Domstolens dom (tredje avdelningen) den 10 september 2014
I mål C‑491/13, angående en begäran om förhandsavgörande enligt artikel 267 FEUF, framställd av Verwaltungsgericht Berlin (Tyskland) genom beslut av den 5 september 2013, som inkom till domstolen den 13 september 2013, i målet
DOMSTOLEN (tredje avdelningen) sammansatt av avdelningsordföranden M. Ilešič samt domarna C.G. Fernlund, A. Ó Caoimh (referent), C. Toader och E. Jarašiūnas, generaladvokat: P. Mengozzi, justitiesekreterare: A. Calot Escobar,
efter det skriftliga förfarandet,
med beaktande av de yttranden som avgetts av: Tysklands regering, genom T. Henze, i egenskap av ombud, Belgiens regering, genom L. Van den Broeck och C. Pochet, båda i egenskap av ombud, Estlands regering, genom N. Grünberg, i egenskap av ombud, Greklands regering, genom T. Papadopoulou, i egenskap av ombud, Polens regering, genom B. Majczyna, i egenskap av ombud, Förenade kungarikets regering, genom L. Christie, i egenskap av ombud, biträdd av J. Holmes, barrister, Europeiska kommissionen, genom G. Wils och M. Condou-Durande, båda i egenskap av ombud,
och efter att den 12 juni 2014 ha hört generaladvokatens förslag till avgörande,
följande
Dom
Tillämpliga bestämmelser
Unionsrätt
Tysk rätt
Målet vid den nationella domstolen och tolkningsfrågan
Prövning av tolkningsfrågan
Rättegångskostnader
1. Begäran om förhandsavgörande avser tolkningen av artikel 12 i rådets direktiv 2004/114/EG av den 13 december 2004 om villkoren för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för studier, elevutbyte, oavlönad yrkesutbildning eller volontärarbete (EUT L 375, s. 12).
2. Begäran har framställts i ett mål mellan Mohamed Ben Alaya och Bundesrepublik Deutschland (Förbundsrepubliken Tyskland) angående denna medlemsstats beslut att inte bevilja honom ett studentvisum.
3. Skälen 6, 7, 14, 15 och 24 i direktiv 2004/114 har följande lydelse:
4. I artikel 1 i direktiv 2004/114, med rubriken Syfte, stadgas följande:
5. Artikel 3 i detta direktiv har rubriken Tillämpningsområde. I artikel 3.1 anges att direktivet är tillämpligt på tredjelandsmedborgare som ansöker om inresa och vistelse på en medlemsstats territorium för studier och att [m]edlemsstaterna [också får] besluta om att tillämpa detta direktiv på tredjelandsmedborgare som ansöker om inresa och vistelse för elevutbyte, oavlönad yrkesutbildning eller volontärarbete.
6. Artikel 4 i direktivet har rubriken Gynnsammare bestämmelser. I artikel 4.2 föreskrivs följande:
7. Kapitel II i direktiv 2004/114 har rubriken Villkor för inresa och vistelse och består av artiklarna 5‐11.
8. Artikel 5 i detta kapitel, med rubriken Princip, har följande lydelse:
9. I artikel 6 i nämnda kapitel, med rubriken Allmänna villkor, anges följande:
10. Artiklarna 7‐11 i kapitel II i direktiv 2004/114 avser särskilda villkor för inresa och vistelse för studerande, elever, oavlönade praktikanter och volontärer. Artikel 7 har rubriken Särskilda villkor för studerande. Artikel 7.1 har följande lydelse:
11. Kapitel III i direktiv 2004/114 har rubriken Uppehållstillstånd och innehåller bestämmelser om uppehållstillstånd för var och en av de personkategorier som berörs av direktivet. Artikel 12 i direktivet, med rubriken Uppehållstillstånd till studerande, har följande lydelse:
12. 6 § lagen om utlänningars vistelse, förvärvsarbete och integrering (Gesetz über den Aufenthalt, die Erwerbstätigkeit und die Integration von Ausländern im Bundesgebiet), i dess lydelse av den 25 februari 2008 (BGBl. I, s. 162) (nedan kallad AufenthG), har rubriken Visum. I 6 § punkt 3 föreskrivs följande:
13. I 16 § punkt 1 AufenthG, med rubriken Studier, språkkurser, skolgång, anges följande:
14. Mohamed Ben Alaya föddes den 19 februari 1989 i Tyskland. Han är tunisisk medborgare. Han lämnade år 1995 Tyskland för att bosätta sig i Tunisien.
15. Efter studentexamen år 2010 skrev Mohamed Ben Alaya in sig vid Tunis universitet för att studera datavetenskap. Samtidigt ansökte han till högre studier i Tyskland. Han har vid flera tillfällen blivit antagen för studier i matematik vid Technische Universität Dortmund. Mohamed Ben Alaya har upprepade gånger ansökt om studentvisum hos behöriga tyska myndigheter för att kunna följa denna utbildning eller den språkundervisning som universitetet anordnar för utlänningar som önskar delta i högre studier vid universitetet. Varje gång har hans ansökan avslagits.
16. Det senaste beslutet att neka honom visum meddelades den 23 september 2011. Som grund för avslaget angavs då tvivel på hans studiemotivation, särskilt hans låga betyg, svaga kunskaper i tyska och att det saknades koppling mellan den sökta utbildningen och hans framtidsplaner inom yrkeslivet.
17. Den 1 november 2011 överklagade Mohamed Ben Alaya detta beslut till den hänskjutande domstolen, i syfte att erhålla ett studentvisum enligt 16 § punkt 1 AufenthG. Han gjorde gällande att han har tillräckliga förkunskaper för att kunna studera matematik och att han under sina studier kommer att försörjas av sin far, som är bosatt i Tyskland.
18. Den hänskjutande domstolen har att pröva frågan huruvida direktiv 2004/114 ger personer rätt att beviljas ett studentvisum i enlighet med artikel 12, om villkoren för inresa och vistelse i artiklarna 6 och 7 i direktivet är uppfyllda, utan att den nationella myndigheten har något utrymme för skönsmässig bedömning. Den hänskjutande domstolen har härvid påpekat att de tyska domstolarna anser att de nationella myndigheterna har ett utrymme för skönsmässig bedömning som de kan utnyttja för att vägra att bevilja studentvisum, eftersom villkoren för beviljande av ett sådant visum regleras i 16 § punkt 1 AufenthG.
19. Enligt denna domstol ger direktiv 2004/114 en bindande rätt för tredjelands-medborgare att inresa i och vistas i en medlemsstat för studier, om dessa villkor är uppfyllda, utan att de statliga myndigheterna förfogar över något utrymme för eget skön vad rör beslutet att bevilja inresa.
20. Under dessa omständigheter beslutade Verwaltungsgericht Berlin att förklara målet vilande och att ställa följande fråga till domstolen:
21. Den hänskjutande domstolen har ställt sin fråga för att få klarhet i huruvida artikel 12 i direktiv 2004/114 ska tolkas så, att den berörda medlemsstaten måste bevilja en tredjelandsmedborgare inresa när denne önskar vistas där i mer än tre månader för studier, om denne uppfyller villkoren för inresa och vistelse enligt artiklarna 6 och 7 i samma direktiv.
22. Av fast rättspraxis framgår att vid tolkningen av en unionsbestämmelse ska inte bara dess lydelse beaktas, utan också sammanhanget och de mål som eftersträvas med de föreskrifter som bestämmelsen ingår i (se, bland annat, dom Koushkaki, C‑84/12, EU:C:2013:862, punkt 34 och där angiven rättspraxis).
23. Vad gäller systematiken i direktiv 2004/114 vill domstolen inledningsvis påpeka att det i artikel 5 i direktivet föreskrivs att en tredjelandsmedborgares rätt till inresa i och vistelse i en medlemsstat är avhängig av att det framgår av handlingarna i ärendet att denne uppfyller både de allmänna villkoren i artikel 6 i nämnda direktiv och ‐ vad avser en tredjelandsmedborgare som ansöker om att få inresa för studier ‐ de särskilda villkoren som avses i artikel 7 i samma direktiv.
24. Medlemsstaterna får särskilt kontrollera huruvida sökanden kan betraktas som ett hot mot allmän ordning, allmän säkerhet och folkhälsan, i den mening som avses i artikel 6.1 d i direktiv 2004/114, jämförd med skäl 14 i samma direktiv, vilket kan utgöra skäl för att vägra en sådan medborgare inresa.
25. Om de allmänna och särskilda villkoren i artiklarna 6 och 7 i direktivet är uppfyllda, ska medlemsstaten utfärda ett uppehållstillstånd till studerande i enlighet med artikel 12 i samma direktiv.
26. Det ska slutligen noteras att det i artikel 3 i direktiv 2004/114 görs åtskillnad mellan de bestämmelser som rör tredjelandsmedborgare som ansöker om inresa och vistelse på en medlemsstats territorium för studier, å ena sidan, och bestämmelserna om tredjelandsmedborgare som ansöker om inresa och vistelse för elevutbyte, oavlönad yrkesutbildning eller volontärarbete, å andra sidan. De förra bestämmelserna är tvingande för medlemsstaterna, medan medlemsstaterna har ett utrymme för eget skön vad avser hur de införlivar de senare bestämmelserna. Denna åtskillnad tyder på att lagstiftaren har önskat få till stånd en viss tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om villkoren för inresa och vistelse.
27. Av dessa bestämmelser i direktiv 2004/114 sammantagna framgår att ett uppehållstillstånd med tillämpning av artikel 12 i samma direktiv ska beviljas studenter från tredjeland, om de uppfyller de allmänna och särskilda villkor som uttömmande uppräknas i artiklarna 6 och 7 i direktivet.
28. Vad rör syftet med direktiv 2004/114 framgår det av artikel 1 a, jämförd med skäl 24, att syftet med direktivet är att fastställa villkoren för tredjelands-medborgares inresa och vistelse för studier på medlemsstaternas territorium för en period som överstiger tre månader.
29. Domstolen har härvid redan förklarat att enligt skälen 6 och 7 i direktiv 2004/114 är direktivets syfte att främja tredjelandsmedborgares inresa i och rörlighet inom unionen i studiesyfte och att syftet härmed är att verka för att Europa får en ställning som världsledande centrum för studier och yrkesutbildning (dom Sommer, C‑15/11, EU:C:2012:371, punkt 39). I skäl 6 i nämnda direktiv anges särskilt att en tillnärmning av medlemsstaternas nationella lagstiftning om villkoren för inresa och vistelse utgör en del av denna strategi.
30. Att tillåta en medlemsstat att uppställa fler villkor för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för studier än dem som framgår av artiklarna 6 och 7 i direktiv 2004/114 skulle strida mot direktivet syfte att underlätta sådana medborgares rörlighet.
31. Det framgår således av systematiken i och målen med direktiv 2004/114 att medlemsstaterna enligt artikel 12 i direktivet är skyldiga att utfärda ett uppehållstillstånd för studier till en sökande som uppfyller villkoren i artiklarna 6 och 7 i direktivet, eftersom dessa bestämmelser innehåller en uttömmande uppräkning av både de allmänna och särskilda villkor som den som ansöker om ett uppehållstillstånd för studier ska uppfylla och vilka skäl som kan motivera ett avslag på en sådan ansökan.
32. Denna tolkning av artikel 12 i direktiv 2004/114 stöds av den omständigheten att det i artikel 4.2 i direktivet föreskrivs att medlemsstaterna ska ha möjlighet att anta bestämmelser som är förmånligare för de personer som omfattas av direktivet. Om medlemsstaterna skulle kunna föreskriva fler villkor för inresa och vistelse än dem som framgår av direktiv 2004/114, skulle detta leda till att villkoren för inresa och vistelse för dessa personer blev strängare, vilket strider mot syftet med nämnda artikel 4.2.
33. Enligt direktiv 2004/114 har medlemsstaterna visserligen ett utrymme för skönsmässig bedömning när de prövar ansökningar om tillstånd för inresa och vistelse. Såsom generaladvokaten har förklarat i punkt 49 i sitt förslag till avgörande omfattar detta utrymme för skönsmässig bedömning emellertid endast villkoren i artiklarna 6 och 7 i direktivet samt bedömningen av relevanta omständigheter, i syfte att fastställa om villkoren i ovan nämnda artiklar i direktivet är uppfyllda, däribland frågan huruvida en tredjelandsmedborgare ska vägras inresa på grund av att denne kan betraktas som ett hot mot allmän ordning, allmän säkerhet och folkhälsan.
34. Vid prövningen av villkoren för inresa och vistelse enligt direktiv 2004/114 är medlemsstaterna vidare enligt skäl 15 i direktivet oförhindrade att kräva alla de bevis som är nödvändiga för att bedöma ansökans samstämmighet, för att på så sätt bekämpa missbruk och felaktig användning av det förfarande som anges i detta direktiv.
35. I förevarande fall talar uppgifterna från den nationella domstolen för att Mohamed Ben Alaya uppfyller de allmänna och särskilda villkoren i artiklarna 6 och 7 i direktiv 2004/114. Det ska särskilt påpekas att de tyska myndigheterna inte verkar ha åberopat något skäl som anges i artikel 6.1 d i direktivet mot honom. I en sådan situation som i det nationella målet verkar det således som att ett uppehållstillstånd bör utfärdas av de nationella myndigheterna. Det ankommer på den hänskjutande domstolen att pröva huruvida så är fallet.
36. Tolkningsfrågan ska således besvaras enligt följande. Artikel 12 i direktiv 2004/114 ska tolkas så, att den berörda medlemsstaten måste bevilja en tredjelandsmedborgare inresa när denne önskar vistas där i mer än tre månader för studier, om denne uppfyller de villkor för inresa och vistelse som uttömmande uppräknas i artiklarna 6 och 7 i samma direktiv och om medlemsstaten inte mot denne tredjelandsmedborgare åberopar något av de skäl som uttryckligen anges i nämnda direktiv och som kan motivera ett beslut om avslag på en sådan ansökan.
37. Eftersom förfarandet i förhållande till parterna i målet vid den nationella domstolen utgör ett led i beredningen av samma mål, ankommer det på den nationella domstolen att besluta om rättegångskostnaderna. De kostnader för att avge yttrande till domstolen som andra än nämnda parter har haft är inte ersättningsgilla.
Mot denna bakgrund beslutar domstolen (tredje avdelningen) följande:
1 Rättegångsspråk: tyska.