lagen.
EU-domstolen

Förslag till avgörande av generaladvokat Siegbert Alber föredraget den 10 oktober 2002

CELEX
62001CC0384
Typ
EU-domstolen

Källa

1 Originalspråk: tyska.

2 Rådets sjätte direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter — Gemensamt system för mervärdesskatt: enhetlig beräkningsgrund (EGT L 145, s. 1: svensk specialutgåva, område 9, volym 1, s. 28) (nedan kallat sjätte direktivet).

3 I dess lydelse enligt rådets direktiv 96/95/EG av den 20 december 1996 om ändring, med avseende på grundskattesatsen för mervärdesskatt, av direktiv 77/388/EEG (EGT L 338, s. 89).

4 I dess lydelse enligt rådets direktiv 92/77/EEG av den 19 oktober 1992 med tillägg till det gemensamma systemet för mervärdesskatt och med ändring av direktiv 77/388/EEG (harmonisering av mervärdesskattesatser) (EGT L 316, s. 1; svensk specialutgåva, område 9, volym 2, s. 80).

5 JORF av den 31 juli 1998, s. 20050.

6 Se artikel 2 i dekret av den 5 november 1870 om tillkännagivande av lagar och dekret.

7 Den franska regeringen har i detta avseende hänvisat till domen av den 15 februari 2001 i mål C-99/98, Österrike mot kommissionen (REG 2001, s. I-1101).

8 Domstolen har betonat denna princip i sin fasta rättspraxis angående medlemsstaternas svårigheter vid verkställandet av kommissionens beslut om statligt stöd. Se dom av den 2 februari 1989 i mål 94/87, kommissionen mot Tyskland (REG 1989, s. 175), punkt 9, av den 3 juli 2001 i mål C-378/98, kommissionen mot Belgien (REG 2001, s. I-5107), punkt 31, och av den 2 juli 2002 i mål C-499/99, kommissionen mot Spanien (REG 2002, s. I-6031,) punkt 24.

9 EGT L 83, s. 1.

10 Dom av den 11 december 1973 i mål 120/73, Lorenz GmbH mot Förbundsrepubliken Tyskland m.fl. (REG 1973, s. 1471; svensk specialutgåva, volym 2, s. 177).

11 Domen i målet Österrike mot kommissionen (ovan fotnot 7), punkt 56. Se också generaladvokaten Jacobs förslag till avgörande av den 13 juli 2000 i det målet (REG 2001, s. I-1105), punkterna 70—81.

12 Förslag till avgörande i målet Österrike mot kommissionen (ovan fotnot 7), punkt 98.

13 I domen i målet Österrike mot kommissionen (ovan fotnot 7), punkt 60 och följande punkter, har domstolen nämligen undersökt när medlemsstaten har överlämnat den erforderliga informationen och när fristen för öppnandet av ett formellt förfarande har börjat löpa.

14 Se ovan fotnot 7, punkt 65. Men domstolen har i domen även konstaterat att kommissionen redan hade tillgäng till samtliga erforderliga upplysningar, vilket inte är säkert i förevarande mål (se punkt 50 nedan).

15 Se punkt 95 och följande punkter nedan.

16 EGT L 27, s. 20.

17 Kommissionens arbetsdokument SEK(2001) 1957 som finns tillgängligt på kommissionens hemsida, Generaldirektoratet energi och transport (www.enropa.eu.int/comm/energy/en/elec_single_market/index_en.html).

18 Två månader efter delgivningen av det motiverade yttrandet av den 13 juni 2000.

19 Se tabell 1 i den ovan i fotnot 17 nämnda standardiseringsrapporten.

20 EGT L 204, s. 1.

21 Se i detta avseende generaladvokaten Stix-Hackls förslag till avgörande av den 11 juli 2002 i mål C-259/01, kommissionen mot Frankrike, dom av den 28 november 2002 (REG 2002, s. I-11093, s. I-11095), punkterna 2—5.

22 Se uppgifter rörande öppnandet av den franska marknaden — som därefter genomförts — i tabell 1 i den ovan i fotnot 17 nämnda standardiseringsrapporten.

23 Det är emellertid inte klart vad som omfattas av de fasta kostnaderna. Förutom kostnader för upprättande och drift av nätet skulle det även kunna vara fråga om kostnader för byggnation och underhåll av kraftstationer.

24 Denna typ av prisbildning är emellertid inte pä något sätt tvingande. I princip skulle distributionsföretagen till och med kunna avstå från abonnemangsavgiften helt och hållet och i stället höja priset för konsumtionen. Företagens intäkter skulle dock i så fall variera i större utsträckning.

25 EGT L 185, s. 16; svensk specialutgåva, område 15, volym 9, s. 236.

26 Dom av den 3 maj 2001 i mål C-481/98 (REG 2001, s. I-3369), punkterna 21 och 22. Se även dom av den 11 juni 1998 I mäl C-283/95, Fischer (REG 1998, s. I-3369), punkterna 21 och 27, av den 3 december 1998 i mäl C-381/97, Bclgocodex (REG 1998, s. I-8153), punkt 18, och av den 7 september 1999 i mål C-216/97 (REG 1999, s. I-4947), punkt 20.

27 Enligt artikel 5.2 i sjätte direktivet skall även elektricitet och naturgas anses utgöra varor i den mening som avses i direktivet.

28 Domen i det ovan i fotnot 26 nämnda målet kommissionen mot Frankrike, punkt 22.