Förslag till avgörande av generaladvokat Dámaso Ruiz-Jarabo Colomer föredraget den 14 februari 2006

1 Originalspråk: spanska.

2 André, G, La section Orientation du FEOGA, Revue du Marché commun, nr 170, 1973, s. 454 och s. 455.

3 EGT L 1962, s. 991; svensk specialutgåva, område 3, volym 1, s. 28. Senast ändrad genom förordning (EEG) nr 728/70 (EGT L 94, s. 9).

4 Le Fonds européen d'orientation et de garantie agricole, Le droit et les affaires, nr 123, den 29 januari 1968, dokument VI, s. 2.

5 Artikel 1.2 i förordning nr 25.

6 Fernández del Hoyo, J.J., La política agraria común (PAC) y sus reformas, Editorial Centro de Estudios Ramón Areces, S.A., Madrid, 1994, s. 22-31, redovisar ingående och tydligt de stö d mekanismer som garantisektionen ansvarar för.

7 Enligt uppgifter från år 1998, svarade de direkta stöden för 82 procent av posterna, mot 12 procent i fråga om exportstöd och 6 procent i fråga om prisinterventioner (källa: Europaparlamentet, faktablad, 4.1.4 EUGFI — Garantisektionen).

8 Tió Saralegui, C, erinrar i La reforma del Fondo Europeo de Orientación y Garantía Agrícola (FEOGA), Revista do Instituciones Europeas, vol. 16, 1989-2, s. 383 och s. 384, om att genomförandet av den gemensamma europeiska marknaden kan öka de regionala obalanserna i gemenskapen. Den växande konkurrensen har hittills tenderat att gynna de konkurrenskraftigaste företagen och de regioner som har bäst infrastruktur och störst konkurrensfördelar. Detta talar för de svagare ländernas ståndpunkt att detta syfte skall kombineras med strävan att nä större sammanhållning.

9 Artiklarna 130 A och 130 B i EG-fördraget (nu artiklarna 158 EG t ändrad lydelse och 159 EG), som tillades genom Europeiska enhetsakten (EGT L 169, 1987, s. 1), i vilka den ekonomiska och sociala sammanhållningen anges som ett oundgängligt komplement för att uppnå den gemensamma marknaden. Genom den så kallade Agenda 2000 har alla gällande struktur- och jordbruksåtgärder överförts till garantisektionen, med undantag för mål 1-regionerna.

10 Rådets förordning (EEG) nr 2052/88 av den 24 juni 1988 om strukturfondernas uppgifter och effektivitet och om samordningen av deras verksamhet dels inbördes, dels med Eurofieiska investeringsbankens och andra befintliga finansieringsorgans verksamhet (EGT L 185, s. 9).

11 Förordning av den 20 juli 1993 (EGT L 193, s. 5).

12 Rådets förordning (EEG) nr 4253/88 av den 19 december 1988 om tillämpningsföreskrifter för förordning (EEG) nr 2052/88 om strukturfondernas uppgifter och effektivitet och om samordningen av deras verksamhet dels inbördes, dels med Europeiska investeringsbankens och andra befintliga finansieringsorgans verksamhet (EGT L 374, s. 1).

13 Förordning av den 20 juli 1993 (EGT L 193, s. 20; svensk specialutgåva, område 14, volym 1, s. 30).

14 Artikel 2.1 jämförd med artikel 1 i förordning nr 2052/88 i ändrad lydelse.

15 Artikel 3.3 i förordning nr 2052/88 i ändrad lydelse.

16 Ar 2001 motsvarade anslagen 6,7 procent av garantisektionen (källa: Europaparlamentet, faktablad, 4.1.6 finansieringen av den gemensamma jordbrukspolitiken: EUGFJ).

17 Fernández del Hoyo, J.J., a.a., s. 172.

18 Artikel 4.1 i förordning nr 2052/88 i ändrad lydelse,

19 Artikel 9 i förordning nr 4253/88 i ändrad lydelse.

20 Artikel 4.1 i förordning nr 2052/88 i ändrad lydelse.

21 Delgado De Miguel, J.F., Derecho agrario de la Unión Europea, Editorial Thebook, Oviedo, 1996, sidan 142 och följande sidor.

22 Artiklarna 8.4 och 11 a.5 i förordning nr 2052/88 i ändrad lydelse och artiklarna 5-7 i förordning nr 4253/88 i ändrad lydelse.

23 Artiklarna 8.5, 11 a.6 och 11 a.7 i förordning nr 2052/88 i ändrad lydelse och artiklarna 8-13 i förordning nr 4253/88 i ändrad lydelse.

24 Artikel 14-16 i förordning nr 4253/88 i ändrad lydelse.

25 Gemenskapens medverkan utformas enligt de kriterier som anges i artikel 13 i förordning nr 2052/88 i ändrad lydelse, kompletterad av artiklarna 17 och 18 i förordning nr 4253/88 i ändrad lydelse.

26 Artikel 21.1 i förordning nr 4253/88 i ändrad lydelse.

27 Artikel 21.3 andra stycket i förordning nr 4253/88 i ändrad lydelse.

28 Utarbetandet och genomförandet av programmen kräver ibland en icke föraktlig teknisk och byråkratisk infrastruktur; Tió Saralegui, C, a.a., s. 384,

29 Artikel 32.2 i förordning nr 4253/88 i ändrad lydelse.

30 Artikel 23.1 i förordning nr 4253/88 i ändrad lydelse.

31 Artikel 23.2 första stycket i förordning nr 4253/88 i ändrad lydelse.

32 Artikel 23.2 fjärde stycket i förordning nr 4253/88 i ändrad lydelse. Kommissionen anser dock inte att denna skyldighet förelåg före år 2001.

33 EGT L 161, s. 1. Den har ändrats genom rådets förordningar (EG) nr 1447/2001 av den 28 juni 2001 (EGT L 198, s. 1), (EG) nr 1105/2003 av den 26 maj 2003 (EGT L 158, s. 3) och (EG) nr 173/2005 av den 24 januari 2005 (EGT L 29, s. 3).

34 Artikel 54 i förordning nr 1260/1999.

35 EGT L 209, s. 1.

36 Rådets förordning (EG) nr 723/97 av den 22 april 1997 om genomförande av medlemsstaternas åtgärdsprogram på området för kontroll av utgifterna för EUGFJ:s garantisektion (EGT L 108, s. 6).

37 Rådets förordning (EG) nr 1258/1999 av den 17 maj 1999 om finansiering av den gemensamma jordbrukspolitiken (EGT L 160, s. 103).

38 Artikel 2.1 EGFJ, som artiklarna 12-21 avser, finansierar de utgifter som redovisas i artikel 3 genom delad förvaltning med medlemsstaterna — i fråga om dem som anges i artikel 3.1 — eller central förvaltning — i fråga om dem som anges i artikel 3.2. EJFLU, som artiklarna 22-28 avser, finansierar gemenskapens andel av programmen i artikel 4. De två fonderna kan inom sina respektive områden svara för de åtgärder som redovisas i artikel 5.

39 Diario da República I, serie A, nr 298 av den 23 december 1993, s. 7132.

40 Artikel 1 i stadgan.

41 Artikel 2 i stadgan.

42 Artikel 3 i stadgan.

43 Artikel 5.1 i stadgan.

44 Artikel 5.2 b i stadgan.

45 Artikel 5.2 d i stadgan.

46 Artikel 5.2 e i stadgan.

47 Artikel 5.2 f i stadgan.

48 Artikel 20.1 b i stadgan.

49 Diário da República II, nr 136 av den 14 juni 1996, s. 7871.

50 De olika ländernas särdrag beaktas vid utarbetandet och godkännandet av fleråriga program och utvecklingsåtgärder.

51 Budgetforordning av den 21 december 1977 för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (EGT L 356, s. 1; svensk specialutgåva, område 1, volym 4, s. 3).

52 Artiklarna 3 och 27 i rådels förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (EGT L 248, s. 1), som ersätter 1977 års budgetförordning. Enligt artikel 155.1 skall dessa bestämmelser tillämpas på strukturfondernas utgifter.

53 Artikel 11 i förordning nr 1290/2005.

54 Den utbetalande myndigheten skall försäkra sig om att de slutliga stödmoltagarna snarast möjligt får hela sitt bidrag från fonderna. Inget avdrag, innehållande eller uttag av ytterligare särskilda avgifter som minskar beloppen får göras.

55 Exempelvis artikel 30 a i rådets förordning (EEG) nr 805/68 av den 27 juni 1968 om den gemensamma organisationen av marknaden för nötkött (EGT L 148, s. 24; svensk specialutgåva, område 3, volym 2, s. 63), som lades till genom rådets förordning (EEG) nr 2066/92 av den 30 juni 1992 (EGT L 215, s. 49; svensk specialutgåva, område 3, volym 43, s. 193), enligt vilken (d]e belopp som skall betalas i enlighet med denna förordning skall betalas i sin helhet till de bidrogsberättigade. På liknande sätt föreskrivs i artikel 15.3 i rådets förordning (EEG) nr 1765/92 av den 30 juni 1992 om upprättande av ett stödsystem för producenter av vissa jordbruksgrödor (EGT L 181, s. 12; svensk specialutgåva, område 3, volym 43, s. 20), att [d]e betalningar som anges i denna förordning skall utbetalas till stödmottagaren fullt ut.

56 Dom av den 19 maj 1998 i mål C-132/95 (REG 1998, s. I-2975).

57 Bent Jensen underrättades om att stödbeloppet på 33563 DKR skulle tas i anspråk för en mervärdesskatteskuld. Korn-og Foderstoikompagniet erhöll heller inget stöd på grund av de skulder som Jens Anker Stenholt, som cederat stödet, hade gentemot staten.

58 Punkt 61 i domen i målet Jensen och Korn- og Foderstofkompagniet.

59 Punkt 49 i samma dom, med hänvisning till dom av den 21 september 1983 i de förenade målen 205/82-215/82, Deutsche Milchkontor m.fl. (REG 1983, s. 2633; svensk specialutgåva, volym VII, s. 233).

60 Dom av den 22 oktober 1998 i de förenade målen C-36/97 och C-37/97 (REG 1998, s. I-6337).

61 Se ovan fotnot 55.

62 Hilmar Kellinghusen påfördes 788 DEM och Ernst-Detlef Ketelsen 214 DEM.

63 Punkt 20 i domen i målet Kellinghusen och Ketelsen.

64 Dom av den 15 september 1982 i mål 233/81 (REG 1982, s. 2933).

65 Kommissionens förordning (EEG) nr 1725/79 av den 26 juli 1979 om bestämmelserna om beviljande av stöd för skummjölk som bearbetas till foderblandningar och skummjölkspulver avsett som kalvfoder (EGT L 199, s. 1; svensk specialutgåva, område 3, volym 11, s. 44).

66 Punkterna 22 och 23 i domen i det ovannämnda målet Kellinghusen och Ketclsen.

67 Punkt 27 i samma dom.

68 Dom av den 11 januari 2001 i mål C-247/98 (REG 2001. s. I-1).

69 Dom av den 30 november 1978 i mâl 31/78 (REG 1978. s. 2429).

70 Kommissionens förordning (EEG) nr 95/69 av den 17 januari 1969 om genomförande av förordning (EEG) nr 1619/68 om handelsnormer för ägg (EGT L 13, s. 13) och rådets förordning (EEG) nr 2772/75 av den 29 oktober 1975 om vissa handelsnormer för ägg (EGT L 282, s. 56) saknade sådana föreskrifter. Se punkt 28 i domen i det ovannämnda målet Grekland mot kommissionen.

71 Dom av den 26 oktober 1983 i mål 297/82 (REG 1983, s. 3299; svensk specialutgåva, volym 7, s. 331).

72 Denna ståndpunkt förordades av generaladvokaten Jacobs i punkt 13 i förslaget till avgörande inför domen i det ovannämnda målet Kellinghusen och Ketclsen.

73 Vilket sker i punkt 97 i svaromålet, på så sätt att det endast för det fall att avgiften överskred 15 — eller 25 — procent av projektets värde skulle föreligga en minskning av stödet från strukturfonderna.

74 Se, bland annat, dom av den 25 maj 1982 i mål 96/81, kommissionen mot Nederländerna (REG 1982, s. 1791), punkt 6, av den 26 juni 2003 i mål C-404/00, kommissionen mot Spanien (REG 2003, s. I-6695), punkt 26, och av den 6 november 2003 i mål C-434/01, kommissionen mot Förenade kungariket (REG 2003, s. I-13239), punkt 21.

75 I de fall projekten godkändes före den 1 januari 1995 återbetalade det nationella organet beloppen.

76 Punkterna 28, 58 och 59 i ansökan. Rapportens slutsatser redovisas uttryckligen i punkterna 56 och 57.

77 I punkterna 61-73 i svaromålet kommenteras nämnda inspektion och olika aspekter av undersökningarna kritiseras.

78 Förteckningen över det nationella organets representanter vid dessa återfinns i bilaga I till rapporten.

79 Artikel 23.2 första stycket i förordning nr 4253/88 i ändrad lydelse. En stickprovskontroll består i en undersökning av inställningen hos en grupp i en viss fråga, som sker genom intervjuer som genomförs i små urval som bedöms vara representativa för det kollektiv som de tillhör.

80 Det är förvånande att svaranden inte presenterat vittnesmål från någon sökande som avböjt att betala avgiften eller uppgifter från IFADAP om beslutade avgifter som inte erlagts. Det är inte, såsom dess representant föreföll tolka saken vid förhandlingen, fråga om att bevisa sin oskuld, utan om att visa att kommissionens påståenden är felaktiga i den mening som avses i dom av den 21 januari 1999 i mål C-54/95, Tyskland mot kommissionen (REG 1999, s. I-35), punkt 35, av den 6 mars 2001 i mål C-278/98, Nederländerna mot kommissionen (REG 2001, s. I-1501), punkt 41, och av den 24 februari 2005 i mål C-300/02, Grekland mot kommissionen (REG 2005, s. I-1341), punkt 36.

81 Domstolen har vid flera tillfällen slagit fast att remuneratoriska avgifter inom skatteområdet skall beräknas på grundval av kostnaden för åtgärder som avses (bland annat dom av den 2 december 1997 i mål C-188/95, Fantasie m.fl. (REG 1997, s. I-6783), av den 26 september 2000 i mål C-134/99, IGI (REG 2000, s. I-7717), och av den 21 juni 2001 i mål C-206/99, SONAE (REG 2001, s. I-4679)).

82 Domarna i måtcn Kellinghusen och Ketelsen och Grekland mot kommissionen samt. omvänt, domen i målet Denkavit och Bussone, som samtliga kommenterats ovan.

83 I punkt 25 i svaromålet anges att omkring 90 procent av projekten inte skulle klara sig genom de inledande skedena utan teknisk rådgivning.

84 Artikel 3.2 och artikel 20.1 b i stadgan för IFADAP.

85 Vilket i sin tur återverkar på gemenskapen som kan uppnå de mål som åsyftas med denna typ av stöd.

86 Detta upprepas i punkt 3 i det protokoll om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna som fogats till Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen.