lagen.
EU-domstolen

Förslag till avgörande av generaladvokat Dámaso Ruiz-Jarabo Colomer föredraget den 9 november 2000

CELEX
61999CC0325
Typ
EU-domstolen

Källa

1 Originalspråk: spanska.

2 EGT L 76, s. 1; svensk specialutgåva, område 9, volym 2, s. 57. Här är det av intresse att direktivet senare har ändrats genom rådets direktiv 92/108/EEG av den 14 december 1992 (EGT L 390, s. 124; svensk specialutgåva, område 9, volym 2, s. 129) och rådets direktiv 94/74/EG av den 22 december 1994 (EGT L 365, s. 46; svensk specialutgåva, område 9, volym 3, s. 3).

3 Domstolen har uttalat sig om direktivets olika aspekter i dom av den 11 november 1997 i mål C-408/95, Eurotunnel m.fl. (REG 1997, s. I-6315), av den 2 april 1998 i mål C-296/95, EMU Tabac m.fl. (REG 1998, s. I-1605), av den 24 februari 2000 i mål C-434/97, kommissionen mot Frankrike (REG 2000, s. I-1129), av den 9 mars 2000 i mål C-437/97, EKW och Wein & Co (REG 2000, s. I-1157), och av den 29 juni 2000 i mål C-455/98, Salumets m.fl. (REG 2000, s. I-4993).

4 Ungefär två tusen liter alkohol med en alkoholhalt på 96,2 volymprocent hade förvärvats.

5 Som vi senare kommer att se tillämpas uppskovsregler på tillverkning, bearbetning, förvaring och flyttning av punktskattebelagda varor och enligt dessa regler kan skatten ännu inte tas ut, även om skattepliktiga transaktioner har skett. Se i detta avseende artikel 4 c i direktivet och mitt förslag till avgörande av den 17 april 1997 i det i fotnot 3 ovan angivna målet EMU Tabac m.fl. (REG 1997, s. I-1607 och följande sidor), särskilt s. 1611, punkt 13.

6 Rådets direktiv 92/81/EEG av den 19 oktober 1992 om harmonisering av strukturerna für punktskatter på mineraloljor (EGT L 316, s. 12; svensk specialutgåva, område 9, volym 2, s. 91) och rådets direktiv 92/82/EEG av den 19 oktober 1992 om tillnärmning av punktskattesatser für mineraloljor (EGT L 316, s. 19; svensk specialutgåva, område 9, volym 2, s. 98).

7 Rådets direktiv 92/83/EEG av den 19 oktober 1992 om harmonisering av strukturerna för punktskatter på alkohol och alkoholdrycker (EGT L 316, s. 21; svensk specialur-gåva, område 9, volym 2, s. 100) och rådets direktiv 92/84/EG av den 19 oktober 1992 om tillnärmning av punktskattesatser på alkohol och alkoholdrycker (EGT L 316, s. 29; svensk specialutgåva, område 9, volym 2, s. 108).

8 Rådets direktiv 92/79/EEG av den 19 oktober 1992 om tillnärmning av skatt på cigaretter (EGT 316, s. 8; svensk specialutgåva, område 9, volym 2, s. 87) och rådets direktiv 92/80/EEG av den 19 oktober 1992 om tillnärmning av skatter på andra tobaksvaror än cigaretter (EGT L 316, s. 10; svensk specialutgåva, område 9, volym 2, s. 89).

9 Skattskyldigheten inträder också när det har konstaterats att lagerbrister har uppkommit till följd av att varor som omfattas av uppskovsregler har gått förlorade av andra orsaker än oförutsebara händelser, force majeure eller varornas beskaffenhet och lagerbristerna i detta sistnämnda fall inte har varit föremål för befrielse från skatt (artikel 6.1 jämförd med artikel 14.1 och 14.3).

10 I artikel 6.1 anges, som vi just har sett, tidpunkten för skattskyldighetens inträde. I artiklarna 7 och 8 fastställs vilken medlemsstat som skall ta ut skatten.

11 Denna fotnot berör endast den spanska versionen av detta förslag till avgörande.

12 Staatsblad 1991, s. 561.

13 Staatsblad 1992, s. 711.

14 Skattskyldighet inträder också när punktskattebelagda varor importeras.

15 Konsoliderad version som har offentliggjorts i EGT C 65, s. 1, med de ändringar som har godkänts av domstolen den 16 maj 2000 (EGT L 122, s. 43).

16 Egentligen var det generaladvokaten vid Hoge Raad som i sitt förslag till avgörande väckte denna fråga då han åberopade de frågor som hade ställts i liknande mål.

17 Enligt spansk rätt påverkar inte ett beslut inom ramen för spansk rätt och inom ramen för ett överklagande till kassationsdomstolen, som skett i lagens intresse, enskilda rättsförhållanden som uppkommit till följd av det överklagade avgörandet. Det begränsar sig till att bevara gällande lagstiftning genom att fastställa vad som skall anses vara gällande rättsordning [se till exempel artiklarna 493 i Ley de enjuiciamiento civil nr 1/2000 av den 7 januari (BOE nr 7 av den 8 januari 2000) och 100.7 i Ley reguladora de la jurisdicción contencioso-adminitrativa nr 29/1998 av den 13 juli (BOE nr 167 av den 14 juli 1998)].

18 Med tanke på fördelningen av funktioner mellan EG-domstolen och de nationella domstolarna skall domstolen enligt sin fasta rättspraxis inte undersöka om det beslut genom vilket den har fått målet hänskjutet till sig har antagits i enlighet ined nationella bestämmelser om organisation och rättegångsförfarande (se dom av den 14 januari 1982 i mål 65/81, Reina (REG 1982, s. 33; svensk specialutgåva, volym 6, s. 275), punkt 7, av den 3 mars 1994 i de förenade målen C-332/92, C-333/92 och C-335/92, Eurico Italia m.fl. (REG 1994, s. I-711), punkt 13, av den 7 december 1995 i mål C-472/93, Luigi Spano m.fl. (REG 1995, s. I-4321), punkt 16, och av den 16 september 1999 i mål C-435/97, WWF m.fl. (REG 1999, s. I-5613), punkt 33).

19 Se punkt 11 i mitt förslag till avgörande i mål EMU Tabac m.fl., som har angivits i fotnot 3.

20 I direktivets tredje övervägande fastställs att de varor som det skall tillämpas på ... får underkastas andra indirekta skatter för särskilda ändamål... för att sedan i artikel 3.2 stadga att sådana varor (mineraloljor, alkohol och alkoholdrycker samt tobaksvaror) ... kan vara föremål för andra indirekta skatter för särskilda ändamål....

21 Denna dom har redan angivits i fotnot 3.

22 Direktivets första övervägande har följande lydelse: Den inre marknadens inrättande och funktion kräver fria varurörelser även för punktskattebelagda varor.

23 Dom i målet EMU Tabac m.fl., punkt 22 (ovan fotnot 3).

24 I mitt försjag till avgörande i domen i det i fotnot 3 angivna målet EMU Tabac m.fl. har jag redan påpekat följande: Direktivet skall, såsom framgår av övervägandena, förena två tvingande krav: för det första får [f]lyttningar från en medlemsstats territorium till en annans... inte leda till kontroller som är ägnade att hindra den fria rörligheten inom gemenskapen. För det andra skall direktivet säkerställa att varje stat tar ut... punktskatter... och gör detta i enlighet med de gemensamma reglerna för punktskatteplikt. I detta syfte är det nödvändigt att känna till punktskattebelagda varors flyttningar.

25 Se artikel 3.1 i direktivet. Tredje övervägandet i ingressen har följande lydelse: Begreppet punktskattebelagda varor bör definieras. Endast varor som betraktas som sådana i alla medlemsstater får vara föremål för gemenskapens bestämmelser...

26 För att garantera den inre marknadens upprättande och funktion Dör reglerna för punktskattepliktens inträde vara identiska i alla medlemsstater (fjärde övervägandet).

27 Skatten kan tas ut i den stat ilar varor släpps för konsumtion eller förvaras för kommersiella ändamål (artikel 6,2 och artiklarna 7, 8 och 9). I förekommande fall kan skatten också tas ut i den stat där lagerbrister som avses i artikel 6.1 (se artikel 6.2 jämförd med artikel 14.3) registreras.

28 Direktivets nionde övervägande.

29 Se artiklarna 11.2 och 12 i direktivet.

30 I direktivet föreskrivs jämte godkända lagerhavare de därigenom skapade rättsfigurerna näringsidkare med punktskatteregistrering och näringsidkare utan punkt-skatteregistrering, som skiljer sig frän varandra på grund av hur vanlig deras verksamhet är. Näringsidkare med punktskatteregistrering är... fysisk eller juridisk person utan ställning som godkänd lagerhavare. som av behöriga myndigheter i en medlemsstat fått tillstånd att, inom ramen för sin affärsverksamhet, ta emot punktskattebelagda varor från en annan medlemsstat enligt uppskovsreglerna... (artikel 4.d). Näringsidkare utan punktskatteregistrering är... fysisk eller juridisk person utan ställning som godkänd lagerhavare, som har rätt att inom ramen för sin affärsverksamhet tillfälligtvis ta emot punktskattebelagda varor från en annan medlemsstat enligt uppskovsreglerna... (artikel 4.c).

31 Enligt artikel 13 i direktivet skall en godkänd lagerhavare:... a) om så är nödvändigt lämna en garantiförbindelse som täcker tillverkning, bearbetning och förvaring samt, om inte annat följer av artikef 15.3, en obligatorisk garantiförbindelse som täcker flyttning, med villkor som skall bestämmas av de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där skatteupplaget är godkänt [i dess lydelse enligt direktiv 94/74, som har angivits i fotnot 2], b) rätta sig efter de krav som fastställts av den medlemsstat inom vars territorium skatteupplaget är beläget. c) för varje upplag föra räkenskaper över varulager och varu flyttningar, d) förete varorna närhelst det begärs, e) samtycka till all övervakning och alla varulagerinventeringar....

32 De varor som föreskrivs i artikel 5.2 (i dess lydelse enligt direktiv 94/74, som har angivits i fotnot 2), i artikel 16, i artikel 19.4 (i dess lydelse enligt nyssnämnda direktiv) och i artikel 23.1 a (som har införts genom samma direktiv 94/74).

33 Se punkt 15.1 i direktivet, i dess lydelse enligt direktiv 94/74, som har angivits i fotnot 2.

34 Se artiklarna 7.4 och 18.1 (i dess lydelse enligt direktiv 92/108, som har angivits i fotnot 2), 18.2 och 18.3 i direktivet.

35 Se artikel 19.1 i direktivet.

36 Se artiklarna 6.1 och 20.1 i direktivet.

37 Detta gäller Sven när varor lämnar gemenskapen eller kommer att omfattas av uppskovsregler ¡nom tullområdet (artikel 19.3 och 19.4 (denna sistnämnda punkt i dess lydelse enligt direktiv 94/74, som har angivits i fotnot 2), jämförd med artikel 5.2 (i dess lydelse enligt nyssnämnda direktiv)).

38 Min kursivering.

39 Med undantag av dessa fall är det inte tillätet att inneha punktskattebelagda varor utan att ha erlagt skatt, och endast godkända lagerhavare får lagra varor, vilket skall ske på ett skatteupplag. Näringsidkare, med eller utan punktskatteregistrering., får inte lagra varor enligt uppskovsreglerna (se artiklarna 4 d och 4 e, 11.2 och 16.1 i direktivet).

40 Se särskilt artiklarna 51a f och 52a d.

41 Domen hänför sig inte endast till det direktiv som undersöks i detta mal, utan också till direktiv 92/83 om harmonisering av strukturerna för punktskatter på alkohol och alkoholdrycker, vilket redan har angivits i fotnot 7.

42 Artikel 3.1.

43 Artikel 5.1.

44 Artikel 6.1.

45 Artiklarna 7.1, 8 och 9.

46 Den som i en annan medlemsstat än den där varorna redanhar hiivit släppta för konsumtion innehar dessa varor som är avsedda rör leverans, utför leveransen eller tar emot varorna för en näringsidkare som bedriver självständig verksamhet eller ett offentligrättsligt reglerat organ. 1 förekommande fall skall skatten också betalas av denna näringsidkare eller ifrågavarande offentligrättsliga organ (artikel 7.3 jämförd med artikel 7.2). Den som förvarar punktskattebclagda varor för kommersiella ändamål kan vara tvungen att betala skatten i en annan medlemsstat än den där varorna har släppts för konsumtion (artikel 9.1 andra stycket) Då en oegentlighet eller en överträdelse har uppkommit i samband med en varuflyttning inom gemenskapen av punktskattebclagda varor skall skatten betalas av den Fysiska eller juridiska person som garanterade betalningen av punktskatterna (artikel 20.1)

47 I artikel 6.2 i direktivet stadgas följande: De villkor för skatteuttag och punktskattesats... skall vara de som är i kraft den dag då skatten skall tas ut i den medlemsstat där varan släpps för konsumtion eller lagerbrister registreras. Punktskatt skall påföras och uppbäras enligt det förfarande som har fastställts av varje medlemsstat...

48 Se de redan i fotnot 7 angivna direktiven 92/84 och 92/83 om alkohol och alkoholdrycker.

49 Det får inte glömmas bort att det enligt fast rättspraxis ankommer uteslutande på den nationella domstol vid vilken tvisten anhängiggjorts och som har ansvaret för det rättsliga avgörandet att, mot bakgrund av de särskilda omständigheterna i målet, bedöma såväl om ett förhandsavgörande är nödvändigt för att döma i saken som relevansen av de frågor som ställs till domstolen (se särskilt dom av den 13 januari 2000 i mål C-254/98, TKHeimdienst (REG 2000, s. I-151), punkt 13, och av den 15 juni 2000 i mål C-302/98, Schrer (REG 2000, s. I-4585), punkt 20.