Förslag till avgörande av generaladvokat Philippe Léger föredraget den 15 januari 2004

1 Originalspråk: franska.

2 Rådets första direktiv av den 21 december 1988 om tillnärmningen av medlemsstaternas varumärkeslagar (EGT L 40, 1989, s. 1; svensk specialutgåva, område 13, volym 17, s. 178) (nedan kallat direktivet).

3 Dom av den 6 maj 2003 i mål C-104/01, Libertel (REG 2003, s. I-3793).

4 Första skälet.

5 Tredje skälet.

6 Sjunde skälet.

7 Nionde skälet.

8 Nedan kallad Markengesetz.

9 BGBl. I, 1994, s. 3082.

10 Nedan kallat Heidelberger Bauchemie.

11 GRUR 1999, s. 491.

12 Domen i det ovannämnda målet Libertel (punkterna 23-42).

13 Ibidem (punkt 27).

14 Ibidem (punkterna 31-37).

15 Ibidem (punkterna 40 och 41).

16 Ibidem (punkt 42).

17 Ibidem (punkt 55).

18 Ibidem (punkt 56).

19 Ibidem (punkterna 66 och 67).

20 Ibidem (punkt 71).

21 Dom av den 12 december 2002 i mål C-273/00, Sieckmann (REG 2002, s. I-11737), punkterna 46-55.

22 Tvisten i målet vid den nationella domstolen rörde Deutsches Patent- und Markenamts vägran att som varumärke registrera den rena kemiska substansen metylcinnamat (metylestern av kanelsyra) vars kemiska formel lyder C6H5-CH = CHCOOCH3. Sökanden hade även bifogat en behållare som innehöll ett prov på den aktuella doften och preciserat att den vanligtvis beskrivs som balsamisk-fruktig med en lätt anstrykning av kanel.

23 Punkt 44.

24 Punkt 73.

25 Dom av den 27 november 2003 i mål C-283/01, Shield Mark (REG 2003, s. I-14313).

26 Tvisten i målet vid den nationella domstolen rörde giltigheten av fjorton ljudmärken registrerade vid varumärkesbyrån i Benelux. Elva av dessa bestod av de första takterna i pianostycket Für Elise av L. van Beethoven och de tre övriga en tupps galande.

27 Punkt 35.

28 Punkt 59.

29 1 domen i det ovannämnda målet Libertel (punkt 25) fastställde domstolen att den gemensamma förklaring som Europeiska unionens råd och Europeiska gemenskapernas kommission avgett, vilken upptagits i det protokoll som fördes av rådet när direktivet antogs och enligt vilken möjligheten ... att registrera en färgkombination eller en enda färg som varumärke inte är utesluten enligt artikel 2, förutsatt att tecknen i fråga kan särskilja ett företags varor eller tjänster från andra företags inte kunde beaktas vid tolkningen av denna artikel.

30 Detta avtal ingår som bilaga till Avtalet om upprättande av Världshandelsorganisationen av den 15 april 1994, som undertecknats av gemenskapens representanter och medlemsstaterna. Det godkändes på Europeiska gemenskapens vägnar — vad beträffar frågor som omfattas av dess behörighet — genom rådets beslut 94/800/EG av den 22 december 1994 (EGT L 366, s. 1 och 214; svensk specialutgåva, område 11, volym 38, s. 3 och 216) och trädde i kraft den 1 januari 1995.

31 1 artikel 15.1 anges vilka tecken som skall kunna få varumärkesskydd enligt följande: Varje tecken eller kombination av tecken som kan särskilja varor eller tjänster som tillhandahålls i en näringsverksamhet från sådana som tillhandahålls i en annan, skall kunna utgöra varumärke. Sådana tecken, särskilt ord som utgörs av personnamn, bokstäver, siffror, figurer och färgkombinationer liksom kombination av sådana tecken, skall kunna registreras som varumärke. Om tecken inte i sig särskiljer varorna eller tjänsterna i fråga kan medlemmarna för registrering kräva inarbetning. En medlem kan som registreringsvillkor kräva att kännetecken skall vara synliga för ögat.

32 Det rör sig om spanska, franska och engelska.

33 Oxford Advanced Learner's Dictionary, utg. 2000.

34 RAE, Vigesima Edición 1984.

35 Le Nouveau Petit Robert, utg. 1993, och Le Grand Robert de la langue française, under ledning av Alain Rey, utg. 2001.

36 Det är den uppfattning som Europeiska gemenskapernas förstainstansrätt gav uttryck för i sina domar av den 25 september 2002 i mål T-316/00, Viking-Umwelttechnik mot harmoniseringsbyrån (färgkombination av grönt och grått) (ännu ej offentliggjorts i r), och av den 9 juli 2003 i mål T-234/01, Andreas Stihl mot harmoniseringsbyrån (kombination av orange och grått) (ännu ej offentliggjorts i rättsfallssamlingen), i vilka förstainstansrätten fastställde att färger eller färgkombinationer i sig kan utgöra gemenskapsvarumärken i den mening som avses i artikel 4 i rådets förordning (EG) nr 40/94 av den 20 december 1993 om gemenskapsvarumärken (EGT L 11, 1994, s. 1; svensk specialutgåva, område 17, volym 2, s. 3), i ändrad lydelse, vilken överensstämmer med artikel 2 i direktivet. Det skall dock påpekas att förstainstansrätten inte i något av de ovannämnda målen behandlade frågan huruvida en eller flera färger i sig kan utgöra ett varumärke.

37 En sådan ansökan skiljer sig således från ansökningar om registrering av ett varumärke som består av färger som används på en produkt inom ramen för ett bestämt arrangemang, vilket var fallet i de mål som förstainstansrätten har prövat avseende tvätt- och diskmedelstabletter (se, bland annat, domar av den 19 september 2001 i mål T-335/99, Henkel mot harmoniseringsbyrån (röd och vit rektangulär tablett), REG 2001, s. II-2581, och i mål T-30/00, Henkel mot harmoniseringsbyrån (bild av en tvättmedelsprodukt), REG 2001, s. II-2663. I dessa mål rörde det sig om tredimensionella eller figurativa märken i form av en tablett eller en avbild av en tablett i perspektiv som hade två olika färglager). Ansökan i målet vid den nationella domstolen kan däremot jämföras med ansökan i de mål som gett upphov till de ovannämnda domarna Viking-Umwelttechnik mot harmoniseringsbyrån (färgkombination av grönt och grått) och Andreas Stihl mot harmoniseringsbyrån (kombination av orange och grått), i vilka sökandena hade inkommit med en ansökan till Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) om att få registrera de två färgerna grönt och grått respektive orange och grått, utan något bestämt inbördes arrangemang, som gemenskapsvarumärke.

38 Punkt 40.

39 Punkt 67.

40 Sidan 7.

41 Punkt 34.

42 Punkt 37.

43 Domarna i de ovannämnda målen Sieckmann (punkterna 46-55), Libertel (punkterna 28 och 29) och Shield Mark (punkt 51).

44 Domen i det ovannämnda målet Sieckmann (punkterna 48-51).

45 Ibidem (punkt 37).

46 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 20 mars 2003 i mål C-291/00, LTJ Diffusion (REG 2003, s. I-2799), punkt 43.

47 Punkt 50.

48 Punkt 51.

49 Punkt 52.

50 Dom av den 11 november 1997 i mål C-251/95, SABEL (REG 1997, s. I-6191), punkt 22, av den 29 september 1998 i mål C-39/97, Canon (REG 1998, s. I-5507), punkt 16, av den 22 juni 1999 i mål C-342/97, Lloyd Schuhfabrik Meyer (REG 1999, s. I-3819), punkt 18, och av den 22 juni 2000 i mål C-425/98, Marca Mode (REG 2000, s. I-4861), punkt 40.

51 Domarna i de ovannämnda målen Sabel (punkt 23) och Lloyd Schuhfabrik Meyer (punkt 25).

52 Idem.

53 Punkt 59.

54 Det skriftliga yttrandet (punkt 35).

55 Det skriftliga yttrandet (punkt 33).

56 Punkt 27.

57 Idem.

58 Åttonde till tionde skälen.

59 Se, bland annat, dom av den 12 november 2002 i mål C-206/01, Arsenal Football Club (REG 2002, s. I-10273), punkt 51, och domen i det ovannämnda målet LT J Diffusion (punkt 48). Det skall i det avseendet även hänvisas till domstolens tolkning av artikel 30 EG, enligt vilken de avvikelser från principen om fri rörlighet för varor som är tillåtna enligt denna artikel i syfte att skydda industriell och kommersiell äganderätt endast är motiverade om de syftar till att skydda de rättigheter som utgör det särskilda föremålet för denna typ av äganderätt (se, bland annat, domar av den 22 juni 1976 i mål 119/75, Terrapin, REG 1976, s. 1039, svensk specialutgåva, volym 3, s. 127, punkt 5, och av den 23 april 2002 i mål C-143/00, Boehringer Ingelheim m.fl., REG 2002, s. I-3759, punkt 28). Se även domstolens rättspraxis rörande tolkningen av artikel 7 i direktivet, angående konsumtion av de rättigheter som är knutna till ett varumärke (bland annat dom av den 11 juli 1996 i de förenade målen C-427/93, C-429/93 och C-436/93, Bristol-Myers Squibb m.fl., REG 1996, s. I-3457, punkterna 41 och 42).