Förslag till avgörande av generaladvokat Philippe Léger föredraget den 7 mars 2002

1 Originalspråk: franska.

2 Rådets direktiv av den 2 april 1979 om bevarande av vilda fåglar (EGT L 103, s. 1, svensk specialutgåva, område 15, volym 2, s. 161, nedan kallat fågeldirektivet).

3 Rådets direktiv av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (EGT L 206, s. 7, svensk specialutgåva, område 15, volym 11, s. 114, nedan kallat livsmiljödirektivet).

4 Nedan kallat särskilt skyddsområde eller SSO.

5 Nedan även kallat området.

6 En bestämd biologisk miljö som ger en art relativt stabila förhållanden vad gäller livsmiljön.

7 Det första och det tredje till det sjätte skälet.

8 En bestämd biologisk miljö som inte ger en art tillfredsställande förhållanden vad gäller livsmiljön.

9 Nedan kallat SBO.

10 Artikel 3.1 andra stycket i livsmiljödirektivet.

11 Överdrivet utnyttjande av småboskaps betesområden som medför en försämring av vegetation och jordar.

12 Kommissionen har härvid nämnt arbeten av ornitologer, vilka ostridigt är kända och seriösa. Se bland annat Lawton, J.H., Red Grouse Populations and Moorland Management, 1930, i Lance, A.N. och Lawton, J.H., Red Grouse Population Processes, Royal Society for Protection of Birds, Sandy.

13 En ickestatlig organisation specialiserad på fågelskydd på Irland.

14 En blandad kommitté för bevarandet av naturen.

15 Gibbons, D.W., Reid, J.B., och Chapman, R.A., Atlas of Breeding Birds in Britain and Ireland: 1968—1972 och The New Atlas of Breeding Birds in Britain and Ireland: 1988—1991.

16 Evaluation of Environmental Designations in Ireland, Kulturrådet, Dublin, 1986. Dessa områden omfattar ungefär 60000 hektar kommunal mark som är föremål för överbetning.

17 Den huvudsakliga delen av dessa områden är belägen i County Galway och County Mayo.

18 Så förhåller det sig bland annat med projektet att utse en stor yta med livsmiljöer som skulle motsvara artens behov till SSO.

19 Se punkt 60 i förevarande förslag till avgörande.

20 Skrivelse från februari är 1995 frän Irish National Parkand Wildlife Service (officiell myndighet för bevarande av naturen på Irland, nedan kallad NPWS) till kommissionen.

21 Och a fortiori inom Europeiska unionen, eftersom denna typ av livsmiljö huvudsakligen finns på Irland och i Förenade kungariket.

22 Vid den muntliga förhandlingen har det angetts att 10000 hektar tillhör den irländska staten och att de återstående 15000 hektaren utgör kommunal eller privat mark. Kommissionen har betonat att överträdelserna av bestämmelserna i fågeldirektivet huvudsakligen har skett på mark som inte är statlig.

23 Konvention om våtmarker av internationell betydelse, särskilt som livsmiljö för havsfåglar, undertecknad i Ramsar (Iran) den 2 februari 1971 (http://www.ramsar.org/key_conv_f.htm).

24 Enligt artikel 1.1 i Ramsarkonventionen består våtmarker av områden av sumpmark, sankmark, mossar eller helt eller delvis naturliga vatten, permanenta eller tillfälliga, eller stillastående eller rinnande vatten, sött, bräckt eller salt, inklusive marina vattenområden vars djup vid lågvatten inte överstiger sex meter.

25 Denna art har skrivits in i bilaga I till fågeldirektivet genom kommissionens direktiv 91/244/EEG av den 6 mars 1991 om ändring af fågeldirektivet (EGT L 115, s. 41).

26 Anges i bilaga II/1 till fågeldirektivet.

27 Anges i bilaga II/2 till fågeldirektivet.

28 Natural Heritage Arcas.

29 Douglas. C, Overgrazing in Ireland. Some Impacts, National Parks and Wildlife Service Dublin, 1995. Denna expert har påpekat att de miljöstudier som genomförts av NPWS under íren 1987, 1989 och 1990 visar att vissa av de områden på Irland som är allvarligast påverkade av överbetningen är belägna i den norra delen av County Mayo och särskilt i avrmningsområdena i Owenduff och i Lough Feagh/Glenamong. Ramsarkonventionens kontor har, vad gäller Ramsarområdet, som är en integrerad del i området, angett att problemen med att bevara detta område beror på att den intensiva överbetningen vållar betydande skador för de arter som lever inom området, bland annat för den grönländska bläsgåsen. Med anledning av denna rapport nar tonvikten lagts på sådana medel som kan resultera i att kontrollen av förvaltningen av andra stora markområden förbättras.

30 Dessa effekter har beskrivits av Irish Environmental Protection Agency, under ledning av Stapleton, L., State of the Environment in Ireland, Environmental Protection Agency, Wexford, 1996, s. 175.

31 Rural Environmental Protection Scheme (nedan kallat REPS).

32 Dessa åtgärder har av domstolen bedömts vara åtgärder för ett miljöanpassat jordbruk (se bland annat dom av den 25 november 1999 i mål C-96/98, kommissionen mot Frankrike (REG 1999, s. I-8531).

33 Tidpunkten då programmet påbörjades.

34 Tidpunkten för revision av programmet, vilket syftade till att nya åtgärder beträffande överbetning skulle tas med.

35 Eftersom REPS inte påbörjades förrän är 1994, kan detta program inte kritiseras på grund av att överbetningen i det ifrågavarande området inte tidigare kunde kontrolleras effektivt.

36 Med samägd mark avses mark som tillhör en grupp jordbrukare gemensamt.

37 Till skillnad från samägd mark tillhör privat mark en enskild jordbrukare.

38 Denna mark är således också belägen inom SSO.

39 Såsom handlingsplanerna för individuellt jordbruk, vilka emellertid fortfarande inte har underställts uppfödarna för godkännande. Antagandet av dessa planer är nämligen beroende av genomförandet av ett ramprojekt som gäller för all berörd samägd mark, det vill säga för 5000 hektar. Detta projekt har fortfarande inte beslutats.

40 Program för utbetalning av ersättning för de förluster som jordbrukarna åsamkats till följd av utnämningen av områden till Natura 2000 (kallat AHGI-programmet), vilket skall ha införts den 21 oktober 1999.

41 Se bland annat dom av den 11 september 2001 i mål C-67/99, kommissionen mot Irland (REG 2001, s. I-5757). punkt 36, i mål C-71/99, kommissionen mot Tyskland (REG 2001, s. I-5811), punkt 29, i mål C-220/99, kommissionen mot Frankrike (REG 2001, s. I-5831), punkt 33, och av den 17 januari 2002 i mål C-394/00, kommissionen mot Irland (REG 2002, s. I-581), punkt 12.

42 Dom av den 2 augusti 1993 i mål C-355/90, kommissionen mot Spanien (REG 1993, s. I-4221), punkt 15.

43 Till skillnad från vad som krävs för genomförandet av de skyldigheter som anges i artikel 4 i fågeldirektivet (se nedan).

44 Se de ovan i fotnot 41 nämnda domarna.

45 Punkt 38 i förevarande förslag till avgörande.

46 Ibidem, punkt 39.

47 Ibidem, punkterna 40 och 41.

48 Ibidem, punkterna 46—48.

49 Ibidem, punkt 46.

50 Ibidem, punkt 60.