Förslag till avgörande av generaladvokat Francis G. Jacobs föredraget den 15 november 2001

1 Originalspråk: engelska.

2 Dom av den 17 juli 1997 i mål C-28/95 (REG 1997, s. I-4161).

3 Dom av den 17 juli 1997 i mål C-130/95 (REG 1997, s. I-4291).

4 Rådets fjärde direktiv 78/660/EEG av den 25 juli 1978 grundat på artikel 54.3 g i fördraget om årsbokslut i vissa typer av bolag (EGT L 222, s. 11; svensk specialutgåva, område 17, volym 1, s. 17).

5 Det ändrades senare — efter de händelser som ligger till grund för tvisten vid den nationella domstolen — genom rådets direktiv 90/605/EEG av den 8 november 1990 om ändring av tillämpningsområdet för direktiv 78/660/EEG om årsbokslut och direktiv 83/349/EEG om sammanställd redovisning (EGT L 317, s. 60; svensk specialutgåva, område 17, volym 1, s. 107) varigenom vissa andra bolag inklusive GmbH 8c Co KG, ett kommanditbolag bildat av ett aktiebolag vars aktier inte får utbjudas till allmänheten och dess delägare, kom att omfattas av dess tillämpningsområde.

6 Artikel 1.1.

7 Även om Tyskland nu måste kräva att dessa filialer offentliggör bolagets räkenskapshandlingar som har upprättats, reviderats och offentliggjorts enligt lagstiftningen i den stat som bolaget lyder under i enlighet med bland annat fjärde direktivet. Se rådets elfte direktiv 89/666/EEG av den 21 december 1989 om krav på offentlighet i filialer som har öppnats i en medlemsstat av vissa typer av bolag som lyder under lagstiftningen i en annan stat (EGT L 395, s. 36; svensk specialutgåva, område 17, volym 1, s. 99). I direktivet föreskrivs att det skall tillämpas senast den 1 januari 1993 (artikel 16.2) och är därför irrelevant i förevarande mål.

8 Artikel 1.2.

9 Rådets direktiv 86/635/EEG av den 8 december 1986 om årsbokslut och sammanställd redovisning för banker och andra finansiella institut (EGT L 372, s. 1; svensk specialutgåva, område 6, volym 2, s. 136).

10 Direktiv 86/635 skulle ha införlivats senast den 31 december 1990. Den genomfördes i Tyskland genom Bankbilanzrichtlinie-Gesetz av den 30 november 1990, Bundesgesetzblatt I, s. 2570 och Verordnung über die Rechnungslegung der Kreditinstitute (RechKredV) av den 10 februari 1992, Bundesgesetzblatt I, s. 203.

11 Artikel 1.1 i direktiv 86/635.

12 Artikel 2.1.

13 Rådets direktiv 89/117/EEG av den 13 februari 1989 om skyldigheter angående offentliggörande av årsredovisningshandlingar för i en medlemsstat inrättade filialer till kreditinstitut och finansiella institut med huvudkontor i en annan medlemsstat (EGT L 44, s. 40; svensk specialutgåva, område 6, volym 2, s. 200).

14 Artikel 6.1. Direktiv 89/117 tillämpades i Tyskland genom RechKredV av den 10 februari 1992, Bundesgesetzblatt I, s. 203, (ovan fotnot 10).

15 Artikel 2.1.

16 Artikel 2.3.

17 Dom av den 27 juni i mål C-234/94, Tomberger (REG 1996, s. I-3133), punkt 17.

18 Nämnd i punkt 11 ovan och införd i avsnitt 1 i tredje boken i HGB genom 251 J (artikel 14), 253 $ tredje och fjärde styckena (artiklarna 19 och 39.1 b och 39.1 c), 249 S första stycket (artikel 20.1), 253 $ första stycket ocn fjärde stycket (artikel 31.1 c bb) och 252 $ första och tredje stycket (artikel 31.1 e).

19 Domen i målet Tomberger (ovan fotnot 17). HGB nämns faktiskt inte vare sig i tolkningsfrågan eller i domen, båda hänvisar direkt till de relevanta bestämmelserna i fjärde direktivet.

20 Ovan fotnot 2.

21 Ovan fotnot 3.

22 Återgiven i punkt 15 ovan.

23 Återgiven i punkt 18 ovan.

24 246—256 §§.

25 Punkt 38.

26 Dom av den 14 september 1999 i mål C-275/97 (REG 1999, s. I-5331), punkt 26 ff. Domstolens dom avkunnades efter det att Finanzgericht Hamburg hade ställt tolkningsfrågorna i förevarande mål. Se vidare punkt 48 nedan.

27 Se punkt 30 ovan.

28 Den nationella domstolen har förklarat att dessa särskilda regler återfinns i 6 $ första och tredje stycket jämfört med första och andra strecksatsen i inkomstskattelagen, som är särskilt tillämplig därpå enligt 5 $ femte stycket (nu 5 $ sjätte stycket) i inkomstskattelagen, tillämpad analogt.

29 Ovan fotnot 2.

30 Ovan fotnot 3.

31 Domen i målet DE + ES Bauunternehmung (ovan fotnot 26).

32 Ovan fotnot 28.

33 Rådets direktiv 90/434/EEG av den 23 juli 1990 om ett gemensamt beskattningssystem för fusion, fission, överföring av tillgångar och utbyte av aktier eller andelar som berör bolag i olika medlemsstater (EGT L 225, s. 1; svensk specialutgåva, område 9, volym 2, s. 20).

34 Artikel 1.

35 Punkterna 24—34 i domen.

36 Rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (EGT L 302, s. 1; svensk specialutgåva, område 2, volym 16, s. 4).

37 Motsvarande punkter i domen i målet Giloy är numrerade 20—25.

38 Punkterna 26—29 i domen.

39 Dom av den 3 december 1998 i mål C-247/97, Schoonbroodt (REG 1998, s. I-8095), domen i målet DE + ES Bauunternehmung (ovan fotnot 26) och dom av den 11 januari 2001 i mål C-1/99, Kofisa Italia Sri (REG 2001, I-207) samt dom av den 11 oktober 2001 i mål C-267/99, Adam (REG 2001, s. I-7467).

40 Punkt 16.

41 Punkt 20.

42 Beslut av den 28 mars 2000, VIII R 77/96, BFHE 191, s. 339.

43 Även om banker senare genom direktiv 86/635 (ovan fotnot 9) kom att omfattas av mänga liknande krav, tycks det direktivet inte ha genomförts i Tyskland vid tidpunkten för de händelser som ligger till grund för målet vid den nationella domstolen (ovan fotnot 10).

44 Se punkt 38 ovan.

45 Beslut nämnt ovan rotnot 42.

46 Första övervägandet.

47 Tredje, fjärde, femte och sjätte övervägandena.

48 Se punkt 60 nedan.

49 Se även förslaget till avgörande av generaladvokaten Tesauro i målet Kleinwort Benson, generaladvokaten Tizzanos avgörande i målet Adam, generaladvokaten Mancinis tidigare förslag till avgörande i mål C-166/84, Thomasdünger (REG 1985, s. 3001) samt generaladvokaten Darmons förslag till avgörande i de förenade målen C-297/88 och C-197/89, Dzodzi (REG 1990, s. I-3763).

50 Se förslag till avgörande i mål 1/91 (REG 1991, s. I-6079), punkt 61.

51 Se vidare punkt 65 nedan.

52 Punkt 32 i domen i målet Leur-Bloem och punkt 28 i domen i målet Giloy.

53 Se exempelvis Anthony Arnull, The European Union and its Court of Justice (1999), s. 53—56; Hjalte Rasmussen, Remedying the crumbling EC judicial system 37 Common Market Law Review 1071, s. 1082—3 (2000); G. Tesauro, Diritto Comunitario (2001), s. 275—7 och Peter Oliver, La recevabilité des questions préjudicielles: la jurisprudence des années 1990, [2000] Cahiers de droit européen 15, s. 35—38.

54 Punkterna 16—20.

55 Se ovan fotnot 39, punkterna 38, 50 och 51 i förslaget till avgörande. Se även mina invändningar till den inställning som intogs i domen i målet Kleinwort Benson, i mitt förslag till avgörande i målen Leur-Bloem och Giloy, punkterna 67—74.