Förslag till avgörande av generaladvokat Philippe Léger föredraget den 5 december 2002

1 Originalspråk: franska.

2 EGT L 299, 1972, s. 32. Texten i dess lydelse enligt konventionen av den 9 oktober 1978 om Konungariket Danmarks, Irlands och Förenade konungariket Storbritanniens och Nordirlands tillträde (EGT L 304, s. 1, med ändrad text s. 77), konventionen av den 25 oktober 1982 om Republiken Greklands tillträde (EGT L 388, s. 1), konventionen av den 26 maj 1989 om Konungariket Spaniens och Republiken Portugals tillträde (EGT L 285, s. 1) och konventionen av den 29 november 1996 om Republiken Österrikes, Republiken Finlands och Konungariket Sveriges tillträde (EGT C 15, 1997, s. 1). En konsoliderad version av konventionen i dess lydelse enligt de fyra anslutningskonventionerna har offentliggjorts i EGT C 27, 1998, s. 1 (nedan kallad konventionen).

3 Rapport om konventionen av den 27 september 1968 om domstols behörighet och om verkställighet av domar på privaträttens område, kallad Jenard-rapporten (EGT C 59, 1979, s. 1).

4 Kvittning får också ske genom överenskommelse (två ömsesidiga förklaringar).

5 Nedan kallad Gantner.

6 Nedan kallad Basch.

7 I begäran om förhandsavgöranden anges det yrkade skadestândsbeloppet till 5555143,60 NLG.(s. 3).

8 Sidorna 3 och 4.

9 I begäran om förhandsavgörande anges beloppet vara 5950962 NLG (s. 4).

10 I begäran om förhandsavgörande anges beloppet vara 376509 NLG (s. 4).

11 Nedan kallad kvittning genom förlikning.

12 Basch delgavs stämningsansökan den 21 december 1999.

13 I begäran om förhandsavgörande anges beloppet vara 11523703,30 ATS (s. 4).

14 För att särskilja de två kvittningarna Basch gör gällande kommer jag nedan att beteckna den andra kvittningen så som processuell kvittning i den mening att den viljeförklaring som fordras enligt österrikisk rätt har framställts inom ramen för ett rättsligt förfarande. Det handlar således inte, vilket jag påpekat under punkt 6 i förevarande förslag till avgörande, på något sätt om en legal kvittning sådan den definieras i annan nationell lagstiftning.

15 Punkt 6 i detta förslag till avgörande. Nederländsk lagstiftning förefaller jämförbar med österrikisk i fråga om kvittning.

16 Punkt 7 i detta förslag till avgörande..

17 Min uppfattning är att den frågeställning som är föremål för prövning i förevarande mål inte kommer att aktualiseras annat än i de konventionsstater där kvittning genom ensidig viljeförklaring tillämpas. I de stater dar en gränsdragning görs mellan legal kvittning och processuell kvittning, förefaller endast legal kvittning kunna göras gällande genom invändning, eftersom den processuella kvittningen förutsätter ett genkäromål. Med hänsyn till de villkor som uppställs i lag för att en legal kvittning ska komma till stånd (fordringarna skall vara ömsesidiga, klara och förfallna samt avse ospecificerade varor) kan således ingen legal kvittning ske och följaktligen heller ingen invändning om kvittning göras, om en av fordringarna är föremål för en väckt talan. Följaktligen tvcks en svarande som vill åberopa en fordran som inte är klar eller avser ospecificerade varor, vara tvungen att inkomma med ett genkäromål. Emellertid framstår det i sådant fall som uppenbart att om svarandens fordran redan är föremål för en rättslig prövning i en annan konventionsstat kommer genkäromålet endast att omfattas av litispendens och den nationella domstolen kommer bara att behöva avstå från att handlägga målet i den delen. I de konventionsstater där endast processuell kvittning tillämpas kan denna göras gällande genom antingen invändning eller genkäromål, men alltid under förutsättning att den nationella domstolen godkänt den aktuella grunden. Det förefaller mig som om den nationella domstol vid vilken en invändning om kvittning framställs inte kommer att godta sådan grund, om den fordran svaranden åberopar redan är föremål för en talan anhängiggjord vid annan domstol. Vad gäller skillnader mellan de olika rättsfamiljerna beträffande kvittning hänvisas till mitt förslag till avgörande i målet Danværn Production (dom av den 13 juli 1995, i mål C-341/93, REG 199J, s. I-2053, punkt 31), och kommissionen mot CCRE (mål C-87/01 P, punkterna 32 och 34) som är anhängiggjort vid domstolen.

18 Den hänskjutande domstolen förklarar att den bedömning en nationell domstol gjort i en prejudiciell fråga (i förevarande fall förekomsten av ett agenturavtal), enligt nationell rätt, inte skall vara bindande för en domstol som senare tillställs ett annat yrkande, som har samma föremål som det förra och som också utgör ett led i prövningen av en annan slutgiltig fråga. Därav skulle följa att litispendens inte skall anses föreligga för dessa två samtidigt pågående tvister.

19 Dom av den 8 december 1987 i mål C-144/86, Gubisch Maschinenfabrik KB mot Giulio Palumbo (REG 1987, s. 4861), punkterna 16—18.1 denna dom har domstolen valt en utsträckt definition av begreppet, och uttalat att de båda yrkandena, det vill säga det om fullgörelse av det internationella köpeavtalet respektive yrkandet om oşiltig-förklaring av nämnda avtal, avsåg samma sak i den mening som avses i artikel 21 i konventionen.

20 Punkt 17.

21 Punkt 18.

22 Denna tolkning av frågan bekräftas av att skälen för begäran om förhandsavgörande endast berör frågan om litispendens. Den hänskjutande domstolen har för övrigt endast tillställts frågan huruvida litispendens skall anses föreligga mellan den talan som väckts i Österrike och den som anhängiggjorts i Nederländerna. De frågor den hänskjutande domstolen har ställt syftar således till att den skall kunna uttala sig om den frågan.

23 Dom av den 9 november 1978 i mål C-23/78 (REG 1978, s. 2133}, Nikolaus Meeth mot Firma Glacetal.

24 I denna bestämmelse föreskrivs att [o]m parterna har träffat avtal om att en domstol eller domstolarna i en konventionsstat skall vara behöriga att avgöra en redan uppkommen tvist eller framtida tvister i anledning av ett bestämt rättsförhållande, och minst en av parterna har hemvist i en konventionsstat, skall endast den domstolen eller domstolarna i den staten vara behöriga....

25 Domen i det ovannämnda målet Meeth, punkt 8.

26 Punkt 4.

27 Punkt 18.

28 I denna bestämmelse föreskrivs att [t]alan mot den... kan även väckas... vid genkäromål som grundar sig på samma avtal eller omständigheter som huvudkäromålet, vid den domstol där huvudkäromålet är anhängigt.

29 Punkt 10. Svårigheten bestod i att begreppet genkäromål i dansk processrätt används både för att beteckna de käromål svaranden väcker med syfte att kärandens käromål skall ogillas och de käromål som syftar till att käranden skall dömas i enlighet med genkäromålet. I dansk rätt görs alltså ingen terminologisk åtskillnad mellan invändning och genkäromål, medan denna distinktion förefaller tillämpas i övriga konventionsstaters juridiska terminologi (se punkt 17 i nämnda mål och punkt 18 i mitt förslag till avgörande i detsamma, samt generaladvokaten Capotortis förslag till avgörande till den ovannämnda domen Meeth, punkt 3).

30 Punkt 18 i domen.

31 Dom av den 6 december 1994 i mål C-406/92, Tatry (REG 1994, s. I-5439), punkt 39.

32 Det framgår inte tydligt av begäran om förhandsavgörande vilken rättslig grund Gantners talan i Österrike stöds på. Parterna har däremot under den muntliga förhandlingen framfört att denna talan inte grundas på agenturavtalet (vars existens förnekas av Gantner), utan på köpet eller leveransen av varorna.

33 Domen i det ovannämnda målet Gubisch Maschinenfabrik, punkterna 10 och 11, samt dom av den 7 juni 1984 i mål 129/83, Zeiger (REG 1984, s. 2397; svensk specialutgåva, volym 7, s. 601), punkt 13.

34 Domen i det ovannämnda målet Gubisch Maschinenfabrik, punkt 11

35 Min kursivering.

36 Således föreskrivs i artikel 100 i den nya franska kodexen om rättegång i tvistemål att om en tvist om samma sak har anhängiggjorts vid två domstolar på samma instansnivå, vilka båda är lika behöriga att pröva saken, skall den domstol där tvisten anhängiggjorts senare avstå från att besluta i målet till förmån for den där tvisten anhängiggjorts först om en av parterna begär det.... Beträffande spansk rätt, se De la Oliva Santos, A. och Fernández López, M. A., Derecho procesal civil, 1993 (s. 65 och s. 66).

37 Se Le Petit Larousse.

38 Domen i det ovannämnda målet Zelger, punkterna 14—16.

39 Se förslaget till avgörande av generaladvokaten Mancini i det ovan nämnda målet Zelger (punkt 4).

40 Enligt fransk rätt fordras för övrigt att en invändning om litispendens skall åberopas in limine litis före grunder för försvar eller rättegångshinder (artikel 74, första stycket i den nya franska Kodexen om rättegång i tvistemål). Se Cadiet, L., Droit judiciare privé, Litec, Paris, 1998 (punkt 628). Också enligt spansk rätt fordras, i enlighet med den nya lagen om rättegång i tvistemål, att litispendens åberopas före det att svaromålet ges in (se Lev 1/2000 i Enjuiciamiento Civil, av den 7 januari 2000, artikel 39).

41 I artikel 22 i konventionen fastslås däremot en möilighet för den domstol vid vilken talan väckts senast att vilandeförklara handläggningen av målet om domstolen anser att det har samband med ett annat mål anhängigt vid en domstol i en annan konventionsstat.

42 Se punkterna 37 och 38 i detta förslag till avgörande.

43 I Jenard-rapporten betonas, i samband med kommentarer till artikel 22 i konventionen, vikten av att negativa kompetenskonflikter undviks.

44 Se den österrikiska regeringens skriftliga yttrande (s. 1 och s. 5).

45 Domen i det ovannämnda målet Gubisch Maschinenfabrik, punkt 8.

46 Se särskilt artikel 145.3 och artikel 302 i de tyska rättegängsreglerna, liksom artikel 391.1 i de österrikiska rättegångsreglerna.

47 Punkterna 23 till 26 i detta förslag till avgörande.