Förslag till avgörande av generaladvokat Paolo Mengozzi föredraget den 1 juni 2017

1 Originalspråk: franska.

2 Det vill säga Danmark, Irland, Nederländerna och Förenade kungariket, enligt den hänskjutande domstolen.

3 I artikel 2 i lagen om vårdyrken, kapitel 464 i Maltas lagstiftning (L-Att Dwar il-Professjonijiet tas-Sahha, Kapitolu 464 tal-Liġijiet ta’ Malta) anges att en person som utövar ett yrke som kompletterar ett medicinskt yrke är en person som är verksam inom sjukvården vars namn har införts i registret för yrken som utgör komplement till de medicinska yrken som anges i artikel 28. Artikel 25 i denna lag föreskriver att [i]ngen får utöva något av de yrken som utgör komplement till medicinska yrken såvida inte hans namn har införts i registret …. Bilaga III till samma lag innehåller en uppräkning av de yrken som utgör komplement till medicinska yrken och den nämner yrket tandtekniker men inte klinisk tandtekniker.

4 EUT L 255, 2005, s. 22.

5 Artikel 2 i direktiv 2005/36.

6 Se dom av den 6 oktober 2015, Brouillard ( C‑298/14, EU:C:2015:652, punkt 36 och där angiven rättspraxis).

7 Artikel 3.1 a i direktiv 2005/36.

8 Dom av den 6 oktober 2015, Brouillard ( C‑298/14, EU:C:2015:652, punkt 38).

9 Se artikel 21 i direktiv 2005/36.

10 Om det är för stor skillnad mellan den utbildning som en person genomgått i ursprungsmedlemsstaten och den utbildning som fordras för samma verksamhet i den mottagande medlemsstaten, kan en anpassningsperiod eller ett lämplighetsprov krävas: se skäl 15 och artikel 14 i direktiv 2005/36.

11 Artikel 1 i direktiv 2005/36 anger att i direktivet ”fastställs de regler enligt vilka en medlemsstat som kräver bestämda yrkeskvalifikationer för tillträde till eller utövande av ett reglerat yrke inom sitt territorium … för tillträde till och utövandet av detta yrke skall erkänna sådana yrkeskvalifikationer som förvärvats i en eller flera andra medlemsstater … och som ger innehavaren av dessa kvalifikationer rätt att där utöva yrket (min kursivering). Beskrivningen av verksamheten som tandtekniker verkar överensstämma fullt ut med verksamheten som klinisk tandtekniker även om de sistnämndas utbildning kan vara längre. Enligt min åsikt kan det således rimligen anses att klinisk tandtekniker och tandtekniker utgör samma yrke i den mening som avses i artiklarna 1 och 4 i direktiv 2005/36. Angående begreppet samma yrke, se även dom av den 19 januari 2006, Colegio de Ingenieros de Caminos, Canales y Puertos ( C‑330/03, EU:C:2006:45, punkt 20).

12 Min kursivering.

13 Se, för ett liknande resonemang, generaladvokaten Sharpstons förslag till avgörande i målet Brouillard ( C‑298/14, EU:C:2015:408, punkt 28).

14 Såsom krävs i skäl 3 i direktiv 2005/36, mot bakgrund av vilket artikel 4.1 ska förstås.

15 EUT L 354, 2013, s. 132.

16 Det kan diskuteras huruvida denna artikel är tidsmässigt tillämplig (ratione temporis) på den nationella tvisten, eftersom beslutet att begära förhandsavgörande hänvisar till beslut i vilka kliniska tandtekniker hade nekats att utöva sitt yrke på ett självständigt sätt, vilka hade fattats av de maltesiska myndigheterna under åren 2009‑2012.

17 Se artikel 4f.2 i direktiv 2005/36 i dess lydelse enligt direktiv 2013/55.

18 I det fallet rör det sig verkligen om två reglerade yrken, nämligen yrket klinisk tandtekniker, å ena sidan och yrket specialisttandläkare, å andra sidan.

19 Punkt 5.3.1 i bilaga V till direktiv 2005/36 preciserar vilken utbildningsplan tandläkare ska följa och punkt 5.3.2. i nämnda bilaga anger de examensbevis över grundutbildning för tandläkare som varje medlemsstat utfärdar.

20 Se artikel 36.1 i direktiv 2005/36 som har följande lydelse: I detta direktiv skall yrkesverksamhet som tandläkare innebära sådan verksamhet som definieras i punkt 3 och som utövas av personer med de yrkestitlar som anges i punkt 5.3.2 i bilaga V.

21 Artikel 36.2 i direktiv 2005/36.

22 Artikel 36.3 i direktiv 2005/36. Se även artikel 34.3 b i nämnda direktiv.

23 Jag erinrar härvidlag om att domstolen har slagit fast att direktiv 2005/36 utgör … hinder för … att en person som saknar bevis på formella kvalifikationer som tandläkare med grundutbildning utövar tandläkaryrket (dom av den 19 september 2013, Conseil national de l’ordre des médecins ( C‑492/12, EU:C:2013:576, punkt 41)).

24 Dom av den 19 september 2013, Conseil national de l’ordre des médecins ( C‑492/12, EU:C:2013:576, punkt 34).

25 Se, analogt, beslut av den 17 oktober 2003, Vogel ( C‑35/02, EU:C:2003:570, punkt 28 och där angiven rättspraxis). Vidare kan kliniska tandtekniker uppenbarligen inte göra anspråk på att utöva sitt yrke med en yrkestitel som motsvarar specialisttandläkarens. Direktiv 2005/36 föreskriver inte heller någon möjlighet att utöva yrket specialisttandläkare under en annan beteckning än dem som anges i direktivet (se, analogt, beslut av den 17 oktober 2003, Vogel ( C‑35/02, EU:C:2003:570, punkt 31)). Slutligen vill jag precisera att vi har framför oss ett annat typfall än det som ledde till domen av den 19 januari 2006, Colegio de Ingenieros de Caminos, Canales y Puertos ( C‑330/03, EU:C:2006:45), av åtminstone två skäl. För det första fanns inte det yrke som sökanden i det nationella målet önskade få tillträde till bland de yrken som automatiskt erkänns av unionsrätten (i motsats till yrket specialisttandläkare). För det andra får det faktum att kliniska tandtekniker nekas partiellt tillträde till yrket specialisttandläkare inte den konsekvensen att de lämnas utan framtida yrkesmöjligheter i den mottagande medlemsstaten eftersom – jag erinrar om det – de maltesiska myndigheterna har föreslagit att de ska registreras som tandtekniker, det vill säga det enda yrke som erkänns i denna medlemsstat.

26 Artikel 52 FEUF som den hänskjutande domstolen också nämner i sina tolkningsfrågor förefaller inte vara relevant, då det i den maltesiska lagstiftningen inte föreskrivs någon särskild behandling av utländska medborgare eftersom villkoret att utöva yrket under överinseende av en tandläkare även gäller maltesiska tandtekniker.

27 Dom av den 27 juni 2013, Nasiopoulos ( C‑575/11, EU:C:2013:430, punkt 19 och där angiven rättspraxis).

28 Dom av den 27 juni 2013, Nasiopoulos ( C‑575/11, EU:C:2013:430, punkt 20 och där angiven rättspraxis).

29 Se dom av den 1 februari 2001, Mac Quen m.fl. ( C‑108/96, EU:C:2001:67, punkt 26), dom av den 19 januari 2006, Colegio de Ingenieros de Caminos, Canales y Puertos ( C‑330/03, EU:C:2006:45, punkt 30 och där angiven rättspraxis) och dom av den 27 juni 2013, Nasiopoulos ( C‑575/11, EU:C:2013:430, punkt 21), och dom av den 4 maj 2017, Vanderborght ( C-339/15, EU:C:2017:335, punkt 65).

30 Bland en omfattande rättspraxis, se dom av den 1 februari 2001, Mac Quen m.fl. ( C‑108/96, EU:C:2001:67, punkt 29), dom av den 11 juli 2002, Gräbner ( C‑294/00, EU:C:2002:442, punkt 42), dom av den 27 juni 2013, Nasiopoulos ( C‑575/11, EU:C:2013:430, punkt 27) och dom av den 4 maj 2017, Vanderborght ( C-339/15, EU:C:2017:335, punkt 67).

31 Dom av den 27 juni 2013, Nasiopoulos ( C‑575/11, EU:C:2013:430, punkt 27 och där angiven rättspraxis).

32 Dom av den 19 maj 2009, Apothekerkammer des Saarlandes m.fl. ( C-171/07 och C-172/07, EU:C:2009:316, punkt 19 och där angiven rättspraxis). Se även dom av den 4 maj 2017, Vanderborght ( C-339/15, EU:C:2017:335, punkt 71).

33 Dom av den 27 juni 2013, Nasiopoulos ( C‑575/11, EU:C:2013:430, punkt 27).

34 För ordalydelsen i tolkningsfrågorna, se punkt 3 i detta förslag till avgörande.

35 Se bilaga 2 till den maltesiska regeringens skriftliga yttrande.

36 I domen Nasiopoulos (av den 27 juni 2013, C‑575/11, EU:C:2013:430), erkände domstolen fastän den inte hade fått någon fråga på denna punkt att sjukvårdskunnig personals övervakning av en person som utövade ett paramedicinskt yrke kunde tjäna syftet att skydda folkhälsan (se punkt 29 i domen).

37 Se punkt 20 och följande punkter i detta förslag till avgörande.