Förslag till avgörande av generaladvokat Melchior Wathelet föredraget den 7 maj 2015

1 Originalspråk: franska.

2 EGT L 309, s. 9.

3 Dom Bordessa m.fl. (C‑358/93 och C‑416/93, EU:C:1995:54, punkt 31) och dom Sanz de Lera m.fl. (C‑163/94, C‑165/94 och C‑250/94, EU:C:1995:451, punkt 39).

4 Dom Louloudakis (C‑262/99, EU:C:2001:407, punkt 67). Se, för ett liknande resonemang, även dom Amsterdam Bulb (50/76, EU:C:1977:13, punkterna 33 och 35), dom kommissionen/Grekland (C‑210/91, EU:C:1992:525, punkt 19), dom Siesse (C‑36/94, EU:C:1995:351, punkt 21), dom de Andrade (C‑213/99, EU:C:2000:678, punkt 20), dom Ntionik och Pikoulas (C‑430/05, EU:C:2007:410, punkt 54), och dom Urbán (C‑210/10, EU:C:2012:64, punkt 53).

5 Dom kommissionen/Grekland (C-210/91, EU:C:1992:525, punkt 20). Se, för ett liknande resonemang, även dom Casati (203/80, EU:C:1981:261, punkt 27), dom Luisi och Carbone (286/82 och 26/83, EU:C:1984:35, punkterna 34 och 35), dom kommissionen/Grekland (68/88, EU:C:1989:339, punkt 24), dom Louloudakis (C‑262/99, EU:C:2001:407, punkt 67), dom Ntionik och Pikoulas (C‑430/05, EU:C:2007:410, punkt 53), och dom Urbán (C‑210/10, EU:C:2012:64, punkt 53).

6 Se dom Urbán (C‑210/10, EU:C:2012:64, punkterna 55–58). Se bland annat punkt 56 där domstolen slog fast att de ungerska sanktionerna är oproportionerliga, framför allt i ett sådant fall som det som gav upphov till målet i den nationella domstolen, där endast en av de femton kontrollerade skivorna uppvisade en brist i registreringen, nämligen att uppgift om vägmätarställningen vid avslutad körning saknades och att den aktuella underlåtenheten att registrera uppgifter inte kunde vara bedräglig, eftersom den uppgift som saknades på diagrambladet i gengäld fanns på fraktsedeln. Se även punkt 58 där domstolen erinrade om att den repressiva åtgärden inte får vara orimlig och konstaterade att bötesbeloppet, nästan motsvarar den genomsnittliga nettomånadslönen för en arbetstagare i Ungern.

7 Se till exempel dom Louloudakis (C‑262/99, EU:C:2001:407, punkt 70) och dom Ntionik och Pikoulas (C‑430/05, EU:C:2007:410, punkt 54).

8 Detta mål avsåg lagenligheten av böter om 100 euro som bestämts schablonmässigt och som föreskrevs i 16.3 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG (EUT L 275, s. 32) för varje ton koldioxidekvivalenter som släpps ut från anläggningen och som verksamhetsutövaren inte överlämnat utsläppsrätter för.

9 Se punkt 37.

10 Ibidem (punkt 38).

11 Se artikel 52.3 i stadgan.

12 Europadomstolens dom av den 6 november 2008 i målet Ismayilov mot Ryssland (avgörandet som inte är publicerat i Recueil des arrêts et décisions finns tillgängligt på domstolens hemsida http://hudoc.echr.coe.int/sites/eng/pages/search.aspx?i=001-89412).

13 Europadomstolens dom av den 26 februari 2009 i målet Grifhorst mot Frankrike (avgörandet som inte är publicerat i Recueil des arrêts et décisions finns tillgängligt på domstolens hemsida http://hudoc.echr.coe.int/sites/eng/pages/search.aspx?i=001-91448).

14 Europadomstolens dom av den 9 juli 2009 i målet Moon mot Frankrike (avgörandet som inte är publicerat i Recueil des arrêts et décisions finns tillgängligt på domstolens hemsida http://hudoc.echr.coe.int/sites/eng/pages/search.aspx?i=001-93522).

15 Europadomstolens dom av den 6 november 2008 i målet Ismayilov mot Ryssland, § 38 (min översättning): in order to be considered proportionate, the interference should correspond to the gravity of the infringement, namely the failure to comply with the declaration requirement, rather than to the gravity of any presumed infringement which had not however been actually established, such as an offence of money laundering or tax evasion.

16 Ibidem (min översättning): the confiscation measure was not intended as pecuniary compensation for damage – as the State had not suffered any loss as a result of the applicant’s failure to declare the money – but was deterrent and punitive in its purpose.

17 Ibidem (min översättning): It has not been convincingly shown or indeed argued by the Government that that sanction alone was not sufficient to achieve the desired deterrent and punitive effect and prevent violations of the declaration requirement. In these circumstances, the imposition of a confiscation measure as an additional sanction was, in the Court’s assessment, disproportionate, in that it imposed an individual and excessive burden on the applicant.

18 Europadomstolens dom av den 26 februari 2009 i målet Grifhorst mot Frankrike, § 98.

19 Ibidem, § 102.

20 Ibidem, § 103.

21 Ibidem.

22 Ibidem, § 105.

23 Europadomstolens dom av den 9 juli 2009 i målet Moon mot Frankrike, §§ 48–52.

24 Se framför allt artikel 1 och skälen 2 och 3 i förordning nr 1889/2005.

25 Se artikel 3.1 i förordning nr 1889/2005.

26 Ibidem, artikel 9.1.

27 Ibidem, artikel 4.2. Detta kvarhållande är tillfälligt, dess varaktighet överstiger inte den tid som krävs för att kontrollera huruvida det icke anmälda beloppet ska förverkas.

28 Jag vill för domstolen och den hänskjutande domstolen påpeka att artikel 2.2 i 2007 års lag nr XLVIII, enligt vilken anmälan inte ska innehålla uppgifter om de kontanta medlens ursprung och avsedda användning, strider mot den uttryckliga lydelsen av artikel 3.2 e i förordning nr 1889/2005 och följaktligen inte får tillämpas.

29 Se ovan punkt 40 i detta förslag till avgörande. Det belopp som Ismayilov innehade när han passerade den ryska gränsen motsvarade försäljningspriset för ett hus som befann sig i Baku (Azerbajdzjan) som han hade ärvt av sin mor.

30 Se Europadomstolens dom av den 9 juli 2009 i målet Moon mot Frankrike, §§ 9 och 12. Vid en gränskontroll mellan Frankrike och Schweiz anförde Moon att de medel som han innehade (28240 brittiska pund) härrörde från ett lån som han hade beviljats av ett företag med säte i Genève och att pengarna var avsedda för köp av ett hus i Frankrike eller om han inte hittade något, för köp av en sportbil i England. Tribunal correctionnel de Thonon-les-Bains (Frankrike) vid vilken talan väcktes mot Moon slog fast att Moon hade styrkt att hans inkomster och tillgångar möjliggjorde för honom att inneha ett sådant belopp.

31 Se punkterna 47 och 50 i detta förslag till avgörande. Trots den omständigheten att Grifhorst enligt de nederländska myndigheterna tidigare var misstänkt för att ha utövat otillåten verksamhet, har dessa preciserat att den enda verksamhet som Grifhorst utövade som var känd avsåg fast egendom, och att en internationell utredning inte hade resulterat i någon konkret bevisning.

32 Europadomstolens dom Ismayilov mot Ryssland av den 6 november 2008, § 38, dom Grifhorst mot Frankrike av den 26 februari 2009, §§ 98 och 102, och dom Moon mot Frankrike av den 9 juli 2009, § 49.

33 Detta kan förvåna eftersom det är märkligt att Chmeliewki till stor del avsåg att använda rumänska lei och turkiska lire till att köpa ett hus i Bulgarien och tydligen inte förklarat varför han tog risken att resa så långt med tåg (från Polen till Bulgarien och tillbaka) med en så stor summa pengar i stället för att göra en banköverföring.

34 Se ovan punkt 68 i detta förevarande förslag till avgörande.

35 Se Europadomstolens dom av den 26 februari 2009 i målet Grifhorst mot Frankrike, § 103. Se även, för ett liknande resonemang, Europadomstolens dom av den 9 juli 2009 i målet Moon mot Frankrike, §§ 48–52.