Domstolens dom (femte avdelningen) den 7 november 2002
I de förenade målen C-260/00—C-263/00, angående en begäran enligt artikel 234 EG, från Hessisches Finanzgericht, Kassel (Tyskland), att domstolen skall meddela ett förhandsavgörande i de vid den nationella domstolen anhängiga målen mellan
DOMSTOLEN (femte avdelningen) sammansatt av avdelningsordföranden M. Wathelet samt domarna C.W.A. Timmermans, D.A.O. Edward (referent), S. von Bahr och A. Rosas, generaladvokat: A. Tizzano, justitiesekreterare: avdelningsdirektören H.A. Rühi,
med beaktande av de skriftliga yttranden som har inkommit från:
Lohmann GmbH & Co. KG (C-260/00—C-262/00), genom P. Barth, M. Barth och J. Walda, medi Bayreuth Weihermüller 6c Voigtmann GmbH & Co. KG (C-263/00), genom W. Weihermüller, M. Weihermüller och S. Weihermüller, Oberfinanzdirektion Koblenz, genom Fritz, Europeiska gemenskapernas kommission, genom J.C. Schieferer, i egenskap av ombud,
med hänsyn till förhandlingsrapporten,
efter att muntliga yttranden har avgivits vid förhandlingen den 21 februari 2002 av: Lohmann GmbH & Co. KG (C-260/00—C-262/00), företrätt av J. Müller-Lisse, Rechtsanwalt, medi Bayreuth Weihermüller &c Voigtmann GmbH & Co. KG (C-263/00), företrätt av L. Harings, Rechtsanwalt, och kommissionen, företrädd av J.C. Schieferer,
och efter att den 25 april 2002 ha hört generaladvokatens förslag till avgörande,
följande
Dom
Tillämpliga bestämmelser
Tvisterna vid den nationella domstolen och tolkningsfrågorna
De första frågorna
Yttranden som inkommit till domstolen
Domstolens svar
De andra frågorna
Yttranden som inkommit till domstolen
Domstolens svar
De tredje frågorna
Rättegångskostnader
1. Hessisches Finanzgericht, Kassel har, genom beslut av den 21 februari 2000 som inkom till domstolens kansli den 28 juni samma år och som på domstolens begäran förtydligats den 17 oktober 2001, i enlighet med artikel 234 EG ställt flera frågor om tolkningen av tulltaxenummer 9021 i Kombinerade nomenklaturen som återfinns i bilaga I till rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan (EGT L 256, s. 1; svensk specialutgåva, område 11, volym 13, s. 22), i dess lydelse enligt kommissionens förordning (EG) nr 1734/96 av den 9 september 1996 (EGT L 238, s. 1) (nedan kallad KN).
2. Frågorna har uppkommit i tvister mellan Lohmann GmbH & Co. KG (nedan kallat Lohmann) (C-260/00—C-262/00), medi Bayreuth Weihermüller & Voigtmann GmbH & Co. KG (nedan kallat medi Bayreuth) och Oberfinanzdirektion Koblenz (nedan kallad Oberfinanzdirektion) avseende tullklassificeringen av vissa artiklar såsom ortopediska artiklar enligt tulltaxenummer 9021 i KN.
3. KN, som upprättades genom förordning nr 2658/87, är ägnad att tillgodose behoven av såväl en gemensam tulltaxa som av statistik över gemenskapens utrikeshandel. Den bygger på systemet för harmoniserad varubeskrivning och kodifiering (nedan kallat HS) som utarbetades av Tullsamarbetsrådet, nu Världstullorganisationen, och instiftades genom den internationella konvention som ingicks i Bryssel den 14 juni 1983 (nedan kallad HS-konventionen) och som, tillsammans med ändringsprotokollet till konventionen av den 24 juni 1986, godkändes för gemenskapens räkning genom rådets beslut 87/369/EEG av den 7 april 1987 (EGT L 198, s. 1; svensk specialutgåva, område 11, volym 12, s. 3).
4. Kapitel 90 i avdelning XVIII i KN:s andra del har följande rubrik: Optiska instrument och apparater, foto- och kinoapparater, instrument och apparater för mätning eller kontroll, precisionsinstrument, medicinska och kirurgiska instrument och apparater; delar och tillbehör till sådana artiklar.
5. Tulltaxenummer 9021 i KN omfattar följande artiklar:
6. Enligt anmärkning 1 b till kapitel 90 omfattar kapitlet inte gördlar och andra artiklar av textilmaterial vilkas avsedda stödjande effekt på den kroppsdel som skall påverkas enbart beror på artiklarnas elasticitet (till exempel grossessgördlar, thoraxbandage, abdominalbandage samt stöd för leder och muskler) (avd. XI).
7. Kapitlen 61, 62 och 63 i avdelning XI i KN:s andra del har rubrikerna Kläder och tillbehör till kläder, av trikå, Kläder och tillbehör till kläder, av annan textilvara än trikå respektive Andra konfektionerade textilvaror; handarbetssatser; begagnade kläder och andra begagnade textilvaror; lump.
8. Anmärkning 2 till kapitel 61 i KN har följande lydelse:
9. Anmärkning 2 b till kapitel 62 i KN har samma lydelse som anmärkning 2 c till kapitel 61 i KN.
10. Regel 2 b i allmänna bestämmelser för tolkning av KN, som återfinns i avsnitt IA i KN:s första del, har följande lydelse:
11. Regel 3 b i de allmänna bestämmelserna har följande lydelse:
12. Med stöd av artikel 6.1 i HS-konventionen upprättades en kommitté inom Tullsamarbetsrådet som kallas kommittén för Harmoniserade systemet (nedan kallad HS-kommittén), som är sammansatt av representanter för var och en av de fördragsslutande parterna. Enligt artikel 7.1 i HS-konventionen har denna kommitté bland annat till uppgift att föreslå ändringar i konventionen och att utarbeta förklarande anmärkningar, uttalanden i klassificeringsfrågor och andra anvisningar till ledning för tolkningen av HS.
13. I fråga om ortopediska artiklar som avses i tulltaxenummer 9021 görs i den första förklarande anmärkningen till tulltaxenummer 9021, hämtad ur förklarande anmärkningar till HS, andra upplagan (1996) (nedan kallad den första förklarande anmärkningen till tulltaxenummer 9021), följande precisering:
14. Lohmann och medi Bayreuth begärde år 1997 bindande tulltaxeupplysningar avseende vissa produkter som bolagen importerat från Amerikas förenta stater och från Mexiko och vilka de ansåg, i egenskap av ortopediska artiklar, skulle klassificeras enligt tulltaxenummer 9021. Det rörde sig om handledsortosen epX Wrist Dynamic (C-260/00), ryggbältet epX Back Basic (C-261/00), armbagsstödet epX Elbow Basic och armbågsskyddet epX Elbow Dynamic (C-262/00) samt det med skenor försedda knäskyddet Stabimed och knäortosen Collamed (C-263/00).
15. Enligt de bindande tulltaxeupplysningarna klassificerades emellertid samtliga produkter enligt undernummer 63079010 i KN, det vill säga som konfektionerade textilvaror av trikå.
16. Efter det att Oberfinanzdirektion avslagit bolagens klagomål väckte Lohmann och medi Bayreuth talan vid Hessisches Finanzgericht och yrkade att de bindande tulltaxeupplysningarna skulle ogiltigförklaras och att Oberfinanzdirektion skulle åläggas att genom nya bindande tulltaxeupplysningar omklassificera nämnda artiklar enligt tulltaxenummer 9021 i KN.
17. Hessisches Finanzgericht fann oklart huruvida domstolens konstaterande i punkt 12 i domen av den 24 mars 1994 i mål C-148/93, 3M Medica (REG 1994, s. I-1123), enligt vilket artiklarna i tulltaxenummer 9021 i KN kännetecknas av att de är särskilt anpassade till de handikapp de är ägnade att avhjälpa och framställda speciellt för en viss person, skall anses omfatta även de artiklar som är aktuella i tvisterna som anhängiggjorts vid denna instans. Vad gäller textilmaterialets elasticitet fann Hessisches Finanzgericht vidare att det förelåg oklarheter angående tillämpningsområdet för anmärkning 1 b till kapitel 90 i KN.
18. Hessisches Finanzgericht beslutade således att vilandeförklara målet och ställa följande tolkningsfrågor till domstolen:
19. Genom beslut av domstolens ordförande av den 13 september 2000 förenades målen C-260/00—C-263/00 vad gäller det skriftliga och det muntliga förfarandet samt domen.
20. Enligt den andra frågans ursprungliga formulering i vart och ett av de fyra målen, begärde den nationella domstolen att domstolen skulle tolka uttrycket enbart som enligt den nationella domstolen förekom i anmärkning 2 b till kapitlen 61 och 62 i KN. Eftersom detta ord inte förekom i nämnda anmärkningar, uppmanade domstolen, den 3 oktober 2001, i enlighet med artikel 104.5 i rättegångsreglerna den nationella domstolen att förtydliga sina frågor i detta hänseende. Genom beslut av den 17 oktober 2001, som inkom till domstolen den 29 oktober samma år, omformulerade den nationella domstolen frågorna i de fyra målen enligt den lydelse som återgivits ovan i punkt 18.
21. Den nationella domstolen har ställt den första frågan i varje mål för att få klarhet i huruvida vissa i detalj beskrivna produkter skall klassificeras enligt tulltaxenummer 9021 i KN.
22. Lohmann och medi Bayreuth har gjort gällande att produkterna som är aktuella i tvisterna vid den nationella domstolen har en särskild utformning som motsvarar en viss ortopedisk funktion. Vad gäller i synnerhet ryggbältet har Lohmann tillagt att beroende på olika ordinationsanvisningar är denna produkt vanligen försedd med kompletterande delar (pelotter) som före användning utformas med hänsyn till patientens speciella anatomi.
23. Medi Bayreuth har betonat att det tack vare tekniska framsteg inte längre är befogat att kräva att ortopediska hjälpmedel måttillverkas. Inom det medicinska området har många produkter som tidigare måttillverkades ersatts av industritillverkade produkter som endast behöver tillpassas före användning. På grund av avfattningen av tulltaxenummer 9021 är det för övrigt inte möjligt att göra en åtskillnad mellan måttillverkade och serietillverkade produkter.
24. Oberfinanzdirektion har hänvisat till den tolkning av tulltaxenummer 9021 i KN som myndigheten framförde i målen vid den nationella domstolen, enligt vilken de aktuella produkterna inte skulle klassificeras enligt detta nummer. Vad gäller de ryggbälten som är aktuella i mål C-261/00 grundar Oberfinanzdirektion sin uppfattning, att det inte rör sig om ortopediska artiklar i den mening som avses i detta tulltaxenummer, dels på ifrågavarande produkts egenskaper, dels på ett beslut av HS-kommittén att klassificera liknande produkter enligt undernummer 621290 i HS. Oberfinanzdirektion har vidare påpekat att detta beslut har offentliggjorts genom meddelande av kommissionen i Europeiska gemenskapernas officiella tidning (EGT C 202, 2001, s. 8).
25. Kommissionen anser att det följer av domen i det ovannämnda målet 3M Medica att de produkter som är aktuella i målen C-260/00—C-262/00 inte kan klassificeras enligt tulltaxenummer 9021 i KN, eftersom det inte, vid den tidpunkt då tullskulden uppstår, är fastställt att nämnda produkter har utformats eller anpassats med hänsyn till ett visst fysiskt handikapp och måttillverkats för en viss person eller att deras användning av en viss person kräver åtgärder av en specialist. Kommissionen anser att denna slutsats står i överensstämmelse med de förklarande anmärkningarna till HS. Det är således inte tillräckligt att patienten använder produkten enligt, exempelvis, en bruksanvisning. Med hänsyn till de speciella egenskaperna hos de produkter som är aktuella i mål C-263/00, anser kommissionen däremot att de skall klassificeras enligt tulltaxenummer 9021 i KN om det visas att deras korrekta användning kräver åtgärder av en ortoped.
26. Det skall inledningsvis betonas att domstolens uppgift inom ramen för en begäran om förhandsavgörande i fråga om tullklassificering snarare består i att ge den nationella domstolen vägledning i fråga om de kriterier vars tillämpning leder till en riktig klassificering i KN av de aktuella produkterna än att själv utföra denna klassificering, i synnerhet som domstolen inte nödvändigtvis förfogar över alla uppgifter som är oundgängliga för denna klassificering. Den nationella domstolen har under alla omständigheter bättre förutsättningar att göra denna klassificering.
27. Genom förfarandet för begäran om förhandsavgörande enligt artikel 234 EG skapas nämligen ett nära samarbete mellan de nationella domstolarna och domstolen, grundat på en inbördes fördelning av uppgifterna (dom av den 30 mars 2000 i mål C-236/98, JämO, REG 2000, s. I-2189, punkt 30), och detta förfarande utgör ett medel för domstolen att tillhandahålla de nationella domstolarna de uppgifter om tolkningen av gemenskapsrätten som de behöver för att kunna avgöra anhängiga tvister (dom av den 11 januari 2001 i mål C-403/98, Monte Arcosu, REG 2001, s. I-103, punkt 21).
28. I mål om tullklassificering kan domstolen således vara tvungen att, mot bakgrund av de uppgifter som den nationella domstolen har lämnat i begäran om förhandsavgörande, av dess frågor utläsa omständigheter som hör samman med tolkningen av gemenskapsrätten, för att ge den nationella domstolen möjlighet att lösa det juridiska problem som den ställts inför (se, för ett liknande resonemang, dom av den 17 september 1998 i mål C-400/96, Harpegnies, REG 1998, s. I-5121, punkt 11).
29. Den första frågan i varje mål skall följaktligen tolkas så att den nationella domstolen genom denna fråga söker få klarhet i vilka kriterier som skall tillämpas för att fastställa huruvida sådana produkter som handledsortoser, ryggbälten, armbågsskydd och knäskydd kan klassificeras enligt tulltaxenummer 9021 i KN.
30. Det skall i detta hänseende erinras om att det avgörande kriteriet för klassificering av varor enligt domstolens fasta rättspraxis av hänsyn till rättssäkerheten och i syfte att underlätta kontroll i allmänhet skall vara varornas objektiva kännetecken och egenskaper, såsom de definieras i tulltaxenumren i Gemensamma tulltaxan och i anmärkningarna till avdelningarna eller kapitlen (se, bland annat, dom av den 7 februari 2002 i mål C-276/00, Turbon International, REG 2002, s. I-1389, punkt 21).
31. Vidare framgår det av fast rättspraxis att såväl de anmärkningar som föregår kapitlen i Gemensamma tulltaxan som de förklarande anmärkningarna till HS utgör viktiga tolkningsdata för att säkerställa en enhetlig tillämpning av Gemensamma tulltaxan och som sådana kan betraktas som giltiga tolkningsunderlag för tulltaxan (domen i det ovannämnda målet Turbon International, punkt 22).
32. Det kan i förevarande mål konstateras att det inte uttryckligen hänvisas till de produkter som är aktuella i målet vid den nationella domstolen vare sig i tulltaxenumren i KN eller i anmärkningarna till KN:s avdelningar eller kapitel. Däremot ger de förklarande anmärkningarna till HS vägledning för dessa produkters tullklassificering.
33. Det skall i detta hänseende erinras om att ortopediska artiklar i den mening som avses i tulltaxenummer 9021 i KN enligt den första förklarande anmärkningen till tulltaxenummer 9021 antingen används för att förebygga eller rätta till kroppsdeformiteter eller för att stödja eller fixera organ efter sjukdom eller operation.
34. I den efterföljande förteckningen som innehåller exempel på artiklar som motsvarar den givna definitionen anges det i fråga om vissa produkter att de skall vara tillverkade efter mått (ortopediska skodon, hålfotsinlägg). Domstolen har på grund av denna omständighet fastställt att sandaler och skodon som kan jämställas med serietillverkade inlägg eller med serietillverkade skodon med en innersula som stödjer hålfoten inte utgör ortopediska artiklar i den mening som avses i tulltaxenummer 9021 i KN (domen i det ovannämnda målet 3M Medica, punkt 14).
35. För flertalet produkter som anges i denna förteckning föreskrivs däremot inte något sådant krav.
36. I fråga om artiklar för riktning av sneda eller krumma ryggar samt alla slags medicinska eller kirurgiska korsetter och bälten anges i den första förklarande anmärkningen till tulltaxenummer 9021 att dessa artiklar omfattas av detta nummer om de har beståndsdelar som kan regleras för att passa patienten. I nämnda anmärkning anges att den speciella utformningen av dessa artiklar för ett visst ortopediskt ändamål skiljer dem från vanliga korsetter och bälten, oavsett om de senare är avsedda att stödja eller fixera eller inte.
37. Avsikten att vanliga produkter, det vill säga enkla produkter som saknar de särskilda egenskaper som kännetecknar de produkter som räknas upp i den första förklarande anmärkningen till tulltaxenummer 9021, inte skall klassificeras i detta tulltaxenummer, förklarar kravet på att produkten i fråga skall vara måttillverkad eller åtminstone kunna regleras för att passa patienten. I de förklarande anmärkningarna till HS klargörs nämligen att kapitel 90 i KN omfattar en mängd artiklar vilka i allmänhet främst kännetecknas av den omsorg med vilken de tillverkats och av deras stora precision.
38. Detta är anledningen till att bedömningen enligt den första förklarande anmärkningen till tulltaxenummer 9021 skall grunda sig på kriteriet avseende måttillverkning för att särskilja ortopediska skodon från vanliga skodon, eller på kriterierna avseende reglering för att passa patienten, tillverkningsmaterialen och förekomsten av förstärkta delar för att särskilja artiklar för riktning av ryggen från vanliga korsetter och bälten, eller på kriteriet avseende artikelns särskilda ändamål för att särskilja ortopediska suspensoarer från enkla suspensoarer av trikåväv.
39. De kriterier som kan tillämpas för att särskilja enkla eller vanliga produkter från produkter som tjänar ett medicinskt ändamål omfattar således den aktuella produktens tillverkningsmetod, de material som använts för tillverkningen, produktens möjlighet att anpassas till det handikapp den är avsedd att avhjälpa eller andra speciella egenskaper, i synnerhet dess specifika ändamål.
40. För det fall en produkt finns i olika utformningar och om den i sin enkla eller vanliga utformning är avsedd för allmänt bruk medan en annan utformning har ett medicinskt ändamål och används i ett ortopediskt syfte är det endast produkten i den sistnämnda utformningen, och förutsatt att den uppfyller de ovannämnda kriterierna, som skall klassificeras enligt tulltaxenummer 9021 i KN.
41. Vad gäller produktens anpassning till olika handikapp skall det påpekas att denna anpassning kan göras antingen vid tillverkningen eller, i fråga om prefabricerade produkter, vid ett senare tillfälle, särskilt då den skall användas, av läkare eller av patienten själv, med hjälp av därför avsedda anordningar.
42. Mot bakgrund av att de tekniska framstegen inom området för tillverkning av ortopediska artiklar i allt större utsträckning möjliggör att sådana artiklar serietillverkas och anpassas efter patientens specifika behov vid ett senare tillfälle, i synnerhet vid användningen, skulle ett krav på anpassning efter patientens behov redan vid tillverkningen inte vara rimligt och skulle kunna leda till en ökad finansiell belastning på systemen för social trygghet.
43. Av detta följer att de produkter som är aktuella i tvisterna vid den nationella domstolen omfattas av tulltaxenummer 9021 i KN om de på grund av de material av vilka de är tillverkade, deras användningsområde eller på grund av deras möjlighet att anpassas till patientens specifika handikapp, kan särskiljas från vanliga bälten och bandage för allmänt bruk. Det är i detta hänseende inte av större vikt av vem eller vid vilken tidpunkt en sådan eventuell anpassning utförs.
44. Det ankommer på den nationella domstolen att avgöra om så är fallet i de tvister som prövas där.
45. Den första frågan i varje mål skall följaktligen besvaras så att tulltaxenummer 9021 i KN skall tolkas så att handlesdortoser, ryggbälten, armbågsskydd och knäskydd omfattas av detta tulltaxenummer om dessa produkter på grund av de material av vilka de är tillverkade, deras användningsområde eller på grund av deras möjlighet att anpassas till patientens specifika handikapp, kan särskiljas från vanliga bälten och bandage för allmänt bruk. Det ankommer på den nationella domstolen att avgöra om så är fallet i de tvister som prövas där.
46. Den nationella domstolen har ställt den andra frågan i varje mål för att få klarhet i huruvida ordet enbart i anmärkning 1 b till kapitel 90 i KN skall tolkas så att bälten och bandage, vars avsedda stödjande effekt på den kroppsdel som skall påverkas till betydande del beror på andra egenskaper än materialets elasticitet, inte skall uteslutas från nämnda kapitels tillämpningsområde.
47. Lohmann och medi Bayreuth liksom kommissionen anser att ordet enbart i anmärkning 1 b till kapitel 90 i KN skall tolkas bokstavligt så att den nämnda anmärkningen inte är tillämplig om den avsedda stödjande effekten på den kroppsdel som skall påverkas även följer av andra faktorer än det aktuella bältets eller bandagets elasticitet.
48. Det följer av själva ordalydelsen av anmärkning 1 b till kapitel 90 i KN att klassificering enligt tulltaxenummer 9021 är utesluten om bältets eller bandagets elasticitet är den enda faktorn som bidrar till den avsedda stödjande effekten på den kroppsdel som skall påverkas. Detta innebär e contrario att nämnda anmärkning inte är tillämplig om andra faktorer på ett betydande sätt bidrar till denna effekt.
49. Denna tolkning stöds av systematiken i anmärkningarna till kapitel 90 i KN. I anmärkning 2 b till detta kapitel förekommer nämligen uttrycket uteslutande eller huvudsakligen, vilket innebär att andra faktorer kan beaktas inom denna anmärknings tillämpningsområde.
50. Det skall tilläggas att förekomsten av andra faktorer som har en stabiliserande verkan endast på bältet eller bandaget särskilt för att förhindra att de rynkar sig eller rullar ihop sig inte utgör hinder för att anmärkning 1 b till kapitel 90 i KN är tillämplig, eftersom det i denna anmärkning endast hänvisas till den stödjande effekten på den kroppsdel som skall påverkas.
51. Den andra frågan i varje mål skall följaktligen besvaras så att ordet enbart i anmärkning 1 b till kapitel 90 i KN skall tolkas så att bälten och bandage vars avsedda stödjande effekt på de kroppsdelar som skall påverkas till betydande del beror på andra egenskaper än materialets elasticitet inte skall uteslutas från nämnda kapitels tillämpningsområde.
52. Mot bakgrund av de svar som givits på den första och den andra frågan i varje mål, saknas anledning att besvara den tredje frågan i målen C-262/00 och C-263/00.
53. De kostnader som har förorsakats kommissionen, som har inkommit med yttranden till domstolen, är inte ersättningsgilla. Eftersom förfarandet i förhållande till parterna i målet vid den nationella domstolen utgör ett led i beredningen av samma mål, ankommer det på den nationella domstolen att besluta om rättegångskostnaderna.
På dessa grunder beslutar DOMSTOLEN (femte avdelningen) — angående de frågor som genom beslut av den 21 februari 2000 har ställts av Hessisches Finanzgericht, Kassel — följande dom:
1) Tulltaxenummer 9021 i Kombinerade nomenklaturen som återfinns i bilaga I till rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen, i dess lydelse enligt kommissionens förordning (EG) nr 1734/96 av den 9 september 1996, skall tolkas så att handledsortoser, ryggbälten, armbågsskydd och knäskydd omfattas av detta tulltaxenummer om dessa produkter på grund av de material av vilka de är tillverkade, deras användningsområde eller på grund av deras möjlighet att anpassas till patientens specifika handikapp, kan särskiljas från vanliga bälten och bandage för allmänt bruk. Det ankommer på den nationella domstolen att avgöra om så är fallet i de tvister som prövas där.
2) Ordet enbart i anmärkning 1 b till kapitel 90 i KN skall tolkas så att bälten och bandage vars avsedda stödjande effekt på de kroppsdelar som skall påverkas till betydande del beror på andra egenskaper än materialets elasticitet inte skall uteslutas från nämnda kapitels tillämpningsområde.
1 Rättegångsspråk: tyska.