lagen.
EU-domstolen

Förslag till avgörande av generaladvokat Christine Stix-Hackl föredraget den 26 september 2002

CELEX
61999CC0195
Typ
EU-domstolen

Källa

1 Originalspråk: tyska.

2 Dom av den 11 mars 1999 i mål T-147/94, Krupp Hoesch mot kommissionen (REG 1999, s. II-603).

3 EGT L 212, s. 1.

4 Se dom av den 11 mars 1999 i mâl T-141/94, Thyssen mot kommissionen (REG 1999, s. II-347), punkt 33.

5 EGT L 116, s. 1.

6 Klaganden talar om övervakning av order och leveranser i singular, men menar tydligen såväl övervakning av order och leverans genom stålbalkskommissioncn som genom systemet för utbyte av information genom Walzstahl-Vereinigung. Eftersom förekomsten av två kompletterande system för utbyte av information (se punkt 371 i domen av den 11 mars 1939 i mål T-141/94 [se fotnot 4]) i klagandens fall varken verkar ha nägon betydelse för beslutet eller för den överklagade domen eller lör klagandens argumentation kommer i det följande konsekvent att talas om systemet för utbyte av information.

7 Dom av den 2 oktober 2003 i mål C-194/99 P, Thyssen Stahl AG mot kommissionen (REG 2003, s. I-10821 och I-10826).

8 EGT L 230, s. 15.

9 Dom av den 15 juni 1994 i mål C-137/92 P, kommissionen mot BASF m.fl. (REG 1994, s. I-2555; svensk specialutgåva, volym 15, s. 201).

10 Dom av den 27 oktober 1994 i mål T-34/92, Fiatagri och New Holland Ford mot kommissionen (REG 1994, s. II-905; svensk specialutgåva, volym 16, s. 87).

11 Förstainstansrättens domar av den 27 oktober 1994 i mål T-34/92; svensk specialutgåva, volym 16, s. II-87 (nämnd i fotnot 10), och mål T-35/92. Deere mot kommissionen, REG 1994, s. II-957; svensk specialutgåva, volym IS, s. II-129).

12 Punkterna 205 ff. i den överklagade domen.

13 Domar i motsvarande mål om överklaganden av den 28 maj 1998 i mål C-8/95 P, New Holland Ford mot kommissionen (REG 1998, s. I-3175), och mål C-7/95 P, Deere mot kommissionen (REG 1998, s. I-3111).

14 För en detaljerad redogörelse, se punkterna 118 ff. i mitt förslag till avgörande i mål C-194/99 P, Thyssen mot kommissionen (nämnd i fotnot 7), som jag också föredrar denna dag.

15 Mig veterligen finns det för närvarande inte heller något behov av att i gemenskapens konkurrenslagstiftning göra en formell åtskillnad mellan delaktighet och medhjälp. Domstolen accepterar nämligen en relativt vid tolkning av konkurrenslagstiftningen, till exempel avseende förekomsten av en enhedig överträdelse trots att perioder av aktivt agerande och passivt deltagande föreligger (dom av den 8 juli 1999 i polypropen-målen, bland annat i mål C-235/92 P, Montecatini mot kommissionen, (REG 1999, s. I-4539). Således kan under vissa omständigheter delaktighet antas föreligga i sådana situationer som enligt den allmänna straffrätten i vissa medlemsstater skulle utgöra sådan medhjälp som är belagd med ett lägre straff. Inom den gemenskapsrättsliga ramen har man valt en annan teoretisk motivering, vilken emellertid leder till samma resultat: Tillämpningsområdet för gärningsmannaskap och delaktighet anses vara vitt och kommissionen kan vid fastställandet av bötesbeloppet, inom ramen för bedömningen av överträdelsens svårighetsgrad, till förmån för den handlande personen beakta förekomsten av olika former av deltagande i en överträdelse av konkurrensreglerna. Domstolen har själv uttryckt sig i den riktningen i punkt 144 i den överklagade domen, dar domstolen slog fast att klagandens särskilda situation i egenskap av producent av U-profiler med en liten andel av gemenskapsmarknaden för stålbalkar under vissa omständigheter visserligen kan ha inflytande på hur svårighetsgraden av den överträdelse som läggs klaganden till Tast skall bedömas, men däremot inte har något inflytande på bedömningen av frågan avseende överträdelsens existens eller art.

16 Jämför till exempel Europeiska domstolen för mänskliga rättigheter, dom S.W. mot Förenade kungariket av den 22 november 1995, serie A, nr 335-B, § 36, där det för det fall att en ändring sker av nationell rättspraxis (straffbarhet för våldtäkt inom äktenskapet 1990 bejakades, trots att gärningen var straffri sedan 1736) anfördes följande: However clearly drafted a legal provision may be, in any system of law, including criminal law, there is an inevitable element of judicial interpretation. There will always be a need for elucidation of doubtful points and for adaptation to changing circumstances. Indeed,... the progressive development of the criminal law through judicial law-making is a well entrenched and necessary part of legal tradition. Article 7 of the Convention cannot be read as outlawing the gradual clarification of the rules of criminal liability through judicial interpretation from case to case, provided that the resultant development is consistent with the essence of the offence and could reasonably be foreseen.

17 Vad gäller avgränsningen mellan fastställande av faktiska omständigheter, bedömning av faktiska omständigheter och rättsfrågan vid tolkningen av handlingar, se även punkt 54 ff. i mitt förslag till avgörande i mål C-194/99 P (ovan fotnot 7), som jag också föredrar denna dag.

18 Dom av den 17 december 1998 i mål C-185/95 P, Baustahlgewebe mot kommissionen (REG 1998, s. I-8417).