Förslag till avgörande av generaladvokat Francis G. Jacobs föredraget den 6 juni 2002

1 Originalspråk: engelska.

2 Rådets direktiv 93/16/EEG av den 5 april 1993 om underlättande av läkares fria rörlighet och ömsesidigt erkännande av deras utbildnings-, examens-och andra behörighetsbevis (EGT L 165, 1993, s. 1; svensk specialutgåva, område 6, volym 4, s. 102).

3 Rådets direktiv 75/362/EEG av den 16 juni 1975 om ömsesidigt erkännande av läkares utbildnings-, examens-och andra behörighetsbevis samt om åtgärder för underlättande att effektivt begagna sig av etableringsfriheten och friheten att tillhandahålla tjänster (EGT L 167,1975, s. 1).

4 Rådets direktiv 75/363/EEG av den 16 juni 1975 om samordningen av bestämmelser i lagar och andra författningar om verksamhet som läkare (EGT L 167,1975, s. 14), och rådets direktiv 86/457/EEG av den 15 september 1986 om utbildning för allmänpraktiserande läkare (EGT L 267, 1986, s. 26).

5 Denna förutsättning föreskrivs uttryckligen, men konstigt nog endast med hänvisning till kraven för specialistutbildning som anges i fjortonde skälet i ingressen till direktivet.

6 Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/19/EG av den 14 maj 2001 om ändring av rådets direktiv 89/48/EEG och 92/51/EEG om den generella ordningen för erkännande av yrkeskvalifikationer och av rådets direktiv 77/452/EEG, 77/453/EEG, 78/686/EEG, 78/687/EEG, 78/1026/EEG, 78/1027/EEG, 80/154/EEG, 80/155/EEG, 85/384/EEG, 85/432/EEG, 85/433/EEG och 93/16/EEG om yrkena sjuksköterska med ansvar för allmän hälso-och sjukvård, tandläkare, veterinär, barnmorska, arkitekt, farmaceut och läkare (EGT L 206,2001, s. 1). Det förefaller som om ingen av medlemsstaterna ännu har underrättat kommissionen om att några åtgärder för införlivande har antagits för att följa direktiv 2001/19.

7 Det framgår av sjätte skälet i ingressen till direktivet att inledningen av denna bestämmelse syftar till att bringa direktivet i överensstämmelse med domstolens rättspraxis som följer av dom av den 9 februari 1994 i mål C-319/92, Haim (REG 1994, s. I-425; svensk specialutgåva, volym 15, s. 23), och dom av den 9 februari 1994 i mål C-154/93, Tawil-Albertini (REG 1994, s. I-451; svensk specialutgåva, tillägg, s. 111) (se punkt 18 nedan).

8 Dom av den 14 september 2000 i mål C-238/98, Hocsman (REG 2000, s. I-6623) (se punkt 18 nedan). Vid den muntliga förhandlingen i detta mâl uttalade kommissionen, i uppenbar motsats till uttalandet som tillagts direktiv 2001/19, att den mottagit ett flertal klagomål från yrkesutövare i Hocsmans situation i olika medlemsstater.

9 Rådets direktiv 89/48/EEG av den 21 december 1988 om en generell ordning för erkännande av examensbevis över behörighetsgivande högre utbildning som omfattar minst tre års studier (EGT L 19, 1989, s. 16; svensk specialutgåva, område 6, volym 2, s. 192), och rådets direktív 92/51/EEG av den 18 juni 1992 om en andra generell ordning för erkännande av behörighetsgivande högre utbildning, en ordning som kompletterar den som föreskrivs i direktiv 89/48/EEG (EGT L 209, 1992, s. 25).

10 Artikel la och 1b i direktiv 92/51. Artikel la i direktiv 89/48 innehåller huvudsakligen identiska bestämmelser.

11 Förslag KOM(2002) 119 slutligt av den 7 mars 2002 till Europaparlamentets och rådets direktiv om erkännande av yrkeskvalifikationer.

12 Min kursivering.

13 Ovan fotnot 7.

14 Ovan fotnot 7.

15 Ovan fotnot 8.

16 Se särskilt domen i det ovannämnda målet Hocsman, punkterna 35 och 36.

17 Moniteur Belge av den 4 juli 1991.

18 Dom av den 16 juli 1998 i mål C-93/97 (REG 1998, s. I-4837).

19 Se punkt 9 ovan.

20 Även om det sjätte året förefaller ha godkänts av — och möjligen därför kan anses ha ägt rum under tillsyn av — Universitetet i Lille II, Frankrike.

21 Se punkt 4 ovan.

22 Se domen i målet Tawil-Albertini (ovan fotnot 7), punkterna 11 och 12.

23 Se dom av den 25 februari 1999 i mål C-131/97, Carbonari m.fl. (REG 1999, s. I-1103), punkterna 38—43.

24 Jag utgår för ögonblicket frän att utbildningen i sin helhet nar givits inom eller utanför gemenskapen. Jag skall behandla den blandade situationen nedan (se punkt 38 och följande punkter).

25 Se punkt 15 ovan.

26 I de flesta av språkversionerna av direktivet förutsätter begreppet tillsyn — Aufsicht, orientação, surveillance , tilsyn , toezicht etcetera — i vart fall en aktiv kontroll snarare än ett passivt bekräftande.

27 Se punkt 13 ovan.

28 Se punkterna 16 och 17 ovan.

29 Se även domen i målet Hocsman (ovan fotnot 8). punkt 33, samt dom av den 14 september 2000 i mål C-16/99, Erpelding (REG 2000, s. I-6821), punkt 23, och vad gäller de tidigare direktiven, dom av den 6 december 1994 i mål C-277/93, kommissionen mot Spanien (REG 1994, s. I-5515), punkterna 13 och 14.

30 Det är riktigt att artikel 9, vilken har benämningen nuvarande förhållanden, till stor del rör problem som uppkommit till följd av utbildningsbevis och/eller utbildning som har förvärvats eller påbörjats före antagandet av direktivet. Artikel 9.5 skulle således, såsom Förenade kungariket föreslagit vid den muntliga förhandlingen, endast kunna anses omfatta utbildningsbevis som inte längre utfärdas under samma benämning, men ändå uppfyller kraven för utbildning enligt artiker 23. Det finns emellertid ingenting i dess ordalydelse som begränsar dess tillämpningsområde på det sättet och det förefaller vara rimligt och önskvärt att artikel 9.5 även skall omfatta ändringar av benämningar som sker efter antagandet av direktivet.

31 Artiklarna 2, 3 och 23 är tillämpliga på grundläggande behörighetsbevis för läkare. Detta gäller även motsvarande bestämmelser i artiklarna 4, 5, 24—26 och 29 om särskilda behörighetsbevis som är gemensamma för samtliga medlemsstater och artiklarna 6, 7, 24, 25, 27 och 29 om särskilda behörighetsbevis som är speciella för två eller fler medlemsstater.

32 Se domen i målet (ovan fotnot 8), punkt 40.

33 Se även domen i målet Hocsman, punkterna 35 och 36.

34 Se mitt förslag till avgörande i målet Hocsman, punkt 50, samt där angiven rättspraxis.