Förslag till avgörande av generaladvokat Dámaso Ruiz-Jarabo Colomer föredraget den 18 januari 2001

1 Originalspråk: spanska.

2 EGT L 40, s. 1; svensk specialutgåva, område 13, volym 17, s. 178.

3 Den tyska staten är sedan den 1 maj 1903 part i konventionen. Detta rättsliga instrument har vid upprepade tillfällen reviderats, senast i Stockholm genom revisionsakten av den 14 juli 1967, i vilken Tyskland sedan den 19 september 1970 är part.

4 I fräga om varumärken kan erinras om de tvä Madridöverenskoinmelserna frän är 1891, den ena om beivrande av falska och vilseledande beteckningar för att ange ursprung och den andra om den internationella registreringen av varumärken, som båda antogs är 1891, avtalet om handelsrelaterade aspekter av immaterialrätter från är 1994, Niceöverenskommelsen frän är 1957 rörande den internationella klassificeringen av varor och tjänster för vilka varumärken gäller.

5 Min kursivering.

6 Som förbjuder kvantitativa import-och exportrestriktioner mellan medlemsstaterna samt åtgärder med motsvarande verkan.

7 Första, tredje och fjärde övervägandet samt artikel 1.

8 Femte övervägandet.

9 Min kursivering.

10 EGTL 11, s. 1; svensk specialutgåva, område 17, volym 2, s. 3.

11 Första övervägandet i förordningen.

12 Tredje övervägandet.

13 Femte övervägandet.

14 Min kursivering. Samtliga språkversioner av förordningen, utom den tyska, innehåller bestämmelsen såsom den här återges.

15 Skillnaden är markerad i kursiv stil.

16 BGBl, 1994 I, s. 3082.

17 Min kursivering och fetstil.

18 Den konsoliderade text som offentliggjordes i EGT C 65, 1999, s. 1, med de ändringar som beslutades av domstolen den 16 maj 2000 (EGT L 122, s. 43).

19 Se punkt 2 i detta förslag till avgörande.

20 Enligt artikel 1.2 i Pariskonventionen avser den industriella äganderätten patent, nyttighetsmodeller, industriella mönster och modeller, fabriks-eller handelsmarken, servicemärken, firma samt ursprungsbeteckningar.

21 Allmän moral, allmän ordning eller allmän säkerhet eller intresset av att skydda människors och djurs hälsa och liv, bevara växter och skydda nationella skatter av konstnärligt, historiskt eller arkeologiskt värde.

22 I sin första dom ¡nom varumärkesområdet fastslog domstolen att ... [a]rtiklarna 36, 222 och 234 i EEG-fördraget utesluter inte ... att gemenskapsrätten kan ha inverkan på utövandet av nationella industriella rättigheter..., (dom av den 13 juli 1966 i de förenade mdlen 56/64 och 58/64, Consten och Grundig mot kommissionen (REG 1966, s. 430; svensk specialutgåva, volym 1, s. 277). Senare har domstolen konstaterat att innehavaren av en industriell och kommersiell äganderätt inte kan åberopa artikel 36 i fördraget för att hindra import och saluföring av en produkt som lagligen har förts ut pä marknaden i en annan medlemsstat av honom själv, med hans samtycke eller av en person som star i ett ekonomiskt eller rättsligt beroendeförhållande till honom, se dom av den 17 oktober 1990 i mål C-10/89, HAG GF (REG 1990, s. I-3711; svensk specialutgåva, volym 10, s. 521), punkt 12, och de där nämnda domarna.

23 Första övervägandet.

24 Första övervägandet.

25 Se första, tredje och femte övervägandet i ingressen.

26 Se de tre första övervägandena i ingressen.

27 De som artikel 189 i EG-fördraget (nu artikel 249 EG) i andra och tredje stycket tillskriver förordningar respektive direktiv.

28 Se tolfte övervägandet i ingressen till första direktivet. Hänvisningarna till Pariskonventionen är många, exempelvis artiklarna 3.1 h och 4.2 d i första direktivet och artiklarna 7.1 h och 8.2 c i förordningen.

29 I sitt förslag till avgörande föredraget den 29 april 1997, i mål C-251/95 där dom avkunnades den 11 november 1997, SABEL (REG 1997, s. I-6191), förklarade generaladvokat Jacobs att ... det är utan tvekan rimligt att direktivets bestämmelser skall tolkas på samma sätt som motsvarande bestämmelser i förordningen (punkt 52).

30 Domen i målet HAG GF (ovan fotnot 22), punkt 13.

31 Domen i målet HAG GF (ovan fotnot 22), punkt 14. Domstolen har bland annat gjort liknande uttalanden även i domen av den 11 november 1997 i mål C-349/95, Loendersloot (REG 1997, s. I-6227), punkt 24.

32 Se exempelvis domen i målet HAG GF (ovan fotnot 22), punkt 14, och dom av den 23 februari 1999 i mål C-63/97, BMW (REG 1999, s. I-905), punkt 52.

33 Detta var vad generaladvokat Cosmas förklarade i sitt förslag till avgörande i de förenade målen C-108/97 och C-109/97. där dom avkunnades den 4 mai 1999, Windsurfing Chiemsee (REG 1999. s. I-2779), då kan konstaterade att varumärkets huvudfunktion är á ena sidan [...] att särskilja ett företags produkter och utmärka dem i förhållande till andra liknande produkter (särskiljningsfunktionen) samt å andra sidan att koppla produkterna till ett specifikt företag (ursprungsgarantin), punkt 27.

34 Dom av 17 oktober 1990 i målet HAG GF (ovan fotnot 22), punkt 14, in fine.

35 Den enda skillnaden är Pariskonventionens hänvisning till lojalt och konstant handelsbruk i det land, där skydd är begärt. Denna skillnad saknar betydelse, eftersom det är uppenbart att villkoret vanligen skall anses avse det geografiska område där skydd skall tillerkännas.

36 Se punkt 17,

37 Se dom av den 5 december 1967 i mål 19/67, Van der Vecht (REG 1967, s. 445 ff, särskilt s. 456), och av den 12 november 1969 i mål 29/69, Stauder (REG 1969, s. 419 ff., särskilt s. 424 och 425; svensk specialutgåva, volym 1, s. 421).

38 Detsamma stadgas i artikel 4 i förordningen.

39 Avtalet om handelsrelaterade aspekter av immaterialrätter av den 22 december 1994 (EGT L 336, s. 214; svensk specialutgåva, område 11, volym 38, s. 216) motsvarar detta behov. I artikel 15.1 föreskrivs att Marje tecken eller kombination av tecken som kan särskilja varor eller tjänster som tillhandahålls i en näringsverksamhet från sådana som tillhandahålls i en annan, skall kunna utgöra varumärke. Sådana tecken, särskilt ord som utgörs av personnamn, bokstäver, siffror, figurer och färgkombinationer liksom kombination av sådana tecken, skall kunna registreras som varumärke. Om tecken inte i sig särskiljer varorna eller tjänsterna i fråga kan medlemmarna för registrering kräva utarbetning.

40 De betecknas inte sä i första direktivet, men väl i förordningen (i artikel 7 respektive 8).

41 Se artikel 5 i direktivet och artikel 9 i förordningen.

42 Betänk exempelvis beteckningen (Bravo) som är omtvistad i den tvist som ligger till grund för förevarande tolkningsfråga: Detta uttrycks särskiljningsförmåga är inte densamma om det är fråga om att särskilja de tjänster som erbjuds av ett företag som svsslar med att organisera tjurfäktningar som om uttrycket däremot är avsett att beteckna en serie parfymer och cau-de-cologner.

43 Domen i målet HAG GF (ovan fotnot 22), punkt 13.

44 Detta synsätt kommer till uttryck i första direktivet — och i förordningen — inte bara i ingressen (se tionde övervägandet), utan även i bestämmelserna. Genom att fastställa grunderna för att vägra registrering och för den rätt att använda varumärket som tillerkänns innehavaren, beaktas båda parametrarna i första direktivet: identiteten eller likheten mellan varumärkena och identiteten eller likheten mellan de varor eller tjänster som avses i ansökan (artiklarna 4 och 5). Domstolen har i sin rättspraxis tillämpat dessa kriterier. I domen av den 22 juni 1999 i mål C-342/97, Lloyd Schuhfabrik Meyer (REG 1999, s. I-3819) slogs det fast att [o]m ifrågavarande varor eller tjänster inte liknar varandra i särskilt hög grad kan detta kompenseras av att varumärkena i hög grad liknar varandra eller vice versa, punkt 19.

45 Se domen i målet Sabel (ovan fotnot 29), punkt 23.

46 Man kommer siledes tolkningsvis fram till vad som ordagrant uttrycks i den tyska språkversionen av artikel 7.1 d i förordningen.

47 Diccionario de la Lengua Española, Real Academia Española, 21:a upplagan, 1992. På engelska betyder to describe to set form in words by reference to characteristics (The Shorter Oxford English Dictionary, Oxford University Press, 1973). På franska betyder décrire représenter dans son ensemble [Le Petit Robert, Dictionnaire de la Langue Française, Dictionnaires Le Robert, 1993). På italienska betyder descrìvere rappresentare con parole, in modo più o meno particolareggiato o caratterizzante (Dizionario della Lingua Italiana, Le Monnier-Firenze, 21:a upplagan, november 1997). På yska, slutligen, betyder beschreiben ausführlich, im Einzelnen mit Worten wiedergeben, schildern, darstellen, erklären (Deutsches Universal Wörterbuch, Dudenverlag, 1996).

48 Den tredje innebörden av describir i Diccionario de la Lengua Española.

49 Distinktionen mellan vanliga och beskrivande beteckningar återfinns även i förordningen (artikel 7.1 c och d) och i konventionen (artikel 6 quinquies B 2, första och andra ledet).

50 Se domen i målet SABEL (ovan fotnot 29), punkt 23.

51 I enlighet med detta föreligger i princip inget hinder för registreringen av beteckningen Bravo, som på de flesta av medlemsstaternas språk (tyska, danska, spanska, franska, engelska, italienska, holländska, portugisiska) är ett uttryck för entusiasm, för skrivredskap. Hinder skulle dock kunna föreligga för dess registrering med avseende på exempelvis sportrelaterade kläder eller tjänster (där det berörda uttrycket ofta används) eller, som jag nämnde i punkt 41, i samband med tjurfäktningar, eftersom betydelsen av bravo syftar på en av stridstjurens väsentliga egenskaper. Byrån för harmonisering ¡nom den inre marknaden har faktiskt godkänt användningen av beteckningen BRAVO som gemenskapsvarumärke avseende dieselmotorer, produktklass 7 (ansökning nr: 000463919, registreringsdatum: den 7 september 1999).