Domstolens dom (sjätte avdelningen) den 11 juni 2009

Gemensamma tulltaxan Tullklassificering Kombinerade nomenklaturen Anordningar med flytande kristaller med aktiv matris I mål C-16/08, angående en begäran om förhandsavgörande enligt artikel 234 EG, framställd av Administratīvā apgabaltiesa (Lettland) genom beslut av den 13 december 2007, som inkom till domstolen den 15 januari 2008, i målet

DOMSTOLEN (sjätte avdelningen) sammansatt av avdelningsordföranden J.-C. Bonichot samt domarna K. Schiemann (referent) och C. Toader, generaladvokat: J. Kokott, justitiesekreterare: R. Grass,

efter det skriftliga förfarandet,

med beaktande av de yttranden som avgetts av: Schenker SIA, genom E. Āboliņa, i egenskap av befullmäktigat ombud, Valsts ieņēmumu dienests, genom D. Jakāns, i egenskap av ombud, Ungerns regering, genom R. Somssich, J. Fazekas och K. Borvölgyi, samtliga i egenskap av ombud, Europeiska gemenskapernas kommission, genom G. Wilms och E. Kalnins, båda i egenskap av ombud,

med hänsyn till beslutet, efter att ha hört generaladvokaten, att avgöra målet utan förslag till avgörande,

följande

Dom

Tillämpliga bestämmelser

Tvisten vid den nationella domstolen och tolkningsfrågan

Tolkningsfrågan

Parternas argument

Domstolens bedömning

Rättegångskostnader

1. Begäran om förhandsavgörande avser tolkningen av Kombinerade nomenklaturen, som utgör bilaga I till rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan (EGT L 256, s. 1; svensk specialutgåva, område 11, volym 13, s. 22), i dess lydelse enligt kommissionens förordning (EG) nr 1789/2003 av den 11 september 2003 (EUT L 281, s. 1) (nedan kallad KN).

2. Begäran har framställts i ett mål mellan Schenker SIA (nedan kallat Schenker) och Valsts ieņēmumu dienests (lettisk skattemyndighet, nedan kallad VID), angående tullklassificering av vissa anordningar med flytande kristaller med aktiv matris (LCD).

3. Kombinerade nomenklaturen, som infördes genom förordning nr 2658/87, bygger på systemet för harmoniserad varubeskrivning och kodifiering (nedan kallat HS). Systemet utarbetades av Tullsamarbetsrådet, numera Världstullorganisationen, och inrättades genom den internationella konvention som ingicks i Bryssel den 14 juni 1983 samt ändringsprotokollet därtill av den 24 juni 1986. Konventionen godkändes på gemenskapens vägnar genom rådets beslut 87/369/EEG av den 7 april 1987 (EGT L 198, s. 1; svensk specialutgåva, område 11, volym 12, s. 3).

4. Den första delen av KN innehåller inledande bestämmelser. I avsnitt I i denna del, som innehåller allmänna bestämmelser, avdelning A, som har rubriken Allmänna bestämmelser för tolkning av Kombinerade nomenklaturen (nedan kallade de allmänna bestämmelserna), föreskrivs följande:

5. Den andra delen av KN, som innehåller tulltaxan, omfattar avdelning XVI, med rubriken Maskiner och apparater samt mekaniska redskap; elektrisk materiel; delar till sådana varor; apparater för inspelning eller återgivning av ljud, apparater för inspelning eller återgivning av bilder och ljud för television samt delar och tillbehör till sådana apparater.

6. Nummer 8528 i KN har följande lydelse:

7. Nummer 8529 i KN har följande lydelse:

8. Nummer 9013 i KN har följande lydelse:

9. I de förklarande anmärkningarna till Europeiska gemenskapernas kombinerade nomenklatur som Europeiska gemenskapernas kommission publicerade den 23 oktober 2002 (EGT C 256, s. 1) hänvisas, beträffande undernummer 85282114–85282190, till de förklarande anmärkningarna till HS, nr 8528, andra stycket, 6. Sistnämnda anmärkningar återfinns i Kompendium med synpunkter på klassificering som offentliggörs av Världstullorganisationen.

10. De förklarande anmärkningarna till HS avseende nummer 8528 har följande lydelse:

11. Den förklarande anmärkningen till HS avseende nummer 9013 har följande lydelse:

12. Den 29 december 2004 upprättade Schenker en tulldeklaration för ett antal varor, nämligen anordningarna TFT LCD med flytande kristaller med aktiv matris LTA320W2-L01, LTA260W1-L02 och LTM170W1-L01 till ett sammanlagt värde av 108720 USD. Varorna klassificerades enligt undernummer 90138020i KN för en importtullsats på 0 procent.

13. Det framgår av de handlingar som tillställts domstolen att anordningarna består av två glasplattor, ett skikt flytande kristaller mellan de två glasplattorna, drivrutiner för vertikal och horisontell signalering, bakgrundsbelysning, växelriktare som genererar hög spänning för bakgrundsbelysningen och slutligen en kontrollenhet – gränssnitt för dataöverföring (PCB- eller PWB-kretskort), som säkerställer sekventiell överföring av data till varje pixel (bildpunkt) i LCD-modulen med hjälp av en speciell teknik – LVDS (Low Voltage Differential Signalling).

14. Muitas reģionālā iestāde (regionalt tullkontor i Riga) vid VID blev vid kontrollen av Schenkers tulldeklaration av dessa varor osäkert på om det undernummer i KN som angetts var riktigt. Vissa varor togs därför undan som varuprover och skickades till behörig tullmyndighet för att rätt kod i KN skulle fastställas. Tulltjänstemännen fann att rätt tullklassificering var undernummer 85282190 och inte den klassificering som Schenker hade uppgett, det vill säga undernummer 90138020. För den klassificering som VID fastställt och som enligt myndigheten borde ha tillämpats på varorna gäller en tullsats på 14 procent.

15. Den 24 februari 2005 beslutade VID därför att ålägga Schenker böter på 300 LVL för administrativ förseelse enligt bestämmelser i den lettiska lagen om administrativa förseelser. Beslutet fastställdes av VID:s generaldirektör den 7 juni 2005.

16. Den 11 juli 2005 överklagade Schenker beslutet av VID:s generaldirektör till Administratīvā rajona tiesa (förvaltningsdomstol i första instans). Schenker yrkade att beslutet skulle upphävas, eftersom de aktuella varorna enligt Schenkers mening inte skulle ha klassificerats enligt undernummer 85282190 i KN, det vill säga som färdigarbetade varor i den mening som avses i KN. Varorna har nämligen inget gränssnitt som kan överföra videosignaler och de kan inte heller ta emot sådana signaler.

17. Den 12 maj 2006 ogillade Administratīvā rajona tiesa Schenkers överklagande. Administratīvā rajona tiesa höll med Schenker om att de aktuella varorna inte skulle deklareras såsom kompletta eller färdigarbetade varor, men anförde samtidigt att de enligt den tekniska dokumentationen i ärendet innehöll de huvudsakliga komponenter som säkerställer varans huvudsakliga funktion, nämligen dataöverföring. VID:s klassificering är således motiverad, eftersom det rör sig om en inkomplett eller inte färdigarbetad vara, som har den kompletta varans huvudsakliga karaktär.

18. Den 2 juni 2006 överklagade Schenker denna dom till Administratīvā apgabaltiesa vilken, med hänsyn till de tvivel den hyser med avseende på tullklassificeringen av de i målet aktuella varorna, har beslutat att vilandeförklara målet och ställa följande tolkningsfråga till domstolen:

19. Schenker har hävdat att de i målet aktuella anordningarna inte är avsedda för en viss användning och att de kan användas för framställning av en mängd produkter, såsom datorer, videomonitorer, televisionsmottagare, skyltar, medicinska anläggningar, anläggningar för automatisk kontroll eller spelmaskiner. Anordningarna i fråga omfattas således inte av undernummer 85282190 i KN, vilket nummer rör videomonitorer och, mer allmänt, färdigarbetade produkter.

20. VID och kommissionen å sin sida har hävdat att de i målet aktuella anordningarna inte kan klassificeras enligt undernummer 90138020 i KN, eftersom de är försedda med kompletterande delar som inte nämns i detta undernummer, såsom bakgrundsbelysning, en växelriktare för bakgrundsbelysning och en kontrollenhet för pixeladressering.

21. VID har dessutom gjort gällande att anordningarna i fråga kan ta emot och visa videobilder, varför de tekniskt sett huvudsakligen fungerar som videomonitorer. Varorna skulle därför enligt den allmänna bestämmelsen i avsnitt I avdelning A punkt 2 a i KN:s första del kunna betraktas som sådana inte färdigarbetade eller inkompletta varor som kan likställas med färdigarbetade eller kompletta varor och därmed omfattas av undernummer 85282190 i KN, i vilket nummer videomonitorer ingår.

22. Kommissionen har för sin del hävdat att det av den förklarande anmärkning till HS som är tillämplig följer att de i målet aktuella varorna, vilka kan betraktas som delar som är lämpliga att användas till apparater enligt nummer 8528 i KN, ska klassificeras enligt nummer 8529 i KN, och närmare bestämt enligt undernummer 85299081 däri.

23. Den ungerska regeringen anser att de aktuella anordningarna inte har den kompletta eller färdigarbetade varans huvudsakliga karaktär, eftersom det i det här skedet ännu inte går att avgöra i vilken typ av färdigarbetad vara dessa anordningar kommer att användas. Det mest lämpliga numret i KN är därför nummer 9013.

24. Domstolen påpekar inledningsvis att enligt fast rättspraxis ska, av hänsyn till rättssäkerheten och i syfte att underlätta kontroll, det avgörande kriteriet för klassificering av varor allmänt vara varornas objektiva kännetecken och egenskaper, såsom de definieras i tulltaxenumren i Kombinerade nomenklaturen och i anmärkningarna till avdelningen eller kapitlet (se, bland annat, dom av den 18 juli 2007 i mål C-142/06, Olicom, REG 2007, s. I-6675, punkt 16 och där angiven rättspraxis).

25. Dessutom kan det ändamål för vilket varan är avsedd att användas utgöra ett objektivt kriterium för klassificering. Detta förutsätter att användningen är kopplad till varans natur, vilket ska kunna konstateras med ledning av varans objektiva kännetecken och egenskaper (dom av den 27 november 2008 i mål C-403/07, Metherma, REG 2008, s. I-8921, punkt 47).

26. Anmärkningarna till kapitlen i Gemensamma tulltaxan och de förklarande anmärkningarna till HS utgör viktiga hjälpmedel för att säkerställa en enhetlig tillämpning av tulltaxan och kan i denna egenskap betraktas som giltiga tolkningsdata för densamma (dom av den 11 december 2008 i de förenade målen C-362/07 och C-363/07, Kip Europe m.fl., REG 2008, s. I-9489, punkt 27).

27. De i målet aktuella varorna är enligt den nationella domstolens beskrivning av dem i det här fallet inte av den karaktären att de omfattas av undernummer 90138020 i KN, vilket nummer avser anordningar med flytande kristaller med aktiv matris. De i målet aktuella anordningarna är nämligen även försedda med delar som inte omnämns i detta undernummer, såsom bakgrundsbelysning, en växelriktare för bakgrundsbelysning och en kontrollenhet för pixeladressering. Anordningarna kan ha flera användningsområden, men för att varorna i fråga ska anses ha fått den kompletta varans huvudsakliga karaktär måste de förses med ett antal viktiga delar. Undernummer 85282190 i KN, som avser Videomonitorer, det vill säga färdigarbetade varor, är således inte heller ett lämpligt undernummer för klassificeringen av de anordningar med flytande kristaller som avses i förevarande mål.

28. Enligt bestämmelsen i avsnitt I avdelning A punkt 2 a i KN:s första del, omfattar ett visst nummer visserligen en vara även när den är inkomplett eller inte färdigarbetad, under förutsättning att varan i detta skick har den kompletta eller färdigarbetade varans huvudsakliga karaktär. Detta verkar inte vara fallet med de i målet aktuella varorna eftersom deras slutanvändning beror på vilka kompletterande delar som de kommer att förses med i nästföljande produktionscykel.

29. De i målet aktuella anordningarna med flytande kristaller ska följaktligen inte klassificeras enligt undernummer 90138020 eller 85282190 i KN.

30. Däremot skulle nämnda anordningar, såsom varor som kan användas i apparater enligt nummer 8528 i KN (Televisionsmottagare, även med inbyggd rundradiomottagare, inbyggd utrustning för inspelning eller återgivning av ljud eller videosignaler; videomonitorer och videoprojektorer), enligt den förklarande anmärkningen till HS avseende nummer 8528, kunna klassificeras enligt nummer 8529 i KN (Delar som är lämpliga att användas uteslutande eller huvudsakligen till apparater enligt nr 8525–8528), närmare bestämt enligt undernummer 85299081 (för televisionskameror enligt nr 852530 och apparater enligt nr 8527 och 8528).

31. Det ankommer på den hänskjutande domstolen att pröva huruvida de i målet aktuella anordningarna med flytande kristaller har de objektiva egenskaper och kännetecken som är nödvändiga för att kunna betraktas som varor som är lämpliga att användas uteslutande eller huvudsakligen till apparater enligt nr 8525–8528 i KN.

32. Den fråga som ställts ska således besvaras enligt följande. Undernummer 85282190 i KN ska tolkas så att numret, den 29 december 2004, inte var tillämpligt på anordningar med flytande kristaller (LCD) med aktiv matris vilka utgörs huvudsakligen av följande beståndsdelar:

33. Eftersom förfarandet i förhållande till parterna i målet vid den nationella domstolen utgör ett led i beredningen av samma mål, ankommer det på den nationella domstolen att besluta om rättegångskostnaderna. De kostnader för att avge yttrande till domstolen som andra än nämnda parter har haft är inte ersättningsgilla.

Mot denna bakgrund beslutar domstolen (sjätte avdelningen) följande:

1 Rättegångsspråk: lettiska.