Domstolens dom (femte avdelningen) den 27 april 2006

I mål C-15/05, angående en begäran om förhandsavgörande enligt artikel 234 EG, som framställts av Gerechtshof te Amsterdam (Nederländerna), genom beslut av den 28 december 2004 som inkom till domstolen den 19 januari 2005, i målet mellan

DOMSTOLEN (femte avdelningen) sammansatt av avdelningsordföranden J. Makarczyk samt domarna R. Silva de Lapuerta och P. Kūris (referent), generaladvokat: P. Léger, justitiesekreterare: R. Grass,

efter det skriftliga förfarandet,

med beaktande av de skriftliga yttranden som har inkommit från: Kawasaki Motors Europe NV, genom J.A.H. Hollebeek, adviseur, och K. Winters, advocaat, Nederländernas regering, genom H. Sevenster och C. Wissels, båda i egenskap av ombud, Europeiska gemenskapernas kommission, genom J. Hottiaux och F. Tuytschaever, båda i egenskap av ombud,

med hänsyn till beslutet, efter att ha hört generaladvokaten, att avgöra målet utan förslag till avgörande,

följande

Dom

Tillämpliga bestämmelser

Internationell rätt

Gemenskapsrätten

Tvisten vid den nationella domstolen och tolkningsfrågorna

Bedömning av tolkningsfrågorna

Den första frågan

Den andra frågan

Rättegångskostnader

1. Begäran om förhandsavgörande avser dels giltigheten av punkt 5 i tabellen i bilagan till kommissionens förordning (EG) nr 2518/98 av den 23 november 1998 om klassificering av vissa varor i Kombinerade nomenklaturen (EGT L 315, s. 3), dels tolkningen av de undernummer i den gemensamma tulltaxan som skall tillämpas för de varor som omfattas av nämnda punkt om den skulle anses ogiltig.

2. Begäran har framställts i ett mål mellan Kawasaki Motors Europe NV (nedan kallat Kawasaki) och inspecteur van de Belastingdienst/Douane district Rotterdam (nedan kallad tullmyndigheten) avseende klassificeringen av nya terrängfordon av typen Kawasaki All Terrain Vehicles (nedan kallade ATV).

3. Internationella konventionen om systemet för harmoniserad varubeskrivning och kodifiering (nedan kallat Harmoniserade systemet), vilken ingicks i Bryssel den 14 juni 1983, samt ändringsprotokollet därtill av den 24 juni 1986 (nedan kallad HS-konventionen), godkändes i gemenskapens namn genom rådets beslut 87/369/EEG av den 7 april 1987 (EGT L 198, s. 3; svensk specialutgåva, område 11, volym 12, s. 5).

4. Enligt artikel 3.1 a i konventionen förbinder sig varje fördragsslutande part att se till att dess tulltaxenomenklatur och statistik överensstämmer med Harmoniserade systemet (nedan kallat HS), att använda alla nummer och undernummer i HS, utan tillägg eller förändring, och därtill hörande nummerkoder, och att följa den numeriska ordningsföljden i Harmoniserade systemet. Varje fördragsslutande part förbinder sig också att tillämpa de allmänna reglerna för tolkningen av HS och alla anmärkningar till avdelningar, kapitel och undernummer samt att inte ändra omfattningen av desamma.

5. Enligt artikel 7.1 b i konventionen skall kommittén för Harmoniserade systemet (nedan kallad kommittén), med beaktande av bestämmelserna i artikel 8, bland annat ha till uppgift att utarbeta kommentarer, uttalanden i klassificeringsfrågor och andra anvisningar till ledning vid tolkningen av Harmoniserade systemet.

6. I artikel 8.2 i konventionen anges bland annat att kommentarer, uttalanden i klassificeringsfrågor, andra anvisningar rörande tolkningen av Harmoniserade systemet samt rekommendationer för att säkerställa en enhetlig tolkning och tillämpning av Harmoniserade systemet, vilka utarbetats under ett sammanträde med kommittén, skall anses ha godkänts av tullsamarbetsrådet, som inrättades genom en internationell konvention som ingicks i Bryssel den 15 december 1950, nu Världstullorganisationen, om ingen fördragsslutande part i denna konvention senast vid slutet av den andra månaden efter den månad då sammanträdet avslutades, hos generalsekreteraren begärt att ett sådant ärende skall hänskjutas till denna organisation.

7. Världstullorganisationen godkänner de beslut som antagits av kommittén på de villkor som anges i artikel 8.3 i konventionen.

8. Avdelning XVII i nomenklaturen, som återfinns i bilagan till konventionen, har rubriken transportutrustning, och kapitel 87 under denna avdelning har i sin tur rubriken Fordon, andra än rullande järnvägs- eller spårvägsmateriel, samt delar och tillbehör till fordon. I detta kapitel finns bland annat tulltaxenummer 8701Traktorer (andra än dragtruckar enligt nr 87.09) och 87.03Bilar och andra motorfordon, konstruerade huvudsakligen för personbefordran (andra än sådana enligt nr 8702), inbegripet stationsvagnar och tävlingsbilar.

9. Anmärkning 2 till nämnda kapitel 87 avser nummer 8701 och har följande lydelse:

10. I en kommentar från Världstullorganisationen beträffande nummer 8703 anges följande:

11. Kompendium med synpunkter på klassificering (nedan kallat kompendiet) som offentliggörs av Världstullorganisationen innehåller en förteckning av de uttalanden i klassificeringsfrågor som utarbetas av Världstullorganisationen och upprättas i nummerordning enligt ordningsföljden för nummer och undernummer i HS. I kompendiet återfinns följande förklarande anmärkning som utarbetades efter ett beslut av kommittén vid des. 23 sammanträde i maj 1999:

12. Genom rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan (EGT L 256, s. 1; svensk specialutgåva, område 11, volym 13, s. 22) inrättades, för att fylla de behov som föranleds såväl av Gemensamma tulltaxan som av statistiken över gemenskapens utrikeshandel, en nomenklatur för varor som benämns Kombinerade nomenklaturen (nedan kallad KN) och som grundas på det harmoniserade systemet. Varje undernummer i KN har en nummerkod i vilken de sex första siffrorna motsvarar numren och undernumren i harmoniserade systemet. Till denna nummerkod läggs två siffror som utgör särskilda undergrupper i KN.

13. Den version av KN som var tillämplig vid den tidpunkt som är i fråga i målet vid den nationella domstolen framgår av bilaga I till nämnda förordning i dess lydelse enligt kommissionens förordning (EG) nr 2388/2000 av den 13 oktober 2000 (EGT L 264, s. 1, och rättelse, EGT L 276, 2000, s. 92). I del 2 av denna bilaga under avdelning XVII, med rubriken Transportutrustning, återfinns kapitel 87 med rubriken Fordon, andra än rullande järnvägs- eller spårvägsmateriel, samt delar och tillbehör till fordon.

14. Detta kapitel innehåller följande nummer och undernummer:

15. Enligt förordning nr 2658/87 har kommissionen behörighet att förtydliga innehållet i ett tulltaxenummer. I artikel 9.1 i denna förordning anges följande:

16. Förordning nr 2518/98 har antagits på grundval av ovannämnda artikel 9. Enligt punkt 5 i den tabell som återfinns i bilagan till nämnda förordning skall varor som motsvarar följande beskrivning klassificeras enligt KN-nummer 87032110 i:

17. Motiveringen i punkt 5 har följande lydelse:

18. Under år 1992 väckte Kawasaki talan mot den nederländska tullmyndighetens beslut att ändra det tulltaxenummer som angivits för fyrhjulsdrivna terrängfordon (ATV) av typen KLF 300-B5, KLF 300-C3 och KLF 400-B1 till undernummer 87032110, som avser motorfordon konstruerade huvudsakligen för personbefordran.

19. Den berörda tulltaxekommittén fastställde i beslut nr 13013 (UTC 1995/39) av den 10 mars 1995, att dessa motorfordon skulle klassificeras enligt tulltaxenummer 87019011 som avser traktorer, andra slag med en effekt av högst 18 kW.

20. Den 28 april 1995 utfärdade den nederländska tullmyndigheten bindande tulltaxeupplysningar i enlighet med tulltaxekommissionens beslut för de berörda terrängfordonen.

21. Den 21 maj 2001 meddelade tullmyndigheten Kawasaki att dessa bindande tulltaxeupplysningar, som var giltiga i sex år, från och med den 28 april 2001 inte längre var gällande.

22. Den 20 juni 2001 ingav Kawasaki till tullmyndigheten åtta ansökningsformulär beträffande bindande tulltaxeupplysningar för åtta typer av terrängfordon, och angav att varorna borde klassificeras enligt tulltaxenummer 87019011 eller 87019020 beroende på om motoreffekten för de berörda fordonen var lägre eller lika med 18 kW respektive om den översteg denna effekt.

23. Den 21 augusti 2001 utfärdade skattemyndigheten åtta bindande tulltaxeupplysningar där samtliga av de berörda fordonen klassificerades enligt undernummer 87032110 i KN, som avser bilar och andra nya motorfordon, konstruerade huvudsakligen för personbefordran, samt med en cylindervolym av högst 1000 cm3.

24. Den 14 mars 2002 väckte Kawasaki talan vid Gerechtshof te Amsterdam mot tullmyndighetens beslut att avslå en begäran om omprövning av de bindande tulltaxeupplysningarna.

25. Inom ramen för den talan som väckts har tullmyndigheten motiverat den klassificering som gjorts i de bindande tulltaxeupplysningarna i målet vid den nationella domstolen genom att hänvisa till punkt 5 i bilagan till förordning nr 2518/98.

26. I detta hänseende framgår det av beslutet om hänskjutande att de aktuella terrängfordonen drivs med en kardanaxel. Vissa är försedda med fyrhjulsdrift (nedan kallat 4×4). Fordonen av typen KLF 220 och KLF 300 är försedda med fem växlar framåt med automatisk koppling och en backväxel. Fordonen av typen KLF 300 4×4 har dessutom en hög/låg växel.

27. Fordonen av typen KVF 400, KVF 400 4×4 och KVF 650 4×4 är försedda med en så kallad hög/låg konstant variabel växel. Alla dessa fordon har även automatisk koppling och backväxel.

28. Alla fordon är försedda med ett bromssystem på såväl fram som bakhjulen. Fordonen av typen KLF 220 har bromstrummor på alla fyra hjulen. Fordonen av typen KLF 300, KLF 300 4×4, KVF 300, KVF 300 4×4, KVF 400 och KVF 400 4×4 har skivbromsar på framhjulen och bromstrummor bak. Fordonen av typen KVF 650 4×4 har skivbromsar på framhjulen och så kallade bromsar i oljebad på bakhjulen.

29. Fordonen styrs med ett styre försett med två handtag på vilka reglagen är monterade. Fordonens högsta hastighet är 70 km/h.

30. Motorn på de ovannämnda fordonen är särskilt utvecklad för användning i svår terräng genom att den ger tillräcklig dragkapacitet på låga varv för att kunna dra utrustning. Dragkapaciteten för fordonen uppgår för typen KLF 220 till 740 kg, för typen KLF 300 till 916 kg och till över 1000 kg för övriga typer.

31. Samtliga fordon har däck med en särskilt grov profil som är avsedd för användning utanför asfalterade vägar. Alla dessa fordon är försedda med stötdämpare både fram och bak. De har en enda sittplats avsedd för föraren som består av en sits som är jämförbar men den som förekommer på en motorcykel. Fordonen har vidare som standardutrustning en draganordning på bakaxeln samt bagagehållare. Högsta lastförmåga för den bagagehållare som är monterad fram på fordonen uppgår till mellan 20 kg och 40 kg och mellan 30 kg och 70 kg för bagagehållaren bak.

32. Enligt Kawasaki skiljer sig ATV från Sport Utility Vehicles (Sports Quads), som omfattas av en annan sektor inom industrin, på grund av deras tekniska egenskaper och deras användning tillsammans med annan utrustning som släpvagnar eller slåttermaskiner. ATV utgör i själva verket ett bra och billigare alternativ till en vanlig traktor.

33. Under dessa omständigheter beslutade Gerechtshof te Amsterdam att vilandeförklara målet och ställa följande tolkningsfrågor till domstolen:

34. Den hänskjutande domstolen har ställt den första frågan för att få klarhet i huruvida förordning nr 2518/98 inte innebär att räckvidden av tulltaxenummer 8703 har utsträckts på ett rättsstridigt sätt genom att det terrängfordon som beskrivs i förordningen, vilket är jämförbart med de fordon som är aktuella i målet vid den nationella domstolen, klassificerats enligt detta tulltaxenummer.

35. Domstolen erinrar inledningsvis om att rådet har tillerkänt kommissionen ett stort utrymme för att, i samarbete med tullexperter från medlemsstaterna, efter eget skön precisera innehållet i de tulltaxenummer som skall beaktas vid klassificeringen av en viss vara. Den behörighet som kommissionen har att besluta om åtgärder i enlighet med artikel 9.1 a, b, d och e i förordning nr 2658/87 innebär emellertid inte att den har behörighet att ändra innehållet i de tulltaxenummer som har fastställts på grundval av HS, som har inrättats genom konventionen, beträffande vilket gemenskapen enligt artikel 3 HS har åtagit sig att inte ändra räckvidden för (se dom av den 14 december 1995 i mål C-267/94, Frankrike mot kommissionen, REG 1995, s. I-4845, punkterna 19 och 20, av den 28 mars 2000 i mål C-309/98, Holz Geenen, REG 2000, s. I-1975, punkt 13, och av den 7 juli 2005 i de förenade målen C-304/04 och C-305/04, Jacob Meijer och Eagle International Freight, REG 2005, s. I-6251, punkt 22).

36. Även om Världstullorganisationens uttalanden om klassificering av en vara i HS inte är rättsligt bindande, utgör de viktiga tolkningsdata vid bedömningen av vad som inbegrips under olika tulltaxenummer i KN (se, för ett liknande resonemang, beslut av den 19 januari 2005 i mål C-206/03, SmithKline Beecham, REG 2005, s. I-415, punkt 26).

37. Även de förklarande anmärkningarna till såväl KN som HS utgör viktiga tolkningsdata vid bedömningen av vad som inbegrips under olika tullnummer, likväl utan att vara rättsligt bindande (se, bland annat, dom av den 16 september 2004 i mål C-396/02, DFDS, REG 2004, s. I-8439, punkt 28). Deras lydelse skall därför överensstämma med bestämmelserna i KN och inte ändra deras räckvidd (se, bland annat, dom av den 9 februari 1999 i mål C-280/97, ROSE Elektrotechnik, REG 1999, s. I-689, punkt 23, av den 26 september 2000 i mål C-42/99, Eru Portuguesa, REG 2000, s. I-7691, punkt 20, och av den 15 september 2005 i mål C-495/03, Intermodal Transports, REG 2005, s. I-8151, punkt 48).

38. Enligt fast rättspraxis skall slutligen, av hänsyn till rättssäkerheten och i syfte att underlätta kontroll, det avgörande kriteriet för klassificering av varor i allmänhet vara deras objektiva kännetecken och egenskaper, såsom de definieras i rubriken till numret i KN, och i anmärkningarna till avdelningarna eller kapitlen (se bland annat domarna i de ovannämnda målen DFDS, punkt 27, och Intermodal Transports, punkt 47).

39. I förevarande fall kan det konstateras att lydelsen i de nummer och undernummer som avser traktorer under nummer 8701 och fordon under nummer 8703 är identiska i HS och KN.

40. Mot bakgrund av det ovanstående är det fordonets konstruktion, såsom denna framgår av objektiva kännetecken och egenskaper, som avgör om det skall klassificeras enligt tulltaxenummer 8701 eller 8703.

41. För att fastställa nämnda konstruktion skall ovannämnda tulltaxenummer tolkas med beaktande av de förklarande anmärkningarna till respektive nummer.

42. I detta hänseende skall det framhållas att anmärkning 2 till kapitel 87 avseende KN-nummer 8701 är identisk med anmärkning 2 i samma kapitel i HS. I dessa anmärkningar definieras en traktor som ett fordon som är konstruerat huvudsakligen för dragande eller skjutande av något annat fordon eller av maskiner, redskap eller last.

43. Vad gäller tulltaxenummer 8703 framgår det av den förklarande anmärkningen i HS i huvudsak att numret omfattar motorfordon av alla slag, inbegripet amfibiefordon, som är konstruerade för personbefordran oberoende av vilken typ av motor som driver dem. De skall även ha vissa tekniska kännetecken såsom ett styrsystem av motorfordonstyp baserat på Ackermanprincipen.

44. För att fastställa hur de fordon som beskrivs i punkt 5 i bilagan till förordning nr 2518/98 är konstruerade för att kunna klassificera dem enligt ett av ovannämnda tulltaxenummer, skall det framhållas att vid sitt 22:a sammanträde i augusti 1998 uppmanades kommittén att uttala sig om klassificeringen av ett fyrhjulsdrivet terrängfordon med egenskaper som liknar dem som anges för de terrängfordon som är aktuella i målet vid den nationella domstolen men med en lägre motoreffekt, eftersom parterna till konventionen om HS hade olika tolkningar med avseende på om detta fordon skulle klassificeras enligt tulltaxenummer 8701 eller 8703.

45. Det uttalande som kommittén lämnade, vilket har offentliggjorts i kompendiet till HS år 1999, förordar undernummer 8703.21 på grund av att det berörda fordonets tekniska egenskaper inte medger dragande eller skjutande av något som väger minst två gånger den egna vikten.

46. Slutsatsen blir således att denna dragkapacitet hos ett fordon utgör den objektiva egenskap som gör det möjligt att avgöra om fordonet är konstruerat huvudsakligen för dragande eller skjutande av något annat fordon eller av maskiner, redskap eller last eller om det är konstruerat för personbefordran.

47. I förevarande fall kan det konstateras att de tekniska egenskaperna hos de aktuella terrängfordonen liknar dem som beskrivits i ovannämnda klassificeringsuttalande. De aktuella terrängfordonen har ett rörchassi med fyra hjul, sadel för föraren, styrstång som gör det möjligt att vrida styrhjulen enligt Ackermanprincipen och en växellåda med fem växlar framåt. De är vidare försedda med lasthållare.

48. För det första skall det framhållas att i punkt 5 i bilagan till förordning nr 2518/98 beskrivs fordon med tekniska egenskaper som liknar dem som angetts i föregående punkt.

49. För det andra anges i nämnda punkt 5 en dragkapacitet på 880 kg (bromsad) för fordon med en egen tomvikt på 249 kg, vilket visar att dessa fordon är konstruerade för dragande eller skjutande av något annat fordon eller av maskiner, redskap eller last som väger tre och en halv gånger så mycket som deras egen vikt.

50. Kommissionen har således inskränkt omfattningen av tulltaxenummer 8701 och därmed överskridit sitt utrymme för skönsmässig bedömning, genom att klassificera ett fordon som kan dra eller skjuta last som väger minst två gånger den egna vikten under tulltaxenummer 8703. Punkt 5 i tabellen som återfinns i bilagan till förordning nr 2518/98 är följaktligen ogiltig.

51. Den första frågan skall således besvaras på så sätt att punkt 5 i tabellen som återfinns i bilagan till förordning nr 2518/98 är ogiltig, eftersom den för de fordon som beskrivs i undernummer 87032110 i KN anger en egenskap som består i att de kan dra last som åtminstone motsvarar tre gånger deras egen vikt, vilket skiljer sig från den egenskap som anges i kommitténs klassificeringsuttalande från år 1999 och därmed innebär ett utsträckande av räckvidden för tulltaxenumret avseende fordon som huvudsakligen är konstruerade för personbefordran.

52. Den hänskjutande domstolen har ställt den andra frågan för att få klarhet i huruvida de aktuella terrängfordonen kan klassificeras enligt ett undernummer till nummer 8701 i KN som avser traktorer, för det fall förordning nr 2518/98 är ogiltig till den del denna förordning avser den klassificering av fordon som anges i punkt 5 i bilagan till förordningen.

53. Det följer av den allmänna bestämmelsen för tolkning av KN nr 1 att klassificeringen av varor rättsenligt skall bestämmas med ledning av lydelsen av numren och av anmärkningarna till avdelningarna eller kapitlen, och, om inte annat föreskrivs i dessa nummer eller anmärkningar, med ledning av övriga allmänna tolkningsbestämmelser. Vad gäller klassificeringen av varor enligt olika undernummer till samma tulltaxenummer anges i den allmänna bestämmelsen nr 6 att endast varubeskrivningar på samma siffernivå skall jämföras med varandra och att anmärkningarna till avdelningarna och kapitlen också skall beaktas om inte annat föreskrivs.

54. Enligt fast rättspraxis kan inom området för tullklassificering det ändamål för vilket produkten är avsedd i sig utgöra ett objektivt kriterium, i den mån ändamålet framgår naturligt av produkten, vilket skall kunna konstateras med ledning av dess objektiva kännetecken och egenskaper (se, bland annat, dom av en 17 mars 2005 i mål C-467/03, Ikegami, REG 2005, s. I-2389, punkt 23).

55. Vad gäller de aktuella terrängfordonen framgår det att fordonens objektiva kännetecken och egenskaper motsvarar lydelsen i anmärkning 2 till kapitel 87 i KN genom att de är konstruerade huvudsakligen för dragande eller skjutande av något annat fordon eller av maskiner, redskap eller last. Den allmänna bestämmelsen för tolkning av KN nr 1 leder således till att dessa terrängfordon skall klassificeras enligt tulltaxenummer 8701.

56. Med tillämpning av den allmänna bestämmelsen för tolkning av KN nr 6 skall klassificeringen enligt undernumren till 8701 göras med hänsyn till de olika berörda fordonens tekniska egenskaper.

57. I detta hänseende inbegriper undernummer 870190 i KN, med rubriken Andra slag, bland annat undernummer 87019011 som avser fordon med en effekt av högst 18 kW och undernummer 87019020 avseende fordon med en effekt av mer än 18 kW men högst 37 kW.

58. Med beaktande av de tekniska egenskaperna hos de olika terrängfordon som är aktuella i målet vid den nationella domstolen, ankommer det på den hänskjutande domstolen att klassificera dem enligt undernummer 870190 i KN och mer specifikt enligt undernumren 87019011 eller 87019020 i förhållande till deras respektive motoreffekt.

59. Den andra frågan som har ställts av den hänskjutande domstolen skall besvaras på så sätt att nya fyrhjuliga terrängfordon som har en enda sadel, styrning som sker enligt Ackermanprincipen med hjälp av en styrstång och som är försedda med en draganordning, samt som har sådana tekniska egenskaper som gör det möjligt att dra åtminstone två gånger sin egen vikt, skall klassificeras enligt undernummer 870190 i KN. Det ankommer på denna domstol att klassificera dessa fordon enligt de undernummer som motsvarar deras motoreffekt.

60. Eftersom förfarandet i förhållande till parterna i målet vid den nationella domstolen utgör ett led i beredningen av samma mål, ankommer det på den nationella domstolen att besluta om rättegångskostnaderna. De kostnader för att avge yttrande till domstolen som andra än nämnda parter har haft är inte ersättningsgilla.

På dessa grunder beslutar domstolen (femte avdelningen) följande:

1) Punkt 5 i tabellen som återfinns i bilagan till kommissionens förordning (EG) nr 2518/98 av den 23 november 1998 om klassificering av vissa varor i Kombinerade nomenklaturen är ogiltig, eftersom den för de fordon som beskrivs i undernummer 87032110 i Kombinerade nomenklaturen anger en egenskap som består i att de kan dra last som åtminstone motsvarar tre gånger deras egen vikt, vilket skiljer sig från den egenskap som anges i klassificeringsuttalande från kommittén för Harmoniserade systemet år 1999 och innebär därmed ett utsträckande av räckvidden för tulltaxenumret avseende fordon som huvudsakligen är konstruerade för personbefordran.

2) Nya fyrhjuliga terrängfordon som har en enda sadel, styrning som sker enligt Ackermanprincipen med hjälp av en styrstång och som är försedda med en draganordning, samt som har sådana tekniska egenskaper som gör det möjligt att dra åtminstone två gånger sin egen vikt, skall klassificeras enligt undernummer 870190 i denna nomenklatur. Det ankommer på Gerechtshof te Amsterdam att klassificera dessa fordon enligt de undernummer som motsvarar deras motoreffekt.

1 Rättegångsspråk: nederländska.