Förslag till avgörande av generaladvokat Nils Wahl föredraget den 15 november 2018

1 Originalspråk: franska.

2 Rådets direktiv av den 5 april 1993 om oskäliga villkor i konsumentavtal (EGT L 95, 1993, s. 29), i dess lydelse enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/83/EU av den 25 oktober 2011 (EUT L 304, 2011, s. 64) (nedan kallat direktiv 93/13).

3 Det rör sig bland annat om dom av den 30 april 2014, Kásler och Káslerné Rábai ( C‑26/13, EU:C:2014:282), dom av den 20 september 2017, Andriciuc m.fl. ( C‑186/16, EU:C:2017:703), dom av den 31 maj 2018, Sziber ( C‑483/16, EU:C:2018:367) och, senast, dom av den 20 september 2018, OTP Bank och OTP Faktoring ( C‑51/17, EU:C:2018:750).

4 Särskilt avses de mål som föranlett domen av den 31 maj 2018, Sziber ( C‑483/16, EU:C:2018:367), och senast domen av den 20 september 2018, OTP Bank och OTP Faktoring ( C‑51/17, EU:C:2018:750), i vilka den ungerska lagstiftning som antogs 2014 ifrågasattes.

5 Se, bland annat, dom av den 21 januari 2015, Unicaja Banco och Caixabank ( C‑482/13, C‑484/13, C‑485/13 och C‑487/13, EU:C:2015:21, punkt 28 och där angiven rättspraxis), och dom av den 26 januari 2017, Banco Primus ( C‑421/14, EU:C:2017:60, punkt 71 och där angiven rättspraxis).

6 Magyar Közlöny 2014/91, s. 10975.

7 Se, bland annat, mitt förslag till avgörande i målet Sziber ( C‑483/16, EU:C:2018:9, punkterna 52 och 53).

8 Se, för ett liknande resonemang, mitt förslag till avgörande i målet Kásler och Káslerné Rábai ( C‑26/13, EU:C:2014:85, punkterna 60–65). Det ska påpekas att Kúria (Högsta domstolen) i avgörande nr 2/2014 PJE fastslog följande: Ett villkor i ett avtal om lån i utländsk valuta som ingåtts med en konsument och som innebär att valutarisken uteslutande ska bäras av konsumenten – som motprestation för en gynnsammare ränta – är ett avtalsvillkor som avser avtalets huvudprestation och det får som huvudregel inte prövas om det är oskäligt. Detta villkor får endast prövas och förklaras oskäligt om dess innehåll vid den tidpunkt då avtalet ingicks, med beaktande av avtalets lydelse och den information som erhållits från kreditinstitutet, varken var klart eller begripligt för en genomsnittskonsument som är normalt informerad samt skäligen uppmärksam och kritisk. Avtalsvillkor rörande valutarisken ska anses oskäliga, och avtalet ska följaktligen helt eller delvis vara ogiltigt, om konsumenten på grund av att den information som kreditinstitutet har lämnat är olämplig eller på grund av att den lämnats för sent, har skäl att tro att valutarisken inte är reell eller att den endast delvis faller på konsumenten.

9 Se dom av den 20 september 2017, Andriciuc m.fl. ( C‑186/16, EU:C:2017:703, punkt 41).

10 Se dom av den 31 maj 2018, Sziber ( C‑483/16, EU:C:2018:367, punkt 55).

11 Se dom av den 31 maj 2018, Sziber ( C‑483/16, EU:C:2018:367, punkt 45).

12 Se dom av den 31 maj 2018, Sziber ( C‑483/16, EU:C:2018:367, punkt 44).

13 Se dom av den 20 september 2018, OTP Bank och OTP Faktoring ( C‑51/17, EU:C:2018:750, punkt 83).

14 Se den rättspraxis som anges fotnot 5 ovan.

15 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 30 maj 2013, Jőrös ( C‑397/11, EU:C:2013:340, punkt 46 och där angiven rättspraxis).

16 Dom av den 30 april 2014, Kásler och Káslerné Rábai ( C‑26/13, EU:C:2014:282, punkt 81).

17 Dom av den 30 april 2014, Kásler och Káslerné Rábai ( C‑26/13, EU:C:2014:282, punkt 83).

18 Se dom av den 30 april 2014, Kásler och Káslerné Rábai ( C‑26/13, EU:C:2014:282, punkt 84).

19 Se dom av den 20 september 2017, Andriciuc m.fl. ( C‑186/16, EU:C:2017:703, punkt 58).

20 Se mitt förslag till avgörande i målet Andriciuc m.fl. ( C‑186/16, EU:C:2017:313, punkterna 85 och 86).

21 Se, bland annat, dom av den 15 mars 2012, Pereničová och Perenič ( C‑453/10, EU:C:2012:144, punkterna 31–33).

22 Se, bland annat, dom av den 30 april 2014, Kásler och Káslerné Rábai ( C‑26/13, EU:C:2014:282, punkterna 79 och 84). Se, särskilt, när det gäller möjligheten att tidsmässigt begränsa verkan av avtalets återgång i samband med fastställandet i domstol av att ett villkor i ett avtal som ingåtts med konsumenten är oskäligt, så att enbart belopp som felaktigt erlagts med tillämpning av detta villkor efter dagen för domstolsbeslutet ska återbäras, dom av den 21 december 2016, Gutiérrez Naranjo m.fl. ( C‑154/15, C‑307/15 och C‑308/15, EU:C:2016:980, punkterna 63–73).

23 Se dom av den 21 januari 2015, Unicaja Banco och Caixabank ( C‑482/13, C‑484/13, C‑485/13 och C‑487/13, EU:C:2015:21, punkt 31).

24 Se, bland annat, dom av den 30 april 2014, Kásler och Káslerné Rábai ( C‑26/13, EU:C:2014:282, punkt 78 och där angiven rättspraxis).

25 Se punkt 1 i motiveringen, där det bland annat anges att [l]agen innebär att Kúrias (Högsta domstolens) tolkning av de rättsliga bestämmelserna blir allmänt bindande för alla. Lagen innehåller inga nya materiella bestämmelser och inga nya principer som är tillämpliga på kredit- eller låneavtal, eller avtal om finansiell leasing, utan kodifierar endast Kúrias tolkning av lagstiftningen. På detta sätt kan det förhindras att ett stort antal konsumenter inleder utdragna och kostsamma processer som även skulle överbelasta rättssystemet.

26 I denna punkt anges bland annat att [v]id fastställandet av rättsföljderna av Kúrias (Högsta domstolen) avgörande nr 2/2014 PJE har man i lagen beaktat de unionsrättsliga bestämmelserna, särskilt bestämmelserna i direktiv 93/13 om oskäliga villkor i konsumentavtal. Vidare har man beaktat praxis från EU-domstolen, som är behörig att tolka direktiv 93/13, och bland annat de principer som fastslagits i domen [av den 14 juni 2012] Banco Español de Crédito ( C‑618/10, EU:C:2012:349), och domen [av den 30 april 2014] Kásler och Káslerné Rábai ( C‑26/13, EU:C:2014:282). I överensstämmelse med EU-domstolens praxis syftar lagen till att upprätthålla giltigheten hos ingångna avtal genom att de oskäliga villkoren upphävs. Denna metod är också förenlig med den allmänna civilrättsliga principen pacta sunt servanda (avtal är bindande). Lagen ändrar endast innehållet i befintliga avtal inom gränsen för vad som är nödvändigt för att förhindra att de inte kan bestå utan de oskäliga villkoren. Detta skulle nämligen medföra att avtalet i dess helhet blev ogiltigt, vilket också skulle strida mot låntagarnas intressen. Av detta skäl föreskrivs i lagen utfyllnadsregler som ska tillämpas vid partiell ogiltighet, vilka ersätter de oskäliga villkoren och därigenom blir en del av avtalet.

27 Se Kúrias (Högsta domstolen) ställningstagande beträffande denna fråga i fotnot 8 ovan.

28 Som den hänskjutande domstolen har betonat har den inblandning i de nationella domstolarnas arbete som systemet för en enhetlig tolkning eventuellt innebär behandlats i ett yttrande från Venedigkommissionen. Se kapitel VI.5 i rapporten på följande internetadress: http://www.venice.coe.int/webforms/documents/default.aspx?pdffile=CDL-AD%282012%29001-e.

29 Se, exempelvis, dom av den 27 februari 2018, Associação Sindical dos Juízes Portugueses ( C‑64/16, EU:C:2018:117, punkt 34).

30 Se, bland annat, dom av den 5 oktober 2010, Elchinov ( C‑173/09, EU:C:2010:581, punkterna 24–32), och dom av den 5 april 2016, PFE ( C‑689/13, EU:C:2016:199, punkterna 34 och 38–41).

31 Se även mitt förslag till avgörande i de förenade målen Banco Santander och Escobedo Cortés ( C‑96/16 och C‑94/17, EU:C:2018:216).