Förslag till avgörande av generaladvokat Siegbert Alber föredraget den 6 november 2001
1 Originalspråk: tyska.
2 Rådets direktiv av den 9 februari 1976 (EGT L 39, s. 40, svensk specialutgåva, omrade 5, volym 1, s. 191, nedan kallat direktiv 76/207).
3 Rådets rekommendation 92/241/EEG av den 31 mars 1992 om barnomsorg (EGT L 123, s. 16).
4 Rådets rekommendation 84/635/EEG av den 13 december 1984 om främjande av positiv särbehandling av kvinnor (EGT L 331, s. 34), rådets rekommendation 92/241 om barnomsorg (ovan fotnot 3), artikel 6.3 i avtalet av den 1 november 1993 om socialpolitik som fogats till protokoll nr 14 om socialpolitik, artikel 141.4 EG samt förklaring nr 28 till artikel 141.4 (tidigare artikel 119).
5 Dom av den 25 oktober 1988 i mål 312/86, kommissionen mot Frankrike (REG 1988, s. 6315), dom av den 17 oktober 1995 i mål C-450/93, Kalanke (REG 1995, s. I-3051), och generaladvokaten Tesaurus förslag till avgörande av den 6 april 1995 i samma mål (REG 1995, s. I-3053) samt dom av den 11 november 1997 i mål C-409/95, Marschall (REG 1997, s. I-6363) och generaladvokaten Jacobs förslag till avgörande av den 15 maj 1997 i samma mål (REG 1997, s. I-6365).
6 Förslag till avgörande i mål C-409/95 (ovan fotnot 5), punkt 43.
7 Se fotnot 45 i generaladvokaten Jacobs förslag till avgörande (ovan fotnot 5).
8 Ovan fotnot 2.
9 Ovan fotnot 4.
10 Ovan fotnot 3.
11 Yttranden 130/90121 av den 22 augusti 1988, 519/92/56 av den 7 oktober 1992, D334v/96/34 av den 14 maj 1996 och D282v/96/35 av den 14 maj 1996.
12 Se dom av den 26 februari 1986 i mål 152/84, Marshall (REG 1986, s. 723, svensk specialutgåva, volym 8, s. 457).
13 Se domarna i mål 312/86, Frankrike mot kommissionen (ovan fotnot 5), punkt 15, i mål C-450/93, Kalanke (ovan fotnot 5), punkt 18, och i mål C-152/84, Marshall (ovan fotnot 5), punkt 26.
14 Se domarna i mål C-450/93, Kalanke (ovan fotnot 5), punkt 19, och i mål C-409/95, Marschall (ovan fotnot 5), punkt 27.
15 Förslag till avgörande i mål C-450/93, Kalanke (ovan fotnot J), punkt 9.
16 Dom av den 28 mars 2000 i mål C-158/97, Badeck (REG 2000, s. I-1875).
17 Av tabellen framgår till exempel att en familj med en nettoinkomst om 4901 NLG eller mer för heldagsbarnomsorg fem dagar i veckan betalar en avgift om 995 NLG per månad. För det andra barnet utgör avgiften 299 NLG. För halvdagsbarnomsorg fem dagar i veckan utgör avgiften för ett barn 657 NLG och för det andra barnet 197 NLG.
18 Dom i mål 312/86, kommissionen mot Frankrike (ovan fotnot 5).
19 Dom i mål C-450/93, Kalanke (ovan fotnot 5).
20 Dom i mål C-409/95, Marschall (ovan fotnot 5).
21 Domen i mål C-409/95, Marschall (ovan fotnot 5), punkt 29.
22 Ibidem, punkt 31.
23 Se dom av den 13 mars 2001 i mål C-379/98, Preussen Elektra (REG 2001, s. I-2099), punkt 38.
24 Dom i mål T-297/94, Vanderhaeghen mot kommissionen (REGP 1997, s. I-A-7 och II-13).
25 Ibidem, punkt 21.
26 Det var fråga om huruvida ifrågavarande förmån kunde omfattas av artikel 62 i tjänsteföreskrifterna som har följande lydelse: ... skall en tjänsteman på grundval av sin tillsättning ha rätt till lön efter sin lönegrad och löneklass. En tjänsteman får inte avstå från sin rätt till lön. Lönen skall bestå av en grundlön, familjetillägg och andra ersättningar.
27 Med hänvisning till domstolens dom av den 4 juni 1992 i mål C-360/90, Bötel (REG 1992, s. I-3589, svensk specialutgåva, volym 12, s. 127), punkt 12, konstaterade förstainstansrätten i punkt 21 i domen att begreppet lön enligt artikel 119 i EG-fördraget omfattar alla förmåner, i form av kontanter eller naturaförmåner, som arbetstagaren, direkt eller indirekt, får från arbetsgivaren, oavsett om förmånen utges i enlighet med anställningsavtal eller lag eller på frivillig grund.
28 Dom i mål T-297/94 (ovan fotnot 24), punkt 21.
29 Ibidem (min kursivering).
30 Dom i mål T-297/94 (ovan fotnot 24), punkt 49.
31 Centre polyvalent de ľenfance.
32 Dom i mål T-297/94 (ovan fotnot 24), punkt 49.
33 REG 1978, s. 1365, svensk specialutgåva, volym 4, s. 127.
34 Ibidem, punkterna 21 och 22.
35 Se dom i mal 152/84, Marshall (ovan fotnot 12), punkt 2 i domslutet, och av den 11 januari 2000 i mål C-285/98, Kreil (REG 2000, s. I-69), punkt 18 med ytterligare hänvisningar.
36 Rådets direktiv 75/117/EEG av den 10 februari 1975 om tillnärnmingen av medlemsstaternas lagar om tillämpningen av principen om lika lön för kvinnor ocli män (EGT L 45, s. 19; svensk specialutgåva, område 13, volvm 4, s. 78).
37 Domen i mål 149/77, Defrenne III (ovan fotnot 33), punkt 30.
38 Ibidem, punkterna 26 och 27.
39 Dom av den 13 juli 1995 i mål C-116/94, Meyers (REG 1995, s. I-2131).
40 Ibidem, punkt 25.
41 Ibidem, punkt 22.
42 Ibidem, punkt 24.
43 Dom av den 22 september 1998 i mål C-185/97, Coote (REG 1998, s. I-5199).
44 Ibidem, punkt 25.
45 Domarna i malen C-450/93, Kalanke, C-409/95, Marschall (ovan fotnot 5), och C-158/97, Badeck (ovan fotnot 16), samt dom av den 6 juli 2000 i mal C-407/98, Abrahamsson (REG 2000, s. I-5539).
46 Förslag till avgörande i mâl C-405/93, Kalanke (ovan fotnot 5), punkt 9.
47 Pfarr, Quoten und Grundgesetz, s. 203 ff. I fråga om försök till indelning i kategorier se Maidowski, Umgekehrte Diskriminierung, s. 38 ff., och, beträffande problemet med en klassificering. s. 42.
48 Se Hörburger, Europas Frauen gleichberechtigt?, s. 144 ff., Pfarr, Quoten und Grundgesetz, s. 201, och Pfarr, Gleichbehandlungsgesetz, s. 109.
49 Domen i mål 312/86 (ovan fotnot 5), punkt 9 (min kursivering).
50 Ibidem, punkt 10.
51 Ibidem, punkt 11.
52 Ibidem, punkt 14 (min kursivering).
53 Ibidem, punkt 15 (min kursivering).
54 Ibidem, punkt 16 (min kursivering).
55 Domen i mål C-312/86, kommissionen mot Frankrike (ovan fotnot 5), punkt 15, samt domarna i målen C-450/93, Kalanke (ovan fotnot 5), C-409/95, Marschall (ovan fotnot 5), C-158/97, Badeck (ovan fotnot 16), och C-407/98, Abrahamsson (ovan fotnot 45).
56 Tionde övervägandet i rekommendationen (ovan fotnot 3) (min kursivering).
57 Fjortonde övervägandet i rekommendationen (ovan fotnot 3) (min kursivering).
58 Sextonde övervägandet i rekommendationen (ovan fotnot 3) (min kursivering).
59 Det saknas här anledning att eöra den bedömning som — enligt domstolens praxis — i samband med en tilläten bestämmelse om kvotering skall ske vid beslut om anställning och befordran, vid vilken bedömning samtliga kriterier som sammanhänger med sökandens person (domen i målet Marschall, ovan fotnot 5, punkterna 33 och 35) skall beaktas och vid vilken kvinnliga sökande inte skall ges företräde om det på grund av omständigheter som sammanhänger med en manlig sökandes person finns övervägande skäl att välja denne undantagsregel (domen i målet Marschal!, ovan fotnot 5), punkt 24.
60 Preschal Sascha, Common market law review 1996, s. 1245, 1253.
61 Det skall inte förnekas att det finns anledning att göra åtskillnad mellan å ena sidan bidrag till kostnader för barnomsorg och å andra sidan tillhandahållande av i sig fåtaliga barnomsorgsplatser, eftersom det för bidragen endast krävs beviljande av budgetmedel medan det för de senare först måste skapas en lämplig infrastruktur.
62 Se punkt 1 a i rekommendationen {ovan fotnot 4).
63 Domarna i målen Marschall, Badeck och Abrahamsson ger snarare anledning att anta motsatsen.
64 Se Maidowski (ovan fotnot 47), s. 82.
65 Se tredje övervägandet i rekommendationen 84/635 om främjande av positiv särbehandling av kvinnor (ovan fotnot 4) där det star följande: De gällande reglerna om likabehandling som liar till syfte att säkra enskildas rättigheter [är] inte tillräckliga för att avskaffa alla faktiska ojämlikhetcr, om inte regeringarna, arbetsmarknadens parter och andra berörda organ dessutom vidtar åtgärder i syfte att motverka de negativa verkningar som kvinnor pä arbetsmarknaden utsätts för som följd av attityder, beteenden och strukturer i samhället. (Se domarna i målen C-409/95, Marschall (ovan fotnot 5), punkt 29, och C-158/97, Badeck (ovan fotnot 16), punkt 49, samt Maidowski (ovan fotnot 47), s. 35 rf.)
66 En rekommendation till medlemsstaterna kan inte åberopas direkt av enskilda.
67 I förevarande fall har den offentlige arbetsgivaren, när situationen i fråga om antalet platser förbättrades, även gett manliga och kvinnliga arbetstagare lika tillgång till daghemsplatserna.
68 Detta har också kommissionen påpekat i sina skriftliga yttranden.
69 Dom i mål C-158/97, Badeck (ovan fotnot 16), punkt 32.
70 Dom av den 3 februari 2000 i mal C-207/98 (REG 2000, s. I-549), punkt 26.
71 Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av rådets direktiv 76/207/EEG om genomförandet av principen om lika behandling av kvinnor och män i fraga om tillgäng till anställning, yrkesutbildning och befordran samt arbetsvillkor KOM(2000) 334 slutlig (EGT C 337 E, s. 204).