Förslag till avgörande av generaladvokat Eleanor Sharpston föredraget den 11 juli 2013

1 Originalspråk: engelska.

2 Rådets direktiv 2004/83/EG av den 29 april 2004 om miniminormer för när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer skall betraktas som flyktingar eller som personer som av andra skäl behöver internationellt skydd samt om dessa personers rättsliga ställning och om innehållet i det beviljade skyddet (EUT L 304, s. 12).

3 Undertecknades i Genève den 28 juli 1951 (Förenta nationernas fördragssamling, volym 189, s. 150, nr 2545 (1954)) (nedan kallad Genèvekonventionen) och trädde i kraft den 22 april 1954. Denna konvention kompletterades och ändrades genom protokollet angående flyktingars rättsliga ställning, som antogs i New York den 31 januari 1967 och trädde i kraft den 4 oktober 1967 (konventionen och protokollet kallas nedan gemensamt för Genèvekonventionen).

4 EUT C 83, 2010, s. 389.

5 De motsvarande rättigheterna i Europakonventionen finns i artiklarna 8 och 14. Artikel 8 innehåller en rätt till skydd för personers privat- och familjeliv och i artikel 14 garanteras att de fri- och rättigheter som anges i Europakonventionen ska säkerställas utan åtskillnad såsom på grund av kön, ras, hudfärg, språk, religion, politisk eller annan åskådning, nationellt eller socialt ursprung, tillhörighet till nationell minoritet, förmögenhet, börd eller ställning i övrigt.

6 Se skälen 1 och 2 i direktivet.

7 Se skäl 3 i direktivet. Se även skäl 15 som anger att samråd med FN:s flyktingkommissariat kan ge medlemsstaterna värdefull vägledning när det gäller att fastställa flyktingstatus enligt artikel 1 i Genèvekonventionen.

8 Se skäl 4 i direktivet.

9 Se skälen 6, 16 och 17 i direktivet.

10 Se skäl 10 i direktivet.

11 Se artikel 3 i direktivet.

12 Tre mål pågår för närvarande vid domstolen, de förenade målen C‑148/13–C‑150/13, A, B och C, avseende tolkningen av artikel 4 i direktivet och de gemensamma förutsättningarna för att göra en trovärdighetsbedömning av en sökandes påstående om viss sexuell läggning.

13 De undantagslösa rättigheterna enligt artikel 15.2 i Europakonventionen är rätten till livet (artikel 2), förbuden mot tortyr, slaveri och tvångsarbete (artiklarna 3 och 4) samt rätten att inte straffas utan ett vederbörligt rättsligt förfarande (artikel 7).

14 När ansökningarna gjordes var den relevanta ministern Minister voor Immigratie en Asiel. Titeln för denna post har sedermera ändrats till Minister voor Immigratie, Integratie en Asiel.

15 Västafrikanska CFA-franc (BCEAO).

16 FN:s flyktingkommissariat (nedan kallat UNHCR) behandlade i sitt yttrande lesbiska, homosexuella, bisexuella och intersexuella personer samt personer med könsöverskridande identitet. UNHCR använde i detta avseende akronymen LGBTI (lesbian, gay, bisexual, transgender och intersex) för att ge begreppet sexuell läggning en bred betydelse. Eftersom målet i den nationella domstolen rör tre manliga homosexuella personer som har ansökt om flyktingstatus har jag använt den beskrivningen i detta förslag till förhandsavgörande.

17 Se dom av den 5 september 2012 i de förenade målen C‑71/11 och C‑99/11, Y och Z, punkt 48 och där angiven rättspraxis.

18 Se dom av den 19 december 2012 i mål C‑364/11, Abed El Karem El Kott m.fl., punkterna 42 och 43 och där angiven rättspraxis.

19 Se punkt 32 i mitt förslag till avgörande i målet Abed El Karem El Kott m.fl. (ovan fotnot 18).

20 Se Europadomstolens dom av den 22 oktober 1981 i målet Dudgeon mot Förenade kungariket, serie A nr 142, § 60–62, och av den 19 februari 2013 i målet X m.fl. mot Österrike [GC], ansökan nr 19010/07, § 95 angående rätten till familjeliv.

21 Det finns vissa regionala instrument som garanterar rätten till icke-diskriminering, som till exempel African Charter on Human and People’s Rights. Där garanteras dock inte, lika lite som i Genèvekonventionen och i Europakonventionen, någon rätt att uttrycka sin sexuella läggning. Se rapporten Making Love a Crime – Criminalisation of Same-Sex Conduct in Sub-Saharan Africa, som publicerades av Amnesty International den 25 juni 2013: www.amnesty.org/en/library/into/AFRO1/001/2013/en.

22 Se Europadomstolens dom av den 6 februari 2003 i målet Mamatkulov och Askarov mot Turkiet [GC], ansökningarna nr 46827/99 och nr 46951/99, § 121, Recueil des arrêts et décisions 2005-I, avseende Europakonventionen i allmänhet. Se punkterna 5–7 i FN:s riktlinjer för internationellt skydd nr 9 av den 23 oktober 2012, tillgängliga på www.unhcr.org/509136ca9.html (nedan kallade UNHCR:s riktlinjer) avseende Genèvekonventionen.

23 Se Europakommissionens avgörande av den 30 september 1975 i målet X mot Förbundsrepubliken Tyskland, ansökan nr 5935/72, § 2, och av den 17 juli 1986 i målet Johnson mot Förenade kungariket, ansökan nr 10389/83.

24 Ansökan nr 25186/94, Europakommissionens avgörande av den 1 juli 1997, § 58–66.

25 Rechtbanks bedömning har omnämnts i Raad van States begäran om förhandsavgörande. Den hänskjutande domstolen har dock inte angett om den delar Rechtbanks uppfattning. Jag har förstått att avsikten med Raad van States hänvisning till Rechtbanks bedömning var att förklara anledningen till att Raad van States sökte klarhet i tolkningen av artikel 10.1 d i direktivet. Jag har därför vid min utredning tagit hänsyn till Rechtbanks bedömning.

26 Rechtbank kan ha vilseletts av omständigheten att den andra strecksatsen i artikel 10.1 d hänvisar till en grupp som har en särskild identitet i det berörda landet eftersom den uppfattas som annorlunda av omgivningen. Att uppfattas som annorlunda är dock i sig självt ett neutralt tillstånd. Uppenbarligen är det emellertid inte ett neutralt tillstånd att vara förföljd eller att diskrimineras.

27 Se KOM(2001) 510 slutlig, särskilt del 3.

28 Numera hänvisar UNHCR:s riktlinjer till Yogyakartaprinciperna om tillämpning av det internationella skyddet av de mänskliga rättigheterna vad gäller sexuell läggning och könsidentitet, som antogs 2007. I fjärde stycket i ingressen till Yogyakartaprinciperna anges att sexuell läggning avser varje enskild persons förmåga till djupt känslomässig, kärleksfull och sexuell attraktion till och intim och sexuell relation med enskilda personer av motsatt kön eller samma kön eller mer än ett kön.

29 I X:s och Y:s fall har Raad van State nämnt dessa omständigheter (som slagits fast av Rechtbank respektive domaren som prövade talan om interimistiska åtgärder) i begäran om förhandsavgörande. Den hänskjutande domstolen har dock inte angett om den delar första instansernas uppfattning. Jag har förstått det så att Raad van State åberopade dessa omständigheter i syfte att förklara sina egna skäl för att söka klarhet i tolkningen av artikel 9.1 i direktivet av domstolen och jag har därför beaktat dem i min bedömning.

30 Se ovan punkt 15.

31 Det är min uppfattning att Nederländerna har anfört ett liknande betraktelsesätt i riktlinjerna. Se ovan punkt 13.

32 Förutom Europadomstolens dom i målet Dudgeon (ovan fotnot 19) är de mest kända domarna från Europadomstolen domen av den 26 oktober 1988 i målet Norris mot Irland, serie A nr 142, samt domen av den 22 april 1993 i målet Modinos mot Cypern, serie A nr 259. Den nationella lagstiftning som angreps i målet Modinos upphävdes relativt nyligen (1997). Se också ovan i punkt 25 och fotnoterna 23 och 24 nämnda rättspraxis från Europakommissionen rörande diskriminering och åldersgränsen för homosexuella och heterosexuella gärningar.

33 Europadomstolens dom av den av den 22 juni 2004 i målet F. mot Förenade kungariket, ansökan nr 17341/03, § 3, och av den 20 december 2004 i målet I.I.N. mot Nederländerna, ansökan nr 2035/04. Sådan export skulle kunna betraktas som en form av imperialism avseende mänskliga rättigheter eller kultur.

34 Min kursivering.

35 Detta innebär således – exempelvis – att om öppen sexuell intimitet mellan heterosexuella undanbedes och är straffbart enligt straffrättsliga bestämmelser, utgör en tillämpning av samma regler på homosexuella vuxna inte förföljelse. Situationen skulle dock vara en annan om lagen aldrig verkställdes gentemot heterosexuella, men däremot verkställdes aktivt gentemot homosexuella. Se vidare punkt 75 nedan.

36 Se domen i målet Y och Z (ovan fotnot 16), punkterna 53 och 54.

37 Se artiklarna 9.3 och 10.2.

38 Jag har kastat om delfrågorna för att särskilja de olika spörsmål som den nationella domstolen har tagit upp.

39 Dom av den 16 december 1981 i mål 244/80, Foglia (REG 1981, s. 3045), punkterna 18–20.

40 Se ovan punkt 13.

41 Se, exempelvis, F. mot Förenade kungariket (ovan fotnot 33).

42 Att leva i celibat, som ett avsiktligt sätt att inte (fysiskt) ge uttryck för sin sexuella läggning, kan väljas frivilligt av en mängd orsaker, men det kan inte tvingas på någon utan att förneka personen dennes rätt till att ha en sexuell personlighet.

43 Se punkterna 38–52 och 62–68 i generaladvokaten Bots förslag till avgörande i målet Y och Z (ovan fotnot 17).