Förslag till avgörande av generaladvokat Eleanor Sharpston föredraget den 17 januari 2008

1 Originalspråk: engelska.

2 EGT L 167, s. 10.

3 Inom ramen för gemenskapsrätten omfattar upphovsrätten (droit d’auteur) de ensamrättigheter som tillerkänns författare, kompositörer, konstnärer etcetera, medan närstående rättigheter (droits voisins) omfattar de analoga rättigheter som tillerkänns utövande konstnärer (musiker, skådespelare etcetera) och entreprenörer (förlag, filmproducenter etcetera).

4 På det internationella planet är det enligt Bernkonventionen för skydd av litterära och konstnärliga verk av den 9 september 1886 förbehållet de avtalsslutande parterna att fastställa tillämpningsområdet för lagar om verk av brukskonst samt om industriella mönster och modeller ävensom att … bestämma under vilka villkor sådana verk, mönster och modeller skall skyddas: Artikel 2.7. På gemenskapsnivån infördes en partiell harmonisering av mönsterrätter genom Europaparlamentets och rådets direktiv 98/71/EG av den 13 oktober 1998 om mönsterskydd (EGT L 289, s. 28).

5 Världsorganisationen för den intellektuella äganderätten.

6 Antaget i Genève den 20 december 1996.

7 Dom av den 10 september 1996 i mål C-61/94, kommissionen mot Tyskland (REG 1996, s. I-3989), punkt 52.

8 Det framgår att gemenskapen kan ratificera fördraget först när alla medlemsstater, efter att direktivet om upphovsrätt är genomfört, har ratificerat WCT. Gemenskapen och de länder som då var medlemsstater förklarade vid avslutningen av diplomatkonferensen avseende vissa frågor om upphovsrätt och närstående rättigheter, i Genève den 2–20 december 1996, sin avsikt att deponera sina ratificeringsinstrument samtidigt. Se Ficsor, M., The Law of Copyright and the Internet, 2002, s. 68, punkt 2.41.

9 Lag av den 9 september 1965 (BGBl. I, s. 1273), i dess lydelse efter den senaste ändringen genom lag av den 10 november 2006 (BGBl. I, s. 2587).

10 Vilket sedermera skall fastställas av den nationella domstolen.

11 Enligt Cassina följer det, vilket inte motsagts av Peek & Cloppenburg i detta avseende, av fast rättspraxis i Tyskland att Le Corbusiers möbelmodeller åtnjuter upphovsrättsligt skydd.

12 Ovan fotnot 4.

13 Noteras skall att Cassina har ifrågasatt om den italienska lagstiftningen är förenlig med gemenskapsrätten (och faktiskt även med den italienska konstitutionen). Den hänskjutande domstolen har dock ställt sina frågor med utgångspunkt i att de i förevarande mål berörda möblerna tillverkades och köptes lagligt i Italien, och Cassinas redogörelse för den italienska lagstiftningen tycks förklara hur det gick till.

14 Jag anser att det är lämpligt att besvara tolkningsfrågorna i förevarande mål med utgångspunkt från det specifika sammanhanget. Om ett mer generellt svar lämnas finns det en risk att det kan bestämma utgången i tvister som uppkommer i andra sammanhang där andra faktorer, som inte diskuterats vid domstolen i förevarande mål, är av betydelse. Jag har därför omformulerat frågorna så att de får en snävare lydelse än dem som ställts av den hänskjutande domstolen.

15 Min kursivering.

16 Se skälen 9 och 11.

17 Se skälen 10 och 11.

18 Skälen 21 och 23.

19 Rådets direktiv 92/100/EEG av den 19 november 1992 om uthyrnings- och utlåningsrättigheter och vissa upphovsrätten närstående rättigheter inom det immaterialrättsliga området (EGT L 346, s. 61).

20 Rådets direktiv 91/250/EEG av den 14 maj 1991 om rättsligt skydd för datorprogram (EGT L 122, s. 42; svensk specialutgåva, område 17, volym 1, s. 111).

21 Europaparlamentets och rådets direktiv 96/9/EG av den 11 mars 1996 om rättsligt skydd för databaser (EGT L 77, s. 20).

22 Dom av den 17 maj 1988 i mål 158/86, Warner Brothers (REG 1988, s. 2605; svensk specialutgåva, volym 9, s. 465), av den 28 april 1998 i mål C-200/96, Metronome Musik (REG 1998, s. I-1953), och av den 22 september 1998 i mål C-61/97, Foreningen af danske Videogramdistributører (REG 1998, s. I-5171).

23 Rådets förordning (EG) nr 1383/2003 av den 22 juli 2003 om tullmyndigheternas ingripande mot varor som misstänks göra intrång i vissa immateriella rättigheter och om vilka åtgärder som skall vidtas mot varor som gör intrång i vissa immateriella rättigheter (EUT L 196, s. 7).

24 Dom av den 7 december 2006 i mål C-306/05, SGAE (REG 2006, s. I-11519), punkt 35, och där angiven rättspraxis. Se även domen i målet kommissionen mot Tyskland (ovan fotnot 7), punkt 52.

25 Artikel 4 c samt artikel 5 c

26 Artikel 9.1.

27 Se skälen 4, 9 och 11.

28 Se skäl 3.

29 Ovan fotnot 4.

30 Se punkt 6 och fotnot 4 ovan.

31 Se, exempelvis, domen i det ovannämnda målet Foreningen af danske Videogramdistributører, (ovan fotnot 22), punkt 13.

32 Se fotnot 22 ovan.

33 Direktivet om uthyrnings- och utlåningsrättigheter (ovan fotnot 19).

34 Ovan fotnot 23.

35 Se fotnot 14 ovan.

36 Se punkterna 35 och 36 ovan.

37 I andra hand, beroende på det svar som föreslås på den första tolkningsfrågan.

38 Dom av den 20 oktober 1993 i de förenade målen C-92/92 och C-326/92, Phil Collins (REG 1993, s. I-5145; svensk specialutgåva, volym 14, s. I-351), punkt 19.

39 Ovan fotnot 12.

40 Se fotnot 4 ovan.