Förslag till avgörande av generaladvokat Eleanor Sharpston föredraget den 30 april 2014

1 Originalspråk: engelska.

2 Med växtföljd avses allmänt ett jordbruksförfarande genom vilket olika växter odlas efter varandra på samma mark under en period för att bevara jordens fertilitet och minska negativa verkningar av skadeväxter (Dictionary of Biology, Elizabeth Martin och Robert Hine, Oxford University Press, 2008).

3 Rådets förordning (EG) nr 1782/2003 av den 29 september 2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare och om ändring av förordningarna (EEG) nr 2019/93, (EG) nr 1452/2001, (EG) nr 1453/2001, (EG) nr 1454/2001, (EG) nr 1868/94, (EG) nr 1251/1999, (EG) nr 1254/1999, (EG) nr 1673/2000, (EEG) nr 2358/71 och (EG) nr 2529/2001 (EUT L 270, s. 1).

4 Kommissionens förordning (EG) nr 796/2004 av den 21 april 2004 om närmare föreskrifter för tillämpningen av de tvärvillkor, den modulering och det integrerade administrations- och kontrollsystem som föreskrivs i rådets förordningar (EG) nr 1782/2003 och (EG) nr 73/2009 och för tillämpningen av de tvärvillkor som föreskrivs i rådets förordning (EG) nr 479/2008 (EUT L 141, s. 18).

5 Rådets förordning (EG) nr 73/2009 av den 19 januari 2009 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd för jordbrukare inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare, om ändring av förordningarna (EG) nr 1290/2005, (EG) nr 247/2006 och (EG) nr 378/2007 samt om upphävande av förordning (EG) nr 1782/2003 (EUT L 30, s. 16).

6 Kommissionens förordning (EG) nr 1122/2009 av den 30 november 2009 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 73/2009 vad gäller tvärvillkor, modulering och det integrerade administrations- och kontrollsystem inom de system för direktstöd till jordbrukare som införs genom den förordningen och om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1234/2007 när det gäller tvärvillkoren för stöd inom vinsektorn (EUT L 316, s. 65).

7 _ Skillnader i lydelsen är markerade med hakparenteser.

8 _ I förordning nr 796/2004 används i den tyska språkversionen av denna bestämmelse, till skillnad från andra språkversioner, verbet umbrechen, vilket betyder bryta upp (jorden), och således att plöja eller bereda (för första gången). I förordning nr 1122/2009 är det verbet umwidmen (bokstavligen anpassa)” som har använts. När i den engelska språkversionen det enkla verbet convert har använts, har i flera andra språkversioner specifikt hänförts till omställning till annan användning.

9 I den tyska språkversionen används åter verbet umbrechen i båda förordningarna.

10 I den tyska språkversionen har i båda förordningarna att återställa marken till permanent betesmark benämnts Flächen wieder als Dauergrünland einzusäen (bokstavligen att åter odla mark som permanent betesmark).

11 Kommissionens förordning (EG) nr 1120/2009 av den 29 oktober 2009 om tillämpningsföreskrifter för det system med samlat gårdsstöd som föreskrivs i avdelning III i förordning nr 73/2009 (EUT L 316, s. 1).

12 Kommissionens förordning (EG) nr 239/2005 av den 11 februari 2005 om ändring och rättelse av förordning (EG) nr 796/2004 (EUT L 42, s. 3)

13 Medlemsstaterna fick även inbegripa de jordbruksgrödor som förtecknas i bilaga IX till förordning nr 1782/2003 eller, i förekommande fall, bilaga I till förordning nr 1120/2009. Dessa bilagor innehåller identiska förteckningar över olika slag av spannmål, oljeväxter, proteingrödor, lin och hampa, som normalt sett inte skulle betraktas som bete. Det angavs emellertid vid förhandlingen att Tyskland inte hade utnyttjat möjligheten att inkludera dessa grödor.

14 Kommissionens beslut 2000/115/EG av den 24 november 1999 om definitioner av variablerna, förteckningen över jordbruksprodukter, undantagen från definitionerna samt regioner och distrikt för undersökningarna av företagsstrukturen i jordbruket (EGT L 38, s. 1), i ändrad lydelse genom kommissionens förordning (EG) nr 1444/2002 av den 24 juli 2002 (EGT L 216, s. 1).

15 Kommissionens förordning (EG) nr 1200/2009 av den 30 november 2009 om tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1166/2008 om undersökningar om jordbrukets struktur och en undersökning om produktionsmetoder inom jordbruket när det gäller koefficienter för djurenheter och fastställande av variabler (EUT L 329, s. 1).

16 Verbet umbrechen, vilket i den tyska språkversionen av förordning nr 796/2004 motsvarar att omställa (till annan användning) eller dess motsvarighet på andra språk.

17 Det verb som används är återigen umbrechen.

18 Den hänskjutande domstolen använder ordet einschlitzen.

19 Se artikel 5.2 andra stycket i förordning nr 1782/2003 och artikel 6.2 andra stycket i förordning nr 73/2009 (ovan fotnot 11).

20 Den hänskjutande domstolen har här använt verbet umbrechen.

21 Artikel 149 i förordning nr 73/2009.

22 I artikel 3.4 a i både förordning 796/2004 och förordning nr 1122/2009 föreskrivs att [p]ermanent betesmark ska vara den permanenta betesmark som deklarerats av jordbrukarna år 2003.

23 Artikel 2.2 i förordning nr 796/2004 och artikel 2 c i förordning nr 1120/2009.

24 Se ovan punkt 10. Se även punkt 11 avseende betesmark och slåtteräng och permanent gröda.

25 Växtföljd av primitivt slag praktiserades redan på medeltiden och kunde typiskt sett grunda sig på en treårig följd under vilken man på remsor sådde (exempelvis) vete, följt av korn, och marken sedan lades i träda under ett år för att återställas. Äran för den omfattande användningen av modern växtföljd tillskrivs vanligtvis Charles Townshend, den andre greve Townshend (1674–1738), som i Norfolk introducerade en ny form av fyrväxtföljd som redan hade prövats av jordbrukare i Waaslandregionen i Low Countries. Townshend tillade rova och klöver till de traditionella grödorna vete och korn (därav hans smeknamn Turnip Townshend) och beordrade att växtföljden skulle omfatta fyra individuella marker i stället för smala remsor. Växtföljden eliminerade markernas behov av att ligga i träda (och således inte vara produktiva) för att återfå deras fertilitet, eftersom klöverklumparna (ibland av detta skäl kallade gröngödsel) fixerar nitrater i jorden och således återför vad andra grödor som vete och korn tar bort. Townshends innovation kopierades brett och blev ett betydande bidrag till den jordbruksrevolution som föregick den industriella revolutionen.

26 Inbegripet, i förekommande fall, de övriga grödor som uppräknas i bilaga IX till förordning nr 1782/2003 och bilaga I till förordning nr 1120/2009 (se fotnot 13 ovan).

27 Se punkterna 36 och 38 ovan.

28 Se exempelvis dom Partena, C-137/11, EU:C:2012:593, punkt 56 och där angiven rättspraxis.

29 Se punkterna 8 och 9 ovan.

30 Bundesverwaltungsgericht har uttryckligen angett att den är bunden av andrainstansdomstolens fastställande av de faktiska omständigheterna och inte kan göra en egen prövning av dessa.

31 Se punkterna 8 och 9 ovan.

32 Se punkterna 36, 38 och 59 ovan.

33 Det kan vara så att lagstiftaren avsåg att göra den åtskillnad som jag har beskrivit ovan i punkt 54. Lydelsen i förordningen anger emellertid inte uttryckligen detta och, i avsaknad av expertutlåtande, känner jag mig inte tillräckligt säker för att föreslå att domstolen ska tolka den så och att den nya gröda som sås måste vara av en annan kategori.

34 Se punkterna 18–21 ovan.