lagen.
EU-domstolen

Förslag till avgörande av generaladvokat Antonio Tizzano föredraget den 10 mars 2005

CELEX
62003CC0433
Typ
EU-domstolen

Källa

1 Originalspråk: italienska.

2 EGT 1. 373, s. 1; svensk specialutgåva, omräde 7, volym 4, s. 49.

3 EGT I. 175, s. 7.

4 I artikel 75 i EEG-fördraget, som utgjorde den rättsliga grunden för förordning nr 3921/91, föreskrevs ett samrådsförfarande i stället för det medbeslulandeförfarande som sedan valdes i artikel 75 i EG-fördraget och artikel 71 EG.

5 1 denna konvention som undertecknades den 17 oktober 1868 i Mannheim fastslås principerna föl fri sjöfart pä Rhen och likabchandling av skeppare och flottor. Konungariket Belgien, Förbundsrepubliken Tyskland, Republiken Frankrike, Konungariket Nederländerna, förenade konungariket Storbritannien och Nordirland samt Schweiziska edsförbundet är bundna av denna konvention.

6 Den konventionen, som särskilt syftar till att garantera fri sjöfart på Donau, undertecknades i Belgrad den 18 augusti 1948 av Bulgarien, Ungern, Rumänien, Tjeckoslovakien, Ukraina, Sovjetunionen och Jugoslavien.

7 Dok. 10828/92 Transport 178 Yttre förbindelser 72. Med hänsyn till att den referensperiod som bedömningen av denna talan avser rör tiden före den 1 maj 2001, det vill säga den dag da vissa av dessa länder anslöt sig till Europeiska unionen, betecknas dessa som tredjeländer i min framställning. Översättningen av den franska texten av del citerade dokumentet är inte ofliciell.

8 KOM(96) 631 slutlig.

9 BGBl. 1989 II, s. 1026.

10 BGBl. 1989 II, s. 1035.

11 BGBl. 1993 II, s. 770.

12 BGBl. 1993 II, s. 779.

13 BGBl. 1994 II, s. 258.

14 Dom av den 31 mars 1971 i mål 22/70, kommissionen mot rädd, det sä kallade AETR-målet (RUG 1971, s. 263; svensk specinlutgåv volym 1, s. 551).

15 Dom av den 5 november 2002 i mål C-466/98, kommissionen mot Förenade kungariket (REG 2002, s. I-9427), i mål C-467/98, kommissionen mot Danmark (REG 2002, s. I-9519), i mål C-468/98, kommissionen mot Sverige (REG 2002, s. I-9575), i mâl C-469/98, kommissionen mot Finland (REG 2002, s. I-9627), i mål C-471/98, kommissionen mot Belgien (REG 2002, s. I-9681), i mål C-472/98, kommissionen mot Luxemburg (REG 2002, s. I-9741), i mål C-475/98, kommissionen mot Österrike (REG 2002, s. I-9797), och i mål C-476/98, kommissionen mot Tyskland (REG 2002, s. I-9855).

16 Se bland annat dom av den 12 september 2002 i mal C-152/00, kommissionen mot Frankrike (REG 2002, s. I-6973), punkt 15.

17 Mål C-266/03, kommissionen mot Luxemburg.

18 Se yttrande 1/76 av den 26 april 1977 (REG 1977, s. 741; svensk specialutgåva, volym 3, s. 345), punkt 4, och domen i det ovannämnda målet kommissionen mot Tyskland, punkt 82.

19 Domen i det ovannämnda AETR-målet, punkterna 16-19. Min kursivering.

20 Se särskilt domen i det ovannämnda mälet kommissionen mot Tyskland, punkt 108. För en analys av begreppet inverkan hänvisar jag till mitt forslag till avgörande i de ovannämnda open skies-mälen (förslag till avgörande av den 31 januari 2002, punkt 63 och följande punkter).

21 Domen i det ovannämnda mälet kommissionen mot Tyskland, punkt 109.

22 Ibidem, punkt 110.

23 Se särskilt domen i det ovannämnda målet kommissionen mot Tyskland, punkt 119.

24 I den lyska originalversionen av repliken används umgeschrieben.

25 Se särskilt domen i del ovannämnda malet kommissionen mol Tyskland, punkt 112.

26 Se, senast, särskilt domen i det ovannämnda målet kommissionen mot Tyskland, punkt 83 (min kursivering). Som bekant erkändes extern behörighet av det nämnda slaget for första gången i del ovannämnda yttrandet 1/76 (punkterna 3 och 4).

27 Det ovannämnda förslaget till avgörande, punkt 19.

28 ibidem, punkt 54 och fotnot 26.

29 Det ovannämnda yttrandet 1/76, punkt 1. Min kursivering.

30 1 dessa har det angetts alt när ¡ngåendct av ett internationellt avtal är nödvändigt för förverkligandet av fördragets mål som inte kan uppnäs genom fastställandet av fristäende regler, kan den yttre behörigheten som grundas pä gemenskapens interna behörighet alt handla ... utövas ulan all det dessförinnan antagits någon inteni lagstiftning, och ... således ... bli exklusiv (yttrande 2/92 av den 24 mars 1995, REG 1995, s. I-521, punkt 32, min kursivering). Se analogt yttrande 1/94 av den 15 november 1994 (REG 1994, s. I-5267; svensk specialutgäva, volym 16, s. I-233), punkt 85.

31 Det målet skiljer sig från det förevarande genom att Storhertigdömet Luxemburgs bilaterala avtal inte bara bade ratificerats (såsom Förbundsrepubliken Tysklands avtal) utan även undertecknats efter rådets beslut. Till skillnad från Förbundsrepubliken Tyskland hade Storhertigdömet inte heller konsulterat kommissionen under det skede som föregick undertecknandet av de bilaterala avtalen.

32 I punkterna 71 och 72 i sitt ovannämnda förslag till avgörande hänvisade generaladvokaten Léger till domstolens dom av den 5 maj 1981 i mål 804/79, kommissionen mot Förenade kungariket (REG 1981, s. I-1045; svensk specialutgåva, volym 6, s. 79), punkt 28, där domstolen uttalade sig om gemenskapens exklusiva behörighet på ett område ((iske), men i ordalag som enligt min mening motiverar den slutsats som anges däri. I domen anges nämligen att [medlemsstaterna] [e]nligt artikel [10 EG] är ... förpliktade att underlätta för gemenskapen att fullgöra sina skyldigheter och att avstå från varje åtgärd som kan äventyra att fördragets mål uppnås. Denna bestämmelse ålägger medlemsstaterna särskilda skyldigheter att handla och avstå från att handla i en situation där kommissionen för att uppfylla angelägna behov av bevarande har lagt fram förslag för rådet som, även om de inte antagits av detta, bildar utgångspunkten jöl en samlad gemenskapsåtgärd (min kursivering).

33 Dom av den 5 maj 1981 i det ovannämnda målet kommissionen mot Förenade kungariket, punkt 28.

34 Yttrande 2/91 av den 19 mars 1993 (REG 1993, s. I-1061; svensk specialutgåva, volym 14, s. I-59), punkt 36.

35 Punkt 74.

36 Ovannämnda yttrande 2/91, punkterna 5 och 37.

37 Dom av den 4 oktober 1979 i mål 141/78, Frankrike mot Förenade kungariket (REG 1979, s. 2923; svensk specialutgåva, volym 4, s. 557), punkt 9.

38 Ovannämnda förslag till avgörande, punkterna 82-91.