Förslag till avgörande av generaladvokat Yves Bot föredraget den 11 januari 2007

1 Originalspråk: franska.

2 Associeringsrådet inrättades genom avtalet om upprättandet av en associering mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Turkiet, vilket undertecknades den 12 september 1963 i Ankara av Republiken Turkiet, å ena sidan, och av medlemsstaterna i EEG och gemenskapen, å andra sidan. Avtalet ingicks, godkändes och bekräftades för gemenskapens räkning genom rådets beslut 64/732/EEG av den 23 december 1963 (EGT 217, 1964, s. 3685, nedan kallat associeringsrådet).

3 Beslut nr 1/80 återfinns i Accord d'association et protocoles CEE-Turquie et autres textes de base, Europeiska gemenskapernas publikationsbyrå, Bryssel, 1992.

4 Dom av den 7 juli 2005 i mål C-373/03, Aydinli (REG 2005, s. I-6181), punkt 27.

5 Protokoll undertecknat den 23 november 1970 i Bryssel, som ingåtts, godkänts och bekräftats i gemenskapens namn genom rådets förordning (EEG) nr 2760/72 av den 19 december 1972 (EGT L 293, s. 1; svensk specialutgåva, område 11, volym 1, s. 130; nedan kallat tilläggsprotokollet).

6 Förordning EEG nr 1612/68 av den 15 oktober 1968 om arbetskraftens fria rörlighet inom gemenskapen (EGT L 257, s. 2; svensk specialutgåva, område 5, volym 1, s. 33).

7 Nu artikel 39 EG i ändrad lydelse.

8 Nu artikel 40 EG i ändrad lydelse.

9 Nu artikel 41 EG.

10 Artiklarna 2 och 3 i beslut nr 2/76.

11 Se, vad gäller artikel 6.1 i beslut nr 1/80, dom av den 20 september 1990 i mål C-192/89, Sevince (REG 1990, s. I-3461), punkt 26, och av den 19 november 2002 i mål C-188/00, Kurz (REG 2002, s. I-10691), punkt 26; vad gäller artikel 7 första stycket i detta beslut, dom av den 17 april 1997 i mål C-351/95, Kadiman (REG 1997, s. I-2133), punkt 28, och av den 22 juni 2000 i mål C-65/98, Eyüp (REG 2000, s. I-4747), punkt 25, och, vad gäller artikel 7 andra stycket i detta beslut, dom av den 5 oktober 1994 i mål C-355/93, Eroglu (REG 1994, s. I-5113), punkt 17, och av den 16 februari 2006 i mål C-502/04, Torun (REG 2006, s. I-1563), punkt 19. Beslut nr 1/80 har, liksom beslut nr 2/76, aldrig offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning. Domstolen har fastslagit att även om denna brist kan utgöra hinder mot att förpliktelser genomdrivs mot en enskild medför den inte att den enskilde berövas sin rätt att gentemot offentliga myndigheter göra gällande de rättigheter som följer av besluten (domen i det ovannämnda målet Sevince, punkt 24).

12 Dom av den 30 september 2004 i mål C-275/02, Ayaz (REG 2004, s. I-8765), punkt 45.

13 Domen i det ovannämnda målet Ayaz (punkt 41 och där angiven rättspraxis).

14 Se, vad gäller artikel 7 första stycket i beslut nr 1/80, dom av den 16 mars 2000 i mål C-329/97, Ergat (REG 2000, s. I-1487), punkt 40, av den 11 november 2004 i mål C-467/02, Cetinkaya (REG 2004, s. I-10895), punkt 31, och domen i det ovannämnda målet Aydinli, punkterna 25 och 26. Se, vad gäller artikel 7 andra stycket i samma beslut, dom av den 19 november 1998 i mål C-210/97, Akman (REG 1998, s. I-7519), punkt 44.

15 Domarna i de ovannämnda målen Ergat, punkt 27, och Torun, punkterna 27 och 28.

16 Se, vad gäller artikel 7 första stycket i beslut nr 1/80, domen i det ovannämnda målet Cetinkaya, punkt 31, och vad gäller artikel 7 andra stycket i samma beslut, domen i det ovannämnda målet Torun, punkt 20 och där angiven rättspraxis. Se även, vad gäller artikel 6 i samma beslut, domen i det ovannämnda målet Kurz, punkt 27.

17 Ibidem.

18 Domen i det ovannämnda målet Ergat, punkt 48 och där angiven rättspraxis.

19 Ibidem, punkt 46.

20 Domen i det ovannämnda målet Cetinkaya, punkterna 43 och 44.

21 Punkterna 46-49.

22 Domen i det ovannämnda målet Cetinkaya, punkt 38.

23 Punkt 22 och där angiven rättspraxis.

24 Punkt 27 och där angiven rättspraxis.

25 Punkt 29.

26 Domen i det ovannämnda målet Torun, punkterna 24-26. Ergün Torun, en turkisk medborgare född i Tyskland, var ett barn till en turkisk arbetstagare som arbetat mer än tre år i Tyskland, där han hade genomgått en utbildning till industrimekaniker. Han var dömd till fängelse tre år och tre månader för väpnat rån och narkotikabrott i form av olaga förvärv av narkotika.

27 1 artikel 10 i förordning nr 1612/68 föreskrivs följande:1. Följande personer skall, oavsett sin nationalitet, ha rätt att bosätta sig tillsammans med en arbetstagare som är medborgare i en medlemsstat och som är anställd i en annan medlemsstats territorium: a) Arbetstagarens make och deras avkomlingar som är under 21 års ålder eller är beroende av dem för sin försörjning, b) släktingar i närmast föregående led till arbetstagaren och hans eller hennes make, som är beroende av dem. 2. Medlemsstaterna skall underlätta mottagandet av alla familjemedlemmar som inte anges i punkt 1, om de är beroende av arbetstagaren eller ingår i hans eller hennes hushåll i det land arbetstagaren kommer ifrån. 3. Vad beträffar punkterna 1 och 2 måste arbetstagaren för sin familj ha tillgång till en bostad som anses normal för landets arbetstagare i den region där han eller hon är anställd. Denna bestämmelse får emellertid inte ge upphov till diskriminering mellan landets arbetstagare och arbetstagare från andra medlemsstater.

28 Domen i det ovannämnda målet Torun, punkt 23 och där angiven rättspraxis.

29 Dom av den 30 maj 1989 i mål 242/87, kommissionen mot rådet (REG 1989, s. 1425; svensk specialutgåva, s. 41), punkt 24.

30 I artikel 11 i förordning nr 1612/68 föreskrivs följande:När en medborgare i en medlemsstat har anställning eller driver en rörelse inom en annan medlemsstats territorium skall hans eller hennes make och de barn som är under 21 års ålder eller beroende av honom eller henne ha rätt att ta anställning inom hela denna stats territorium, även om de inte är medborgare i någon medlemsstat.

31 Punkt 52 i förslaget till avgörande.

32 Förordning av den 29 juni 1970 om arbetstagares rätt att stanna kvar inom en medlemsstats territorium efter att ha varit anställda där (EGT L 142, s. 24; svensk specialutgåva, område 5, volym 1, s. 52). Denna förordning har från den 30 april 2006 upphävts genom kommissionens förordning (EG) nr 635/2006 av den 25 april 2006 (EUT L 112, s. 9). Detta upphävande har motiverats av den omständigheten att det genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/38/EG av den 29 april 2004 om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier och om ändring av förordning (EEG) nr 1612/68 och om upphävande av direktiven 64/221/EEG, 68/360/EEG, 72/194/EEG, 73/148/EEG, 75/34/EEG, 75/35/EEG, 90/364/EEG, 90/365/EEG och 93/96/EEG (EUT L 158, s. 77) har införts en samlad lydelse av lagstiftningen angående fri rörlighet för unionsmedborgarna. Artikel 17 i detta direktiv återger väsentligen bestämmelserna i förordning nr 1251/70 och modifierar dessa genom att ge dem som har rätt att uppehålla sig en mer privilegierad status, det vill säga permanent uppehållsrätt.

33 Artikel 7.1 a och d i direktiv 2004/38.

34 Artikel 7.1 i direktiv 2004/38 ger varje unionsmedborgare rätt att uppehålla sig inom en annan medlemsstats territorium under längre tid än tre månader om den berörda personen för egen och sina familjemedlemmars räkning har tillräckliga tillgångar för att inte bli en belastning för den mottagande medlemsstatens sociala biståndssystem under vistelsen, samt har en heltäckande sjukförsäkring som gäller i den mottagande medlemsstaten (punkt b) eller bedriver studier eller yrkesutbildning i den berörda medlemsstaten och har tillräckliga tillgångar samt en heltäckande sjukförsäkring (punkt c). Artikel 7.1 d i detta direktiv utsträcker denna rätt till familjemedlem som följer med eller ansluter sig till en unionsmedborgare som uppfyller kraven i a, b eller c.

35 Artikel 16 i direktiv 2004/38.

36 Förenade kungarikets regering har härvid hänvisat till dom av den 26 februari 1991 i mål C-292/89, Antonissen (REG 1991, s. I-745; svensk specialutgåva, s. I-55), punkt 21, av den 20 februari 1997 i mål C-344/95, kommissionen mot Belgien (REG 1997, s. I-1035), punkt 17, och av den 23 mars 2004 i mål C-138/02, Collins (REG 2004, s. I-2703), punkt 37.

37 Punkt 19.

38 Se, i synnerhet, dom av den 17 september 2002 i mål C-413/99, Baumbast och R (REG 2002, s. I-7091), punkt 50 och där angiven rättspraxis.

39 En turkisk medborgare förlorar sin rätt enligt artikel 6 i beslut nr 1/80 att uppehålla sig på värdmedlemsstatens territorium när han uppnår pensionsålder eller råkat ut för en arbetsskada som lett till total och permanent oförmåga att i framtiden utföra avlönat arbete. Enligt domstolen skall den berörde i sådant fall anses ha definitivt lämnat arbetsmarknaden i den medlemsstaten, och rätten att uppehålla sig har inte något samband med avlönat arbete (dom av den 6 juni 1995 i mål C-434/93, Bozkurt (REG 1995, s. I-1475), punkterna 39 och 40. Domstolen har i dom av den 23 januari 1997 i mål C-171/95, Tetik (REG 1997, s. I-329), punkterna 40-42 och 46, fastslagit att en turkisk arbetstagare förlorar sina rättigheter enligt artikel 6 i detta beslut när han beslutar sig för att lämna sin anställning och inte i rimlig tid vidtar nödvändiga åtgärder för att få ett nytt arbete. Detta uttalande har bekräftats i dom av den 10 februari 2000 i mål C-340/97, Nazli (REG 2000, s. I-957), punkterna 44 och 49).

40 Domen i det ovannämnda målet Ayaz, punkt 45.

41 Se rådets direktiv 90/364/EEG av den 28 juni 1990 om rätt till bosättning (EGT L 180, s. 26; svensk specialutgåva, område 6, volym 3, s. 58), rådets direktiv 90/365/EEG av den 28 juni 1990 om rätt till bosättning för anställda och egna företagare som inte längre är yrkesverksamma (EGT L 180, s. 28; svensk specialutgåva, område 6, volym 3, s. 60), och rådets direktiv 93/96/EEG av den 29 oktober 1993 om studenters rätt till bosättning (EGT L 317, p. 59).

42 Artikel 18.1 EG. Angående tolkningen av denna artikel, se domen i det ovannämnda målet Baumbast och R, punkt 81.

43 Artikel 16 i direktiv 2004/38.

44 Direktiv av den 25 november 2003 om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning (EGT 2004, L 16, s. 44). Detta direktiv skall inte påverka tillämpningen av förmånligare bestämmelser i bilaterala och multilaterala avtal mellan gemenskapen eller gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och tredjeland, å den andra (artikel 3.3 a). Medlemsstaterna skall sätta i kraft de bestämmelser i lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den 23 januari 2006 (artikel 26 första stycket).

45 Enligt detta uttalande bör den rättsliga ställningen för tredjelandsmedborgare tillnärmas den som medlemsstaternas medborgare åtnjuter och en person som har vistats lagligen i en medlemsstat under en tid som skall fastställas och som har uppehållstillstånd för längre tid bör i den medlemsstaten beviljas en uppsättning enhetliga rättigheter som ligger så nära EU-medborgarnas rättigheter som möjligt (andra skälet i direktiv 2003/109).

46 Artikel 11.1 i direktiv 2003/109.

47 Se, för ett motsvarande synsätt, domen i det ovannämnda målet Tetik, punkt 29.

48 Domen i det ovannämnda målet Ergat, punkt 35, dom av den 11 maj 2000 i mål C-37/98, Savas (REG 2000, s. I-2927), punkterna 58 och 65), och av den 21 oktober 2003 i de förenade målen C-317/01 och C-369/01, Abatay m.fl. (REG 2003, s. I-12301), punkterna 63 och 65.

49 Artikel 14 i direktiv 2003/109.

50 Se, i detta avseende, de villkor som angivits i artiklarna 14 och 15 i direktiv 2003/109.

51 Se, i synnerhet. Europadomstolens för mänskliga rättigheter domar Gül mot Schweiz av den 19 februari 1996, Recueil des arrêts et décisionsRecueil des arrêts et décisions

52 Direktiv av den 22 september 2003 om rätt till familjeåterförening (EGT L 251, s. 12). Fristen för att införliva detta direktiv i medlemsstaterna löpte ut den 3 oktober 2005.

53 Se artikel 4.1 i direktiv 2003/86.

54 Domen i det ovannämnda målet Ergat, punkt 49.

55 Domen i det ovannämnda målet Cetinkaya, punkterna 43 och 44.