Förslag till avgörande av generaladvokat Melchior Wathelet föredraget den 11 april 2013

1 Originalspråk: franska.

2 EGT L 39, s. 40; svensk specialutgåva, område 5, volym 1, s. 191. Direktiv 76/207 ändrades genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/73/EG av den 23 september 2002 (EGT L 269, s. 15). Eftersom det föreskrivs i artikel 2 i direktiv 2002/73 att direktivet ska införlivas av medlemsstaterna senast den 5 oktober 2005, är det inte tidsmässigt tillämpligt på omständigheterna i det nationella målet vilka ägde rum år 2004. Direktiv 76/207 upphävdes med verkan från den 15 augusti 2009 genom artikel 34 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/54/EG av den 5 juli 2006 om genomförandet av principen om lika möjligheter och likabehandling av kvinnor och män i arbetslivet (EUT L 204, s. 23). Trots dessa ändringar anser jag att förevarande förslag till avgörande är relevant vid tolkningen av direktiv 2006/54. I artikel 28 i direktiv 2006/54 föreskrivs särskilt att detta direktiv inte ska påverka bestämmelser om skydd för kvinnor, särskilt beträffande graviditet och moderskap och att det inte påverkar tillämpningen av bestämmelserna i direktiv 96/34 och direktiv 92/85. Vidare får medlemsstaterna med tillämpning av artikel 3 i direktiv 2006/54, med rubriken Positiv särbehandling, behålla eller besluta om åtgärder inom ramen för artikel [157.4 FEUF] för att i praktiken säkerställa full jämställdhet mellan kvinnor och män i arbetslivet. Jag anser följaktligen att direktiv 2006/54 inte har ändrat innehållet i de bestämmelser i direktiv 76/207 som är tillämpliga på omständigheterna i det nationella målet.

3 EGT L 145, s. 4. Direktiv 96/34 upphörde att gälla den 8 mars 2012 genom artikel 4 i rådets direktiv 2010/18/EU av den 8 mars 2010 om genomförandet av det ändrade ramavtalet om föräldraledighet som ingåtts av BUSINESSEUROPE, UEAPME, ECPE och EFS och om upphävande av direktiv 96/34/EG (EUT L 68, s. 13). Trots de ändringar som gjorts genom direktiv 2010/18 vad gäller de bestämmelser som är tillämpliga på föräldraledighet, anser jag att direktivet inte har ändrat innehållet i de bestämmelser i direktiv 96/34 som har gjorts gällande i de yttranden som inkommit till domstolen i förevarande mål.

4 Den konsoliderade lagen om arbetstagare (texto refundido de la Ley del Estatuto de los Trabajadores), antagen genom kungligt lagdekret 1/1995 av den 24 mars 1995 (BOE nr 75 av den 29 mars 1995, s. 9654), i dess ändrade lydelse enligt lag 39/1999 av den 5 november 1999 (BOE av den 6 november 1999) om främjande av arbetstagarnas möjligheter att förena familjelivet med arbetslivet (Ley 39/1999 para promover la conciliación de la vida familiar y laboral de las personas trabajadoras) (BOE nr 266 av den 6 november 1999, s. 38934) (nedan kallad lagen om arbetstagare), är tillämplig i det nationella målet.

5 Ley General de la Seguridad Social som antogs genom kungligt lagdekret 1/1994 av den 20 juni 1994 (BOE nr 154 av den 29 juni 1994, s. 20658), i dess lydelse enligt lag 39/1999 (nedan kallad den allmänna lagen om social trygghet).

6 I den lydelse som var tillämplig vid tidpunkten för omständigheterna i det nationella målet.

7 Det framgår av handlingarna i målet att det spanska sociala trygghetssystemet utgörs dels av ett allmänt system, dels av särskilda system. En Procurador de los Tribunales kan i Spanien välja att ansluta sig antingen till det särskilda systemet för egenföretagare som ingår i det spanska sociala trygghetssystemet, eller till det privata arbetsrelaterade sociala trygghetssystemet Mutualidad General de los Procuradores, som är avsett för Procuradores de los Tribunales. Anslutningen till Mutualidad General de los Procuradores kan också utgöra ett komplement till det spanska sociala trygghetssystemet.

8 EGT L 348, s. 1.

9 Se punkterna 3–5 ovan.

10 Det framgår av handlingarna i målet och av lydelsen i artikel 48.4 i lagen om arbetstagare efter ändring genom lag 3/2007, att om denna ändrade lydelse hade varit tillämplig vid tidpunkten för omständigheterna i målet så skulle tvisten inte ha uppstått, eftersom fadern hade kunnat komma i åtnjutande av föräldraledighet och föräldrapenning oaktat om modern var ansluten till ett socialt trygghetssystem eller inte. INSS och den spanska regeringen bekräftade denna tolkning vid förhandlingen.

11 Dom av den 15 september 2011 i mål C-197/10, Unió de Pagesos de Catalunya (REU 2011, s. I‑8495), punkterna 16–18 och där angiven rättspraxis.

12 Se punkterna 78 och 86 nedan.

13 Dom av den 30 september 2010 i mål C-104/09, Roca Álvarez (REU 2010, s. I-8661).

14 I hänskjutandebeslutet anges att [d]et [inte är] denna period som det är fråga om i detta mål.

15 Se artikel 48.4 i lagen om arbetstagare.

16 Artikel 1.1 och 1.2 i direktiv 92/85.

17 Se, för ett liknande resonemang, ordet minst som förekommer två gånger i denna bestämmelse. Denna tolkning bekräftas enligt min mening av skäl 1 i direktiv 92/85, där det hänvisas till direktivets rättsliga grund, det vill säga artikel 118a i EEG-fördraget i vilken det föreskrivs att rådet genom direktiv ska anta minimikrav, främst i fråga om arbetsmiljön, i syfte att förbättra arbetstagarnas säkerhet och hälsa. Se även artikel 153 FEUF.

18 Artikel 48.4 i lagen om arbetstagare.

19 Dom av den 11 oktober 2007 i mål C-460/06, Paquay (REG 2007, s. I-8511), punkt 27.

20 I punkt 58 i dom av den 27 oktober 1998 i mål C-411/96, Boyle (REG 1998, s. I-6401), slog domstolen fast … att även om medlemsstaterna enligt artikel 8 i [direktiv 92/85] skall vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att kvinnliga arbetstagare är berättigade till barnledighet under minst fjorton veckor, är det för dem fråga om en rättighet som de kan avstå från, med undantag av den obligatoriska mammaledigheten på två veckor som föreskrivs i artikel 8.2 ….

21 Genom att det i artikel 48.4 föreskrivs en period då anställningsavtalet är suspenderat, påverkas arbetsvillkoren i den mening som avses i artikel 5 i direktiv 76/207.

22 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 30 september 2010 i mål C‑104/09, Roca Álvarez (REU 2010, s. I-8661), punkterna 19 och 20.

23 Ibidem, punkterna 22 och 23.

24 Se domen i det ovannämnda målet Roca Álvarez, punkt 24, dom av den 29 november 2001 i mål C-366/99, Griesmar (REG 2001, s. I-9383), punkt 56, och av den 19 mars 2002 i mål C-476/99, Lommers (REG 2002, s. I-2891), punkt 30.

25 Ibidem, punkt 25.

26 Ibidem, punkterna 36–38.

27 Domen i det ovannämnda målet Roca Álvarez, punkt 27, dom av den 12 juli 1984 i mål 184/83, Hofmann (REG 1984, s. 3047), punkt 25, dom av den 14 juli 1994 i mål C-32/93, Webb (REG 1994, s. I-3567; svensk specialutgåva, volym 16, s. I-35), punkt 20, av den 30 juni 1998 i mål C-394/96, Brown (REG 1998, s. I-4185), punkt 17, och av den 1 februari 2005 i mål C-203/03, kommissionen mot Österrike (REG 2005, s. I-935), punkt 43.

28 Dom av den 19 november 1998 i mål C-66/96, Høj Pedersen m.fl. (REG 1998, s. I-7327), punkterna 54–56.

29 Domen i det ovannämnda målet Hofmann, punkterna 25 och 26.

30 Se, analogt, domen i det ovannämnda målet Roca Álvarez, punkt 31.

31 Ibidem, punkterna 33 och 34.

32 Ibidem, punkt 37.

33 EGT L 303, s. 16.

34 Se artikel 1.