Förslag till avgörande av generaladvokat Dámaso Ruiz-Jarabo Colomer föredraget den 6 september 2005

1 Originalspråk: spanska.

2 Texten har inte offentliggjorts, men kan läsas i Accord d'association et protocoles CEE-Turquie et autres textes de base, Europeiska gemenskapernas råd, Bryssel, 1992, s. 327 och följande sidor. Angående förhandlingarna och processen för att ingå avtalet, se Ananiades, L.C., L'Association aux Communautés européennes, Librairie Générate de Droit et Jurisprudence, Paris. 1967, s. 50-59, och Lesort, G., L'Association avec la Turquie, L'Association à la Communauté Economique Européenne Aspects juridiques, Presses Universitaires de Bruxelles, Bryssel, 1970, s. 89-111.

3 Núñez Villaverde, I.A., Turquía y la UE: una carrera de obstáculos sin fin, Politica Exterior, 1998, nr 63, s. 65 och följande sidor.

4 Olesti Rayo, A., El Acuerdo de Asociación con Turquía y el régimen juridico de los trabajadores de nacionalidad turca en la Unión Europea, Revista de Derecho Comunitario Europeo, nr 7, januari-juni 2000, s. 51.

5 EGT 217, 1964, s. 3685.

6 Dom av den 28 april 2004 i mål C-373/02 (REG 2004, s. I-3605).

7 Enligt artikel 28 skall avtalsparterna när associeringen fungerar tillräckligt väl för att det skall vara möjligt för Turkiet att fullt ut godta de skyldigheter som följer av EG-fördraget överväga en eventuell anslutning.

8 Hartler, C., och Laura, S., The EU model and Turkey. A case for Thanksgiving, Journal of World Trade,

9 Skriftväxlingen av den 12 september 1963 mellan de båda delegationernas ordförande (EGT 217, 1964, s. 3701) gjorde det möjligt för associeringsrådet att granska problemen rörande arbetskraften i Turkiet redan under den första perioden.

10 Liksom artiklarna 52-56 och 58 i EEG-fördraget (nu artiklarna 43-46 EG och 48 EG) syftar de till ett successivt införande av etableringsrätten (artikel 13) och artiklarna 55, 56 och 58-65 i EEG-fördraget (nu artiklarna 45 EG, 46 EG och 48-54 EG) till införandet av friheten att tillhandahålla tjänster.

11 Undertecknat i Bryssel den 23 november 1970, godkänt och undertecknat på gemenskapens vägnar genom rådets förordning (EEG) nr 2760/72 av den 19 december 1972 (EGT L 293, s. 1; svensk specialutgåva, område 11, volym 1, s. 130). Samma dag undertecknades ett finansiellt protokoll som fogades till associeringsavtalet.

12 Enligt dom av den 30 september 1987 i mål 12/86, Demirel (REG 1987, s. 3719: svensk specialutgåva, volym 9, s. 175), punkt 23, har varken artikel 12 i associeringsavtalet eller artikel 36 i protokollet direkt effekt, men den omständigheten hindrar inte att associeringsrådets genomförandebeslut, genom vilka vissa bestämda aspekter av de program som anges i avtalet tillämpas, har det efter dom av den 20 september 1990 i mål C-192/89, Sevince (REG 1990, s. I-3461; svensk specialutgåva, volym 10, s. 507), punkt 2, av den 26 november 1998 i mål C-1/97, Birden (REG 1998, s. I-7747), punkt 52. och av den 8 maj 2003 i mål C-171/01, Wählergruppe Gemeinsam (REG 2003, s. I-4301), punkt 64.

13 Som konstateras i dom av den 6 juni 1995 i mål C-434/93, Bozkurt (REG 1995, s. I-1475), punkt 14, utgör beslut 2/76 en första etapp i genomförandet av arbetskraftens fria rörlighet, som fullföljdes genom beslut nr 1/80. Samma ståndpunkt intas, förutom i domen i det ovannämnda målet Birden, punkt 52, i dom av den 23 januari 1997 i mål C-171/95, Tetik (REG 1997, s. I-329), punkt 20, av den 30 september 1997 i mål C-36/96, Günaydin m.fl. (REG 1997, s. I-5143), punkterna 20 och 21, och i mål C-98/96, Ertanir (REG 1997, s. I-5179), punkterna 20 och 21, samt av den 10 februari 2000 i mål C-340/97, Nazli (REG 2000, s. I-957), punkt 52, av den 19 november 2002 i mål C-188/00, Kurz (REG 2002, s. I-10691), punkt 40, och av den 2 juni 2005 i mål C-136/03, Dörr och Ünal (REG 2005, s. I-4759), punkt 66.

14 Närmare bestämt: från den 31 augusti 1977 till den 20 november 1977; från den 28 november 1977 till den 10 februari 1978; från den 7 mars 1978 till den 12 september 1978; från den 17 november 1978 till den 14 juni 1979; från den 16 augusti 1979 till den 21 juni 1980; från den 27 juli 1980 till den 9 november 1981; från den 4 december 1981 till den 13 april 1982; från den 7 augusti 1982 till den 27 oktober 1983; från den 2 november 1983 till den 18 maj 1984; från den 16 juli 1984 till den 23 juli 1985; från den 21 oktober 1986 till den 22 februari 1987; från den 22 november 1988 till den 14 mars 1989; från den 14 april 1989 till den 24 juni 1989; från den 3 juli 1989 till den 23 september 1989; från den 2 januari 1990 till den 31 januari 1990; från den 7 februari 1990 till den 26 februari 1991 och från den 15 februari 1992 till den 10 september 1992.

15 Från den 23 juni 1982 till den 6 augusti 1982; från den 13 juni 1984 till den 14 juli 1984; från den 1 augusti 1986 till den 20 oktober 1986; från den 7 april 1987 till den 20 juni 1988; från den 18 augusti 1988 till den 21 november 1988; från den 3 april 1991 till den 30 november 1991 och från den 2 december 1991 till den 13 januari 1992.

16 Från den 11 februari 1978 till den 23 februari 1978; från den 19 juni 1980 till den 6 juli 1980; från den 13 juni 1985 till den 31 juli 1986; från den 16 februari 1987 till den 31 mars 1987; från den 24 september 1989 till den 1 januari 1990; från den 27 februari 1991 till den 2 april 1991 och från den 11 september 1992 till den 18 januari 1993.

17 Från den 21 november 1977 till den 27 november 1977; från den 24 februari 1978 till den 6 mars 1978; från den 13 september 1978 till den 16 november 1978; från den 15 juni 1979 till den 15 augusti 1979; från den 7 juli 1980 till den 26 juli 1980; från den 10 november 1981 till den 3 december 1981; från den 14 april 1982 till den 22 juni 1982; från den 28 oktober 1983 till den 1 november 1983; från den 19 mai 1984 till den 12 juni 1984; den 15 juli 1984; från den 1 april 1987 till den 6 april 1987; från den 21 juni 1988 till den 17 augusti 1988; från den 15 mars 1989 till den 13 april 1989; från den 25 juni 1989 till den 2 juli 1989; från den 1 februari 1990 till den 6 februari 1990; den 1 december 1991 och från den 14 januari 1992 till den 14 februari 1992.

18 10 § i Ausländergesetz (den tyska utlänningslagen) av den 9 juli 1990 (BGBl. I, s. 1354), jämförd med Arbeitsaufenthaltsvcrordnung (förordning om arbetstillstånd) av den 18 december 1990 (BGBl. I, s. 2994).

19 Domarna i de ovannämnda målen Tetik, punkt 29, och Günaydin m.fl, punkt 22.1 doktrinen skiljer man, beroende på innehållet, mellan fri rörlighet till följd av associering och fri rörlighet inom gemenskapen: Kriick, H., Die Freizügigkeit der Arbeitnehmer nach dem Assoziierungsabkommen EG/Türkei, EuR, Actualités du droit, nr 2, 1994, s. 271.

20 Enligt artikel 8.1 i beslut nr 1/80 har turkiska löntagare företräde framför arbetstagare från alla andra tredicländer, när arbetskraftsbehovet inom gemenskapen inte kan tillgodoses med den arbetskraft som Finns att tillgå inom medlemsstaterna.

21 Eftersom turkiska medborgare som åtnjuter de rättigheter som tillerkänns genom beslut nr 1/80 omfattas av principerna i artiklarna 39 EG, 40 EG och 41 EG (domarna i de ovannämnda målen Birden, punkt 23, och Kurz, punkterna 30 och 31).

22 Domarna i de ovannämnda målen Günaydin m.fl., punkt 31, och Ertanir, punkt 43.

23 Domarna i de ovannämnda målen Bozkurt, punkt 23, Günaydin m.fl., punkt 29, Ertanir, punkt 39, Birdcn, punkt 33, och Kurz, punkt 37.

24 Domarna i de ovannämnda målen Sevince, punkt 30, och Bozkurt, punkt 26.

25 Domarna i de ovannämnda målen Birden, punkt 51, Nazli, punkterna 31 och 32, och Kurz, punkt 39. Se också, även om de där prövade anställningarna inte ansågs som reguljära, dom av den 16 december 1992 i mål C-237/91, Kus (REG 1992, s. I-6781), punkt 18, och av den 5 juni 1997 i mål C-285/95, Kol (REG 1997, s. I-3069), punkt 29, samt domen av den 20 september 1990 i målet Sevince, punkt 31, samtliga nämnda ovan. I doktrinen, Gutmann, R., Die aufenthaltsrechtliche Bedeutung des Beschlusses Nr. 1/80 des Assoziationsrats EWG-Türkei, Assoziierungsabkommen der EU mit Drittstaaten, Wien, 1998, s. 66.

26 Dom av den 5 oktober 1994 i mål C-355/93, Eroglu (REG 1994, s. I-5113), punkt 12, och domen av den 23 januari 1997 i det ovannämnda målet Tetik, punkt 23, samt domarna av den 30 september 1997 i de ovannämnda domarna Giinaydin m.fl., punkt 25, och Ertanir, punkt 25.

27 Domarna i de ovannämnda målen Sevince, punkt 26, Eroglu, punkt 11, Tetik, punkt 22, Giinaydin m.fl., punkt 24, och Kurz, punkt 26.

28 Dom av den 11 maj 2000 i mål C-37/98, Savas (REG 2002, s. I-2927), punkt 60, och domarna i de ovannämnda målen Sevince, punkt 29, Kus, punkt 33, Eroglu, punkt 20, Bozkurt, punkt 28, Giinaydin m.fl., punkt 26, Ertanir, punkt 26, Nazli, punkt 28, Kurz, punkt 27, och Dörr och Ünal, punkt 66.

29 Domen i det ovannämnda målet Bozkurt, punkt 39.

30 Domen i det ovannämnda målet Nazli, punkt 44.

31 Domen i det ovannämnda mälet Tetik, punkterna 39 och 40.

32 Domen i det ovannämnda malet Nazlì, punkt 35, och dom av den 7 juli 2005 i mål C-383/03, Dogan (ännu ej offentliggjort i rättsfallssamlingen), punkt 16. Det har i rättspraxis även slagits fast att all frånvaro inte automatiskt leder till en förlust av de rättigheter som förvärvats enligt artikel 6.1 i beslut nr 1/80, eftersom det för att så skall vara fallet krävs att utträdet frän arbetsmarknaden är definitivt (domen i mälet Nazli, punkterna 36-39).

33 Domen i det ovannämnda målet Nazli, punkt 40. Samma tolkning återfinns exempelvis i domarna i de ovannämnda mälen Birden, punkterna 37 och 64 samt domslutet, Ertanir, punkt 62 och domslutet, med avseende på ettärsperioden, och GUnaydin m.fl., punkt 55 och domslutet, samt, återigen, Ertanir, punkt 38, i fråga om treårsperioden.

34 Rumpf., O., Wann erlischt das Aufenthaltsrecht nach Art. 6 I des Beschlusses Nr. 1/80 des Assoziationsrates EWG-Türkei?, Neue Zeitschrift ßir Verwtiltungrecht,

35 Domen i det ovannämnda målet Ertanir, punkt 69.

36 Enligt statistik som presenterats av sjöfartssammanträdet inom den internationella arbetskonferensen år 1996 förliste 180 fartyg på över 500 ton åren 1994-1996, vilket krävde mer än 1200 passagerares och besättningsmäns liv.

37 Baroja, P., Las inquietudes de Sitanti Andía, col. Austral, Espasa Calpe, åttonde upplagan, Madrid, 1970, s. 13 och s. 15. Kommissionen har kommenterat denna verklighet i följande uttalande: Ungdomarna är alltmer ovilliga att tillbringa längre perioder till sjöss, långt borta från familj och vänner. Även de mer attraktiva sidorna av en siöanställning, tex. möjligheten att utforska världen och besöka exotiska platser, verkar ha försvunnit på grund av moderna navigationssystem, som innebär att fartygen endast ligger i hamn korta perioder eller stannar utanför hamnen för att genomföra planerade kommersiella aktiviteter. Dessutom nar moderna fartyg endast små besättningar, som mycket ofta består av flera olika nationaliteter och som talar olika språk, vilket kan leda till social isolering. (Punkt 1.2.2 i Meddelande från kommissionen till rådet och Europaparlamentet om utbildning och rekrytering av sjöfolk (KOM(2001) 188 slutlig))

38 Ett anmärkningsvärt antal konventioner som behandlar sjöfolk har undertecknats inom Internationella arbetsorganisationen: nr 7 och nr 58 om minimiålder för arbete till sjöss. 1920 och 1936; nr 8 om ersättning för arbetslöshet vid fall av fartygs förolyckande, 1920; nr 9 om arbetsförmedling för sjömän, 1920; nr 16 om läkarundersökning av minderåriga vid arbete till sjöss. 1921; nr 22 om sjömäns anställningsavtal, 1926; nr 23 om hemsändning av sjömän, 1926; nr 54 och nr 72 om betald semester, 1936 och 1946; nr 55 om redares förpliktelser i fall sjömän drabbas av sjukdom, olycksfall eller döden, 1936; nr 56 om sjukförsäkring för sjömän, 1936; nr 57 om arbetstid ombord och bemanning av fartyg, 1936; nr 68 om kosthåll och utspisning {för fartygsbesättningar), 1946; nr 70 om social trygghet, 1946; nr 71 om pensionering av sjömän, 1946; nr 76, nr 93 och nr 109 om lön och arbetstider ombord och bemanningen av fartyg, 1946, 1949 och 1958; nr 134 om förebyggande av olycksfall (sjöfolk), 1970; nr 145 om kontinuitet i sysselsättningen, 1976; nr 147 om miniminormer i handelsfartyg, 1976; nr 163 om sjömäns välfärd, 1987; nr 166 om sjömäns hemresa, 1987; nr 179 om rekrytering av och arbetsförmedling för sjömän, 1996; och nr 180 om sjömäns arbetstid och bemanningen av fartyg, 1996, bland andra. Även inom ramen för FN finns vissa normativa instrument som exempelvis 1982 års havsrättskonvention.

39 I, exempelvis, Spanien kan man nämna dekret 2864/1974 av den 30 augusti, om godkännande av den konsoliderade versionen av lag 116/1969 av den 30 december och lag 24/1972 av den 21 juni om regleringen av det särskilda socialförsäkringssystemet för sjöfolk (BOE nr 243 av den 10 oktober), kungligt dekret 1561/1995 av den 21 september om särskild dygnsarbetstid i fråga om verksamhet till sjöss (BOE nr 230 av den 26 september), ändrat genom kungligt dekret 285/2002 av den 22 mars (BOE nr 82 av den 5 april) eller kungligt dekret 258/1999 av den 12 februari om minimivillkor i fråga om hälsoskydd och läkarvård för sjöfolk (BOE nr 47 av den 24 februari).

40 EGT L 167, s. 33.

41 EGT L 14, 2000, s. 29.

42 Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/15/EG av den 11 mars 2002 om arbetstidens förläggning för personer som utför mobilt arbete avseende vägtransporter (EGT L 80, s. 35).

43 Domen i det ovannämnda målet Ertanir, punkt 33. Tezcan, E., Le droit du travail et le droit de séjour des travailleurs turcs dans l'Union européenne à la lumière des arrêts récents de la Cour de Justice des Communautés européennes, Revue du Marché commun et de l'Union européenne, nr 445, februari 2001, s. 124 och s. 125.

44 1 punkt 41 i domen I det ovannämnda målet Tetik konstateras detta i fraga om en arbetstagare som har arbetat lagligt i mer än fyra Ar. Där konstateras att villkoret att tillhöra den lagliga arbetsmarknaden i princip endast kan uppfyllas i den mán som den berörde arbetslöse uppfyller alla de krav som den aktuella medlemsstaten kan ha, exempelvis genom att han anmäler sig som arbetssökande och stär till arbetsmarknadens förfogande i denna stat under erforderlig tidsperiod.

45 Enligt det beslutet var det ursäktligt för en sjöman att avstå frän att registrera sig som arbetssökande när han hade erbjudits ett nytt arbete pä ett fartyg som fortfarande inte hade kommit i hamn och som dessutom eventuellt skulle göra det något senare än den angivna ankomstdagen.

46 I samma beslut konstateras det att den berörde i de flesta fall efter sin Obetalda semester utan svårigheter och omedelbart fick en ny anställning.

47 Detta är exempelvis fallet i fråga om tiden den 23 juni 1982-20 juni 1988, under vilken den obetalda semestern omfattar perioderna den 28 oktober-1 november 1983, den 19 maj-12 juni 1984 — den 13 juni samma år inleddes en arbetslöshetsperiod, som varade till den 15 juli 1984 — samt den 1-6 april 1987.

48 Dom av den 17 april 1997 i mål C-351/95, Kandiman (REG 1997, s. I-2133).

49 Mål C-386/9S (REG 1997, s. I-2697).

50 Se Verwaltungsgericht i Hamburgs dom av den 10 december 1996, s. 4 och följande sidor.

51 Det skulle kunna hävdas att attitydförändringen beror på att det för att ta anställning som sjöman enligt de tyska reglerna räcker med ett uppehållstillstånd, medan arbetstillstånd inte krävs, vilket å andra sidan är en förutsättning för arbete i land. Den förklaringen saknar dock betydelse med avseende på beslut nr 1/80, där det väsentliga dels är integrationen på den reguljära arbetsmarknaden, dels en reguljär yrkesutövning, som dessutom förutsätter ett specifikt tillstånd.

52 Härvidlag är den figur som ingivits av Tyskland i det skriftliga yttrandet mycket illustrativ. Varje år motsvaras här av en Kolumn där perioderna av arbete, sjukdom, vederbörligen bekräftad arbetslöshet och obetald semester markerats med olika färger.

53 Som nämns i, bland annat, domarna i målen Tetik, punkt 31, Günaydin m.fl., punkt 38, Birden, punkt 37, och Kurz, punkt 68.