rådets direktiv 79/7/EEG av den 19 december 1978 om successivt genomförande av principen om likabehandling av kvinnor och män i fråga om social trygghet (EGT L 6, 1979, s. 24; svensk specialutgåva, område 5, volym 2, s. 111).
22 EGT C 24, 1992, s. 5.
23 Målen överfördes den 27 september 1993 till förstainstansrätten.
24 Paragraph 45 has exercised the minds of lawyers throughout the Community. Attempts have been made to analyse the precise meaning of pension scheme documents in order to determine how and when entitlement arises.... Hudson, D.: Some reflections on the implications of the Barber decision, European Law Review, s. 163—171, särskilt s. 168.
25 Författarna var oense om det möjliga antalet tolkningar. Traversa, E.: Interdiction de discrimination entre travailleurs masculins et féminins, arrêt du 17 mai 1990, Revue trimestrielle de droit européen, 1991, s. 426 ff, särskilt s. 429, föreslår tre möjliga tolkningar; Deakin, S.: Equality in Pensions Law — The limits of Barber, The Cambridge Law Journal, 1994, s. 236—239, särskilt s. 237; Moore, S.: Justice Doesn't Mean a Free Lunch; The Application of the Principle of Equal Pay to Occupational Pension Schemes, European Latv Review, 1995, s. 159 ff, särskilt s. 163; Binon, J.-M.: Légalité de traitement entre hommes et femmes dans les régimes professionnels de sécurité sociale: La valse-hésitation du droit européen, Cahiers de droit Européen, 1996, s. 635—721, särskilt s. 664 och 665, och De Vos, M.; La notion de rémunération au sens de l'article 119 du Traité de Rome et son application dans le temps au regard de l'arrêt Barber et des arrêts postérieurs de la Cour de justice des Communautés européennes, Revue de droit social, 1995, s. 156—205, särskilt s. 184, anför fyra, och Honeyball, S. och Shaw, J.: Sex, law and the retiring man, European Law Review, 1991, s. 47 ff, särskilt s. 56, hittar så många som fem.
26 De företag som hade väckt talan mot rådet och kommissionen återkallade den 18 maj 1995 sin talan, då de fått veta att den befintliga rättsliga ramen vid tidpunkten då talan väcktes hade ändrats i och med att protokollet trädde i kraft samt till följd av domstolens avgöranden i ett antal domar. Beslut om avskrivning fattades av förstainstansrätten den 12 juli 1995.
27 Avsnitt III i det förslag till avgörande som föredrogs av generaladvokaten Dutheillet de Lamothe ägnas en granskning av mångfalden och komplexiteten hos medlemsstaternas pensionssystem. Generaladvokaten skiljer å ena sidan mellan allmänna eller speciella lagstadgade sociala trygghetssystem, som bedöms falla utanför tillämpningsområdet för artikel 119 i EG-fördraget, och å andra sidan pensionssystem vars förmåner utbetalas direkt av arbetsgivaren och avtalsgrundade, så kallade tilläggssystem, vars förmåner, som kompletterar förmånerna från det allmänna systemen, utbetalas av yrkes- eller branschorgan, som bedöms falla inom artikelns tillämpningsområde.
28 Dom av den 25 maj 1971 i mål 80/70, Defrenne (REG 1971, s. 445; svensk specialutgåva, volym 1, s. 569), punkterna 8 och 10.
29 Domen i det ovan i fotnot 5 nämnda målet kommissionen mot Belgien.
30 Dom av den 6 oktober 1993 i mål C-109/91, Ten Oever (REG 1993, s. I-4879; svensk specialutgåva, volym 14, s 341).
31 Ibidem, punkt 19.
32 D om av den 28 september 1994 i mål C-128/93, Fisscher (REG 1994, s. I-4583; svensk specialutgåva, volym 16, s. 127).
33 Ovan fotnot 29.
34 Dom av den 28 september 1994 i mål C-200/91, Colorali (REG 1994, s. I-4389; svensk specialutgåva, volym 16, s. 89).
35 Det bör dock påpekas att domstolen i denna dom närmare bestämt uttalade sig om en förmån bestående i utbetalning av ett engångsbelopp i händelse av att en arbetstagare skulle avlida under anställningstiden.
36 Avseende tilläggsersättningen är det troligen sä att inte alla arbetstagare som har den föreskrivna åldern inne ansöker om förmånen, att inte alla som ansöker beviljas dennaoch att vissa arbetstagare som inte har ansökt om förmånen kan tvingas att acceptera den om de avskedas och kollektivavtalet tillämpas på dem.
37 Dom av den 13 februari 1996 i mål C-342/93, Gillespie m.fl. (REG 1996, s. I-475).