lagen.
EU-domstolen

Förslag till avgörande av generaladvokat Dámaso Ruiz-Jarabo Colomer föredraget den 14 mars 2002

CELEX
62000CC0255
Typ
EU-domstolen

Källa

1 Originalspråk: spanska.

2 Se de tre domarna av den 15 september 1998 i mål C-231/96, Edis (REG 1998, s. I-4951), i mål C-260/96, Spac (REG 1998, s. I-4997), och i de förenade målen C-279/96C-281/96, Ansaldo Energía m.fl. (REG 1998, s. I-5025). Se även dom av den 17 november 1998 i mål C-228/96, Aprile (REG 1998, s. I-7141), och av den 9 februari 1999 i mål C-343/96, Dilexport (REG 1999. s. I-579). I de fem målen föredrog jag liknande förslag till avgörande. Nyligen har generaladvokaten Stix-Hackl behandlat frågan i sitt förslag till avgörande, som föredrogs den 31 januari 2002 i de förenade målen C-216/99 och C-222/99, Prisco och CASER (REG 2002, s. I-6764).

3 Se, förutom dem som nämns i fotnoten ovan, två domar av den 16 december 1976 i mål 33/76, Rcwc (REG 1976, s. 1989; svensk specialutgåva, volym 3, s. 261), och i mål 45/76, Comet (REG 1976, s. 2043). Jämför även dom av den 9 november 1983 i mål 199/82, San Giorgio REG 1983, s. 3595; svensk specialutgåva, volym 7, s. 389), av den 8 februari 1996 i mål C-212/94, FMC m.fl. (REG 1996, s. I-389), och av den 10 juli 1997 i mål C-261/95, Palmisan! (REG 1997, s. I-4025).

4 Omarbetad text publicerad i EGT C 34, 2001, s. 1.

5 Artikel 4 i lagdekret nr 953 av den 30 december 1982 (GURI nr 359, s. 9570), senare ersatt genom lag nr 53 av den 28 februari 1983 (GURI, tillägg nr 10, s. 1), som kompletteras genom tillämpningsbestämmelserna i ministerdekret av den 23 mars 1983 (GURI nr 83, s. 2326).

6 112236330770 ITL.

7 Domstolens dom av den 17 juni 1998 i mål C-68/96, Grundig Italiana (REG 1998 s. I-3775).

8 I en dom som meddelades samma dag som beslutet om hänskjutande av frågan, förklarade dock Tribunale di Trento att talan om återbetalning var preskriberad vad gäller de skatter som erlagts före den 22 juli 1988, i enlighet med den femåriga preskriptionstid som föreskrivs i artikel 4, sista stycket i lagdekret 953/1982, senare ersatt av lag 53/1983.

9 Lag om uppfyllandet av skyldigheter som åligger Italien genom dess medlemskap i Europeiska gemenskaperna (GURI, tillägg nr 10, s. 5).

10 Denna bestämmelse har följande lydelse: Den femåriga preskriptionstid som föreskrivs i artikel 91 i de enhetliga lagbestämmelserna om tulltransaktioner... skall uppfattas så, att den är tillämplig pä samtliga yrkanden och talan avseende återbetalning av summor som har betalats i samband med tulltransaktioner. Från och med den nittionde dagen efter det att denna lag har trätt i kraft förkortas den ovannämnda fristen och den preskriptionstid som föreskrivs i artikel 85 i den enhetliga texten till tre år.

11 Se särskilt dom av den 12 oktober 1993 i mål C-37/92, Vanacker och Lesage (REG 1993, s. I-4947), punkt 7.

12 Den ber att EG-domstolen skall besvara frågan som den omformulerat på följande sätt: Gemenskapsrätten hindrar inte att en nationell bestämmelse tillämpas på så sätt att den förkortar en preskriptionstid inom vilken rätten att föra talan om återbetalning av tullar eller av skatter som är oförenliga med gemenskapsrätten från fem till tre år, om och när a) den nämnda tidsfristen tillämpas på samma sätt för talan som har sin grund i gemenskapsrätten som talan som har sin grund i nationell rätt, b) den nationella bestämmelsen fastslår att ändringen från fem till tre år föregås av en rimlig övergångsperiod, dvs. att de berörda tillåts tillvarata sina rättigheter att återkräva felaktigt inbetalda belopp som har sitt ursprung i den tidigare gällande lagstiftningen.

13 Se domarna i de ovannämnda målen Edis, punkt 34, Spac, punkt 38, Ansaldo Energía m.fl, punkt 16, Aprile, punkt 18, och Dilexport, punkt 25.

14 Min kursivering.

15 Ar 1993.

16 I domen, som meddelades samum dag som beslutet om hänskjutande, ogiltigförklarades talan om återbetalning av belopp som erlagts före den 22 tuli 1988 som en följd av den femäriga preskriptionstiden. Talan väcktes av Grundig den 22 juli 1993 (se punkt 3 i avsnittet om de rättsliga omständigheterna i beslutet).

17 Se de rättsliga grunderna tio och tretton i beslutet om hänskjutande.

18 Jag avsäg artikel 29.1 i lag nr 428.

19 Punkt 18. Detta bekräftas i rättspraxis av Corte di Cassazione, som, i sin dom av den 6 november 1992, fastställde att artikel 29.1 i lag 428/1990 underställer återbetalning av felaktiga inbetalningar — och därtill hör de flesta skatter (indirekta skatter) — en enda rättsordning, och jämställer därmed även rättigheter, som har sin grund i tillämpningen av nationella regler som befunnits vara oförenliga med gemenskapsregler såsom tullrättigheter vid import, tillverkningsskatter, konsumtionsskatt etc, och undviker därmed att skapa en egen rättsordning för återbetalningar som har sin grund i gemenskapsregler, vilket skulle vara svårare att verkställa.

20 Se punkt 22.

21 Den första mellan den 27 januari och den 27 april 1991 och den andra från och med sistnämnda dag.

22 Se domarna som nämns i fotnot 13.

23 Punkterna 49 och 53.

24 Punkt 64 och punkt 4 i domslutet.

25 Punkt 34.

26 Punkt 18.

27 Punkt 16.

28 Punkt 18.

29 Punkt 25.

30 Se punkt 53 i det förslag till avgörande som jag föredrog i målet Aprile. Se även punkt 39 i förslaget till avgörande i målet Dilexport.

31 Se till exempel dom i målen Helis, Spac och Aprile.

32 Se domen i målet Palmisani.

33 Se domsluten i domarna i de två föregående fotnoterna.

34 Se slutet av punkt 32 i domen i målet Dilexport.

35 Punkt 40 i förslaget till avgörande i målet Aprile och punkt 27 i förslaget till avgörande i målet Dilexport.

36 I fallet med artikel 29 första stycket i lag nr 428 — om den nittio dagar långa övergångsperioden inte fanns, skulle de enskilda som har anspråk som uppkommit mer än tre år innan bestämmelsen trädde i kraft helt förlora sina rättigheter.

37 Generaladvokat Geelhoed har uttryckt en liknande uppfattning i punkt 62 i sitt förslag till avgörande, som han föredrog den 24 januari 2002, i mål C-62/00, (REG 2002, s. I-6325).