Förslag till avgörande av generaladvokat Dámaso Ruiz-Jarabo Colomer föredraget den 14 februari 2006

1 Originalspråk: spanska.

2 Direktiv av den 27 september 1993 om samordning av vissa bestämmelser om upphovsrätt och närstående rättigheter avseende satellitsändningar och vidaresändning via kabel (EGT L 248, s. 15; svensk specialutgåva, område 13, volym 25, s. 33).

3 Upphovsrätten närstående rättigheter är rättigheter som tillkommer utövande konstnärer, framställare av fonogram och film samt radio- och televisionsföretag. Denna klassificering återfinns i Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/29/EG av den 22 maj 2001 om harmonisering av vissa aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället (EGT L 167, s. 10).

4 I dom av den 3 februari 2000 i mål C-293/98, EGEDA (REG 2000, s. I-629), påpekas att bestämmelserna i direktivet i fråga om sändningar via kabel skiljer sig från bestämmelserna om satellitsändningar (punkt 23).

5 Fotnoten saknar relevans för den svenska språkversionen.

6 Moniteur belge nr 147 av den 27 juli 1994, s. 19297 (rättelse, Moniteur belge nr 227 av den 22 november 1994, s. 28832).

7 Den spanska civillagen (Código Civil) skrevs 1 slutet av 1800-talet (den offentliggjordes i Gaceta de Madrid den 25 juli 1889). Dess kapitel III, som återfinns i bok II, avdelning IV, har rubriken Om immaterialrättigheter och är uttryck för en spansk tradition som formulerades i lag av den 10 juni 1847, Om immaterialrättigheter, bevarades iden likolydande lagen av den 10 januari 1879 och bekräftades genom den nu gällande lagen av den 11 november 1987, vars konsoliderade lydelse antogs genom kungligt lagdekret 1/1996 av den 12 april 1996 (Boletín Oficial del Estado nr 97 av den 22 april 1996, sidorna 14369-14396).

8 Artikel 8 och följande artiklar i Bernkonventionen av den 9 september 1886 för skydd av litterära och konstnärliga verk, i dess lydelse enligt Parisakten av den 24 juli 1971, efter ändringen den 28 september 1979, innehåller den internationella regleringen av upphovsrätten.

9 Den dubbla aspekten av denna immaterialrättighet har betonats genom dom av den 20 oktober 1993 i de förenade målen C-92/92 och C-326/92, Phil Collins m.il. (REG 1993, s. I-5145; svensk specialutgåva, volym 14, s. I-351), i vars punkt 20 dess särskilda föremål anges vara att säkerställa skyddet av rättsinnehavarnas ideella och ekonomiska rättigheter. Skyddet av de ideella rättigheterna gör det möjligt för upphovsmän och utövande konstnärer att i synnerhet motsätta sig varje förvrängning, förvanskning eller annan ändring av verket som kan skada deras anseende. Upphovsrätt och närstående rättigheter har dessutom en ekonomisk karaktär, eftersom de medför rätten att kommersiellt utnyttja att det skyddade verket förs ut på marknaden, särskilt i form av licenser som beviljas mot betalning av ersättning. I mitt förslag till avgörande i mål C-360/00, Ricordi, inför dom av den 6 juni 2002 (REG 2002, s. I-5089), hänvisade jag till upphovsrättens dubbla dimension, ekonomiska ... intressen och ... ära och berömmelse.

10 Musik-, teater- och audiovisuella stycken, som kan komma att uppföras vid ett stort antal tillfällen, lämpar sig särskilt väl för kollektiv förvaltning.

11 Enligt Meddelande från kommissionen till rådet, Europaparlamentet och Europeiska Ekonomiska och sociala kommittén — Förvaltning av upphovsrätt och närstående rättigheter på den inre marknaden (text av betydelse för EES) av den 16 april 2004, KOM(2004) 261 slutlig, bidrar upphovsrättsindustrin med över 5 procent av BNP i hela EU (s. 2).

12 I dom av den 6 oktober 1982 i mål 262/81, Coditel II (REG 1982, s. 3381; svensk specialutgåva, volym 6, s, 503), konstaterade domstolen att upphovsrätten under vissa omständigheter utgör ett hinder för den fria rörligheten för varor och den fria konkurrensen.

13 Marco Molina, J., La armonización de las legislaciones sobre propiedad intelectual en las Directivas comunitarias, i Derecho privado europeo, Colex förlag, Madrid 2003, sidorna 1009-1061.

14 Marco Molina, I., Bases históricas y filosóficas y precedentes legislativos del derecho de autor, i Anuario de Derecho Civil, januari/mars 1994, sidorna 121-208, påpekar att bortsett från vissa hänsyn till upphovsmännens personliga intressen i det antika Rom och Grekland, återfinns grunden till den moderna utformningen av upphovsrätten i boktryckarprivilegierna.

15 I dom av den 14 juli 2005 i mål C-192/04, Lagardère (REG 2005, s. i-7199), erinras om den tekniska utvecklingens betydelse för gemenskapens upphovsrättsliga bestämmelser (punkterna 29 och 30).

16 Det bör påpekas att gemenskapsrätten innehåller få bestämmelser om upphovsrätt och närstående rättigheter, vars reglering i huvudsak har överlämnats till medlemsstaterna. Detta har även kommissionen uttalat i det i fotnot 11 nämnda meddelandet, s. 1.

17 KOM(88) 172 slutlig, Bryssel, juni 1988, som uppdaterats genom dokumentet Uppföljning av grönboken — kommissionens arbetsplan i fråga om upphovsrätt och närstående rättigheter, Bryssel, 5 december 1990, KOM(90) 584 slutlig.

18 De övriga är rådets direktiv 91/250/EEG av den 14 maj 1991 om rättsligt skydd för datorprogram (EGT L 122, s. 42; svensk specialutgåva, område 17, volym 1, s. 111), rådets direktiv 92/100/EEG av den 19 november 1992 om uthyrnings- och utlåningsrättigheter och vissa upphovsrätten närstående rättigheter inom det immaterialrättsliga området (EGT L 346, s. 61), rådets direktiv 93/98/EEG av den 29 oktober 1993 om harmonisering av skyddstiden för upphovsrätt och vissa närstående rättigheter (EGT L 290, s. 9; svensk specialutgåva, område 13, volym 25, s. 75) och Europaparlamentets och rådete direktiv 96/9/EG av den 11 mars 1996 om rättsligt skydd för databaser (EGT L 77, s. 20).

19 Några år tidigare antogs rådets direktiv 89/552/EEG av den 3 oktober 1989 om samordning av vissa bestämmelser som fastställts I medlemsstaternas lagar och andra författningar om utförandet av sändningsverksamhet för television (EGT L 298, s. 23; svensk specialutgåva, område 6, volym 3, s. 3), det så kallade direktivet Television utan gränser.

20 I ovannämnda grönbok talas om de problem som följer med uppkomsten av nya teknologier, inklusive kabel- och satellit-TV, halvledare, informationsteknik och ny audiovisuell inspelningsteknik.

21 Europaparlamentets och rådets direktiv av den 27 september 2001 (EGT L 272, s. 32).

22 Europaparlamentets och rådets direktiv av den 29 april 2004 (EUT L 157, s. 45. Rättelse i EUT L 195, 2004, s. 16).

23 I ovannämnda grönbok konstateras att kommissionen på en rad områden har uppmärksammats på de hinder för handeln mellan staterna med varor och tjänster som följer av upphovsrätten.

24 I detta avseende är skäl 4 i direktiv 2001/29 och skälen 2, 3 och 10 I direktiv 2004/48 mycket belysande.

25 Deliyanni, E., Contenu et application de la directive 93/83 du Conseil, relative à la coordination de certaines règles du droit d'auteur et des droits voisins, applicables à la radiodiffusion par satellite et à la retransmission par câble, I Derecho europeo del audiovisual actas del congreso organizado por la Asociación Europea de Derecho Audiovisual (Sevilla, oktober 1996), volym I, Madrid, 1997, sidorna 675-709, framhåller behovet av att samordna två territoriellt skilda företeelser, nämligen satellit- och kabelförbindelser, som har internationell karaktär, och skyddet för upphovsrätten, som är strikt nationellt till sin karaktär.

26 Sådana uttalanden återfinns i Europeiska kommissionens rapport om tillämpningen av rådets direktiv 93/83/EEG om samordning av vissa bestämmelser om upphovsrätt och närstående rättigheter avseende satellitsändningar och vidaresändning via kabel, Bryssel den 26 juli 2002, KOM(2002) 430 slutlig, sidorna 3 och 4.

27 Staten utfärdar tillstånd att utnyttja ett verk, vars ägare inte har möjlighet att invända, och fastställer villkoren för utnyttjandet och en lämplig ersättning.

28 Båda har stöd i artikel Ila i Bernkonventionen, där det i punkt 1 konstateras att upphovsmän har ensamrätt att tillåta såvai primära som sekundära sändningar av sina alster och där det sedan i punkt 2 anges att villkoren för att utöva denna rätt skall fastställas i nationell lagstiftning.

29 Se den i fotnot 26 nämnda rapporten från kommissionen och Deliyanni, E., a.a., s. 704.

30 Artikel 9.2 innebär bara en lösning på problemet när det Anns en enda organisation som förvaltar rättigheter i samma kategori. När det finns flera anses nämligen den organisation bemyndigad som väljs av rättsinnehavarna, och dessa, som inledningsvis inte valt någon alls, kan därför svårligen fäs att träda ur sin passivitet för att överlåta representationen av sina intressen på en av de befintliga organisationerna.

31 Deliyanni, E., a.a,, s, 706, förklarar att skyldigheten att vända sig till en organisation inte innebär att upphovsmannen är bunden till ett kollektivt handlande i alla frågor som rör hans rättighet, utan bara att han, om denna inte organiseras på angivet sätt, endast kan hävda de rättigheter som föreskrivs i artikel 9.2.