lagen.
EU-domstolen

Förslag till avgörande av generaladvokat Juliane Kokott föredraget den 2 juni 2016

CELEX
62015CC0185
Typ
EU-domstolen

Källa

1 Originalspråk: tyska.

2 Rådets förordning (EG) nr 44/2001 av den 22 december 2000 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område (EGT L 12, 2001, s. 1).

3 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 864/2007 av den 11 juli 2007 om tillämplig lag för utomobligatoriska förpliktelser (Rom II) (EGT L 199, 2007, s. 40).

4 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 593/2008 av den 17 juni 2008 om tillämplig lag för avtalsförpliktelser (Rom I) (EGT L 177, 2008, s. 6).

5 Detta slovenska rättsmedel betecknas som överklagande i punkt 3, fast det vid en tolkning av begreppet i enlighet med tysk rätt i praktiken är fråga om en begäran om återupptagande av det redan lagakraftvunna förfarandet.

6 Här avses leasegivaren och gensvaranden.

7 Angående begreppet överklagande, se fotnot 5.

8 Här avses leasetagaren och genkäranden.

9 Angående tillämpningen i tiden av förordning nr 44/2001, se dom Wolf Naturprodukte ( C‑514/10, EU:C:2012:367, punkt 19) samt generaladvokaten Cruz Villalóns förslag till avgörande i samma mål (C‑514/10, EU:C:2012:54, punkt 25).

10 Dom Česká spořitelna ( C‑419/11, EU:C:2013:165, punkt 21 och där angiven rättspraxis)

11 Denna bestämmelse rör avgränsningen av behörigheten när talan har väckts vid flera domstolar efter varandra och är dessutom endast tillämplig på avsnitt 9 i kapitel II i förordningen, till vilken artikel 66 som är aktuell här emellertid inte hör.

12 Dom Danværn Production ( C‑341/93, EU:C:1995:239, punkt 18).

13 Se exempelvis den engelska versionen (legal proceedings), den svenska versionen (rättsliga förfaranden) och den slovenska versionen (pravne postopke). Den franska, den italienska och den spanska versionen rör sig däremot terminologiskt mot begreppet action judiciaire.

14 Dom Danvaern Production ( C‑341/93, EU:C:1995:239, punkt 12).

15 Förslag till avgörande från generaladvokaten Léger i målet Danvaern Production ( C‑341/93, EU:C:1995:139, punkt 26).

16 Se beslutet i begäran om förhandsavgörande Reichling ( C‑69/02, EU:C:2002:221) där det var uppenbart att domstolen saknade behörighet.

17 Även i denna bestämmelse uppkommer frågan om sambandet mellan två käromål. Enligt dess ordalydelse ([v]id tillämpningen av denna artikel) och dess systematiska ställning är artikel 28.3 emellertid uteslutande tillämplig i en situation där det föreligger risk för oförenliga domar, eftersom käromål som har samband med varandra prövas vid olika domstolar i olika medlemsstater. Om ett genkäromål väcks i ett och samma förfarande föreligger det däremot inte någon risk för oförenliga domar.

18 Se generaladvokaten Légers förslag till avgörande i målet Danvaern Production ( C‑341/93, EU:C:1995:139, punkterna 7 och 35).

19 Rapport om konventionen av den 17 september 1968 om domstols behörighet och om verkställighet av domar på privaträttens område från P. Jenard (EGT C 59, 1979, s. 1, 28).

20 Vid ogiltiga avtal ska artikel 12.1 e i Rom I-förordningen i systematiskt hänseende ha företräde framför artikel 10.1 i Rom II-förordningen (se NomosKommentar-BGB/Leible, Art. 12 Rom I, punkt 35 och där angiven rättspraxis).

21 Se, senast, dom Hobohm ( C‑297/14, EU:C:2015:844, punkt 33).

22 Dom Handte ( C‑26/91, EU:C:1992:268), dom Tacconi ( C‑334/00, EU:C:2002:499, punkt 23) och dom Engler ( C‑27/02, EU:C:2005:33, punkterna 48 och 50).

23 Dom de Bloos ( 14/76, EU:C:1976:134).

24 Dom Profit Investment SIM ( C‑366/13, EU:C:2016:282, punkt 58).

25 Dom Profit Investment SIM ( C‑366/13, EU:C:2016:282, punkt 55).

26 Angående kravet på leverans av varor, se dom Car Trim ( C‑381/08, EU:C:2010:90, punkt 32 och följande punkter).

27 Begreppet tjänst ansågs inte vara tillämpligt vid en överlåtelse av nyttjanderätten till immateriella rättigheter, se dom Falco Privatstiftung ( C‑533/07, EU:C:2007:257, punkt 29).

28 Dom Tessili/Dunlop ( 12/76, EU:C:1976:133, punkterna 13 och 15), angående tillämpningen av denna rättspraxis på artikel 5 punkt 1 a i förordning nr 44/2001, se dom Falco Privatstiftung ( C‑533/07, EU:C:2007:257, punkt 47 och följande punkter).

29 Dom De Bloos ( 14/76, EU:C:1976:134, punkterna 13/14).

30 Se i detta avseende ovan punkt 46 och Rauscher/Leible, EuZPR/EuIPR (2011), punkt 30 samt där angiven rättspraxis.