Förslag till avgörande av generaladvokat Dámaso Ruiz-Jarabo Colomer föredraget den 6 februari 2003

1 Originalspråk: spanska.

2 Domar av den 4 juni 2002 i mål C-367/98, kommissionen mot Portugal (REG 2002. s. I-4731), i mål C-483/99, kommissionen mot Frankrike (REG 2002, s. I-4781), och i mål C-503/99, kommissionen mot Belgien (REG 2002, s. I-4809).

3 Efter ändring genom kungligt dekret 67/2000 av den 21 januari 2000.

4 de Cervantes, M., Den snillrike riddaren Don Quijote av La Mancha, del II, kapitel XLII, utgåva Martín de Riquer, Planeta, Barcelona, 1994, s. 935.

5 Punkterna 40—42 i domen i det ovannämnda målet kommissionen mot Portugal.

6 Boulois, J., Nouvelles réflexions à propos du caractère préjudicielle de la compétence de la Cour de justice des Communautés européennes statuant sur renvoi des juridictions nationales, i Études de droit des Communautés européennes — Mélanges offerts à Pierre-Henri Teitgen, utg. A. Pedone, Paris, 1984, s. 25.

7 Punkterna 56 i domarna i de ovannämnda målen kommissionen mot Portugal och kommissionen mot Frankrike.

8 Som den spanska regeringen har påpekat är det utmärkande att förslaget till direktiv om övertagandebud uteslutande bygger på den bestämmelse i fördraget i vilken etableringsfriheten stadgas.

9 Så sker emellertid i punkterna 40 och 41 i domen i målet kommissionen mot Belgien. För att pröva om den belgiska lagstiftningen kunde utgöra en begränsning av den fria rörligheten för kapital, nöjde sig domstolen med att i vägledande syfte hänvisa till direktiv 88/361, och att konstatera att svaranderegeringen inte i princip gjorde några invändningar, medan Förenade kungarikets regering i egenskap av intervenient medgav detta till viss del . Dessa beståndsdelar av bedömningen är knappast relevanta och under inga omständigheter tillräckliga för att utgöra stöd för en bedömning av detta slag.

10 Det är korrekt att tillämpa ett enhetligt synsätt på samtliga grundläggande rättigheter. Det är just av detta skäl som et skulle ha varit önskvärt att domstolen när det gäller systemen i de privatiserade företagen, skulle ha varit mindre strikt vid tillämpningen av sin uppfattning i fråga om begränsningar som tillämpades utan åtskillnad, såsom domstolen redan varit i fråga om fri rörlighet för varor i sin dom av den 24 november 1993 i de förenade målen C-267/91 och C-268/91. Keck och Mithouard (REG 1993, s. I-6097; svensk specialutgåva, volym 14, s. I-431).

11 Nämligen domen av den 1 juni 1999 i mål C-302/97, Konle (REG 1999, s. I-3099), punkt 38.

12 Punkt 53 i domen i det ovannämnda målet kommissionen mot Frankrike.

13 Artikel 1 i dekret nr 93-1296 till vilken det hänvisas i artikel 2.2 i dekret nr 93-1298.

14 Märkligt nog anges i punkt 51 i domen i målet kommissionen mot Belgien att ministern endast [kan] ingripa med stöd av artiklarna 3 och 4 i de kungliga Kungörelserna av den 10 och den 16 juni 1994 om målen får energipolitiken holas. Denna mera strikta formulering har inte stöd i texterna. Som framgår av punkterna 9 och 10 i samma dom, föreskrivs i artikel 3 i nämnda kungliga dekret att regeringen får motsätta sig överlåtelser av eller inteckningar i vissa tillgångar om den anser att [detta] strider mot nationella energiintresscn, och, endast i artikel 4 i dekretet, att regeringen kan klaga över styrelsebeslut som den anser strida mot landets energipolitiska riktlinjer, däribland regleringens målsättningar avseende landets energiförsörjning.

15 Artikel 3.1 i Lag J/1995.

16 Artikel 3.2 i Lag 5/1995.

17 Se punkt 40 ovan.

18 Jag parafraserar sålunda den formel som används i punkt 51 ! domen i det ovannämnda målet kommissionen mot Belgien, även om jag inte är övertygad om att det räcker med endast en överenskommelse mellan parterna eller ett samtycke om motsatsen för att innehållet i den nationella lagstiftningen skall påvisas.

19 Jag vidhåller att den realitet som följer av de rättsliga texterna trots skrivningen i punkt 51 i domen i målet kommissionen mot Belgien, som avser fall när målen för energipolitiken hotas, är den att ministern kan motsätta sig överlåtelse, pantsättning eller ändring av ändamålet med vissa strategiska tillgångar, om dessa åtgärder strider mot nationella energiintressen (artikel 3.1 i det kungliga dekretet av den 10 juni 1994). Man skall komma i håg att även kommissionen på andra områden har använt sig av obestämda rättsliga metoder för att begränsa rättigheter. Den har till exempel åberopat bristande gemenskapsintresse för att undvika att talan avseende konkurrensrätt väcktes, varigenom den begränsade de enskildas möjligheter att få en administrativ och i förekommande fall rättslig prövning.

20 Se domarna i de ovannämnda målen kommissionen mot Portugal, punkt 47, kommissionen mot Frankrike, punkt 43, och kommissionen mot Belgien, punkt 43.

21 Se analogt punkt 59 i domen i målet kommissionen mot Belgien.

22 Punkt 56 i domarna i de ovannämnda målen kommissionen mot Portugal och kommissionen mot Frankrike.

23 Genom dess placering i systematiken, dess klara och ovillkorliga lydelse samt det faktum att dess auktoritet kan härledas direkt från Schumanplanen av den 9 maj 1950, vilket jag visade i mitt förslag till avgörande av den 3 juli 2001.