Förslag till avgörande av generaladvokat Paolo Mengozzi föredraget den 9 juni 2011
1 Originalspråk: italienska.
2 Rådets förordning (EEG) nr 1408/71 av den 14 juni 1971 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen (EGT L 149, s. 2; svensk specialutgåva, område 5, volym 1, s. 57). Den titel till förordningen som återges här är titeln till den konsoliderade versionen.
3 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen (EUT L 166, s. 1).
4 EUT C 210, 2003, s. 1.
5 EUT C 79, 2005, s. 9.
6 Regleras för närvarande genom Bundeskindergeldgesetz (förbundsstatlig lag om barnbidrag) av den 11 oktober 1995, i ändrad lydelse.
7 Real decreto legislativo del 20 junio 1994 no 1/1994, por el que se aprueba el texto refundido de la Ley General de la Seguridad Social (BOE nr 154 av den 29 juni 1994).
8 Ley del 7 abril 1982, no 13/1982, de Integración Social de los Minusválidos (BOE nr 103 av den 30 april 1982).
9 I ett fall är det fråga om änkan till en pensionär som under tiden har avlidit.
10 Dom av den 27 september 1988 i mål 313/86, Lenoir (REG 1988, s. 5391; svensk specialutgåva, volym 9, s. 683), punkt 10, av den 20 mars 2001 i mål C-33/99, Fahmi och Esmoris Cerdeiro-Pinedo Amado (REG 2001, s. I-2415), punkterna 33 och 34, och av den 31maj 2001 i mål C-43/99, Leclere och Deaconescu (REG 2001, s. I-4265), punkterna 41 och 42.
11 Domen i målet Lenoir (ovan fotnot 10), punkt 16.
12 Dom av den 11 juni 1991 i mål C-251/89, Athanasopoulos m.fl. (REG 1991, s. I-2797), punkt 28.
13 Se föregående fotnot.
14 Med, vilket ska påpekas, motsatta följder i förhållande till vad kommissionen har eftersträvat. De tyska familjebidragen skulle vid denna tidpunkt förmodligen inte längre utbetalas.
15 Se, exempelvis, dom av den 24 september 2002 i mål C-471/99, Martínez Domínguez m.fl. (REG 2002, s. I-7835).
16 Det förhållandet att det föreligger en möjlighet att välja mellan familjebidrag och en alternativ förmån som är oförenlig med dem är en grundläggande förutsättning för de första två tolkningsfrågorna. Den hänskjutande domstolen har formulerat den tredje frågan för det fall att denna valmöjlighet inte skulle föreligga.
17 Nämnda rättspraxis har bildats på grundval av den ursprungliga ordalydelsen av artikel 76 i förordningen. I denna artikel talades det om förmåner som kan utbetalas med hänvisning antingen till förmåner från anställningsstaten eller från bosättningsstaten. Artikel 76 hade ursprungligen följande lydelse: Rätten till familjeförmåner enligt artikel 73 och 74 skall upphöra om familjeförmåner eller -bidrag också kan utbetalas enligt lagstiftningen i den medlemsstat där familjemedlemmarna bor, på grund av förvärvsverksamhet.
18 Dom av den 13 november 1984 i mål 191/83, Salzano (REG 1984, s. 3741), punkt 10, av den 23 april 1986 i mål 153/84, Ferraioli (REG 1986, s. 1401), punkt 14, och av den 4 juli 1990 i mål C-117/89, Kracht (REG 1990, s. I-2781), punkt 11.
19 Med rådets förordning (EEG) nr 3427/89 av den 30 oktober 1989 om ändring av dels förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen, dels förordning (EEG) nr 574/72 om tillämpning av förordning (EEG) nr 1408/71 (EGT L 331, s. 1; svensk specialutgåva, område 5, volym 4, s. 165).
20 Dom av den 14 oktober 2010 i mål C-16/09, Schwemmer (REU 2010, s. I-9717), punkt 57. I det målet tillämpade domstolen ovannämnd rättspraxis för att tolka artikel 10 i rådets förordning (EEG) nr 574/72 av den 21 mars 1972 om tillämpningen av förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen (EGT L 74, s. 1; svensk specialutgåva, område 5, volym 1, s. 106).
21 Se ovan fotnot 17.
22 Generaladvokaten Darmon uttalade sig uttryckligen på detta sätt i sitt förslag till avgörande av den 11 oktober 1984 i målet Salzano (ovan fotnot 18), punkt 7.
23 Se, exempelvis, domen i målet Ferraioli (ovan fotnot 18), punkterna 16 och 17, och domen i målet Schwemmer (ovan fotnot 20), punkt 58.
24 Se dom av den 8 mars 2001 i mål C-215/99, Jauch (REG 2001, s. I-1901), punkt 21.
25 Domen i målet Schwemmer (ovan fotnot 20), punkt 57.