Förslag till avgörande av generaladvokat Paolo Mengozzi föredraget den 18 juli 2007

1 Originalspråk: italienska.

2 Enligt 1 kap. 3 § alkohollagen (1994:1738) förstås med alkoholdryck en dryck som innehåller mer än 2,25 volymprocent alkohol. Alkoholdrycker delas enligt lagen in i spritdrycker, vin, starköl och öl.

3 Se definitionen i 1 kap. 6 § alkohollagen.

4 Lag (1994:1564) om alkoholskatt, av den 15 december 1994.

5 I de beräkningar som kommissionen har åberopat till stöd för sina påståenden har den som exempel använt sig av ett vin med en alkoholhalt på 12,5 volymprocent.

6 Prisintervallet har nämnts uttryckligen endast i repliken. I ansökan hänför sig kommissionen endast allmänt till billiga lättviner och billiga bordsviner.

7 Kommissionen grundar sig huvudsakligen på försäljningsstatistik som Systembolaget publicerat på Internet.

8 Kommissionen har i ansökan jämfört skattens inverkan på det slutliga priset för en flaska (75 cl för vin och 33 cl för öl), en liter och ett glas (15 cl för vin och 33 cl för öl) av respektive dryck.

9 Den svenska regeringen anser att det råder ett konkurrensförhållande mellan de mest sålda starkölen och de vanligaste och billigaste vinerna med en alkoholhalt på cirka 11 volymprocent.

10 Konungariket Sverige har i sin duplik anfört att det är oklart hur starkt och entydigt konkurrensförhållandet mellan de två varorna är.

11 Kommissionen har i sin replik gjort gällande att den lämpligaste prisjämförelsen ur konsumenternas perspektiv är den som utgår från en referenskvantitet motsvarande ett glas vin och ett glas öl. Kommissionen har ifrågasatt lämpligheten i den svenska regeringens jämförelse som avser priset per liter. Den svenska regeringen anser å sin sida att det är oklart vilka slutsatser som kan dras av den av kommissionen föreslagna jämförelsen.

12 Denna statistik grundas på uppgifter som inte är allmänt tillgängliga men som den svenska regeringen har tillhandahållit i dupliken.

13 Se, till exempel, dom av den 9 juli 1987 i mål 356/85, kommissionen mot Belgien (REG 1987, s. 3299 svensk specialutgåva, volym 9, s. 147), punkt 6, och av den 11 juli 1988 i mål 323/87, kommissionen mot Italien (REG 1988, s. 2275), punkt 7.

14 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 4 april 1968 i mål 27/67, Fink-Frucht (REG 1968, s. 298). Se även, bland annat, dom av den 27 februari 1980 i mål 168/78, kommissionen mot Frankrike (REG 1980, s. 347), punkt 6, och domen i det ovannämnda målet kommissionen mot Belgien, punkt 7.

15 Domen i det ovannämnda målet Fink-Frucht. Det finns emellertid en tendens i rättspraxis att inte tillmäta distinktionen mellan begreppen liknande varor och konkurrerande varor någon större betydelse utan i stället göra en helhetsbedömning utifrån artikel 90 EG. Domstolen har i flera domar avstått från att kvalificera varorna i fråga som liknande eller konkurrerande och nöjt sig med att konstatera att det finns ett åtminstone potentiellt eller indirekt konkurrensförhållande mellan dessa. Se, för ett liknande resonemang, domstolens domar av den 27 februari 1980 i det ovannämnda målet 168/78, kommissionen mot Frankrike, mål 169/78, kommissionen mot Italien (REG 1980, s. 385) och mål 171/78, kommissionen mot Danmark (REG 1980, s. 447). För en på senare tid meddelad dom, se exempelvis dom av den 18 april 1991 i mål C-230/89, kommissionen mot Grekland (REG 1991, s. I-1909).

16 Dom av den 27 februari 1980 i mål 170/78, kommissionen mot Förenade kungariket (REG 1980, s. 417; svensk specialutgåva, volym 5, s. 19), punkt 6.

17 Domen i det ovannämnda målet kommissionen mot Förenade kungariket, punkt 14.

18 Domstolen ansåg att förhållandena på den belgiska marknaden inte var så speciella att det motiverade en annan bedömning än den som gjorts avseende den brittiska marknaden. Se domen i det ovannämnda målet kommissionen mot Belgien, punkt 11.

19 Dom av den 12 juli 1983 i mål 170/78, kommissionen mot Förenade kungariket (REG 1983, s. 2265; svensk specialutgåva, volym 7, s. 199), punkt 12. Se även domen i det ovannämnda målet kommissionen mot Belgien, punkt 11, och dom av den 17 juni 1999 i mål C-166/98, Socridis (REG 1999, s. I-3791).

20 Dom av den 12 juli 1983 i det ovannämnda målet kommissionen mot Förenade kungariket, punkt 18.

21 Jag förutsätter härvid att samma volym skall beaktas för båda dryckerna.

22 Både kommissionen och den svenska regeringen har utgått från denna alkoholhalt för öl.

23 Öl beskattas med 1,47 kronor per liter för varje volymprocent alkohol: 1,47 × 5,2 = 7,64.

24 2,89.

25 Detta pris utgår från de 22 mest sålda vinerna, däribland både vin på flaska och vin i pappförpackningar, i den mest sålda priskategorin (61–70 kronor per flaska).

26 Det genomsnittliga slutliga försäljningspriset för en liter öl med en alkoholhalt på 5,2 volymprocent är enligt kommissionen 30,33 kronor.

27 Dom av den 27 februari 1980 i det ovannämnda målet kommissionen mot Förenade kungariket, punkt 9. Se även den tidigare meddelade domen i det ovannämnda målet Fink-Frucht. Tendensen i rättspraxis att det skall göras en helhetsbedömning enligt artikel 90 EG, utan att det görs någon tydlig åtskillnad mellan tillämpningen av första respektive andra stycket (fotnot 15 ovan), ger emellertid stöd för uppfattningen att skattesystemets skyddande verkan är det avgörande kriteriet för att avgöra huruvida denna bestämmelse har åsidosatts.

28 Dom av den 27 februari 1980 i det ovannämnda målet kommissionen mot Förenade kungariket, punkt 10. Min kursivering.

29 Ibidem, punkt 10.

30 Domen i det ovannämnda målet kommissionen mot Belgien, punkt 15.

31 Ibidem, punkt 16. Min kursivering.

32 Ibidem, punkt 18.

33 4,2 gånger. Om man utgår från priset exklusive mervärdesskatt (100 BEF för vin och 25 BEF för öl) är priset för vin exakt fyra gånger högre än priset för öl.

34 Förslag till avgörande föredraget den 26 februari 1987 i det ovannämnda målet kommissionen mot Belgien (REG 1987, s. 3299), punkt 102 och följande punkter.

35 Se det ovannämnda förslaget till avgörande av generaladvokaten Vilaça, punkt 109.

36 Jämförelsen avser det genomsnittliga priset för en liter vin med en alkoholhalt på 12,5 volymprocent. Det är uppenbart att det vid en jämförelse som utgår från billigare viner med en lägre alkoholhalt, men som tillhör samma beskattningskategori, föreligger en lägre prisskillnad, medan, som nämnts ovan, skillnaden i skattepåslag till nackdel för vin är högre.

37 I beräkningen har även ett påslag för mervärdesskatt med 25 procent beaktats.

38 Priset för vin skulle då vara 2,1 gånger högre än för öl, i stället för 2,3 gånger högre.

39 Detta är skillnaden vid en jämförelse mellan punktskattesatserna per volymenhet alkohol, om man utgår från ett vin med en alkoholhalt på 12,5 volymprocent.

40 Prissänkningen blir större om man utgår från billigare vin med lägre alkoholhalt.

41 Försäljningen på restauranger och näringsställen som har licens förefaller inte överstiga 10 procent av den totala försäljningen.

42 Bag-in-Box-systemet är en förpackningsmetod för vätskor som innebär att råvaran förpackas i en påse, som kan vara av plast eller av aluminium, som i sin tur placeras i en låda av kartong i syfte att underlätta transport och lagring. Denna förpackningstyp har blivit populär på grund av dess praktiska egenskaper och dess förmåga att öka vätskornas hållbarhet genom att lufttillförseln begränsas. Vin i sådana förpackningar säljs normalt i kvantiteterna 3, 5, 10 och 20 liter.

43 Den av kommissionen åberopade statistiken visar en större ökning av vinförsäljningen år 2002 än den försäljningsökning som noterats för öl år 1997, trots att sänkningen av punktskattesatsen för vin endast var hälften så stor som den tidigare sänkningen av punktskattesatsen för öl.

44 Ökningen av vinförsäljningen år 2002, kort tid efter det att punktskatten sänkts, framgår även av den statistik som Konungariket Sverige har åberopat. Av den svenska regeringens inlagor framgår även att det är just den mer eller mindre höga, eller i vart fall betydande, elasticiteten i efterfrågan på alkoholdrycker i allmänhet som har gjort det möjligt för Konungariket Sverige att traditionellt använda skatteinstrumentet för att påverka priserna och därigenom konsumtionsvanorna. Regeringen har tidigare exempelvis lyckats förmå konsumenterna att övergå från att dricka spritdrycker till att konsumera varor med lägre alkoholhalt, särskilt vin, genom att höja skattesatsen på spritdrycker samtidigt som åtgärder vidtogs på andra områden.

45 Det kan vara särskilt svårt att bevisa detta när det är fråga om varor som endast delvis är utbytbara mot varandra.

46 Kommissionen har uppenbarligen en lättare bevisbörda ju starkare konkurrensförhållandet är mellan varorna i fråga. När varorna är praktiskt taget likadana räcker det i princip för kommissionen att visa att det finns en skillnad i beskattning av varorna.

47 Se exempelvis, angående beskattningen av denaturerad alkohol i Italien, dom av den 14 januari 1981 i mål 46/80, Vinal (REG 1981, s. 77).

48 Det bör preciseras att detta inte utgör en omkastad bevisbörda. Kommissionen måste under alla omständigheter förebringa tillräcklig bevisning för att det prima facie kan anses visat att det finns en skyddande verkan.

49 Detta framgår av de uppgifter som den svenska regeringen själv har lämnat.

50 Det framgår inte av handlingarna i målet huruvida en och samma beräkningsmetod användes för både öl och vin före lagändringen år 1997.

51 Se ovan punkterna 52–56.

52 Se ovan punkterna 63–73.

53 Se domen i det ovannämnda målet 168/78, kommissionen mot Frankrike.

54 Se, för ett liknande resonemang, domen av den 12 juli 1983 i det ovannämnda målet kommissionen mot Förenade kungariket, punkt 27.