lagen.
EU-domstolen

Förslag till avgörande av generaladvokat Eleanor Sharpston föredraget den 13 november 2014

CELEX
62012CC0546
Typ
EU-domstolen

Källa

1 Originalspråk: engelska.

2 Dom Schräder mot CPVO – Hansson (LEMON SYMPHONY), T‑133/08, T‑134/08, T‑177/08 och T‑242/09, EU:T:2012:430, nedan kallad den överklagade domen.

3 En gul blomma som liknar tusensköna och som används som prydnadsväxt.

4 Se punkterna 7–12 i den överklagade domen. Jag sammanfattar det administrativa förfarandet vid växtsortsmyndigheten och nämnden nedan i punkterna 23–36.

5 Denna sort produceras och saluförs av Jungpflanzen Grünewald GmbH (nedan kallat Grünewald), i vilket bolag Ralf Schräder äger 5 procent av andelarna.

6 Rådets förordning (EG) nr 2100/94 av den 27 juli 1994 om gemenskapens växtförädlarrätt (EGT 1994 L 227 s. 1; svensk specialutgåva, område 3, volym 60, s. 196), (nedan kallad grundförordningen eller förordningen).

7 EUT C 83, 2010, s. 389.

8 Artiklarna 1 och 3.

9 Artikel 4.

10 Artikel 5.1.

11 Artikel 6.

12 Nämligen följande: a) Produktion eller reproduktion (förökning). b) Behandling med avseende på förökning. c) Erbjudande till försäljning. d) Försäljning eller annan form av saluföring. e) Export från gemenskapen. f) Import till gemenskapen. (g) Lagring i syfte att utföra de åtgärder som avses i a till f.

13 Kapitel II i grundförordningen.

14 Bestämmelserna om prövning av ansökningar finns i kapitel II. Enligt artikel 54 ska CPVO pröva om villkoren för att bevilja gemenskapens växtförädlarrätt är uppfyllda. I artikel 55.1 föreskrivs att en teknisk provning ska göras, bland annat för att fastställa om villkoren i artikel 7 rörande särskiljbarhet är uppfyllda. Provningen utförs av de myndigheter som utsetts av medlemsstaterna och som fått ansvaret att göra den, i enlighet med artikel 30.4.

15 Artikel 9.

16 Artikel 75.

17 Artikel 81.1.

18 Artikel 67. Enligt artikel 21 ska CPVO upphäva gemenskapens växtförädlarrätt om det fastställs att villkoren om enhetlighet (artikel 8) och stabilitet (artikel 9) inte längre uppfylls.

19 Artikel 87.4.

20 Artikel 72.

21 Ett överklagande till tribunalen ska vara begränsat till rättsfrågor. De grunder på vilka ett beslut får överklagas enligt artikel 73.2 innefattar bristande behörighet, överträdelser av väsentliga formföreskrifter, överträdelse av fördraget, av grundförordningen eller av bestämmelser rörande deras tillämpning, eller maktmissbruk.

22 Kommissionens förordning (EG) nr 1239/95 av den 31 maj 1995 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 2100/94 i fråga om förfaranden inför Gemenskapens växtsortsmyndighet (EGT 1995, L 121, s. 37) (nedan kallad genomförandeförordningen). Den upphävdes och ersattes av kommissionens förordning (EG) nr 874/2009 (EGT 2009, L 251, s. 3) med verkan från och med den 14 oktober 2009, efter tidpunkten för omständigheterna i de nationella målen. Dessa föreskrifter innefattar rätten för parterna i förfarandet att inge handlingar som stöd för sina argument (artikel 57) samt bestämmelser om bevisupptagning (artikel 60) och förordnande av sakkunniga (artikel 61).

23 Jørn Hansson ansåg också att saluföringen av SUMOST 01 utgjorde en kränkning av hans rättigheter avseende LEMON SYMPHONY. Han väckte därför en talan mot Grünewald vid tysk domstol, som dömde till hans fördel. Grünewalds överklagande till Bundesgerichtshof (federal domstol) ogillades den 23 april 2009.

24 Överklagandenämndens beslut är A 005/2007 (rörande en ansökan om beviljande av växtförädlarrätt för sorten SUMOST 01), A 006/2007 (rörande en ansökan om upphävande av växtförädlarrätt för LEMON SYMPHONY) och A 007/2007 (där växtsortsmyndighetens beslut att på eget initiativ anpassa den officiella beskrivningen av LEMON SYMPHONY angreps).

25 A 010/2007 (där växtsortsmyndighetens beslut rörande ogiltigförklaring av växtförädlarrätt för LEMON SYMPHONY angreps) (nedan kallat det angripna beslutet).

26 Enligt nämnden berodde det på att den kemiska behandlingen i fråga hade utförts i enlighet med relevanta testprotokoll.

27 Ralf Schräder framförde det erbjudandet efter att han hade inkommit med sin ansökan till tribunalen den 24 juni 2009: se punkt 77 i tribunalens dom.

28 Mål T‑177/08 (avslagsbeslutet A 005/2007), mål T‑134/08 (beslutet att avslå ansökan om upphävande A 006/2007), mål T‑133/08 (beslutet om anpassning A 007/2007) respektive mål T‑242/09 (beslutet om ogiltigförklaring A 010/2007).

29 Punkt 126.

30 Punkt 128.

31 Punkt 129.

32 Rådets förordning (EG) nr 207/2009 av den 26 februari 2009 om gemenskapsvarumärke (EUT 2009 L 78, s. 1) (nedan kallad förordning 207/2009), i vilken det föreskrivs att vid förfarande inför byrån för harmonisering inom den inre marknaden (nedan kallad harmoniseringsbyrån) ska denna utan särskilt yrkande pröva sakförhållandena; dock ska i ärenden om relativa registreringshinder prövningen vara begränsad till vad parterna åberopat och yrkat. Se punkt 130.

33 Rådets förordning (EG) nr 6/2002 av den 12 december 2001 om gemenskapsformgivning (EGT L 3, 2002, s. 1) (nedan kallad formgivningsförordningen). Där föreskrivs att harmoniseringsbyrån på eget initiativ ska pröva sakförhållandena. I ärenden om ogiltigförklaring ska dock prövningen vara begränsad till vad parterna åberopat och yrkat. Se punkt 131.

34 Punkt 132. Se vidare artikel 81.1 i grundförordningen.

35 Punkt 133.

36 Punkt 134.

37 Punkt 135.

38 Punkt 136.

39 Punkt 137; se, i synnerhet, dom ILFO/High Authority, 51/65, EU:C:1966:21.

40 Punkt 138.

41 Punkt 139.

42 Punkt 140.

43 Punkt 141.

44 Punkt 158.

45 Punkt 159.

46 Punkt 160.

47 Som beskrivs i CPVO:s tekniska protokoll rörande provning av särskiljbarhet, enhetlighet och stabilitet (Distinctness, Uniformity, Stability); se punkt 2 ovan.

48 Punkt 161.

49 Punkt 162.

50 Punkt 163.

51 Punkt 164.

52 Punkt 165.

53 Punkt 166.

54 Punkterna 167 och 168.

55 Punkt 169.

56 Artikel 20 i grundförordningen.

57 Som genomförs i enlighet med artiklarna 54 och 55 i grundförordningen.

58 Se vidare artikel 57 i genomförandeförordningen.

59 Se artiklarna 60 och 61 i genomförandeförordningen.

60 Artikel 51 i genomförandeförordningen.

61 Artikel 72 i grundförordningen.

62 Dom Brookfield New Zealand och Elaris/CPVO och Schniga, C‑534/10 P, EU:C:2012:813, punkt 50.

63 Ett gemenskapsvarumärke kan förklaras ogiltigt enligt artikel 52.1 i förordning nr 207/2009, exempelvis om det har registrerats I strid med artikel 7 bland annat av den anledningen att varumärket i fråga saknar särskiljningsförmåga (artikel 7.1 b).

64 Artikel 52 i formgivningsförordningen.

65 Dom PepsiCo/Grupo Promer Mon Graphic, C‑281/10 P, EU:C:2011:679, punkterna 78 och 79.

66 Se punkt 138 i den överklagade domen.

67 Se punkt 139 i den överklagade domen.

68 Se punkt 141 i den överklagade domen.

69 Se punkt 149 i den överklagade domen.

70 Se punkt 150 i den överklagade domen.

71 Det konstaterandet kan förefalla oförenligt med tribunalens tolkning av artikel 76 såtillvida som tribunalen slog fast att nämnden strängt taget inte är skyldig att på eget initiativ pröva sakförhållandena.

72 Dom Brookfield New Zealand och Elaris/CPVO och Schniga, EU:C:2012:813, punkterna 39 och 40 och där angiven rättspraxis.

73 Dom ILFO/High Authority, EU:C:1966:21, sidorna 95 och 96.

74 Dom Alliance One International och Standard Commercial Tobacco/kommissionen och kommissionen/Alliance One International m.fl., C‑628/10 P och C‑14/11 P, EU:C:2012:479, punkt 64.

75 Dom Brookfield New Zealand och Elaris mot CPVO och Schniga, EU:C:2012:813, punkterna 39 och 40 och där angiven rättspraxis.

76 Se punkt 145 i den överklagade domen.

77 Se punkterna 152–157 i den överklagade domen.

78 Se punkterna 158–162 i den överklagade domen.

79 Se punkterna 165–168 i den överklagade domen.

80 Dom PepsiCo/Grupo Promer Mon Graphic, EU:C:2011:679, punkterna 78 och 79 och där angiven rättspraxis.

81 Dom Schräder/CPVO, C‑38/09 P, EU:C:2010:196, punkt 77.

82 Punkterna 145–168 i den överklagade domen.