Förslag till avgörande av generaladvokat Paolo Mengozzi föredraget den 12 juni 2014

1 Originalspråk: franska.

2 EGT L 299, s. 9.

3 EUT C 303, 2007, s. 1.

4 EGT L 183, s.1; svensk specialutgåva, område 5, volym 4, s. 146.

5 Artikel 7 i direktiv 2003/88 är en kodifiering av gällande rätt av artikel 7 i rådets direktiv 93/104/EG av den 23 november 1993 om arbetstidens förläggning i vissa avseenden (EGT L 307, s. 18).

6 Artiklarna L.313-1, L.313-13 och L.313-5 i lagen om socialt arbete och familjer, i deras respektive lydelse som gällde fram till och med den 2 december 2005, den 7 mars 2007 och den 11 februari 2005.

7 Se bland annat artiklarna R.314-34 och R.314-56 i lagen om socialt arbete och familjer som trädde i kraft den 26 oktober 2004.

8 Artiklarna 1 och 5 i dekret nr 77-1546 av den 31 december 1977 (JORF, 12 januari 1978, s. 333).

9 Artikel L.243-4 i lagen om socialt arbete och familjer, i dess lydelse som gällde från och med den 23 december 2000 till och med den 11 februari 2005. Från och med år 2007 erhåller handikappade personer med placering på en sådan anläggning som ägnar sig åt yrkesrelaterade aktiviteter på heltid en ersättning som uppgår till mellan 55 procent och 110 procent av minimilönen (se artikel R.243-5 i lagen om socialt arbete och familjer som trädde i kraft den 1 januari 2007). Denna ersättning som utges av mottagningsenheten kompenseras i huvudsak av staten.

10 Såsom klargjordes vid förhandlingen av det ombud som företrädde Association de parents et d’amis de personnes handicapées mentales (APEI) och inte har bestritts.

11 Artikel L.243-5 i lagen om socialt arbete och familjer, i dess lydelse som gällde från och med den 23 december 2000 till och med den 11 februari 2005.

12 Se bland annat artikel 9 i dekret nr 77-1546.

13 Jag kommer för enkelhetens skull att i mitt resonemang enbart använda begreppet center för hjälp till arbete

14 En handikappad person som arbetar på en inrättning för hjälp till arbete ingår således ett avtal om understöd och hjälp till arbete med sistnämnda, efter det att det behöriga utskottet fastställt att den berörda personen kan placeras på en inrättning för hjälp till arbete. Den ersättning som erhålls ska visserligen även i fortsättningen definieras som lön, men den utgör inte alltid lön, i den mening som avses i den franska lagen om arbete (se artikel L.243-5 i lagen om socialt arbete och familjer, i dess lydelse som gällde från och med den 12 februari 2005).

15 Av handlingarna i målet framgår att Gérard Fenoll kunde ta ut 18 betalda semesterdagar år 2004, och att han regelbundet fram till år 2004 hade fem veckors betald årlig semester.

16 Den hänskjutande domstolen har i detta avseende bland annat hänvisat till dom KHS (C‑214/10, EU:C:2011:761).

17 Detta förklarar att behörighet att handlägga målet i den nationella domstolen i första instans tillerkänts tribunal d’instance d’Avignon och inte Conseil des Prud’hommes.

18 Cour de cassation har i detta avseende hänvisat till en dom som meddelats av den franska Conseil d’État den 22 februari 2007 (ECLI:FR:CESEC:2007:264541.20070222), i vilken det fastställdes att de uppgifter som utförs av de privaträttsliga organ som driver centren för hjälp till arbete inte kan räknas som offentlig verksamhet.

19 Se även domen Union syndicale Solidaires Isère (C‑428/09, EU:C:2010:612, punkt 27).

20 Dom Dominguez (C‑282/10, EU:C:2012:33, punkt 16 och där angiven rättspraxis) och dom Réexamen Commission/Strack (C‑579/12 RX II, EU:C:2013:570, punkt 26 och där angiven rättspraxis).

21 Dom KHS (EU:C:2011:761, punkt 34).

22 Se, med avseende på artikel 7 i direktiv 93/104 som har samma lydelse, dom BECTU (C‑173/99, EU:C:2001:356, punkt 34).

23 Dom KHS (EU:C:2011:761, punkt 31 och där angiven rättspraxis).

24 Dom Heimann (C-229/11 och C‑230/11, EU:C:2012:693, punkt 23 och där angiven rättspraxis), dom Réexamen Commission/Strack (RX II, EU:C:2013:570, punkt 29 och där angiven rättspraxis) och beslut Brandes (C‑415/12, EU:C:2013:398, punkt 29).

25 Dom O’Brien (C‑393/10, EU:C:2012:110, punkt 30 och där angiven rättspraxis). Se även punkt 25 i generaladvokaten Kokotts förslag till avgörande i målet O’Brien (C‑393/10, EU:C:2011:746).

26 I motsats till vad som den hänskjutande domstolen har antytt. Se dom Union syndicale Solidaires Isère (EU:C:2010:612, punkt 27).

27 Dom Union syndicale Solidaires Isère (EU:C:2010:612, punkt 28).

28 Dom Neidel (C‑337/10, EU:C:2012:263, punkt 23).

29 Dom Union syndicale Solidaires Isère (EU:C:2010:612, punkt 29).

30 Se, analogt, dom Union syndicale Solidaires Isère (EU:C:2010:612, punkt 30).

31 Se, bland annat, dom Trojani (C‑456/02, EU:C:2004:488, punkt 15).

32 Dom Trojani (EU:C:2004:488, punkt 17).

33 Dom Trojani (EU:C:2004:488, punkt 24).

34 Se, särskilt, dom Bettray (344/87, EU:C:1989:226, punkt 15), dom Bernini (C‑3/90, EU:C:1992:89, punkt 16), dom Kurz (C‑188/00, EU:C:2002:694, punkt 33) och dom Trojani (EU:C:2004:488, punkt 16).

35 Se, särskilt, dom Bettray (EU:C:1989:226, punkt 13 och där angiven rättspraxis).

36 Dom Bettray (EU:C:1989:226, punkterna 17 och 20).

37 Dom Bettray (EU:C:1989:226, punkt 18).

38 Dom Bettray (EU:C:1989:226, punkt 19).

39 Dom Bettray (EU:C:1989:226, punkt 13 och där angiven rättspraxis). Avseende sambandet mellan förekomsten av verklig och faktisk verksamhet och fri rörlighet för arbetstagare, se även Levin (53/81, EU:C:1982:105, punkterna 16 och 17).

40 Dom Birden (C‑1/97, EU:C:1998:568, punkt 31) och dom Trojani (EU:C:2004:488, punkt 19).

41 Se dom Bettray (EU:C:1989:226, punkt 19).

42 Såsom hushåll, underhåll av grönområden och restaurangverksamhet.

43 Generaladvokaten Jacobs noterade att de tillverkade varorna och det utförda arbetet har begränsats exakt så att det inte uppkommer någon konkurrens i förhållande till varor och tjänster på den normala marknaden. Systemet med samhällsanställning kan jämföras med system som ofta förvaltas av välgörenhetsorganisationer inom ramen för vilka handikappade tillverkar eller förpackar små hushållsprodukter. Dessa produkter kan därefter eventuellt säljas. Den som köper dessa produkter behöver dem emellertid i allmänhet inte, men köper dem för ett gott ändamål. Välgörenhet kan på så sätt uppfylla två syften. Den möjliggör att erhålla medel och ger sysselsättning åt dem som erhåller dessa medel och förmedlar dem även intrycket av att de bidrar till sin försörjning. Det arbete som utförs av sistnämnda avser emellertid inte att bidra till den ekonomiska verksamheten inom gemenskapen eller att förbättra levnadsstandarden. Det har enbart en social karaktär och avskiljs medvetet från den normala marknaden. (förslag till avgörande i målet Bettray (344/87, EU:C:1989:113, punkt 33)).

44 Se, särskilt, dom Trojani (EU:C:2004:488, punkt 15).

45 Dom Farrell (C‑295/95, EU:C:1997:168, punkt 40 och där angiven rättspraxis) och dom Dominguez (C‑282/10, EU:C:2012:33, punkt 39 och där angiven rättspraxis).

46 Dom Association de médiation sociale (C‑176/12, EU:C:2014:2).

47 Se dom Dominguez (EU:C:2012:33, punkt 22 och följande punkt) samt generaladvokaten Trstenjaks förslag till avgörande i nämnda mål (C‑282/10, EU:C:2011:559, punkterna 72–74 och punkt 88).

48 Se, bland annat, generaladvokaten Kokotts förslag till avgörande i målet Association belge des Consommateurs Test-Achats m.fl. (C‑236/09, EU:C:2010:564, punkt 28).

49 Dom Dominguez (EU:C:2012:33, punkterna 33–36).

50 Dom Dominguez (EU:C:2012:33, punkterna 36–37 och 42).

51 Dom Dominguez (EU:C:2012:33, punkterna 24 och 25), och dom Association de médiation sociale (EU:C:2014:2, punkterna 38 och 39).

52 Dom Dominguez (EU:C:2012:33, punkt 23). I domen Association de médiation sociale (EU:C:2014:2) gick domstolen annorlunda till väga. Den undersökte först huruvida unionsbestämmelsen uppfyllde villkoren för att kunna anses ha direkt effekt innan den undersökte om den nationella bestämmelse kunde tolkas på ett sätt som är förenligt med unionsbestämmelsen (se punkterna 35–40 i den aktuella domen).

53 I andra hand, vid en hänvisning till de nationella bestämmelser på grundval av vilka Gérard Fenolls krav avslagits i första instans, det vill säga artiklarna L.3141-3 och L.3141-5 i lagen om arbete, och med förbehåll för den hänskjutande domstolens prövning av huruvida dessa bestämmelser är tillämpliga i tvisten i målet vid den nationella domstolen, framgår att frånvaron på grund av sjukdom som inte har sitt ursprung i yrkesutövningen inte omfattas av de fall som anges i artikel L.3141-5 som anses utgöra perioder av faktiskt arbete. Den hänskjutande domstolen ska således undersöka om den omständigheten att ett nytt fall eventuellt införts i denna bestämmelse innebär att gränserna för vad som betraktas som en tolkning i enlighet med unionsrätten (se ovan) inte har nåtts.

54 Se ovan punkt 9 i förevarande förslag till avgörande.

55 C-6/90 och C‑9/90, EU:C:1991:428).

56 Detta föreslogs dessutom av domstolen i målet Dominguez för det fall att det visade sig vara omöjligt att tolka den nationella rätten i enlighet med unionsrätten (se dom Dominguez (EU:C:2012:33, punkt 43)).

57 Dom Mangold (C‑144/04, EU:C:2005:709).

58 Domen Kücükdeveci (C‑555/07, EU:C:2010:21).

59 EU:C:2011:559, punkterna 89–169.

60 EU:C:2012:33.

61 Se punkt 69 i generaladvokaten Bots förslag till avgörande i målet Kücükdeveci (C‑555/07, EU:C:2009:429).